Päänavigaatio Alanavigaatio Sisältö
Förminska texten Förstora texten  |  Mobil  | 
|   Suomeksi   |   In English   |   Auf Deutsch   |   En français   |   По-русски   |   Lättläst   |   Teckenspråk   |   Andra språk   |
 
Sofiankatu
Sök på www.hel.fi:
 
Sidkarta
Servicekarta
Sök telefonnummer
24.04.2014
 Väderlek
 Helsingfors historia
Lyssna

Den svenska tiden
År 1550 utfärdade Sveriges kung Gustav Vasa ett påbud att en stad skulle grundas vid en fors vid Vanda ås mynning. Kungen befallde att borgare i Raumo, Ulfsby, Borgå och Ekenäs skulle förflyttas till den nya staden Helsingfors.

Meningen var att Helsingfors skulle tävla med Reval på andra sidan Finska viken om handeln på Ryssland. Också Reval blev dock snabbt en del av det svenska riket, vilket fördröjde Helsingfors tillväxt länge. I hopp om en bättre hamn flyttades staden år 1640 till en ny plats i den nuvarande stadsdelen Kronohagen.

De första 200 åren av sin historia var Helsingfors en anspråkslös småstad. Stadens betydelse började öka år 1748 då Sverige förlorade sina östligaste områden till Ryssland. Strax utanför staden inleddes arbetena på sjöfästningen Sveaborg, som skulle skydda de östra delarna av det svenska riket. Sjöfästningen blev en av de största i Europa och fick tillnamnet ”Nordens Gibraltar” snart efter att ha blivit färdig. I dag tas Sveaborg upp i UNESCO:s förteckning över världsarv.

Den ryska tiden
Finland blev ett autonomt storfurstendöme under ryska kejsaren efter kriget mellan Sverige och Ryssland år 1809. Läs: "1809 - Helsingforsarna och Finska kriget". Tre år senare upphöjdes Helsingfors till huvudstad i storfurstendömet. Då byggdes det historiska empirecentret kring Helsingfors Domkyrka.

I slutet av 1800-talet växte staden snabbt och blev en modern europeisk stad. I början av 1900-talet hade invånarantalet i staden stigit till över 100 000.

1900-talet och krigstiden
Finland blev självständigt år 1917 och sedan dess har Helsingfors varit huvudstad i republiken Finland.
Under andra världskriget drabbades Helsingfors av omfattande sovjetiska bombardemang. Tack vare ett effektivt luftvärn klarade staden sig med lindriga skador. Till exempel storbombningarna av Helsingfors i februari 1944 avvärjdes med relativt små förluster.

Helsingfors drabbades av sammanlagt 1 500 bombningsflyg och ungefär 15 000 bomber. Dock bara drygt 5 % av bomberna träffade stadsområdet. Något över hundra hus förstördes och 150 invånare omkom. År 1944 var invånarantalet i Helsingfors ca 275 000.

Krigstiden tvingade de förorter som tidigare hade varit mot inkorporeringar till en stor områdesanslutning eftersom den snabba befolkningsväxten i huvudstadsregionen ökade trycket för en helhetsbetonad lösning. I början av 1946 inkorporerades Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby kommuner samt stora delar av dåvarande Helsinge kommun (nuvarande Vanda stad) med Helsingfors stad. Helsingfors fick 51 000 nya invånare och dess markområde femdubblades.

Helsingfors utvidgas
Nordsjö blev en del av Helsingfors år 1966 bl.a. för att den nya hamnen skulle kunna byggas, men beslutsfattandet fördröjdes och den nya hamnen blev färdig först år 2008. I början av år 2009 anslöts delar av Sibbo kommun och Vanda stad öster om Helsingfors till staden.

Efter kriget började livligt byggande i staden. På 1960-talet började Helsingforsregionen snabbt förändras till ett urbant metropolområde. Gränsen på en halv miljon invånare i Helsingfors stad passerades år 1965, men befolkningsväxten flyttade så småningom allt längre utanför centrum, ända bortom stadens administrativa gränser.

