Helsingfors stad

Protokoll

4/2015

1 (1)

Stadsfullmäktige

 

 

 

 

Kj/10

 

25.02.2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

§ 62

Kj / Den av ledamoten Pilvi Torsti väckta motionen om en sysselsättningsparagraf för stadens upphandlingar

HEL 2013-014517 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag anse den av ledamoten Pilvi Torsti väckta motionen vara slutligt behandlad.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningsklämmar:

1.     Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheterna att följa HNS goda exempel och sysselsätta partiellt arbetsföra via Posivire. (Seija Muurinen)
 

2.     Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av motionssvaret att det utreds om stadsstyrelsen före utgången av år 2016 kan föreläggas en sysselsättningsparagraf som beretts i enlighet med fullmäktiges beslut 7.5.2014 och som blir en del av Helsingfors stads upphandlingspolitik. (Pilvi Torsti)

Behandling

Efter att ha förklarat diskussionen avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att följande två hemställningsklämmar hade föreslagits under diskussionen:

Ledamoten Seija Muurinen understödd av ledamoten René Hursti hade föreslagit följande hemställningskläm:

 

Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheterna att följa HNS goda exempel och sysselsätta partiellt arbetsföra via Posivire.

 

Ledamoten Pilvi Torsti understödd av ledamoten René Hursti hade föreslagit följande hemställningskläm:

 

Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av motionssvaret att det utreds om stadsstyrelsen före utgången av år 2016 kan föreläggas en sysselsättningsparagraf som beretts i enlighet med fullmäktiges beslut 7.5.2014 och som blir en del av Helsingfors stads upphandlingspolitik.

 

Redogörelsen befanns vara riktig.

På förslag av ordföranden godkände stadsfullmäktige först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

Ordförande föreslog och fullmäktige godkände följande omröstningsförfarande: Vardera hemställningsklämmen tas särskilt upp till omröstning.

1 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Seija Muurinens förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheterna att följa HNS goda exempel och sysselsätta partiellt arbetsföra via Posivire.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 82
Zahra Abdulla, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Yrjö Hakanen, Juha Hakola, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Arja Karhuvaara, Emma Kari, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Tuuli Kousa, Minerva Krohn, Heimo Laaksonen, Harri Lindell, Päivi Lipponen, Eija Loukoila, Jape Lovén, Pekka Majuri, Petra Malin, Silvia Modig, Sami Muttilainen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Sari Mäkimattila, Lasse Männistö, Antti Möller, Jarmo Nieminen, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Sara Paavolainen, Tom Packalén, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Mika Raatikainen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Laura Rissanen, Wille Rydman, Pekka Saarnio, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sumuvuori, Pilvi Torsti, Ulla-Marja Urho, Thomas Wallgren, Tuomo Valokainen, Jan Vapaavuori, Sanna Vesikansa, Markku Vuorinen, Anna Vuorjoki

Blanka: 2
Hannu Oskala, Ville Ylikahri

Frånvarande: 1
Ilkka Taipale

Stadsfullmäktige hade godkänt ledamoten Seija Muurinens förslag till hemställningskläm.

2 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Pilvi Torstis förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av motionssvaret att det utreds om stadsstyrelsen före utgången av år 2016 kan föreläggas en sysselsättningsparagraf som beretts i enlighet med fullmäktiges beslut 7.5.2014 och som blir en del av Helsingfors stads upphandlingspolitik.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 59
Zahra Abdulla, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Emma Kari, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Tuuli Kousa, Minerva Krohn, Harri Lindell, Päivi Lipponen, Eija Loukoila, Jape Lovén, Petra Malin, Silvia Modig, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Sari Mäkimattila, Antti Möller, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Tom Packalén, Osku Pajamäki, Terhi Peltokorpi, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Mika Raatikainen, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Pekka Saarnio, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sumuvuori, Pilvi Torsti, Thomas Wallgren, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Markku Vuorinen, Anna Vuorjoki, Ville Ylikahri

Nej-röster: 7
Pekka Majuri, Lasse Männistö, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Wille Rydman

