KÖPCENTRET |
![]() |
|||||
![]() |
||||||
Helsge Heinonen / Hakas arkiv |
||||||
![]() |
||||||
Köpcentret från sydost, i fonden Haka-området |
||||||
Kommersiella tjänster i förstads-cellmodellen Professorn i stadsplaneringslära Otto-Iivari Meurman presenterade redan på 1940-talet principerna för placering av affärer i förstäder i sin s.k. cellmodell. Det lokala köpcentret betjänade hela förstaden, medan boendecellerna försågs med närtjänster. I Rönnbacka placerades de kommersiella tjänsterna enligt tidens ideal i områdets struktur. Efter många skeden etablerades köpcentret på sin nuvarande plats vid knutpunkten för trafiken. Därtill hade varje cell en egen närbutik. På 1960-talet började man planera servicens placering i bostadsområden och enhetsstorlekar noggrannare än tidigare. Man idealiserade planeringsmodeller som utgick från den amerikanska rationalismen och konsumtionssamhället och man ville påverka kundernas köpvanor. Köpcentrens placering bestämdes på trafikens villkor. Privatbilismen, ”autoshopping”, möjliggjorde större uppköp och enligt denna ideologi skulle köpcentret placeras i bostadsområdets trafikmässiga mittpunkt. När detaljplanen för Rönnbacka utvecklades fick de två andelsaffärernas kommersiella tjänster var sin plats i förstadens struktur och reflekterade därmed den konsumtionsoptimism som låg i tiden. Det stora utbudet av banktjänster återspeglade också tudelningen mellan arbetarbefolkningens och borgerskapets finansinstitutioner och deras behov av synlighet i de egna områdena för bostadssparande. Köpcentren från denna tid i Helsingfors förstäder är arkitektoniskt mycket enhetliga. De har plana tak, öppnar sig oftast inåt mot en atriumgård och de olika byggnaderna är förenade med tak. Rönnbacka köpcentrum / Köpcentret ritades av arkitekterna Kaija och Heikki Siren och stod färdigt år 1963. Köpcentret i enplanslösning är en enkel och elegant glaslåda som med de breda taklisterna och de stora fönsterytorna är ett praktexempel på denna byggnadstyp i 1960-talets förstäder. Byggnaden har en mittpassage med takfönster. Torgrum finns i ena änden av passagen samt mellan det ursprungliga köpcentret och dess utbyggnad. När byggnaden stod färdig beskrevs den med följande ord: ”Glaset och kopparn som skimrar i byggnaderna tävlar med de omgivande rödgranitklipporna.” Köpcentrets nya del, som färdigställdes år 1970, är ritad av arkitekten Eino Tuompo. Närbutiksbyggnaderna i Rönnbacka Närbutiksbyggnaderna färdigställdes åren 1963–65. Avskiljandet av affärslokalerna från bostadshusens bottenvåningar skedde enligt byggföretagens önskemål och underlättade standardiseringen av flervåningshusens stommar. Rönnbackas närbutiker med sina plana tak och uppglasade frontfasader har en funktion i stadsbilden: att skapa närskala mellan de höga bostadshusen. De två affärsbyggnaderna i Haka-området ritades av arkitekten Sulo Savolainen, affären i områdets norra del av arkitekten Esko Korhonen och de två affärsbyggnaderna i Sato-området av arkitekten Lauri Silvennoinen. |
Eero Troberg / Sulo Savolainens arkiv |
|||||
![]() |
||||||
Köpcentrets breda taklister är belagda med kopparplåt, fönsterytorna saknar reklamtejpning. |
||||||
Eero Troberg / Sulo Savolainens arkiv |
||||||
![]() |
||||||
Torget vid änden av mittpassagen; immateriell takyta belyst underifrån. |
||||||
Eero Troberg / Sulo Savolainens arkiv |
||||||
![]() |
||||||
Köpcentrets mittpassage med taklampor |
||||||
![]() |
||||||