§ 55

Ouppnådda bindande verksamhetsmål i 2021 års budget

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Beslut

Stadsfullmäktige godkände redogörelserna från stadskansliet, direktionen för affärsverket byggtjänsten, direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten, direktionen för affärsverket företagshälsan, stadsmiljönämnden, räddningsnämnden, direktionen för trafikaffärsverket, kultur- och fritidsnämnden samt social- och hälsovårdsnämnden för de bindande verksamhetsmål i 2021 års budget som inte har uppnåtts.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Riina Kopola, specialplanerare, telefon: 310 28256

riina.kopola(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Enligt anvisningarna för efterlevnad av 2021 års budget ska nämnderna och direktionerna redogöra för ouppnådda bindande verksamhetsmål på så sätt att redogörelsen kan behandlas av stadsfullmäktige innan stadsstyrelsen undertecknar bokslutet.

Det fanns sammanlagt 35 bindande verksamhetsmål på stadsnivå (sektorer, affärsverk och förvaltningar), varav 16 inte uppfylldes. Varje målsättning kan ha en eller flera mätare som definierar måluppfyllelsen. Ett villkor för att det bindande målet uppfylls är att alla mätare når målnivåerna.

Stadskansliet, direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten, fostrans- och utbildningsnämnden, direktionen för affärsverket företagshälsan, stadsmiljönämnden, räddningsnämnden, direktionen för trafikaffärsverket, kultur- och fritidsnämnden samt social- och hälsovårdsnämnden anger nedan sina motiveringar till varför de bindande verksamhetsmålen i 2021 års budget inte nåddes.

Centralförvaltningen

Stadskansliet

Mål: Det nya HR-servicesystemet främjas

Utfall: Det hade bestämts två mätare för måluppfyllelsen, men ingen av dem förverkligades.

Den första mätaren, projektet för att införa lönesystemet enligt projektplanen så att testningarna för godkännande av det nya systemet har slutförts före utgången av år 2021, uppfylldes inte. På grund av att leverantören inte fick klart alla funktioner som Helsingfors stad bestämt som kritiska i lönesystemet Sarastia, kunde det inte tas i drift som planerat (1.1.2022). Starten flyttades till april 2022.

Den andra mätaren, konkurrensutsättning av upphandlingen av ett övergripande HR-system har genomförts och valet av ett system före utgången av 2021, nåddes inte. Man beslutade att flytta fram upphandlingen av HR-systemet till 2022 eftersom Sarastia-systemet inte ännu är i drift.

Mål: Den nettobudgeterade enheten digital bas inrättas och tjänsterna etableras

Utfall: Det fanns fem mätare som definierar hur målet uppnåtts av vilka två inte uppfylldes.

Mätaren att stadens datakommunikationsnät omsluts av den centraliserade hanteringen och övervakningen (Projekt för ibruktagande pågår) nåddes inte. Det var möjligt att förverkliga övervakningen och hanteringen av enheterna i det lokala nätverket med stöd av det gamla avtalet. Ett beslut om upphandlingen av en ny och mer omfattande service fattades i slutet av 2021 och driften startar i början av 2022. Den nya tjänsten omfattar styrning och hantering 24/7 för de enheter som är kopplade till Helsingfors stads nätverk Helnet.

Mätaren att användarna erbjuds när- och distansstödstjänster centraliserat och förfrågningar behandlas med ett enda centraliserat system för servicehantering, nåddes inte. Stadin Helpdesk är en centraliserad servicekanal för support, dit alla kunder i den digitala basen övergår stegvis. Exempelvis social- och hälsovårdssektorn samt fostrans- och utbildningssektorn anlitar fortfarande en lösning av den utgående ICT-serviceleverantören, som ska avvecklas under 2022. I samband med Apotti-integrationen blir även vårdsektorn kund hos Stadin Helpdesk.

Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten

Mål: Kundnöjdheten utvecklas gynnsamt, vi strävar efter en klar höjning av kundnöjdheten

Utfall: Målsättningen Affärsverket ekonomiförvaltningstjänstens kundnöjdhet är 3,99 (skala 1-5), nåddes ej. Utfallet var 3,68.

Ekonomitjänstens kundnöjdhet sjönk en aning från 2020 (3,78) och den stannade under målsättningen. Kundnöjdhetsenkäten för 2021 skickades till 4 317 personer varav 1 368 besvarade. Svarsprocenten i enkäten var 32.

På basis av resultaten i enkäten 2021 lyckades all service ungefär på samma sätt som under 2020. I resultaten framgår knappt några skillnader mellan tjänsterna men framgången bland kunderna varierar mycket. Utgående från resultaten i kundnöjdhetsenkäten (3.25) är nåbarhet något som klart måste utvecklas.

Affärsverket företagshälsan

Mål: Kundupplevelsen förbättras

Utfall: Nettorekommendationsindex som beskriver kundupplevelsen (NPS) nådde inte mätarens målnivå 69. Utfallet var 66. NRI beskriver sannolikheten för att en kund ska rekommendera tjänsten eller anlita den på nytt.

Även om det bindande målet inte nåddes är resultatet gott då man beaktar konsekvenserna av covid-19-pandemin. Den utdragna pandemin har förändrat Företagshälsans verksamhet och orsakat betydande förändringar i planeringen och produktionen av tjänster samt deras innehåll. De återkommande ruscherna i olika servicekanaler orsakade av pandemiläget har påverkat kundupplevelsen och tjänsternas tillgänglighet. Personalbristen i kombination med den ökade och förändrade efterfrågan har lett till att NRI-värdet sjunkit. Åtgärder för att förbättra kundupplevelsen är bl.a. resursfördelning enligt belastningstoppar, ökning av resurserna, omorganisering av funktionerna samt köptjänster.

Fostrans- och utbildningssektorn

Mål: Vi gör individuella sätt att lära sig och studera möjliga för varje inlärare

Utfall: Det hade bestämts fem mätare för måluppfyllelsen, varav tre nådde målnivån; småbarnsfostran, grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete. Mätarna för gymnasie- och yrkesutbildningen nåddes inte.

Mätaren för gymnasieutbildningen, att minst 75 % av första årets studerande har slutfört Opintokamu-kursen våren 2021, till exempel som en del av grupphandleding med stöd av studerandevårdens personal, uppfylldes inte. 41,7 % av första årskursen slutförde Opintokamu under vårterminen.

Pandemiläget våren 2021 försvårade måluppfyllelsen. Det var meningen att man skulle genomgå kursen Opintokamu med stöd av gruppledare och studieservicens personal. Våren 2021 var det p.g.a. covid-19-pandemin inte möjligt att stötta deltagarna på Opintokamu-kursen med grupphandledningslektioner, utan man måste på dessa lektioner ta upp aktuella frågor kring pandemiläget. Målet planerades och bestämdes sommaren 2020 då man förutspådde utsikterna för pandemiläget under vårterminen 2021 för optimistiskt.