Blanka: 18
Hennariikka Andersson, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Matti Enroth, Juha Hakola, Fatbardhe Hetemaj, Arja Karhuvaara, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Seija Muurinen, Jarmo Nieminen, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Laura Rissanen, Ulla-Marja Urho, Jan Vapaavuori

Frånvarande: 1
Ilkka Taipale

Stadsfullmäktige hade godkänt ledamoten Pilvi Torstis förslag till hemställningskläm.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Atte Malmström, chef för koncernstyrningen, telefon: 310 25472

atte.malmstrom(a)hel.fi

Bilagor

1

Torsti Pilvi, valtuustoaloite Kvsto 13.11.2013

Sökande av ändring

Muutoksenhakukielto, valmistelu

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Ledamoten Pilvi Torsti och 37 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors stad ska införa en sysselsättningsparagraf för stadens alla lämpliga upphandlingar och att man i samband med detta ska bedöma vilka delar av förslagen i den 20.11.2013 publicerade handledningen till socialt ansvarsfull upphandling det är skäl att inkludera i Helsingfors stads upphandlingshandbok och på vilka sätt genomförandet av det sociala ansvaret systematiskt ska uppföljas i hela stadens och i tillämpliga delar i stadskoncernens upphandlingar.

Stadsfullmäktige behandlade ärendet 7.5.2014 (151 §) och beslutade återremittera det för ny beredning. Det gavs en uppmaning att ärendet skulle beredas utgående från att sysselsättningsparagrafen ska bli en del av Helsingfors stads upphandlingspolitik. Införandet av sysselsättningsparagrafen som en del av stadens upphandlingar bereds så att det ställs kvantitativa mål för användningen av paragrafen och dessa följs först halvårsvis och i fortsättningen årsvis. Paragrafen tas åtminstone delvis i bruk i början av år 2015 som en del av Helsingfors stads upphandlingar och kan bearbetas när den nya upphandlingslagen träder i kraft år 2016. Motiverade begränsningar för användningen av paragrafen kan bestämmas exempelvis när det gäller upphandlingens storlek eller specialgrupper som omfattas av paragrafen. Ansvaret för beredningen i anslutning till sysselsättningen och i fortsättningen utvecklingsarbete inklusive aktiv information, likaså aktiv information till partnerskapsföretag och andra serviceproducenter bärs av en anställd som stadens centralförvaltning utnämner. Vid beredningen utnyttjas erfarenheterna från Haag och Rotterdam i Holland och de praxisar som har visat sig vara bra, liksom också det analysarbete som har utförts under THL:s ledning om dessa.

Stadsstyrelsen hänvisar till ett utlåtande 11.9.2014 från nämnden för tekniska tjänster och framhåller att det som nämns i beslutet om återremiss av fullmäktigemotionen är värt att understödjas. En sysselsättningsparagraf för upphandlingar kan bidra till att det blir större mångfald i arbetslivet, till att personer som varit arbetslösa länge får arbete i företag, till att de kostnader kommunerna har för att ta hand om arbetslösheten minskar och till att undomsgarantin lättare blir uppfylld. 

Det som sysselsättningsparagrafen står för är beaktat i stadens upphandlingshandbok, som är en del av stadens upphandlingspolicy. I handboken ingår anvisningar om att sociala aspekter ska lyftas fram vid upphandling. Dessutom finns där länkar till arbets- och näringsministeriets publikation Handledning till socialt ansvarsfull upphandling och till projektet Espinno, anvisningar om sysselsättning genom offentliga upphandlingar (Työtä julkisilla hankinnoilla). Resultaten från projektet Espinno baserar sig på erfarenheter från upphandlingsförfarandet i Haag och Rotterdam. 

I enlighet med utlåtandet från nämnden för tekniska tjänster beaktas sysselsättningen såvitt görligt alltid när upphandlingar för staden bereds. Staden har redan tillämpat villkor som främjar sysselsättningen och möjligheterna att uppfylla det sociala ansvaret. Detta gäller offentliga upphandlingar vid bl.a. anskaffningscentralen, byggnadskontoret, social- och hälsovårdsverket och Stara. De erfarenheter som fås gör det också möjligt att slå fast motiverade begränsningar för tillämpningen av sysselsättningsparagrafen. Det ska exempelvis inte bli besvärligare för små företag att delta i anbudsförfarandet när staden gör upphandlingar.

