Hoppa till innehållet

Av vem får jag information?

Vid stadens enheter är chefen för respektive enhet kontaktperson mellan de som använder lokalen och de som underhåller fastigheten. Om du behöver information till exempel om en skolas eller ett daghems skick ska du i första hand diskutera saken med rektorn eller daghemschefen.

Stadsmiljösektorn svarar för att låta göra undersökningar av inomhusluften och renoveringar i servicelokaler som staden äger. För att frågor och förfrågningar om information om byggnaders kondition, undersökningar och renoveringar snabbt ska hitta till rätt expert är det bra att skicka dem med en responsblankett.

I sista hand övervakar stadens miljötjänster i egenskap av hälsoskyddsmyndighet i Helsingfors att de offentliga lokalerna inte orsakar hälsoproblem. Miljötjänsterna ger även råd i frågor om inomhusluft- och fuktproblem i bostäder.

Kundmeddelanden

De som använder stadens lokaler får årligen cirka 300 kundmeddelanden om lokalernas kondition, undersökningar och renoveringar. Information och kundmeddelanden om inomhusluften i stadens byggnader produceras främst av stadsmiljösektorn. Meddelanden som publicerats efter 1.1.2017 finns i tjänsten Talotiedot.

Bläddra bland meddelanden »

Undersökningsrapporter

Rapporterna om konditionsundersökningar av lokaler är offentliga och publiceras i tjänsten Talotiedot. Om du inte hittar rapporten du söker i tjänsten kan du fråga efter den med responsblanketten eller av den person som du kan kontakta för mer information enligt kundmeddelandet. Vid frågor om undersökningarna kan du kontakta experten på inomhusluft som anges i meddelandet.

Vanliga frågor och svar

1. Hur länge tar det att göra en undersökning?

Planeringen av en undersökning av inomhusluften är en process med många faser och många olika aktörer inblandade. En undersökningsfas pågår i allmänhet 4–6 månader. I undersökningsfasen går tiden åt till bland annat att gå igenom byggnadsritningar och eventuella tidigare undersökningar, fältundersökningar, att analysera laboratorieprover samt upprätta och granska rapporten. Under undersökningens gång är det möjligt att man gör observationer som kräver att undersökningarna utvidgas.

2. Vem utför undersökningar av inomhusluften?

Staden beställer konditionsundersökningar av utomstående undersökningskonsulter som konkurrensutsatts. Kvalitetskraven för konsulterna och undersökningsmetoderna är strikta. Konsulterna väljs på basis av pris och kvalitet för två år i taget, med möjlighet till en förlängning på 1–2 år.

3. Hur inverkar dålig inomhusluft på hälsan?

Flera olika faktorer i byggnaderna kan försämra trivseln och orsaka olika symtom. Till exempel otillräcklig ventilation eller för torr eller varm inomhusluft kan orsaka allmänna symtom såsom huvudvärk och trötthet. Även till exempel mängden damm i lokalerna kan orsaka irritation. Bra inomhusluft samt en inomhusmiljö som främjar hälsan och välbefinnandet kräver även annat än avsaknad av föroreningar: det är viktigt att lokalerna också är trivsamma och lätta att städa samt att de motsvarar sitt ändamål.

Flest sanitära olägenheter och störst sjukdomsrisk på grund av inomhusluften orsakas i Finland av små partiklar från utomhusluften (riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar) och tobaksrök (bland annat riskfaktor för cancer) samt radon (riskfaktor för lungcancer). Fuktskador är en av många riskfaktorer för astma. Hälsoeffekterna av samtliga föroreningar beror på omfattningen av exponeringen, det vill säga låga eller normala halter ökar nödvändigtvis inte risken så mycket jämfört med andra riskfaktorer för sjukdomarna.

4. När görs tätningsreparationer?

Med hjälp av tätningsreparationer förhindras luftläckage från marken eller skadade konstruktioner in i lokalerna. Tätningsreparationer utförs till exempel när det inte är möjligt att åtgärda en mikrobskada i konstruktionerna på grund av skadans läge eller skyddet av byggnaden. Tätningsreparationer utförs också som en akut åtgärd för att trygga användningen.