Målet för yrkesutbildningen, de negativa avbrotten håller sig på målnivån 7,4 %, uppfylldes inte 1034 elever avbröt vilket är 11,6 % av antalet elever.

 Även om det negativa avhoppet fortfarande är stort i relation till målnivån så har det minskat jämfört med 2020. 1 142 elever avbröt 2020, vilket är 12,7 % av elevantalet.

Under 2021 var det fortfarande faktorer utanför läroinrättningen som kraftigt påverkade ungdomarna att avbryta. Utmaningar i samband med att bli självständig är exempelvis sådant som påverkar hur unga tar tag i studierna. När det gäller vuxna (över 30 år) kan exempelvis en försämring av den ekonomiska situationen delvis förklara avbrottet.

Mål: Vi använder hela staden som inlärnings- och arbetsmiljö

Utfall: Det hade bestämts två mätare för måluppfyllelsen, varav två nådde målnivån; småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Målsättningarna för gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet nåddes inte.

Målet för ungdomar i gymnasierna, att minst 95 % deltar i studiebesök (högskolor, företag, arbetsplatser) som planerats i samverkan mellan ämnesläraren och studerande i enlighet med läroplanen, nåddes inte. 80,7 % av studerandena deltog i studiebesöken.

Målet för vuxengymnasierna, att i minst 30 % gymnasiekurser genomförs studiebesök i enlighet med läroplanen (högskolor, företag, arbetsplatser), uppfylldes inte. Studiebesök ordnades i 13,8 % av kurserna.

Man kunde inte ordna fysiska studiebesök våren 2021 p.g.a. distansundervisningen. När distansstudierna drog ut på tiden började skolorna organisera läroplansenliga studiebesök som gjordes virtuellt. Hösten 2021 då restriktionerna tillfälligt lindrades kunde man göra studiebesök även fysiskt, men då pandemiläget förvärrades mot slutet av året blev det åter svårare att göra fysiska besök. Högskolorna, företagen och arbetsplatserna ville inte ta emot studentgrupper på grund av pandemiläget. Dessutom ville gymnasierna minimera riskerna efter den långa tiden med distansundervisning.

Mätaren för yrkesutbildningen, inlärning på arbetsplatsen ökar med 10 000 dagar jämfört med år 2020 nåddes ej. Utfallet för inlärning på arbetsplatsen under perioden 1.1–31.12.2020 uppgick till totalt 337 346 dagar, medan målet för 2021 var 347 346 dagar. Utfallet för inlärning på arbetsplatsen under perioden 2021 uppgick till totalt 313 584 dagar, vilket är 33 762 dagar från målsättningen. Det är även 23 762 dagar mindre än 2020.

Covid-19-pandemin har betydligt minskat möjligheterna till inlärning på arbetsplatser. Arbetsgivarna har strävat efter att maximera personalens covid-19-säkerhet vilket har medfört att studeranden inte har kunnat delta i arbetslivsavsnitten enligt planerna. Då arbetsplatserna i huvudstadsregionen i stor utsträckning övergick till distansarbete har läroinrättningarnas interaktiva samarbete med arbetsgivare försämrats.

Mätaren för det fria bildningsarbetet, att antalet kursdeltagare i nordöstra och östra Helsingfors ökar med minst 5 procent jämfört med år 2020, nåddes inte.

År 2020 uppgick antalet kursdeltagare i nordöstra och östra Helsingfors till 18 069 varmed målet för år 2021 var 18 972 kursdeltagare. Utfallet för 2021 var 15 455 kursdeltagare.

På grund av covid-19-restriktionerna skedde undervisningen våren 2021 helt och hållet på distans eller som nätundervisning förutom läsfärdighetsutbildning för invandrare, som delvis genomfördes som närundervisning. I början av höstterminen halverades antalet kursdeltagare på grund av covid-19-restriktionerna. Antalet deltagare på kurser som började efter 1.10.2021 normaliserades. Antalet kursdeltagare blev större i slutet av året men ökningen räckte inte till för att nå målet.

Stadsmiljösektorn

Mål: Tryggande och främjande av bostadsproduktionens förutsättningar

Utfall: För målet hade bestämts tre mätare som beskriver utfallet, och för två av dem nåddes målet inte.

Det uppmätta målet, byggrätt på minst 400 000 m² vy överlåts, nåddes inte. Mängden bostadsbyggrätt som överläts var ca 251 000 m² vy.

Enligt preliminära uppgifter började man bygga sammanlagt ca 3 700 bostäder på tomter som staden överlät medan målet i enlighet med BM-programmet var 4 900 bostäder (av produktionsmålet på 7 000 bostäder byggs 70 procent på tomter som staden överlåtit). Antalet bostadsprojekt som motsvarar det bindande målet avancerade av olika orsaker inte till tomtöverlåtelsen under 2021, vilket påverkade mängden byggrätt som överläts.

En central orsak kan anses vara den tydliga ökningen i byggnadskostnader och den svaga situationen med anbud av entreprenader inom den reglerade bostadsproduktionen, vilka började under 2021. Därför gick bland annat många ARA-projekt (av Helsingfors bostadsproduktionsbyrå) inte vidare till genomförande, och därmed till tomtöverlåtelsen. Ytterligare försiktighet observerades bland privata aktörer med att inleda bostadsprojekt vilket antagligen har påverkats av att covid-19-pandemin fortsätter samt av pandemins konsekvenser på efterfrågan på bostäder.

Dessutom påverkas tomternas överlåtelseprocesser av de alltmer invecklade arrangemangen och förberedelserna, som förutsätts på områden för kompletteringsbyggande. En överlåtelse av ett projekt som ska anpassas i en bebyggd miljö tar mer tid bland annat på grund av beredningsarbeten som krävs för samorganisering, bilparkering, den befintliga infrastrukturen och ändringar i hyresavtal.

Det uppmätta målet, bostadsproduktionen minst 1 500 bostäder, nåddes inte. Under 2021 började bostadsproduktionstjänsten bygga 913 nya bostäder.

Att målet inte nåddes förklaras framför allt av bostadsprojektens konkurrens som inte fick tillräckligt med anbud. Detta ledde till att antalet bostadsprojekt som motsvarar det målet inte kunde inledas under 2021.

Detta förklaras bland annat av den väldigt snabba höjningen i byggkostnaderna, varför projektens kostnadskalkyler överskred prisnivån som ARA har godkänt. Om projektet redan i planeringsskedet verkar vara för dyrt i förhållande till prisnivån som ARA har godkänt lämnar entreprenörerna inget anbud in till ARA-produktionen. Dessutom lider byggbranschen i huvudstadsregionen av brist på yrkeskunnig arbetskraft och konkurrensen om kompetent personal är hård. Entreprenörerna har utmaningar i att rekrytera kompetenta arbetsledare till projekt. I dylika situationer är en offentlig byggherre för en prisreglerad men ändå krävande produktion till rimligt pris inte nödvändigtvis det primära och mest lockande föremålet för ett anbud.