Institutet för hälsa och välfärd har sökt finansiering från Europeiska socialfonden för ett projekt som ska ge jobb genom upphandling (Hankinnoista duunia 2014–2017). Kommunernas upphandlande enheter får i projektet utbildning och stöd för att kunna utnyttja och tillämpa sociala aspekter. Målet med projektet är att det ska utvecklas en modell för hur unga och äldre med en svag ställning på arbetsmarknaden ska sysselsättas genom offentliga upphandlingar. Det är meningen att projektet ska resultera i att en ny modell skapas för hur sysselsättningsvillkoret ska tillämpas vid upphandling (aktörsnätverk, dokumentmallar, kontrakt m.m.).

Anskaffningscentralen och stadskansliets näringslivsavdelnings enhet immigrations- och sysselsättningstjänster kommer att delta i projektet Hankinnoista duunia. Stadens delprojekt ska enligt planerna genomföras åren 2015–2016. Tack vare att staden deltar i projektet underlättas ett processbaserat ibruktagande av sysselsättningsvillkoret i stadens upphandlingsverksamhet. Dessutom gör deltagandet det möjligt att utveckla former av samarbete mellan anskaffningscentralen och stadskansliets näringslivsavdelning. Vidare främjar projektet de mål i stadens strategiprogram 2013–2016 som går ut på att unga och långtidsarbetslösa helsingforsare ska få en bättre ställning på arbetsmarknaden och bli sysselsatta, på att utslagning ska förebyggas och på att likabehandling ska tillämpas.

I projektet Hankinnoista duunia söks en enhetlig sysselsättningsmodell uttryckligen från aspekten hur sysselsättningen ska skötas. Saken kan genomföras exempelvis så att en bilaga där sysselsättningen beskrivs och som är en del av anbudsförfrågan utarbetas i projektet.

Efter att projektet Hankinnoista duunia slutförts kan kvantitativa mål bestämmas för hur sysselsättningsparagrafen ska tillämpas. Kvantitet kan avse bl.a. antalet upphandlingar, eurobeloppet och antalet personer som sysselsätts.

Det kommer när stadens upphandlingsväsen utvecklas att undersökas vilka möjligheter det finns att centralisera beredningen och utvecklingsarbetet i anslutning till tillämpningen av sysselsättningsparagrafen och att vidareutveckla den systematiska uppföljningen och rapporteringen över tillämpningen av de villkor som främjar sysselsättningen och bidrar till att socialt ansvar tas.

Stadsfullmäktige ändrade 4.6.2014 (217 §) sin arbetsordning i fråga om motioner. Ledamoten Pilvi Torsti lämnade in sin motion 13.11.2013, vilket betyder att den behandlas på det sätt som gällde innan arbetsordningen ändrades.  

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Atte Malmström, chef för koncernstyrningen, telefon: 310 25472

atte.malmstrom(a)hel.fi

Bilagor

1

Torsti Pilvi, valtuustoaloite Kvsto 13.11.2013

För kännedom

Kaupunginkanslia

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 16.02.2015 § 171

HEL 2013-014517 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää katsoa valtuutettu Pilvi Torstin aloitteen loppuun käsitellyksi.

09.02.2015 Pöydälle

17.11.2014 Palautettiin

10.11.2014 Pöydälle

28.04.2014 Ehdotuksen mukaan

22.04.2014 Pöydälle

Esittelijä

kaupunginjohtaja

Jussi Pajunen

Lisätiedot

Atte Malmström, konserniohjauksen päällikkö, puhelin: 310 25472

atte.malmstrom(a)hel.fi

 

Teknisen palvelun lautakunta 11.09.2014 § 142

HEL 2013-014517 T 00 00 03

Lausunto

Kaupunginkanslia pyytää toistamiseen lausuntoa valtuutettu Pilvi Torstin aloitteesta alla päätöshistoriassa näkyvän kaupunginvaltuuston 7.5.2014 päätöksen pohjalta. Valtuutettu Torstin aloite koskee työllistämispykälän käyttöönottoa Helsingin kaupungin hankinnoissa. Lausunnon määräaika on 3.10.2014.