I renoveringsprojekt för senareläggning är målet med tätningsreparationer vanligtvis att säkerställa att lokalerna kan användas fram till den grundliga renoveringen eller en annan omfattande renovering där de skadade konstruktionerna i regel förnyas. Vid en ombyggnad eller grundlig renovering förbättras i regel alltid konstruktionernas lufttäthet. Egentliga tätningsreparationer i dem görs dock endast av välgrundade skäl, till exempel på grund av skyddsaspekterna för byggnaden.

Tätningsreparationer planeras alltid omsorgsfullt och för att säkerställa att de haft önskad effekt utförs i allmänhet åtminstone stickprovsmässiga spårämnestester. Vid spårämnestester sprutas en spårgas in i den reparerade konstruktionen. Med hjälp av en gasdetektor upptäcker man om det finns luftläckage i konstruktionen.

5. Vad innebär luftläckage?

Med luftläckage avses otäta ställen i konstruktioner. Läckagen kan vara antingen mycket små och punktformade, varvid de kan upptäckas endast genom spårämnestester, eller större springor eller sprickor i material som kan upptäckas även med blotta ögat. Luftläckage förekommer i typfallet i genomföringar för ledningar och rör samt i skarvar mellan konstruktioner, såsom skarvar mellan fönster och väggar.

Utgångspunkten är att konstruktionerna ska vara täta. Om det till exempel förekommer luftläckage från golvkonstruktionen i den nedersta våningen kan föroreningar transporteras in i inomhusluften med luftströmmen från kryprummet eller marken om det råder undertryck i lokalerna.

Effekten av luftläckage på inomhusluften beror på konstruktionernas skick och huruvida läckagen kommer genom konstruktionerna eller till exempel direkt utifrån.

Föroreningar som transporteras med luftläckage kan vara till exempel

  • små partiklar och andra föroreningar i utomhusluften
  • avvikande mikrober i konstruktionerna
  • andra föroreningar, t.ex. smuts som samlats i konstruktionerna
  • mikrober och radon i marken
  • mikrober av organiska material som lämnats i kryprummet
  • tobaksrök från ett angränsande rum eller utifrån.

6. När flyttas verksamheten till tillfälliga lokaler?

Verksamheten flyttas till tillfälliga lokaler före stora renoveringsprojekt. Vid planerade och tidsplanerade renoveringsprojekt är man i god tid medveten om behovet av tillfälliga lokaler. Det kan även hända att man är tvungen att flytta till tillfälliga lokaler med kort varsel om det inte är möjligt att fortsätta driva verksamheten i lokalerna till exempel på grund av en vattenskada.

Staden börjar leta efter ersättande lokaler för verksamheten även när omfattande renoveringar som behövs på basis av konditionsundersökningar drar ut på tiden och snabbt vidtagna åtgärder inte underlättar situationen tillräckligt mycket. 

7. Hur länge tar det att få tillfälliga lokaler?

Det kan ta allt från några veckor till några månader att hitta tillfälliga lokaler, beroende på om verksamheten flyttas helt och hållet eller endast delvis. På tidsplanen inverkar även huruvida lämpliga lokaler redan finns tillgängliga.

I första hand utreds möjligheten att flytta verksamheten till en annan lokal inne i byggnaden eller alternativt till ett annat verksamhetsställe. Som andra alternativ utreds stadens andra lokaler som står tomma och lämpar sig för det aktuella ändamålet. Om inga lämpliga lokaler hittas kartläggs andra tillfälliga hyreslokaler än de som staden äger. Om inte heller några sådana hittas utreds möjligheten att använda en paviljongbyggnad. Vid partiella renoveringar kan det även bli aktuellt med en så kallad torr paviljongbyggnad, som inte har några vattenpunkter eller toaletter.

I allmänhet finns det inte färdigt några tillfälliga lokaler, utan de måste planeras och renoveras för att bli lämpliga eller beställas av en extern leverantör. Tidskrävande faser i paviljongprojekt är till exempel att hitta en lämplig plats, en eventuell process för ansökan om undantagstillstånd i anknytning till planläggningen, konkurrensutsättning av byggandet, ansökan om bygglov, markarbeten samt ordnandet av vatten, avlopp och elanslutningar.

8. Vem kan bestämma att en lokal inte får användas och i vilka situationer kan ett sådant beslut fattas?

Användningsförbud för en lokal innebär en administrativ tvångsåtgärd, genom vilken en tillsynsmyndighet (bland annat hälsoskyddsmyndigheten eller regionförvaltningsverket) kan förbjuda användningen av lokalen.