I enskilda byggnadsprojekt har även uppstått faktorer som fördröjer byggandet såsom underjordiska silostrukturer, flyttande av HRM:s avlopp samt en större omfattning av asbestarbeten i anslutning till byggnaden som rivs undan en nybyggnad.

Mål: En ekologiskt hållbar utveckling tryggas

Utfall: För målet hade bestämts tre mätare som beskriver utfallet, och för två av dem nåddes målet inte.

Det uppmätta målet, i stadens egna verksamhetslokaler (nybyggnadsobjekt, ombyggnadsobjekt) väljs värmepumpsteknik som huvudsakligt uppvärmningssystem alltid när det är tekniskt möjligt och när återbetalningstiden är 15 år eller kortare, nåddes inte.

Lönsamhetsbedömningar för värmepumpar har gjorts eller är på gång för sammanlagt 16 projekt bland de nybyggnads- och ombyggnadsprojekt som inleddes år 2021. I fem projekt har värmepumpstekniken valts som det huvudsakliga uppvärmningssystemet och i fråga om nio projekt pågår lönsamhets- och genomförbarhetsutredningar fortfarande. I två projekt har ett annat uppvärmningssätt än värmepump valts även om värmepumpssystemet hade varit tekniskt möjligt och återbetalningstiden var 15 år eller kortare.

Man kunde inte nå målet att alla reparationsbyggnadsprojekt som staden administrerar och som inleds 2021 ska planeras och senare genomföras så att E-talet för byggnaden i och med ombyggnaden minskar med minst 20 procentenheter mer än vad den nationella kravnivån förutsätter (miljöministeriets förordning 4/13 7 § Krav på E-tal enligt byggnadskategori).

 Målet har nåtts i 15 av 16 projekt. I projektet för renovering och ombyggnad av daghemmet Pihlaja hade man i början inte med någon energiexpert, vilket innebar en avvikelse från de gemensamt överenskomna verksamhetsprocesserna. Således ställdes inget mål för E-talet och det räknades inte heller.

Mål: Förbättring av kundupplevelsen.

Utfall: Det hade bestämts tre mätare för måluppfyllelsen, men ingen av dem förverkligades.

Målsättningen uthyrning för utomhusevenemang, genomgångstid (median fem vardagar) nåddes inte. Utfallet var sex dagar.

Målet nåddes inte p.g.a. att pandemin orsakat osäkerhet i att ordna evenemang. Evenemangsanmälningar lämnades in i normal takt men eftersom de som ordnar evenemang inte kunde fastställa tidpunkterna kunde beslut om evenemang inte fattas inom den utsatta tiden. De som ordnar evenemang och handlägger meddelanden var tvungna att flera gånger vänta på uppdaterad information om vad som bestäms om restriktionerna.

Det uppmätta målet, svar på kundrespons inom utsatt tid (fem vardagar), nåddes inte. Utfallet var i genomsnitt 5,68 dagar.

År 2021 fick staden ett rekordantal kundrespons, 45 764 stycken, via webbtjänsten. Antalet blev 13 procent större jämfört med det livliga året 2020. Responsen ökade särskilt till följd av den snörika början av året samt på grund av att invånare använde parker och allmänna områden aktivt under de varma årstiderna.

Målets mätare resultatet i kundenkäten om hur funktionellt arbetena som utförs på Helsingfors gator har ordnats, överstiger värdet 3,3 (på skalan 1–5), nåddes inte. Enkätens utfall blev 2,7.

För att minska olägenheterna för trafiken som orsakas av gatuarbeten har man strävat efter att göra tiden som används för byggplatsarrangemangen kortare, sänka antalet områden som på en gång reserveras för byggarbete och förbättra trafikarrangemangen under byggtiden. För att förbättra invånarnas och företagarnas upplevelser av byggplatser har man satsat i synnerhet på kommunikationen, skyltar vid byggplatser, byggplatsernas avgränsning, områdenas renlighet samt förbättrat passager.

Flera av de utvecklingsåtgärder som har vidtagits är sådana vars effekter för att minska olägenheter och på invånarupplevelser av gatuarbeten syns med fördröjning. En minskning av olägenheterna av gatuarbeten kräver fortgående utvecklingsarbete innan de kan motsvara de förväntningar som stadsborna har ställt på stadsrummets användbarhet.

Räddningsverket

Målsättning: Prehospital akutsjukvård tillhandahålls enligt beställarens krav

Utfall: Det hade bestämts två mätare för måluppfyllelsen, varav den andra inte förverkligades.

Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst 8 minuter i minst 70 % av uppdragen i prioritetskategorierna A och B, denna mätare förverkligades inte. Insatstiden är högst 8 minuter i minst 58 % av uppdragen i prioritetsklasserna A och B.

Covid-19-pandemin har märkbart ökat invändig tvätt av enheter, vilket tar tid och då kan den närmaste enheten inte rycka ut. En enhet som kommer mer långväga ifrån förlänger insatstiden. Den snöiga vintern förlängde även körtiderna.

Mål: Räddningsverkets verksamhet är produktiv med hänsyn till stadens tillväxt och förändringarna i servicebehovet

Utfall: Målsättningen, resultatbudgeten överskrids inte, uppfylldes inte.

Löneförhöjningarna enligt stadsstyrelsens plan för utveckling av lönerna 2021 var totalt 61 361 000 euro inklusive anslaget på budgetmomentet 2021, vilket överskrids med ca 500 000 euro. Överskridningen beror bland annat på att tidigare anskaffningar av inventarier med investeringsanslag gjordes med anslag i driftsekonomin utgående från iakttagelser som gjordes i revisionen. Överskridningen innehåller även tilläggskostnader orsakade av pandemin samt kostnader för utveckling av verksamheten. Motsvarande inkomster för dessa kommer från extern finansiering.

Trafikverket (HST)

Målsättning: Kundnöjdheten inom spårvägs- och metrotrafiken håller sig minst på samma nivå som hösten 2019

Utfall: Det hade bestämts två mätare för måluppfyllelsen, varav den ena inte förverkligades. Kundnöjdhet mäts som trafikantvitsord genom en enkät (skala 1–5) vars faktorer är förarens körsätt och hur snygg vagnen är. I spårvägstrafiken bedöms även förarens förmåga till service och rådgivning och för metron bedöms att hålla tidtabellen samt hur funktionella skyltarna på stationerna är.

Mätaren för trafikantvitsord inom spårvägstrafiken 4,04 (2019: 4,04) uppfylldes ej. Utfallet var 3,97.

På grund av pandemin har spårvagnsförarnas kundbetjäning varit på paus nästan hela året. Dessutom har kundernas förväntningar på snygghet och hygien ökat. Därför har vitsorden för service och rådgivning sjunkit sedan tiden före pandemin.