Teknisen palvelun lautakunta antaa kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon: teknisen palvelun lautakunta pitää valtuustoaloitteen palauttamispäätöksessä mainittuja asioita kannatettavina ja viittaa osaltaan 6.3.2014 antamaansa lausuntoon. Lausunto näkyy tämän esityksen päätöshistoriassa alla.

Teknisen palvelun lautakunnan 6.3.2014 antaman lausunnon jälkeen työllistämispykälä on otettu huomioon Helsingin kaupungin hankintakäsikirjassa. Kaupungin hankintakäsikirja on osa Helsingin kaupungin hankintapolitiikkaa ja sitä tulee hankinnoissa noudattaa. Käsikirjassa ohjeistetaan sosiaalisten näkökohtien käyttämistä hankinnoissa. Käsikirjassa on myös linkitys TEM:n Sosiaalisesti vastuulliset hankinnat -oppaaseen sekä Espinno-hankkeen Työtä julkisilla hankinnoilla -ohjeistukseen.

Näin ollen työllistämispykälä on sisällytetty Helsingin kaupungin hankintojen ohjeistukseen ja työllistäminen otetaan hankintojen valmistelussa huomioon aina kun se on mahdollista.

06.03.2014 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

hankintajohtaja

Jorma Lamminmäki

Lisätiedot

Marja Sarmela, hankintalakimies, puhelin: 310 31651

marja.sarmela(a)hel.fi

 

Stadsfullmäktige 07.05.2014 § 151

HEL 2013-014517 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade återremittera ärendet för ny beredning.

Behandling

07.05.2014 Återremitterades

Efter att diskussion hade förts i ärendet, konstaterade ordföranden att det under diskussionen hade framställts ett understött förslag, vars godkännande hade inneburit att behandlingen av ärendet avbryts. Ordföranden uppmanade därför de följande talarna att inskränka sina yttranden till frågan om återremiss av ärendet till stadsstyrelsen. Eventuella förslag till återremiss på andra grunder skulle framställas under denna diskussion.

Efter att ha förklarat diskussionen om återremiss avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att ledamoten Pilvi Torsti understödd av ledamoten Maija Anttila under diskussionen hade föreslagit att stadsfullmäktige skulle besluta återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning utgående från att sysselsättningsparagrafen ska bli en del av Helsingfors stads upphandlingspolitik. Införandet av sysselsättningsparagrafen som en del av stadens upphandlingar bereds så att det ställs kvantitativa mål för användningen av paragrafen och dessa följs först halvårsvis och i fortsättningen årsvis. Paragrafen tas åtminstone delvis i bruk i början av år 2015 som en del av Helsingfors stads upphandlingar och kan bearbetas när den nya upphandlingslagen träder i kraft år 2016. Motiverade begränsningar för användningen av paragrafen kan bestämmas exempelvis när det gäller upphandlingens storlek eller specialgrupper som omfattas av paragrafen. Ansvaret för beredningen i anslutning till sysselsättningen och i fortsättningen utvecklingsarbete inklusive aktiv information, likaså aktiv information till partnerskapsföretag och andra serviceproducenter bärs av en anställd som stadens centralförvaltning utnämner. Vid beredningen utnyttjas erfarenheterna från Haag och Rotterdam i Holland och de praxisar som har visat sig vara bra, liksom också det analysarbete som har utförts under THL:s ledning om dessa.

Redogörelsen befanns vara riktig.

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som vill fortsätta behandlingen av ärendet röstar ja; vinner nej, har ledamoten Pilvi Torstis förslag om återremiss godkänts.

