På den här sidan
Läroplanen
Läroplanen styr skolans verksamhet och undervisning. Den anger hur man arbetar i skolan och vad skolan betonar i sin verksamhet. Läroplanerna för Helsingfors stads skolor bygger på de nationella grunderna för läroplanen och Helsingfors lokala betoningar.
Du hittar Helsingfors stads läroplan på webbsidan eGrunder. Du kan även läsa läroplanen i pdf-format.
De svenskspråkiga skolornas läroplan (Länk leder till extern tjänst) (på webbplatsen eGrunder)
De finskspråkiga skolornas läroplan (Länk leder till extern tjänst) (på webbplatsen eGrunder)
Enskilda skolors läroplan finns på respektive skolas webbplats.
I skolan får våra elever färdigheter och kompetens för framtiden, i enlighet med läroplanen. Eleverna studerar både självständigt och i grupp.
Eleven tänker och deltar aktivt samt planerar och utforskar, först genom att öva och sedan genom att fördjupa sina färdigheter. Eleven sätter upp mål för sig själv och utvärderar dem.
Läroämnen
I grundskolan finns totalt 20 läroämnen. Därutöver studerar eleverna valfria ämnen. Läroämnenas mål och centrala innehåll presenteras i läroplanen.
- I årskurs 1 börjar följande ämnen som är gemensamma för alla: modersmål och litteratur, A1-språk, matematik, omgivningslära, religion eller livsåskådningskunskap samt konst- och färdighetsämnena musik, bildkonst, slöjd och gymnastik. I de svenska skolorna är A1-språket alltid finska.
- I årskurs 3 börjar A2-språket. I de finska skolorna är A2-språket valfritt.
- I årskurs 4 börjar samhällslära och i årskurs 5 historia.
- I årskurs 6 börjar B1-språket i de finska skolorna.
- I årskurs 7 börjar följande ämnen som är gemensamma för alla: huslig ekonomi, biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. I de svenska skolorna börjar valfritt B2-språk.
- I årskurs 8 börjar valfritt B2-språk i de finska skolorna.
Mer information om läroämnena
Alla läroämnenas mål och centrala innehåll samt bedömningskriterier finns i läroplanen för den grundläggande utbildningen (Länk leder till extern tjänst).
I Helsingfors vill vi att alla elever har möjlighet att lära sig språk på ett bra och mångsidigt sätt. Därför får våra elever studera språk i större utsträckning än det nationella timantalet förutsätter och skolorna har ett omfattande utbud av språk. Dessutom bidrar våra lärare till att det är inspirerande och motiverande att lära sig språk.
Språk som alla studerar
Studierna i A1-språket inleds i årskurs 1 och i A2-språket i årskurs 3.
Med A1-språk avses det språk vars studier eleven påbörjar först i skolan. Studierna i A1-språket inleds i årskurs 1. I de svenska skolorna i Helsingfors är A1-språket alltid finska. Finskan kan läsas som modersmålsinriktad finska eller A-finska. Valet av finskagrupp görs i samband med anmälan till årskurs 1.
Studier i A2-språk inleds i samtliga svenska skolor i årskurs 3 och det studerar man 2 timmar per vecka. Valet av A2 språket är viktigt, eftersom elevens språkkunskaper i det utvecklas till att bli väldigt starka. Eleven studerar det valda språket under hela den grundläggande utbildningen och senare på andra stadiet.
Valfria språk
I de svenska skolorna ebjuds valfritt B2-språk från årskurs 7. I Helsingfors är timantalet för B2-språket två timmar högre än det nationella minimiantalet för ämnet.
Språkutbud
I våra svenskspråkiga skolor kan man studera
- A-finska eller modersmålsinriktad finska som A1-språk
- engelska, tyska eller franska som A2-språk
- franska, tyska spanska, engelska som B2-språk.
Det är inte möjligt att studera alla ovan nämnda språk som A2- och B2-språk i alla skolor.
Språk som alla studerar
Studierna i A1-språket inleds i årskurs 1 och i B1-språket i årskurs 6.
A1-språket inleds i årskurs 1 och det studerar man 2−3 timmar per vecka beroende på årskurs. Valet av det första språket är viktigt, eftersom elevens språkkunskaper i det utvecklas till att bli väldigt starka. Eleven studerar det valda språket under hela den grundläggande utbildningen och senare på andra stadiet.
Meddela ditt barns språkvalsönskemål i samband med anmälan till årskurs 1. Skolspecifika språkutbud finns på respektive skolas webbplats. Mer information om språkstudier och undervisning får du vid skolornas informationstillfällen och förskoleundervisningens föräldramöten.
Med B1-språk avses det språk som inleds i årskurs 6. I Helsingfors studerar man B1-språket två timmar i veckan i årskurs 6−9.