Mätaren för metrotrafiken, trafikantvitsord minst 4,08 nåddes. Utfallet var 4,16.

Kultur- och fritidssektorn

Mål: Tjänsterna förbättras utifrån kundupplevelsen

Utfall: Målsättningen om att före utgången av fullmäktigeperioden utarbeta konkreta beskrivningar av strategin för serviceproduktion och skapa gemensamma metoder för bidrag och serviceproduktionens upphandling. Beskrivningen av varje serviceenhet är klar före fullmäktigeperiodens slut och praxis för understöd och upphandling har skapats, nåddes inte.

Enligt den ursprungliga målsatta tidtabellen skulle beskrivningarna av strategin för serviceproduktionen vid sektorns servicehelheter (kultur, idrott, bibliotek, ungdom) vara klara innan fullmäktigeperioden går ut. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i aftonskolan 4.5.2021 att ändra tidsplanen så att servicebeskrivningarna ska vara gjorda under 2021. Även om den målsatta tidtabellen inte kunde hållas kunde man besluta om servicestrategier i sektornämnden under budgetåret i november-december.

Social- och hälsovårdssektorn

Social- och hälsovårdssektorn övergick i etapper under 2021 till att börja använda klient- och patientdatasystemet Apotti. Utvecklingen av Apottis rapportfunktioner fortsätter 2022 varför uppgifter om de bindande målen inte på alla punkter var tillgängliga lika exakt som för bokslutet föregående år. Mätare för de bindande verksamhetsmålen är därför inte jämförbara med information som tagits från den tidigare databasen. Således kan man inte rapportera prestationerna för 2021 på samma sätt som tidigare och måluppfyllelsen kan inte på alla punkter bedömas tillräckligt tillförlitligt.

Mål: Vi främjar helsingforsarnas välfärd och hälsa och förebygger utslagning

Utfall: För målet hade bestämts fyra mätare som beskriver utfallet, och en av dem förverkligades inte.

Målsättningen att i hemvården tillämpa motionsavtal i vid utsträckning (ett rörlighetsavtal har gjorts upp för minst 70 % av de klienter som får regelbunden hemvård) nåddes inte. Utfallet var 69,5 %. Målnivån nåddes inte eftersom covid-19-pandemin orsakat frånvaro bland personalen och påverkat tillgången till personal.

Mål: Vi förbättrar kundupplevelsen och kundnöjdheten

Utfall: Mätaren kundupplevelsen blir bättre på hälsostationerna och i den psykiatriska vården och missbrukarvården jämfört med år 2020 uppfylls inte.

På grund av covid-19-pandemin tog man bort responsmaskinerna 16.3.2020. Maskinerna för kundrespons togs tillbaka etappvis fr.o.m. 1.8.2021. Informationen är inte jämförbar eftersom man införde kundresponsen stegvis och antalet respondenter blev lågt.

Mål: Våra tjänster ligger nära invånarna och är lättåtkomliga

Utfall: För målet hade bestämts tre mätare som beskriver utfallet, och två av dem uppfylldes inte.

Mätaren på målsättningen, vårdgarantin genomförs vid hälsostationerna (vård vid första kontakten, icke-akut vård samma eller följande vardag, icke-akut vård inom 10 dygn), uppfylldes inte.

Följande två av tre mätningsområden uppfylldes inte:

- mätaren vården i första kontakt, mål 75 %
- mätaren icke-akut vård inom tio dygn, mål 70 %.

Vården i första kontakt uppfylldes före man började använda Apotti till 83 procent (4/2021). Efter övergången till datasystemet Apotti har man inte fått tillförlitlig information.

Den icke-akuta vården förverkligades till 99 procent bland vårdarna och till 84 procent bland läkarna, under tiden före Apotti (4/2921). Efter att Apotti införts förverkligades icke-akut vård inom tio dygn till 78 procent bland vårdarna och 52 procent bland läkarna.

Målsättningen omedelbar kontakt inom munhälsovården genomförs (mätare 1: återuppringningslinjen för icke-akut vård används under hela tjänstetiden, mätare 2: återuppringning för icke-akut vård sker samma dag) uppfylldes inte.

Båda av de följande delområdena kunde inte nås:

-mätare: återuppringningen för icke-akut vård är på hela tjänstetiden
-mätare: man ringer tillbaka samma dag i 90 % av fallen för icke-akut vård

Man var senast tvungen att stänga av återuppringningen 21.5.2021. Man ringde tillbaka om icke-akut vård samma dag i 61 % av samtalen. Stockningen inom återuppringningen kunde lösas upp under hösten så att det inte fanns några samtalsköer efter 22.9.2021. Under slutet av året kunde man inte nå målet på 90 % för återuppringning under fem dagar.

Kontaktproblemen inom munhälsan har orsakats av personalbrist, svårigheter i att göra e-tjänster tillgängliga för kunderna, det stora antalet telefonsamtal samt tekniska problem.

Mätaren på målsättningen, 20 % av klienterna inom hemvården har kontakt via fjärruppkoppling med bild, nåddes inte.

På grund av covid-19-pandemin och det nya datasystemet Apotti hade personalen inte tillräckliga resurser för att informera och undervisa om distansvården åt hemvårdens ordinarie kunder. Man kunde inte rekrytera tillräckligt med vikarier. Dessutom har covid-19-pandemin globalt försvårat tillgången till apparatur och man kunde inte erbjuda kunderna enheter för distans (datorplatta) inom den tid som planerats.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Riina Kopola, specialplanerare, telefon: 310 28256

riina.kopola(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

För kännedom

Stadskansliet

Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten

Affärsverket företagshälsan

Fostrans- och utbildningssektorn

Stadsmiljösektorn

Kultur- och fritidssektorn

Social- och hälsovårdssektorn

Räddningsverket

Trafikaffärsverket

Beslutshistoria

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta 15.02.2022 § 31

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta antoi selvityksen kaupunginhallitukselle ja edelleen kaupunginvaltuustolle kulttuurin ja vapaa-ajan toimialan vuoden 2021 toteutumatta jääneestä talousarvion sitovan toiminnan tavoitteesta.

Esittelijä

hallintojohtaja

Kirsti Laine-Hendolin

Lisätiedot

Mervi Smahl-Laurikainen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 89016

mervi.smahl-laurikainen(a)hel.fi

Reetta Sariola, suunnitteluyksikön päällikkö, puhelin: 310 32987

reetta.sariola(a)hel.fi

Kaupunginhallitus 14.02.2022 § 124

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Esitys

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä kaupunginkanslian, taloushallintopalveluliikelaitoksen johtokunnan, työterveysliikelaitoksen johtokunnan, kasvatus- ja koulutuslautakunnan, kaupunkiympäristölautakunnan, pelastuslautakunnan, liikennelaitoksen johtokunnan, kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunnan ja sosiaali- ja terveyslautakunnan selvitykset vuoden 2021 talousarvion sitovien toiminnan tavoitteiden toteutumatta jäämisestä.