1 omröstningen

JA-förslag: Fortsättning
NEJ-förslag: Ärendet återremitteras för ny beredning utgående från att sysselsättningsparagrafen ska bli en del av Helsingfors stads upphandlingspolitik. Införandet av sysselsättningsparagrafen som en del av stadens upphandlingar bereds så att det ställs kvantitativa mål för användningen av paragrafen och dessa följs först halvårsvis och i fortsättningen årsvis. Paragrafen tas åtminstone delvis i bruk i början av år 2015 som en del av Helsingfors stads upphandlingar och kan bearbetas när den nya upphandlingslagen träder i kraft år 2016. Motiverade begränsningar för användningen av paragrafen kan bestämmas exempelvis när det gäller upphandlingens storlek eller specialgrupper som omfattas av paragrafen. Ansvaret för beredningen i anslutning till sysselsättningen och i fortsättningen utvecklingsarbete inklusive aktiv information, likaså aktiv information till partnerskapsföretag och andra serviceproducenter bärs av en anställd som stadens centralförvaltning utnämner. Vid beredningen utnyttjas erfarenheterna från Haag och Rotterdam i Holland och de praxisar som har visat sig vara bra, liksom också det analysarbete som har utförts under THL:s ledning om dessa.

Ja-röster: 24
Hennariikka Andersson, Harry Bogomoloff, Matti Enroth, Juha Hakola, Fatbardhe Hetemaj, Arja Karhuvaara, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Minerva Krohn, Otto Lehtipuu, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Timo Raittinen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Wille Rydman, Aura Salla, Johanna Sydänmaa, Ulla-Marja Urho

Nej-röster: 49
Zahra Abdulla, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Mika Ebeling, Yrjö Hakanen, Heidi Hautala, Eero Heinäluoma, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Nina Huru, Suzan Ikävalko, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Helena Kantola, Emma Kari, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Tuuli Kousa, Timo Laaninen, Päivi Lipponen, Eija Loukoila, Jape Lovén, Petra Malin, Elina Moisio, Sami Muttilainen, Terhi Mäki, Sari Mäkimattila, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Mika Raatikainen, Tuomas Rantanen, Jukka Relander, Pekka Saarnio, Tomi Sevander, Leo Stranius, Johanna Sumuvuori, Ilkka Taipale, Pilvi Torsti, Mirka Vainikka, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki

Blanka: 12
Sirpa Asko-Seljavaara, Gunvor Brettschneider, Jussi Halla-aho, Jasmin Hamid, Rene Hursti, Nuutti Hyttinen, Seppo Kanerva, Harri Lindell, Björn Månsson, Jan D Oker-Blom, Marcus Rantala, Päivi Storgård

Stadsfullmäktige hade beslutat återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Atte Malmström, koncernjurist, telefon: 310 25472

atte.malmstrom(a)hel.fi

 

Yleisten töiden lautakunta 18.02.2014 § 70

HEL 2013-014517 T 00 00 03

Päätös

Yleisten töiden lautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

Yleisten töiden lautakunta pitää kannatettavana sosiaalisen vastuun sisällyttämistä julkisiin hankintoihin. Rakennusvirastossa tehdään varsin laajasti erilaisia julkisia hankintoja, jotka sisältävät tavara- ja palveluhankintoja sekä rakennusurakoita. Rakennusvirastossa toteutettujen julkisten hankintojen yhteisarvo oli vuonna 2013 noin 395 miljoonaa euroa. Pääasialliset julkiset hankinnat koskevat rakennusurakoita, suunnittelupalveluja sekä julkisten alueiden ylläpitoa.

Yleisten töiden lautakunta toteaa, että rakennusvirastossa toteutetut julkiset hankinnat jakautuvat kaupungin sisäisiin sekä ulkoisiin hankintoihin. Rakennusvirasto teki kaupungin sisäisiä hankintoja Staralta ja muilta kaupungin laitoksilta vuonna 2013 noin 186 miljoonalla eurolla, joka on 47 prosenttia kaikista rakennusviraston hankinnoista.