Under 1970- och 1980-talet genomlevde Helsingfors viktiga perioder för stadsbyggande och till en början valdes områden intill redan bebyggda förorter till nybyggnadsobjekt. Dessa områden låg i närheten av snabba spårförbindelser. Tät stadsstruktur blev till i bl.a. Malm, Mosabacka och Parkstad samt i de östra förorterna.

Metron byggs
År 1982 togs en ny trafikform i bruk i Helsingfors. Vid sidan av bussar samt spår- och järnvägs-trafiken hade planer för en snabb bana som delvis skulle gå under jord gjorts redan under flera årtionden, allt sedan 1940-talet. Med Paris och S:t Petersburg som förebild fick banan namnet metro. Nuförtiden utgör metron en väsentlig del av trafikarrangemangen i Helsingfors. Cirka 200 000 resenärer åker metro dagligen.

Stadsborna flyttar
Befolkningsstrukturen i Helsingfors innerstad förändrades avsevärt på ett par årtionden. Ännu på 1970-talet beboddes stadens centrum för det mesta av åldringar medan ungdomar och unga familjer var bosatta i förorter.

På 1990-talet riktades en livlig flyttningsrörelse till huvudstadsregionen och förde med sig en ny våg av centrumboende.

Den befolkning som flyttade till förorter efter kriget har blivit äldre medan ungdomar har flyttat till nyare områden. Hyrorna och priserna på de små bostäderna i innerstaden började stiga i rasande takt under högkonjunkturen på 1980-talet och på nytt efter recessionen i slutet av 1990-talet.

Genom tiderna har arbetsföra unga människor med lust att studera flyttat till Helsingfors, men till skillnad från tiden efter kriget flyttar människor nu ensamma. Nästan hälften av hushållen i huvudstadsregionen består av bara en person.

Internationell kulturstad
Internationalismen var en av Helsingfors stads principer redan på 1990-talet. Staden satsade på sin image, vardagstrivseln, boendestandarden och logistiken. Efter den europeiska modellen blev kulturen en av stadens strategier, och år 2000 var Helsingfors kulturhuvudstad i Europa.

Under de senaste tio åren har kulturen, havsnärheten och grönskan framhävts i Helsingfors. Gator i stadens centrum ändras till gågator och gamla hamn- och industriområden byggs om till nya bostadsområden vid havet.

 

Helsingfors vapen

Helsingin vaakuna - Helsingfors vapen - Coat of arms Helsingfors första sigill fick sin bild av traktens gamla näring, laxfisket. På vapenskölden fanns en bild som uttolkats till en fiskstjärt, och den ingår fortfarande i Vanda stads vapen.

Helsingfors nuvarande vapen har sitt ursprung i ett sigill från 1639. Då lät Drottning Kristina flytta staden från Vandastranden till Sörnäsudden och utfärdade bestämmelser om ett nytt sigill med en båt i en fors och en förgylld krona i ett blått fält ovanför.

Vapnets yttre har varierat under olika tider. Det nuvarande vapnet är ritat av A.W.Rancken och fastställt av inrikesministeriet 30.8.1951. Förklaringen lyder: "I blått fält en båt av guld flytande på en medelst en vågskura bildad stam av silver; båten ovanför åtföljd av en krona av guld". Helsingfors stadsstyrelse godkände 29.11.1993 reglerna för hur dagens vapen skall användas.

Närmare upplysningar om vapnets historia på stadsarkivet, tfn 09-31043570.


25.11.2013




Fråga Stadsmuseet
Nätutställningar

Tidsaxeln 1550-2006

Helsingfors vid horisonten

Filmprogrammet

Uteskulpturer

Helsingfors stadsfullmäktige - kort historia

Ordförandena för Helsingfors stadsfullmäktige sedan år 1875

Helsingfors vapen

Stadsarkivet

 
   
| Om webbplatsen | | Hel.fi webbredaktionen / förvaltningscentralen | Respons ang. sidan | | Sidans topp |
| © Helsingfors stad, tfn. (09) 310 1691, www.hel.fi | | www.helsingforsregionen.fi | www.helsinki.fi |

Helsingin Kaupunki