Esittelijä

pormestari

Juhana Vartiainen

Lisätiedot

Riina Kopola, erityissuunnittelija, puhelin: 310 28256

riina.kopola(a)hel.fi

Pelastuslautakunta 09.02.2022 § 14

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Pelastuslautakunta päätti merkitä tiedoksi pelastuslaitoksen sitovien toiminnallisten tavoitteiden toteutumisen vuonna 2021 ja totesi, että asia ei aiheuta erityisiä toimenpiteitä.

Sitovat toiminnalliset tavoitteet

1) Onnettomuuksia ehkäistään lisäämällä kaupunkilaisten ja Helsingissä toimivien tahojen kykyä estää onnettomuuksia ja rajoittaa niiden vaikutuksia. Tavoitetta mitataan turvallisuuspisteillä. Tavoitteena on vähintään 8000 turvallisuuspistettä

Tavoite toteutui. Tulos oli 10558 pistettä.

2) Pelastustoiminnan toimintavalmius on riittävä ja tarkoituksenmukainen. Tavoitetta mitataan pelastustoiminnan keskimääräisellä lähtö- ja ajoajalla kohteeseen riskiluokan määrittävissä onnettomuustyypeissä.

Tavoite toteutui. Keskimääräinen lähtö- ja ajoaika kohteeseen oli enintään 6 minuuttia 52 % tehtävistä.

3) Kiireellinen ensihoito toteutuu tilaajan vaatimusten mukaisesti. Tavoitetta mitataan ensihoidon tavoittamisviiveellä A- ja B-tehtävissä. Viiveen tulisi olla enintään 8 minuuttia vähintään 70 % tehtävistä. Lisäksi maallikoiden havaitsemien kammiovärinäpotilaiden selviytymisen tulisi olla vähintään 32 %.

Tavoitteet toteutuivat osittain. Kammiovärinäpotilainen selviytymisaste oli 32 %. Sen sijaan tavoittamisviive oli 58 % ja alitti tavoitteen 12 prosenttiyksikköä. Ensihoidon tehtävämäärä palautui vuonna 2021 pandemiaa edeltävään kasvutrendiin. Covid-19 potilaan hoidon jälkeen ensihoitoyksiköille joudutaan tekemään sisäpesu, jonka vuoksi yksikkö on pois hälytysvalmiudesta 30-60 minuuttia. Tämä lisää potilaan tavoittamisviivettä, koska korvaava yksikkö samanaikaiseen tehtävään tulee kauempaa.

4) Henkilöstön osaaminen kehittyy jatkuvasti. Tavoitetta mitataan täydennyskoulutuksen määrällä, jonka pitäisi olla vähintään sama kuin vuonna 2020.

Tavoite ylittyi 30 %. Pandemiatilanteesta huolimatta lähes kaikki täydennyskoulutus on kyetty toteuttamaan metodiikkaa kehittämällä ja osittain myös kirimään 2020 syntynyttä koulutusvelkaa. Rekrytoinneista johtuen uuden henkilöstön koulutusta on toteutettu poikkeuksellisen paljon.

5) Henkilöstön työkykyä edistetään jatkuvasti. Tavoitetta mitataan lyhyillä sairauspoissaoloilla sekä varhaisen tuen menettelyiden toteutumisella.

Tavoite toteutui osittain. Lyhyet sairauspoissaolot olivat enintään vuoden 2020 tasolla .Varhaisen tuen keskustelujen toteutumisastetta ei kyetty mittamaan mittausprosessin häiriöiden johdosta.

6) Pelastuslaitoksen toiminta on tuottavaa kaupungin kasvu ja palvelutarpeen muutokset huomioiden. Tavoitetta mitataan tulosbudjetin riittävyydellä

Tavoite ei toteutunut. Tulosbudjetti ylittyi 480 000 eurolla. Ylitys johtuu muun muassa siitä, että aikaisemmin investointien määrärahoilla tehtyjä hankintoja on toteutettu käyttötalouden määrärahoilla yli 650 000 eurolla  tilintarkastuksessa tehtyjen havaintojen perusteella. Lisäksi ylitys sisältää koronasta aiheutuneita lisäkustannuksia yli 300 000 sekä toiminnan kehittämiskustannuksia noin 150 000, joihin saadaan menoja vastaava tulo kaupungin ulkopuolisen rahoituksen kautta.

Esittelijä

pelastuskomentaja

Jani Pitkänen

Lisätiedot

Henri Nordenswan, hallintopäällikkö, puhelin: 310 30010

henri.nordenswan(a)hel.fi

Sosiaali- ja terveyslautakunta 01.02.2022 § 15

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Sosiaali- ja terveyslautakunta päätti merkitä tiedoksi sosiaali- ja terveystoimen selvityksen toteutumatta jääneistä sitovista toiminnallisista tavoitteista.

Esittelijä

sosiaali- ja terveystoimialan toimialajohtaja

Juha Jolkkonen

Lisätiedot

Maria Kahila, suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 43087

maria.kahila(a)hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 25.01.2022 § 42

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Kaupunkiympäristölautakunta päätti merkitä tiedoksi kaupunkiympäristön toimialan selvityksen toteutumatta jääneistä sitovista toiminnallisista tavoitteista vuonna 2021 ja lähettää sen tiedoksi kaupunginkansliaan.

Esittelijä

kaupunkiympäristön toimialajohtaja

Ville Lehmuskoski

Lisätiedot

Leena Sutela, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 39841

leena.sutela(a)hel.fi

Sami Haapanen, tonttipäällikkö, puhelin: 09 310 36437

sami.haapanen(a)hel.fi

Mirka Saarholma, asukas- ja yrityspalvelupäällikkö, puhelin: 310 15284

mirka.saarholma(a)hel.fi

Katri Kuusinen, yksikön päällikkö, puhelin: 310 39163

katri.kuusinen(a)hel.fi

Seidi Kivisyrjä, asuntotuotantopäällikkö, puhelin: 310 32331

seidi.kivisyrja(a)hel.fi

Liikenneliikelaitoksen johtokunta 25.01.2022 § 17

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Johtokunta merkitsi asian tiedoksi ja lähetti tiedossa olevat sitovien tavoitteiden toteumatiedot kansliaan.

Esittelijä

yksikön johtaja

Karoliina Rajakallio

Lisätiedot

Sari Valasjärvi, kehittämispäällikkö, puhelin: 310 35711

sari.valasjarvi(a)hel.fi

Ari Päivärinta, taloussuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 78433

ari.paivarinta(a)hel.fi

Keskushallinto Kaupunginkanslia Kansliapäällikkö 20.01.2022 § 19

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Kansliapäällikkö päätti esittää kaupunginvaltuustolle selvityksen kaupunginkanslian vuoden 2021 toteutumattomista sitovista tavoitteista.