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion är Helsingfors kommuns hälsoskyddsmyndighet och den aktör som kan bestämma att en lokal inte får användas om fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren inte har vidtagit åtgärder för att avlägsna olägenheten eller begränsa användningen av lokalen. Endast sektionen kan upphäva användningsförbudet. Användningsförbudet kan gälla också endast en del av byggnaden eller en enskild lokal.

Eventuella faktorer som kan begränsa användningen av lokalerna kan vara till exempel en ovanligt hög radonhalt, förekomst av asbest, strålningsrisk, allvarlig mikrobskada, förorenat dricksvatten eller stark lukt av tobaksrök. Det är viktigt att bedöma helheten och situationen från fall till fall.

I allmänhet begränsas inte användningen av Helsingfors stads lokaler genom tvångsåtgärder, utan fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren tar vid behov lokalerna ur bruk.

9. Är lokalerna sunda och säkra efter reparationerna?

Utgångspunkten är att lokalerna är sunda och säkra när källorna till föroreningarna som hittats i inomhusluften i byggnaden, orsakerna till skadorna och de skadade byggnadsdelarna har avlägsnats eller åtgärdats så att de inte har luftkontakt med inomhusluften. Detta förutsätter att de drabbade lokalerna har undersökts grundligt och att de observerade felen och bristerna har åtgärdats på lämpligt sätt. I Helsingfors stads byggnader strävar man efter att lokalisera och reparera källorna till föroreningar i inomhusluften på ett heltäckande sätt genom att till exempel utnyttja informationen i konditionsundersökningarna av byggnaderna.

10. Varför försvinner inte symtomen trots att lokalerna har renoverats?

Ibland kan symtomen hos enstaka personer fortsätta även efter grundliga renoveringar. Förutom orsakerna till föroreningarna inverkar även till exempel trivseln i lokalerna, hur väl de fungerar och hur lämpliga de är för sitt ändamål på den upplevda kvaliteten på inomhusluften.

Det är viktigt att komma ihåg att symtom och sjukdomar alltid är resultatet av många olika faktorer och att det inte beror enbart på föroreningar. De beror på till exempel personens motståndskraft, riskuppfattning, allmänna hälsotillstånd och levnadssätt samt sociala faktorer. Forskning visar att symtomen kan öka om inomhusluften upplevs vara skadlig, eftersom känslan av hot startar en stressreaktion i kroppen som ger fysiologiska effekter.

Om symtomen inte försvinner trots renoveringar kan de personer som har symtom få hjälp genom individuella lösningar. De kan till exempel ges möjlighet att flytta till en annan lokal eller ett annat verksamhetsställe. Orsakerna till symtomen och metoderna för att hjälpa personerna att bli fri från symtomen utreds tillsammans med hälsovården. Det är också bra att informera chefen för objektet om symtomen, så att hen i sin tur kan informera den aktör som ansvarar för underhållet. En expert på inomhusluft bedömer tillsammans med övriga aktörer hur väl renoveringarna har lyckats, varefter man beslutar hur eventuella brister ska åtgärdas.

11. När och hur rengörs möbler och saker i samband med en flytt?

I samband med en flytt är det alltid skäl att rengöra möblerna från vanligt damm och smuts, även om det inte skulle förekomma problem med inomhusluften i objektet. I samband med en flytt förstörs eller lämnas onödiga inventarier till återvinningen.

En grundligare rengöring av möbler och saker kan behövas när man genom undersökningar har konstaterat att det i byggnaden finns mikrobskador, fiberkällor eller andra föroreningar som fastnar på inventarierna och man flyttar från lokalerna till en annan lokal antingen planenligt eller i hast. Rengöringsbehovet fastställs av experten på inomhusluft för objektet och övriga aktörer på basis av inomhusluftproblemens karaktär och omfattning.

Helsingfors stad har utarbetat anvisningar för rengöring av inventarier som baserar sig på Arbetshälsoinstitutets anvisningar (på finska). Om det inte finns synligt mögel på möblerna och sakerna eller de inte tydligt luktar mögel räcker det enligt anvisningarna vanligtvis med en grundlig rengöring av dem. Hårda ytor kan dammsugas och rengöras, och textilier tvättas i minst 60 °C eller i kemtvätt. Textilier, stoppade möbler eller motsvarande som är tydligt mögliga och luktar mögel förstörs.