Valfria språk
Eleverna har även möjlighet att studera valfria språk med start i årskurs 3 och 8. Det är frivilligt att börja studera ett valfritt språk, men när studierna har påbörjats är valet obligatoriskt och eleven studerar det valda språket under hela den grundläggande utbildningen.
Studierna i A2-språket inleds i årskurs 3 och det studerar man 2 timmar per vecka beroende på årskurs. I årskurs 7−9 ordnar man så att elevens timantal i veckan är 1−2 timmar större än de andra eller så att undervisningen i A2-språket är ett av elevens valfria ämnen. Valet av A2-språk kan alltså påverka antalet valfria ämnen i årskurs 7−9.
Studierna i B2-språket inleds i årskurs 8 för alla andra språk förutom latin. Studierna i latin inleds redan i årskurs 7 och eleverna som antas till undervisningen väljs ut med ett urvalsprov. B2-språket studeras enligt skolans egen timfördelning, som finns i skolans läroplan.
Språkutbud
I våra finskspråkiga skolor kan man studera
- engelska, spanska, kinesiska, nordsamiska, franska, svenska, tyska, ryska eller estniska som A1-språk
- engelska, spanska, kinesiska, franska, svenska, tyska, eller ryska som A2-språk
- svenska eller engelska som B1-språk
- spanska, italienska, kinesiska, latin, franska, tyska eller ryska som B2-språk.
Det är inte möjligt att studera alla dessa språk i alla skolor. I största delen av skolorna kan man välja A1-språket mellan minst två alternativ, men i vissa skolor ingår bara engelska i utbudet. Skolornas språkutbud finns på respektive skolas webbplats.
Grundläggande utbildning på två språk
I Helsingfors är erbjuder vi även undervisning på två språk inom den grundläggande utbildningen. Läs mer om de olika alternativen nedan. Observera att elever ansöker till den engelskspråkiga undervisningen och till undervisning på två språk genom urvalsprov.
Undervisning i eget modersmål eller hemspråk stöder flerspråkiga elever i att upprätthålla och utveckla språkkunskaperna. I Helsingfors undervisar man elever i det egna modersmålet på cirka 50 olika språk. Eleven kan endast delta i undervisning i ett av dessa språk. Studierna är kompletterande till den grundläggande utbildningen och för dem ges en separat bedömning.
Undervisningstimmarna hålls en gång i veckan på morgonen eller eftermiddagen då eleven inte har annan undervisning. För de största språkgrupperna kan undervisningen ske i den egna skolan, men oftast måste eleverna ta sig till en annan skola för denna undervisning. Vid behov kan du ansöka om resekort för skolelever för resorna.
Vem kan få undervisning i eget modersmål?
- flerspråkiga elever som har ett annat modersmål eller hemspråk än svenska eller finska
- elever som talar romani eller i vars släkt det talas romani
- elever som talar samiska eller i vars släkt det talas samiska
- elever som återvänder till Finland för att upprätthålla det språk som de lärt sig när de bodde utomlands.
Vi ordnar undervisning i det egna modersmålet endast för elever i skolor som drivs av Helsingfors stad eller andra skolor som fungerar som stadens närskolor.
Hur anmäler jag mitt barn till undervisning i det egna modersmålet?
Anmäl ditt barn till undervisning i det egna modersmålet samtidigt som du anmäler hen till årskurs 1 och 7. Övriga tider kan du anmäla ditt barn via Wilma under punkten Anmälan till undervisning i det egna modersmålet.
Om du inte kan använda Wilma, kan du anmäla ditt barn med pdf-blanketten, se nedan. Lämna den ifyllda blanketten till skolsekreteraren på elevens skola.
Blanketter
Blankett på arabiska, تنسيق اللغة العربية: الحصول على درس اللغة الأم: (عربي)
Blankett på somaliska, Foomku waa Soomaali: Isdiiwaangalinta Kaqeybgalka Barista Afka Hooyo
Efter anmälan kan du be om att få information om när och var lektionerna hålls från barnets egen skola. Grupper för nya språk bildas utifrån anmälningarna.
När anmälan är gjord, kan eleven delta i undervisningen. Anmälan gäller tills vårdnadshavaren meddelar att den ska upphöra eller tills eleven börjar årskurs 7, då vårdnadshavaren måste göra en ny anmälan.
Det är frivilligt att anmäla sig till undervisning i det egna modersmålet, men efter att eleven har anmält sig till gruppen ska hen delta i lektionerna regelbundet.
Läroämnet svenska/finska som andraspråk och litteratur är ett sätt att genomföra läroämnet modersmål och litteratur.