Päätöksen perustelut

Tavoite: Digitaalinen perusta nettobudjetoidun yksikön käynnistäminen ja palvelujen vakiinnuttaminen

 Mittarit:
•Kaupungin tietoliikenneverkko on kokonaisuudessaan keskitetyn hallinnan ja valvonnan piirissä (Käyttöönottoprojekti käynnissä)
•Loppukäyttäjien lähi- ja etätukipalvelut tarjotaan keskitetysti ja tukipyynnöt käsitellään yhden keskitetyn palvelunhallintajärjestelmän avulla
•Lähitukipalvelut on järjestetty alueellisten tiimien avulla toteutettaviksi
•Kaupungin käyttöön hankitaan keskitetty kyberturvapalvelu
•Keskitetyn yksikön tuottamien sisäisten palvelujen asiakastyytyväisyyttä mitataan

 Mittari: Kaupungin tietoliikenneverkko on kokonaisuudessaan keskitetyn hallinnan ja valvonnan piirissä (Käyttöönottoprojekti käynnissä)
Toteuma: toteutui osittain
-Lähiverkon laitteet saatiin valvonnan ja hallinnan piiriin vanhan sopimuksen nojalla.
-Hankintapäätös uudesta ja kattavammasta palvelusta  tehtiin vuoden 2021 lopussa ja käyttöönotot alkavat vuoden 2022 alussa. Uusi palvelu kattaa 24/7 valvonta- ja hallintapalvelut kaikille Helsingin kaupungin Helnet-verkkoon kytketyille laitteille tarjoten läpinäkyvyyden verkon tapahtumiin sekä valvonta- ja korjaustoimiin.

Mittari: Loppukäyttäjien lähi- ja etätukipalvelut tarjotaan keskitetysti ja tukipyynnöt käsitellään yhden keskitetyn palvelunhallintajärjestelmän avulla
Toteuma: toteutui osittain
-Stadin Helpdesk on keskitetty palveluhallintakanava tukipyynnöille, johon kaikki digitaalisen perustan asiakkaat asteittain siirtyvät. Esimerkiksi Sote ja Kasko käyttävät vielä poistuvan ICT-palvelutuottajan ratkaisua, joka poistuu vuoden 2022 aikana. Apotti-integraation myötä myös Sote siirtyy Stadin Helpdeskin käyttäjäksi.

Perustelu miksi tavoitetta ei saavutettu:

Digitaalinen perusta nettobudjetoidun yksikön käynnistämisen ja palvelujen vakiinnuttamisen sitovaa tavoitetta ei saavutettu kokonaan johtuen palveluiden laajuudesta ja monimuotoisuudesta. Keskitetyn hallinnan ja valvonnan palvelun hankinnan kilpailutuksen vaatimusmäärittelyt ja sopimusneuvottelut viivästyivät. Lähi- ja etätukipalveluiden tarjoaminen keskitetyn palvelunhallintajärjestelmän avulla viivästyi suurten toimialojen Soten ja Kaskon osalta.

Tavoite: Uuden HR-palvelujärjestelmäuudistuksen edistäminen

 Mittarit:
•Palkkajärjestelmän käyttöönottoprojektin toteuttaminen hanke-suunnitelman mukaan siten, että uuden järjestelmän hyväksymistestaukset on toteutettu vuoden 2021 loppuun mennessä
•HR-kokonaisjärjestelmän hankinnan kilpailutus on toteutettu ja järjestelmän valinta tehty vuoden 2021 loppuun mennessä

Mittari: Palkkajärjestelmän käyttöönottoprojektin toteuttaminen hanke-suunnitelman mukaan siten, että uuden järjestelmän hyväksymistestaukset on toteutettu vuoden 2021 loppuun mennessä.
Toteuma: ei toteutunut
Palkkajärjestelmä Sarastian käyttöönotto siirtyy suunnitellusta (1.1.2022). Käyttöönottoa siirretään, koska järjestelmätoimittaja ei ehdi saada valmiiksi kaikkia Helsingin kaupungin kriittisiksi määrittelemiä toiminnallisuuksia järjestelmään. Tuotantokäytön aloitusta on siirretty huhtikuulle 2022.

Mittari: HR-kokonaisjärjestelmän hankinnan kilpailutus on toteutettu ja järjestelmän valinta tehty vuoden 2021 loppuun mennessä.
Toteuma: ei toteutunut
Kilpailutusta ei toteutettu vuoden 2021 aikana. Digitalisaatiojohtaja ja henkilöstöjohtaja päättivät siirtää kilpailutusta eteenpäin vuodelle 2022.

Perustelu miksi tavoitetta ei saavutettu:

Uuden HR-palvelujärjestelmäuudistuksen edistämisen tavoitetta ei saavutettu kaikilta osin. Palkkajärjestelmän käyttöönottoa siirrettiin, koska järjestelmätoimittaja ei ehtinyt saada valmiiksi kaikkia Helsingin kaupungin kriittisiksi määrittelemiä toiminnallisuuksia järjestelmään. HR-kokonaisjärjestelmän hankinnan kilpailutusta jouduttiin viivästyttämään, koska kaupungin omat avainhenkilöt ovat sidottuja palkkajärjestelmän käyttöönotossa.

Lisätiedot

Mari Paananen, talouspäällikkö, puhelin: 310 73043

mari.paananen(a)hel.fi

Kasvatus- ja koulutuslautakunta 18.01.2022 § 3

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Kasvatus- ja koulutuslautakunta päätti antaa kaupunginvaltuustolle seuraavan selvityksen vuoden 2021 toteutumatta jääneistä sitovista tavoitteista:

Kaupunginvaltuusto asetti kasvatuksen ja koulutuksen toimialalle vuoden 2021 talousarviossa kaksi sitovaa tavoitetta:

- Mahdollistamme jokaiselle oppijalle yksilöllisesti sopivia tapoja oppia ja opiskella
- Käytämme koko kaupunkia oppimisen ja työnteon ympäristönä

Kummallekin tavoitteelle oli asetettu viisi tavoitteen toteutumista määrittelevää mittaria tavoitetasoineen. Ensimmäisen tavoitteen osalta tavoitetaso saavutettiin 3 mittarissa ja toisen tavoitteen osalta 2 mittarissa.

Sitovan tavoitteen toteutumisen edellytyksenä on tavoitetason saavuttaminen kaikissa mittareissa. Näin ollen kumpikaan sitova tavoite ei toteutunut. Toteutumatta jäämisen syynä olivat pääasiassa koronaepidemian aiheuttamat rajoitteet toiminnalle. Seuraavassa on selvitys kaikkien mittareiden toteutumisesta.

Mahdollistamme jokaiselle oppijalle yksilöllisesti sopivia tapoja oppia ja opiskella

Varhaiskasvatus - mittarin tavoitetaso saavutettiin

Varhaiskasvatuksessa mittarina oli yhteisen arviointimallin käyttöönotto vuoden 2021 aikana. Varhaiskasvatuksessa päiväkodin jokaisen lapsiryhmän suunniteltua pedagogista toimintaa arvioidaan yhteisellä arviointimallilla.