12. Vad är radon och varför mäts halterna av det?

Radon är en luktfri, smaklös och färglös radioaktiv ädelgas som uppkommer i jordskorpan när uran och torium bryts ned. De radioaktiva nedbrytningsprodukter av radon ökar risken för lungcancer. Efter tobaksrökning är radon den andra vanligaste orsaken till lungcancer i Finland. I Finland är radonhalterna i inomhusluften högre än i de flesta andra länder på grund av geologin, byggnadstekniken och klimatet. Radon kan ta sig in i inomhusluften via springor i husets golvkonstruktion.

I och med revideringen av strålsäkerhetslagen i december 2018 blev Helsingfors stad skyldig att mäta radonhalterna. I kommuner som är mätningsskyldiga ska radonhalterna utredas på de arbetsplatser som finns på källarvåningen och första våningen i en byggnad. Det är arbetsgivaren som är mätningsskyldig. Målet med radonmätningarna är att utreda radonhalterna i lokalerna, så att exponeringen för radon hos användarna vid behov kan minskas.

I radonmätningar som gjorts på Helsingfors stads arbetsplatser har radonhalterna i regel varit låga. Under mätningsperioderna 2018–2019 och 2019–2020 överskreds gränsvärdet som fastställts för radon i cirka 6 procent av objekten. Vid extra mätningar som gjorts i objekten upptäcktes att radonhalterna i regel hållits på en låg nivå när ventilationen varit igång.

13. Vad är mikrober i inomhusmiljö och hur påverkar de hälsan?

Med mikrober i inomhusmiljö avses bland annat bakterier, mögel och svamp. I folkmun använder man ofta ordet mögel för samtliga. Mikrober och metaboliter av dem förekommer alltid både inomhus och i luften utomhus. Mikrobhalterna och -arterna varierar enligt förhållandena, till exempel årstiderna. På mikrobhalten i inomhusluften inverkar bland annat mikrobhalten i utomhusluften, damm, människans aktivitet och människan själv samt mikrobskador. Mikroberna har även konstaterats ha positiva hälsoeffekter i vår livsmiljö, så all exponering för mikrober är inte skadlig.

Enligt forskning är fuktskador som inte åtgärdas i en byggnad en riskfaktor för symtom i luftvägarna och av astma. Orsakssambandet mellan hälsoeffekter och fuktskador har dock inte kunnat konstateras, eftersom man inte vet vilka faktorer och mekanismer som orsakar hälsoeffekterna. Därför har man inte kunnat fastställa några gränsvärden för enskilda mikrobarter eller resultat av mikrobprover som baserar sig på hälsoeffekter. För uppkomsten av andra sjukdomar har ingen risk konstaterats.

14. Vad är strålsvamp och är förekomsten av sådan i en byggnad skadligt för hälsan?

Strålsvamp eller aktinomyceter är bakterier som i likhet med svampar bildar mycel och sporer. Aktinomyceter kallas även för aktinobakterier. Till dem hör till exempel Streptomyces-bakterierna. Strålsvampar är mycket vanliga mikrober i miljön och de har viktiga uppgifter i naturen. Strålsvampar förekommer i stora mängder i marken, och typiskt för dem är att de luktar jord och jordkällare. Strålsvamp kan komma in i en byggnad till exempel med skorna eller ytterkläderna.

När den växer inuti konstruktioner är strålsvampen en så kallad indikatormikrob som tyder på fuktskador, eftersom de trivs i fuktiga förhållanden. Fuktskador ger olika mikrober goda tillväxtförhållanden. Små mängder strålsvamp kan ta sig in i konstruktioner även till exempel via luftläckor.

Den skadliga effekten av strålsvamp på användarna av lokalerna bedöms på samma sätt som av andra mikrober som konstaterats i undersökningar. Fukt- och mikrobskador som inte åtgärdas och i synnerhet omfattande sådana är en av riskfaktorerna för astma. Fukt- och mikrobskador kan även öka förekomsten av andra symtom från luftvägarna.