Ämnet svenska som andraspråk och litteratur (S2) är avsett för elever:
- vars modersmål är något annat än svenska, finska eller samiska eller som annars har flerspråkig bakgrund och
- vars kunskaper i svenska inte räcker för att studera det som sitt modersmål (svenska och litteratur, S1) eller
- vars språkkunskaper är tydligt bristande inom vissa delområden, som är att förstå tal, tala, skriva samt förstå texter.
På motsvarande sätt finns ämnet finska som andraspråk och litteratur (S2) i våra finskspråkiga skolor.
S2-undervisningen utvecklar elevens kunskaper i svenska/finska, så att eleven kan verka och studera på svenska/finska tillsammans med andra.
Lärarna som undervisar barnet bedömer barnets språkliga kunskaper i språkets olika delområden och rekommenderar baserat på detta studier i finska/svenska som andraspråk och litteratur (S2) eller modersmål och litteratur (S1) för eleven. Det är dock vårdnadshavaren som fattar beslutet.
S2-studier kan genomföras antingen på S2-lektioner eller på gemensamma modersmål och litteratur-lektioner för dem som genomför S2- och S1-studier. S2-studierna ökar inte antalet veckotimmar för eleven.
Eleven kan studera enligt S2-målen tills hens kunskaper räcker till att studera enligt målen för modersmål och litteratur.
Mer information om studier i svenska och finska som andraspråk (S2) finns på följande språk (pdf):
svenska (Länk leder till extern tjänst), finska (Länk leder till extern tjänst), engelska, albanska (Länk leder till extern tjänst), arabiska (Länk leder till extern tjänst), englanti, farsi (Länk leder till extern tjänst), kinesiska (Länk leder till extern tjänst), nepalesiska (Länk leder till extern tjänst), franska (Länk leder till extern tjänst), sorani (Länk leder till extern tjänst), somali (Länk leder till extern tjänst), tagalog (Länk leder till extern tjänst), turkiska (Länk leder till extern tjänst),ukrainska (Länk leder till extern tjänst), ryska (Länk leder till extern tjänst), vietnamesiska (Länk leder till extern tjänst) och estinska (Länk leder till extern tjänst).
Ett av de gemensamma läroämnena i den grundläggande utbildningen är religion eller livsåskådningskunskap. Undervisningen i religion är politiskt oberoende och icke-konfessionell.
Barnets religiösa uppfostran är hemmets uppgift.
Nedan beskrivs vilka åskådningsämnesstudier eleven kan eller ska delta i. Det beror på vilket religiöst samfund hen tillhör eller om hen inte tillhör något religiöst samfund alls.
En elev som tillhör evangelisk-lutherska kyrkan
- deltar alltid i undervisningen i evangelisk-luthersk religion.
En elev som tillhör ortodoxa kyrkosamfundet
- deltar i undervisningen i ortodox religion eller
- kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen.
En elev som tillhör någon av dessa i Finland registrerade religiösa samfund: buddhism, islam, Krishna och katolska kyrkan
- kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i sin egen religion (detta gäller inte elever i de svenskspråkiga skolorna som hör till det buddhistiska samfundet eller Krishnarörelsen) eller
- kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen eller
- kan på vårdnadshavarens begäran delta i livsåskådningsundervisning eller
- kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i ortodox religion, om undervisningen enligt den fostran som eleven åtnjutit och elevens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar elevens religiösa åskådning.
En elev som tillhör ett annat i Finland registrerat religiöst samfund (som inte är något av de ovan nämnda religiösa samfunden)
- kan med anmälan från vårdnadshavare delta i sitt eget religiösa samfunds undervisning istället för skolans religionsundervisning. Då ska vårdnadshavaren lämna in en utredning om elevens medlemskap i det aktuella religiösa samfundet och deltagandet i undervisning utanför skolan. Inga betyg ges för undervisningen. Eller
- kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen eller
- kan på vårdnadshavarens begäran delta i livsåskådningsundervisning eller
- kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i ortodox religion eller undervisning i egen religion, om undervisningen enligt den fostran som eleven åtnjutit och elevens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar elevens religiösa åskådning eller
- deltar inte i någon religions- eller livsåskådningsundervisning. Då arrangerar skolan annan undervisning eller ledd verksamhet som ersättande undervisning.
En elev som inte tillhör ett religiöst samfund
- deltar i livsåskådningsundervisning eller
- kan med anmälan från vårdnadshavare delta i majoritetens religionsundervisning, det vill säga evangelisk-lutherska religionen eller
- kan på vårdnadshavarens begäran delta i undervisning i ortodox religion eller undervisning i egen religion, om undervisningen enligt den fostran som eleven åtnjutit och elevens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar elevens religiösa åskådning.
I våra finskspråkiga skolor ordnas även undervisning i buddhism och Krishna för elever som hör till dessa samfund.