Suomenkielisessä varhaiskasvatuksessa tavoite toteutui ja yhteinen arviointimalli otettiin käyttöön 1852 lapsiryhmässä.

Ruotsinkielisessä varhaiskasvatuksessa tavoite toteutui ja yhteinen arviointimalli otettiin käyttöön kaikissa 152 lapsiryhmässä.

Perusopetus - mittarin tavoitetaso saavutettiin

Perusopetuksessa mittarina oli, että vähintään 98 % oppijalle kirjataan oppimisen ja/tai kasvun tavoite ja käydään arviointikeskustelu.

Tavoitetaso saavutettiin. 98 % perusopetuksen (suomenkielinen ja ruotsinkielinen perusopetus) oppijalle kirjattiin oppimisen ja/tai kasvun tavoite ja käytiin arviointikeskustelu.

Oppimisen ja/tai kasvun tavoite kirjattiin Wilman Opiskelijat-rekisteriin yhteensä 45321 oppilaalle. Oppimiskeskustelu kirjattiin Wilman Opiskelijat-rekisteriin yhteensä 45042 oppilaalle. Oppilaita yhteensä 46 044 (Primus 24.11.2021). Tavoite toteutui. 

Lukiokoulutus - mittarin tavoitetasoa ei saavutettu

Lukiokoulutuksen mittarina oli että vähintään 75 % ensimmäisen vuoden opiskelijoista on suorittanut Opintokamu-kurssin keväällä 2021 esimerkiksi osana ryhmänohjausta opiskelijahuollon henkilöstön tuella. Opintokamu-ohjelma tarjoaa helposti käyttöön otettavia ja motivoivia työkaluja opiskelijoiden hyvinvoinnin edistämiseksi toisella asteella. Kaikki materiaalit ovat sähköisiä. 

Tavoitetasoa ei saavutettu. 41,7 % ensimmäisen vuosikurssin opiskelijoista suoritti Opintokamu-kurssin kevätlukukauden aikana. 

Kevään 2021 koronatilanne vaikeutti tavoitteen saavuttamista. Opintokamu-kurssin suorittaminen oli suunniteltu toteutettavan ryhmänohjaajien ja opiskeluhuollon henkilöstön tuella. Kurssin suorittamisen tueksi sähköisessä ympäristössä kuului ryhmänohjaajien ryhmänohjaustunnit (6kpl), joissa oli tavoitteena käsitellä Opintokamu-kurssin teemoja. Koronatilanne ei keväällä mahdollistanut aina ryhmänohjaustuntien käyttämistä Opintokamu-kurssin suorittamisen tukemiseen, vaan ryhmänohjaustuokioissa on jouduttu käsittelemään pandemiatilanteista johtuvia ajankohtaisia asioita. Lisäksi ryhmänohjaustunteja pidettiin etäopetusjakson aikana Teamsin välityksellä, joka on osaltaan vaikeuttanut kurssin suorittamista. Etäopetuksen aikana on keskitytty ajankohtaisiin asioihin ja opettajia on ohjattu perustyöhön. Tavoite suunniteltiin ja päätettiin kesällä 2020, jolloin muodostettu näkymä vuoden 2021 kevätlukukauden koronatilanteesta osoittautui liian toiveikkaaksi.

Ammatillinen koulutus - mittarin tavoitetasoa ei saavutettu

Mittarina oli, että negatiivisesti keskeyttäneiden opiskelijoiden määrä on enintään 7,4 % opiskelijamäärästä. Vuonna 2020 negatiivisesti keskeyttäneitä oli 12,7 % eli 1142 opiskelijaa. 

Tavoitetasoa ei saavutettu. Negatiivisesti keskeyttäneiden opiskelijoiden määrä oli 11,6 % opiskelijamäärästä (1034 henkilöä). Negatiivisesti keskeyttäneitä on yhteensä noin 11,6 % perustutkinto- ja valma-opiskelijoista.

Vaikka negatiivisesti keskeyttäneiden määrä on edelleen korkea suhteessa tavoitelukuun, niin vuoteen 2020 verrattuna negatiivisesti keskeyttäneiden määrä 2021 on pienentynyt 1,1 %-yksikköä.

Ikäluokkien 18-20 osalta negatiivinen keskeyttäminen on vähentynyt noin 5 %-yksikköä. Alle 18-vuotiasta negatiivisesti keskeyttäneitä vuonna 2021 oli 3,2 %. Huomattavaa on, että yli 30 -vuotiaiden kohdalta negatiivisen keskeyttämisen määrä on kasvanut yli 4% -yksikköä. Nuorten aikuisten kiinnittymiseen opintoihin vaikuttaa paljon oppilaitoksen ulkopuoliset tekijät, kuten elämäntilanne ja siihen liittyvät haasteet, esim. itsenäistyminen. Aikuisten (yli 30v.) osalta esim. taloudellisen tilanteen heikkeneminen selittää osaltaan negatiivista keskeyttämistä

Vapaa sivistystyö - mittarin tavoitetaso saavutettiin

Mittarina oli yhteisten sähköisten oppimisalustojen käyttöönotto työväenopistoissa siten, että vähintään 10 % kursseista käyttää edu.hel.fi -verkon oppimisalustoja

Tavoitetaso saavutettiin. Sähköisiä edu.hel.fi-oppimisalustoja käytettiin 41,4 %:lla kursseista. Koronakriisi on vahvistanut digipainotusta ja lisännyt edu.hel.fi-alustan käyttöä.

Käytämme koko kaupunkia oppimisen ja työnteon ympäristönä

Varhaiskasvatus - mittarin tavoitetaso saavutettiin

Mittarina oli, että jokaisessa lapsiryhmässä toteutetaan ilmiöpohjaisen oppimisen kokonaisuus yhdessä kulttuuri- ja taidetoimijan kanssa.

Suomenkielisessä varhaiskasvatuksessa tavoite toteutui. Ilmiöpohjainen oppimisen kokonaisuus yhdessä jonkin kulttuuri- ja taidetoimijan kanssa toteutettiin 1867 lapsiryhmässä. Tässä mittarissa lapsiryhmiin on laskettu mukaan myös perhepäivähoidon ja leikkipuistojen ryhmät, mistä johtuen luku on suurempi, kuin varhaiskasvatuksen edellä mainitussa ensimmäisessä mittarissa.

Ruotsinkielisessä varhaiskasvatuksessa tavoite toteutui. Jokaisessa lapsiryhmässä (152 lapsiryhmää) toteutettiin ilmiöpohjainen oppimisen kokonaisuus yhdessä jonkin kulttuuri- ja taidetoimijan kanssa. Päiväkotiryhmien lisäksi ilmiöpohjainen oppimisen kokonaisuus toteutettiin myös kuudessa ryhmäperhepäiväkodissa.

