Hoppa till innehållet

Vattnet strömmar, absorberas och blir rent

Vattnets cirkulation i staden kan betraktas genom att man följer regnvattnet. Vart rinner vattnet och var absorberas det efter regn? Vad hämtar det med sig? I naturtillstånd absorberas en del av vattnet direkt genom markytan, en del rinner längs markytan till små fåror, bäckar och vidare till större åar och älvar.

I staden har människan ändrat på vattnets flöde i synnerhet genom att bygga asfalterade och på andra sätt belagda ytor genom vilka vattnet inte kan absorberas. Då har man byggt dagvattenavlopp och dikessystem med hjälp av vilka ”överloppsvatten” som inte absorberas kan ledas bort från till exempel gatuområden.

Reglering av vattencirkulationen inom orörda områden är en ekosystemtjänst som man kan sträva efter att också utnyttja i stadsområden. I orörda och pseudo-orörda områden absorberas vattnet

  • så mängden vatten på markytan är mindre. Även inom orörda områden beror absorptionen på markens vattenpermeabilitetsegenskaper – till exempel i lermarksområden är vattenabsorptionen sämre.
  • flyter sakta från små fåror till större, och därmed minskar översvämningar i dessa större fåror. Raka rör för dagvattenavlopp leder vattnet snabbare till större fåror och åar vilket kan öka översvämningar.
  • blir rent medan det filtreras genom marken. Vattnet blir renare också när det samlas i små pölar eller slingar sakta fram i små fåror. Då sjunker fasta partiklar som vattnet för med sig samt näringsämnen och miljöskadliga ämnen som bundit sig i partiklarna i botten.
  • Även växtligheten använder regnvatten och avdunstar det i luften. I och längs fåror bromsar växtligheten vattenflödet, sedimenterar fasta partiklar som vattnet för med sig och utnyttjar näringsämnen som finns i vattnet. Växtligheten som täcker fårors kanter och sluttningar skyddar dem mot erosion.

Dessa särdrag av vattendrags naturtillstånd kan användas och utnyttjas medvetet även i områden som människan har bearbetat. I Helsingfors strävar man efter att öka antalet naturliga hanteringssystem av regnvatten i syfte att kunna minska mängden dagvatten som uppstår, förebygga stadsöversvämningar som orsakas av regnvatten samt hålla dagvattnets kvalitet på god nivå. 

Därutöver vill man genom absorbering säkerställa mängden grundvatten och dess kvalitet. Dessutom vill man främja nyttoanvändningen av regnvatten till exempel vid landskapsplanering och bevattning.

Små vatten, våtmarker och strandområden i städerna är viktiga för många andra ekosystemtjänster utöver regleringen av vattencirkulationen:

  • Älv- och åstränder och andra stränder ger plats för rekreation. Där kan man njuta av varierande naturmiljöer och landskap samt få naturupplevelser och även fiska på tillåtna ställen.
  • Vattendrag och deras stränder bildar viktiga ekologiska förbindelser och korridorer som är betydande med tanke på naturhelheternas enhetlighet, bestående av mångfalden och därmed för ekosystemtjänsterna.
  • Vattnets kretslopp har en tydlig inverkan på det lokala klimatet i staden. Urbana värmeöar är en benämning på ett fenomen där stadsområden i genomsnitt är varmare än det omkringliggande obebyggda området. Utöver en effektiv torrläggning och en minskad vattenavdunstning påverkas detta av en effektiv absorption av solstrålning in i ytorna och användning av energi till exempel till uppvärmning och avkylning av byggnader samt för trafiken. Växtligheten bekämpar fenomenet genom att avdunsta vatten och ge skugga.

 



06.12.2019 11:54