Religiösa tillställningar i skolan
Den egna skolan ger mer information om livsåskådningsundervisning och sökning till undervisning i den egna religionen. I början av läsåret informerar skolan vårdnadshavarna om vilka religiösa tillställningar som ordnas i skolan. Vårdnadshavaren beslutar om eleven ska delta i dessa tillställningar. Det finns alltid alternativ verksamhet för religiösa tillställningar.
Studier i valfria ämnen fördjupar lärandet, utvidgar studierna och stärker färdigheter för fortsatta studier. De ger eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper i de ämnen de väljer.
De valfria studierna innefattar valbara lektioner i konst- och färdighetsämnen, valfria ämnen och valfria studier i främmande språk.
Utbudet av valfria ämnen finns i respektive skolas läroplan. Skolorna bestämmer själv om ämnenas innehåll samt deras placering i olika årskurser. Utbudet av valfria studier i främmande språk varierar mellan skolorna, men timfördelningen är gemensam i de svenska skolorna, respektive finska skolorna, i Helsingfors.
Valfria ämnen kan bedömas antingen med siffervitsord eller verbalt. Konst- och färdighetsämnenas valbara timmar är en del av dessa läroämnenas obligatoriska studier. De bedöms som en del av dessa läroämnen och man får ingen separat bedömning för de valbara timmarna. Valfria kurser i främmande språk bedöms med siffervitsord från och med årskurs 4.
Intensifierad undervisning och grundläggande utbildning på olika språk
Visste du att fler än hälften av Helsingfors stads finskspråkiga skolor erbjuder intensifierad undervisning eller grundläggande undervisning helt eller delvis på ett annat språk än finska? Elever ansöker till dessa alternativ genom urvalsprov.
Intensifierad undervining på svenska erbjuds av Åshöjdens grundskola.
Elevhandledning
Målet med elevhandledningen är att eleven identifierar sina styrkor och intresseobjekt. Elevhandledning ökar elevens medvetenhet om arbetslivet, förmåga att lära sig att lära och färdigheter i att göra val.
Elevhandledningen består av grupplektioner samt personlig handledning. Studiehandledaren diskuterar med eleven framför allt om studiealternativ efter grundskolan. Handledaren gör inga val åt eleven, utan hjälper hen att få klarhet i sina egna tankar och ger information om olika slags möjligheter. Om eleven behöver mycket personlig handledning, kan hen få intensifierad personlig studiehandledning från och med årskurs 8.
Bedömning av lärande och kunnande
Läroplanen fastställer målen för lärande, kunnande och arbete. Bedömningskriterierna baseras på målen för läroämnena.
Bedömningen styr och uppmuntrar studierna samt utvecklar elevens förmåga att bedöma sitt lärande och sitt kunnande.
De nationella bedömningskriterierna som är gemensamma för alla skolor i Finland stärker likvärdigheten i läsårsbedömningen i årskurs 6 samt den grundläggande utbildningens slutbedömning vid slutet av årskurs 9.
Eleven får under läsårets gång dagligen respons i form av bedömningar som en del av undervisningen och arbetet. Responsen är kvalitativ och beskrivande, och målet med den är att stöda eleven att uppnå målen.
Eleven förstår och ser konkret grunderna för bedömning och olika bedömningsformer samt hur hen själv kan påverka sin inlärning och sitt avancemang.
Vid läsårets slut får eleven ett läsårsbetyg. Det uttrycker i ord eller siffror hur eleven nått målen inom olika ämnen under läsårets gång.
- I betygen för årskurs 1–3 används enbart verbal bedömning.
- I betygen för årskurs 4–9 används sifferbedömning.
- Om elevens modersmål inte är samma som undervisningsspråket, kan bedömningen vara verbal eller sifferbedömning med undantag av slutbedömningen.
- Bedömningen av en individuell lärokurs för en elev som omfattas av förlängd läroplikt kan vara både verbal och sifferbedömning.
För läroämnena vid slutet av årskurs 6 har man fastställt kriterier för vitsorden 5, 7, 8 och 9. De här vitsordskriterierna kommer att tas i bruk i läsårsbedömningen i årskurs 6 under läsåret 2023–2024. Vid läsårsbedömningen våren 2023 används kriterierna för läroämnenas vitsord 8.
Som avslutning på grundskolan, det vill säga vid slutet av årskurs 9, får eleven ett slutbetyg för den grundläggande utbildningen.
Slutvitsordet bildas inte enligt genomsnitten för tidigare läsårsbetyg, utan det finns egna kriterier för det. I slutbedömningen har man fastställt kriterier för vitsorden 5, 7, 8 och 9 för varje läroämne.
Årskursintegrerad undervisning
Årskursintegrerad undervisning möjliggör individuellt framskridande i studierna. Den kan användas exempelvis för att stöda begåvning eller hindra avbrott i studierna.
Årskursintegrerad undervisning kan användas för hela skolan, vissa årskurser eller enskilda elever.