Perusopetus - mittarin tavoitetaso saavutettiin

Mittarina oli, että oppilaat osallistuvat monipuolisesti kulttuurisisältöihin ja -tapahtumiin.  Kulttuuripolkua toteutetaan vähintään:  
1-6 vuosiluokkien koulussa neljä vuosiluokkaa
1-4 ja 1-5 vuosiluokkien koulussa kolme vuosiluokkaa
1-9 seitsemän vuosiluokkaa

Mittarin tavoitetaso saavutettiin. Perusopetuksen koulut (suomenkielinen ja ruotsinkielinen perusopetus) kirjasivat tavoitteen mukaisesti lukuvuoden 2021-2022 toimintasuunnitelmiin, mitkä vuosiluokat toteuttavat kulttuuripolkua lukuvuonna 2021-22.

Mittarin mukaan Kulttuuripolkua tulisi toteuttaa lukuvuonna 2021-22 vähintään yhteensä 493 luokka-asteella. Peruskouluissa Kulttuuripolkua toteutettiin vuoden 2021 aikana yhteensä 597 luokka-asteella. Peruskouluille tehtiin loppusyksystä 2021 Forms-kysely, miten toimintaa oli toteutettu vuoden 2021 aikana. Kyselyyn vastasivat kaikki peruskoulut. Kokonaisuudessaan toimintaa oli toteutettu yli vähimmäistavoitteen vuoden 2021 aikana.

Lukiokoulutus - mittarin tavoitetasoa ei saavutettu

Mittarina oli nuorten lukiokoulutuksessa oli (fi+sv) (+ linjen för vuxenstudier vid Tölö gymnasium): Vähintään 95 % opiskelijoista osallistuu aineenopettajan ja opiskelijoiden yhdessä suunnittelemiin opetussuunnitelman mukaisiin opintokäynteihin (korkeakoulut, yritykset, työpaikat). 

Mittarina aikuisten lukiokoulutuksessa oli: Vähintään 30 %:ssa lukion kursseja toteutetaan em. opintokäynti. 

Tavoitetasoja ei saavutettu. Nuorten lukiokoulutuksessa opetussuunnitelman mukaisiin opintokäynteihin osallistui 80,7 % opiskelijoista. Aikuislukio 13,8 %:ssa kursseista järjestettiin opintokäynti. Keväällä etäopetuksesta johtuen opintokäyntejä ei voitu toteuttaa fyysisinä vierailuina, mutta etäopetuksen pitkityttyä oppilaitokset ryhtyivät rakentamaan verkon kautta tapahtuvia opetussuunnitelman mukaisia opintokäyntejä. Rajoitusten lievennyttyä  opintokäyntejä on etenkin alkusyksystä toteutettu myös fyysisesti. Loppusyksystä koronatilanteen edelleen pahennuttua vierailujen toteutuminen kuitenkin jälleen vaikeutui. Vastaanottajat eivät ole halunneet ottaa vastaan opiskelijaryhmiä. Lisäksi lukioissa on haluttu turvata koulunkäyntiä pitkien etäopetusjaksojen jälkeen.

Ammatillinen koulutus - mittarin tavoitetasoa ei saavutettu

Mittarina oli, että työpaikalla tapahtuva oppiminen kasvaa 10 000 päivällä verrattuna vuoteen 2020. Työpaikalla tapahtuvan oppimisen toteuma 1.1.–31.12.2020 välisenä aikana oli yhteensä 337 346 päivää, joten tavoite vuonna 2021 on 347 346 päivää

Mittarin tavoitetasoa ei saavutettu. Työpaikalla tapahtuvan oppimisen toteuma oli 313 584 päivää (90,3 % tavoitteesta).

Työpaikalla tapahtuvan oppimisen osalta korona on vaikuttanut merkittävästi paikkojen saatavuuteen. Koronaturvallisuuden maksimointi työnantajan taholta oman henkilöstön osalta vaikutti siihen, että opiskelijat eivät päässeet työelämäjaksoille. Siirtyminen pääkaupunkiseudulla laajasti etätyöhön heikensi oppilaitoksen vuorovaikutteista yhteistyötä työelämän kanssa. Opintoja on edistetty muilla tavoin. Näyttöjen suorittaminen oppilaitoksen oppimisympäristöissä mahdollistettiin opetus- ja kulttuuriministeriön erillisellä luvalla.

Vapaa sivistystyö - mittarin tavoitetasoa ei saavutettu

Mittarina oli, että kurssilaisten määrä kasvaa Koillis- ja Itä-Helsingin alueilla vähintään 5 % verrattuna vuoteen 2020. Arbiksen kurssilaisten määrä kasvaa 5 % verrattuna vuoteen 2020.

Tavoitetasoa ei saavutettu. Kurssilaisten määrä Koillis- ja Itä-Helsingin alueilla oli 15 455 kurssilaista, mikä oli 82,2 % tavoitetasosta.

Koronarajoitusten vuoksi opetus toteutettiin keväällä 2021 kokonaan etänä/verkossa (pl. maahanmuuttajien lukukoulutukset, jotka toteutettiin osittain lähiopetuksena) eikä paikan päällä Koillis- ja Itä-Helsingin opetuspisteissä. Syyslukukauden alussa kurssikoot olivat puolitettuja koronarajoitusten takia.

Kurssikoot palautuivat normaaleiksi 1.10. alkaen. Iso osa järjestetyistä kursseista on pitkiä kurssia, joihin ei ole tarkoituksenmukaista tai on oppimisen kannalta hankalaa liittyä mukaan kesken kurssin. Kurssilaisten määrä kasvoi loppuvuodesta kun paikkoja avattiin lisää, mutta kasvu ei ollut tavoitteen saavuttamiseksi riittävää. Verkkokursseilla on lisäksi  tavoitettu  1741 laskelman ulkopuolelle jätettyä itä- ja koillishelsinkiläistä opiskelijaa, mutta tämäkään lisäys ei riitä saavuttamaan tavoitetta.

Esittelijä

kasvatuksen ja koulutuksen toimialajohtaja

Satu Järvenkallas

Lisätiedot

Tero Vuontisjärvi, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 80295

tero.vuontisjarvi(a)hel.fi

Anna Lyra-Katz, johtava erityissuunnittelija, puhelin: 310 86706

anna.lyra-katz(a)hel.fi

Anna Tarkkala-Hellström, suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 86442

anna.tarkkala-hellstrom(a)hel.fi

Työterveysliikelaitoksen johtokunta 12.01.2022 § 6

HEL 2021-013148 T 02 02 01

Päätös

Työterveysliikelaitoksen johtokunta päätti merkitä tiedoksi työterveysliikelaitoksen sitovan toiminnallisen tavoitteen toteutumatta jäämisen.

Esittelijä

toimitusjohtaja

Tiina Pohjonen

Lisätiedot

Lena Meyer, palvelupäällikkö, puhelin: +358931054079

lena.meyer(a)hel.fi