15. Vad är VOC och TVOC?

Med förkortningen VOC avses flyktiga organiska föreningar (volatile organic compouds). TVOC är den sammanlagda koncentrationen av dessa som anges i mätningar (total volatile organic compouds).

I inomhusluft finns det alltid små halter av upp till hundratals olika flyktiga organiska ämnen, vars källor är till exempel byggnadsmaterial och möbler, städ- och konsumtionsprodukter samt människan själv. I synnerhet nya material avger mer VOC-föreningar än gamla, men mängden minskar till normal nivå vanligtvis inom 6–12 månader. Förbättrad ventilation gör att halten minskar.

VOC-halterna kan vara förhöjda också om materialen blir våta samt på grund av för stora specifika utsläpp eller åldrande. Halten av VOC-föreningar i inomhusluften kan öka tillfälligt till exempel på grund av städningen i en lokal, vilket är vanligt.

I förordningen om boendehälsa har åtgärdsgränser fastställts för den sammanlagda koncentrationen av VOC-föreningar och för fyra enskilda föreningar i inomhusluften. Dessutom har Arbetshälsoinstitutet fastställt referensvärden för en del enskilda föreningar som anger om mängden av föreningen ligger på en normal nivå. VOC-föreningar i inomhusluften kan vara en orsak till kortvarig irritation och kortvariga symtom från luftvägarna samt kan orsaka luktolägenheter.

16. Upptäcks alla kemikalier i inomhusluften med en VOC-analys?

Nej. I VOC-analyser upptäcks endast sådana flyktiga organiska ämnen som har en kokpunkt på 50–250 °C. I rumsluft förekommer dessa föreningar i gasform.

Utöver VOC-föreningar kan det i en del situationer även förekomma halvflyktiga organiska ämnen (till exempel PAH-föreningar), mycket flyktiga organiska ämnen (till exempel aceton, formaldehyd och alkoholer) eller partikelbundna föreningar i inomhusluften. För att mäta halterna av dem behövs särskilda metoder.

Utöver organiska föreningar kan det även finnas oorganiska föreningar i luften, såsom kolmonoxid, koldioxid, ozon, kväveoxider, svavelföreningar och ammoniak.

17. Vad är PAH-föreningar och hurdana hälsoeffekter har de?

PAH-föreningar, det vill säga polycykliska aromatiska kolväten, är biprodukter vid ofullständig förbränning. I inomhusluften orsakas de av till exempel tobaksrök utifrån och kreosot (stenkolsbeck), som ofta känns igen på lukten av järnvägssyllar. I gamla byggnader användes kreosot som vatten- och fuktisolering (tjärpapp, bitumen). Dessutom har det använts som träimpregneringsmedel i yttre konstruktioner.

PAH-föreningar uppkommer mest som utsläpp från trafiken, industrin och energiproduktionen (bland annat vid småskalig vedeldning) samt i naturen till exempel vid skogsbränder. Dessutom får vi i oss dem via födan, till exempel från grillad eller rökt mat.

Exponeringens omfattning, längd och väg (till exempel genom att äta, andas eller röra vid) inverkar på uppkomsten av hälsoeffekter. PAH-föreningar är en mängd olika föreningar med olika hälsoeffekter. Mest forskning finns det om hälsoeffekterna av den lättaste föreningen naftalen och den tyngsta föreningen bens[a]pyren. För dessa finns det åtgärdsgränser i förordningen om boendehälsa. I huvudstadsregionen följs halterna av bens[a]pyren i utomhusluften upp. 

18. Med vilka metoder undersöks mikrobskador i byggnader?

I regel görs omfattande inomhusluft- och fukttekniska konditionsundersökningar i byggnader i samband med vilka mikrobprover tas från byggmaterialen. En fördel med prover från byggmaterial är att man med hjälp av dem kan lokalisera mikrobskadan och även utreda skadans omfattning.

Undersökningarna inleds med att man utifrån konstruktionsritningarna undersöker vilka konstruktioner som är utsatta för fukt och gör en förundersökning på plats. Man behöver inte alltid ta prover av material om mikrobtillväxten kan ses med blotta ögat. Till exempel fukt- och mikrobskador som upptäckts i samband med en vattenskada kan i en del fall åtgärdas utan undersökningar. Fukt- och mikrobskador ska alltid åtgärdas oavsett provets resultat.



 21.03.2023 15:22