RÖNNBACKA ARKITEKTUR STIG
 
HAKA-OMRÅDET
valikko inledning Rönnbacka arkitekter Sato Haka köcentret skolorna karta  
 
U. A .Saarinen / Sulo Savolainens arkiv
Haka
Haka-området från sydväst
 

Haka-tornen och de höga lamellhusen /
arkitekterna Esko Korhonen, Sulo Savolainen

I jämförelse med Satos tornhus representerar Hakas torn ett annorlunda arkitektoniskt ideal med sina vertikalt indelade fönster och sin ytstrukturering som bygger på ett rutnätssystem. Planeringen utgick från att landskapet skulle öppna sig mot bostaden genom det vertikala utsiktsfönstret som var helt utan indelning. I detta syfte utvecklades en genomskinlig och ramlös balkongskiva av akryl som var böjd upptill. Den sofistikerade, ursprungliga balkonglösningen har dock inte bevarats i ett enda hus.

I de två tornhusen längst i norr förverkligas den ursprungliga idén med smala övre fönster. Tornhusens fasader präglas av mörka toner, som är en viktig del av arkitekturen och bidrar till den stadsbildsmässiga identiteten. Den södra fasaden med balkonger är vit.

Liksom tornhusen fick de två höga lamellhusen småbostäder, varvid de större familjebostäderna kunde koncentreras till U-lamellerna. De höga lamellhusen och tornhusen är konstruerade med halvelementteknik och vid byggandet användes Finlands första tornsvängkranar.

Hakas lamellhus / arkitekterna
Esko Korhonen, Sulo Savolainen

Planeringen av Haka-området styrdes av utnyttjandet av terrängens former och skyddandet av områdets skogsnatur. De fyra långa, böjda lamellhusen i Haka-området slingrar sig efter terrängen medan våningsantalet varierar mellan tre och fyra. De öppna U-formade byggnaderna avgränsar den skyddade, skogbevuxna gården som bostädernas balkonger öppnar sig mot.

Byggnaderna är en hustyp där det finns två stora familjelägenheter för varje viloplan i trapphuset. På detta sätt åstadkoms öppnare och bättre planlösningar. Även balkonglösningen är intressant. På de indragna balkongerna finns bakom en glespanel av sågat virke ett utrymme för att vädra kläder och torka tvätt som syns från trapphusets viloplan genom ett trådglas.

I två av områdets byggnader, Skiffervägen 6 och Fältspatsvägen 16, har de långa fasaderna bevarats i den ursprungliga 1960-talsstilen och de har skyddats i detaljplanen.

Terrasshuset / arkitekt Esko Korhonen 1963

Terrasshuset med 28 bostäder är ett fint exempel på de innovativa byggnadstyperna i Rönnbacka. Två bostäder i två plan är placerade på varandra i en brant backe så att den lägre bostaden har en egen gård medan den övre har en indragen terrass.

Ingången till bostäderna sker via ett trapphus och varje trapphus leder till fyra bostäder. Vid viloplanet finns förvaringsutrymmen och kallförråd.

Terrasshuset är arkitektoniskt värdefullt.

Färgerna i Haka-området

Färgsättningen i arkitekturen blev ett av särdragen i Hakas område. Lamellhusens fasader slammades vita och fönsterbandens yttre bågar var svarta. Fönstren, balkongdörrarna och panelerna på gårdens sida återgav färgerna på gårdens tallar – rött, orange och brunt. I tornens fasader, med undantag för den södra sidan, samt i de höga lamellhusens gavlar användes mörka toner eftersom de ansågs göra byggnaderna mindre. För att nyansera de ljusa bostäderna användes kraftiga accentfärger i köket och badrummet. Med hjälp av färgdirektiv som stadsplaneringskontoret utarbetat för området kan de ursprungliga 1960-talsfärgerna återskapas.

Tillbaka

Eero Troberg / Finlands arkitekturmuseum
Haka
Hakan tornit
 
U. A .Saarinen / Finlands arkitekturmuseum
Haka
Terrasshuset vid Fältspatsstigen
 
Veikko Nurminen / Hakas arkiv
Haka
Lamellhuset vid Fältspatsvägen 5–9. På Haka-området skedde detaljplaneringen och ritningen av byggnaderna samtidigt, vilket innebar att man kunde beakta terrängen och landskapen i byggnadernas placering.
 
logot