Yleisten töiden lautakunta toteaa, että rakennusviraston HKR-Rakennuttaja toimii rakennusurakoissa viraston muiden osastojen ja kaupungin muiden virastojen toimeksiannosta. Rakennusurakkahankinnat toteutetaan toimeksiantojen mukaisesti, jolloin työllistämisvaatimuksen lisäämisestä tulisi sopia toimeksiantajan kanssa. Rakennusurakoissa on mahdollista asettaa hankintasopimuksen velvoitteeksi pääurakoitsijalle työllistää työttömiä työntekijöitä. Käytännössä tämä tarkoittaisi sitä, että pääurakoitsijan olisi oman organisaationsa lisäksi velvoitettava aliurakoitsijansa huolehtimaan velvoitteen käytännön toteuttamisesta. Tehtäviä, joihin tukityöllistettävät soveltuisivat paremmin, on enemmän alempana sopimusketjussa. Tällöin rakennusviraston olisi velvoitettava pääurakoitsija  huolehtimaan siitä, että pääurakoitsijan ja aliurakoitsijan välisessä sopimuksessa olisi velvoite työllistämisestä ja riittävän tehokas valvonta sen täyttämiseksi. Aliurakoitsijalla olisi luonnollisesti myös työnantajavelvollisuudet työllistettäviin nähden. Tämä nostaisi tarjousten hintoja näin asetettujen lisävelvoitteiden mukaisesti.

Suunnittelupalveluja koskevissa julkisissa hankinnoissa hankitaan suunnittelupalveluja konsulttitoimistoilta. Konsulttitoimistot voidaan osaksi velvoittaa käyttämään rakennusviraston julkisia hankintoja koskevissa toimeksiannoissa alemman veloitusluokan työntekijöitä (esimerkiksi veloitusluokka 05 tai 04), joilla tarkoitetaan vasta valmistuneita tai kokemattomampia työntekijöitä. Velvoitteella voitaisiin edistää nuorten työllistymistä koulutustaan vastaaviin tehtäviin. Osa konsulttitoimistoista käyttää jo nyt opiskelijoita avustavissa tehtävissä. Lisäksi rakennusvirasto teettää diplomitöitä, joilla tuetaan erityisesti nuorten valmistumista ja työllistymistä.

Niin sanotuissa alueurakoissa tehtävät jakautuvat katujen kunnossapitoon sekä puistojen hoitoon. Työllistäminen onnistuu helpommin tehtäviin, jotka eivät vaadi erityiskoulutusta. Tällaisia tehtäviä on puistojen hoidossa, mutta katujen kunnossapidon tehtävät vaativat jonkinlaista erityiskoulutusta. Puistojen hoidossa käytetään jo nyt paljon kausityöntekijöitä.

Kokonaisuutena yleisten töiden lautakunta toteaa, että työllistämisvaatimuksen lisääminen rakennusviraston julkisiin hankintoihin lisäisi kustannuksia ja  edellyttäisi henkilöresurssien lisäämistä. Onnistunut työllistäminen edellyttää riittävän tehokasta valvontaa ja raportointia, johon virastolla ei tällä hetkellä ole resursseja. Lisäksi edellytyksenä on työllistämiseen liittyvä hyvä vuorovaikutus rakennusviraston ja yritysten sekä rakennusviraston ja työllisyyteen liittyvien viranomaisten kanssa. Julkisen hankinnan tarjousasiakirjoilta työllistäminen edellyttää avoimuutta ja syrjimättömyyttä muiden kriteerien tapaan, sekä yksiselitteisten ja riittävän vaativien ehtojen lisäämistä. Vaatimukset tulisi myös sanktioida vaikuttavuuden lisäämiseksi.

Työllistämisvaatimus soveltuu heikosti yleispäteväksi ehdoksi rakennusviraston toteuttamiin julkisiin hankintoihin, koska viraston toteuttamat julkiset hankinnat jakautuvat hyvin laajasti erilaisiin hankintoihin. Työllistämisvaatimuksen käyttöä tulisi harkita jokaisen hankinnan kohdalla erikseen ja muokata käytettävää vaatimusta ja ehtoja hankintakohtaisesti. Tämä lisää julkisten hankintojen valmisteluun kuluvaa aikaa.

Esittelijä

kaupungininsinööri

Raimo K Saarinen

Lisätiedot

Janne Penttinen, lakimiesharjoittelija, puhelin: 310 38388

janne.penttinen(a)hel.fi

 

Sosiaali- ja terveyslautakunta 28.01.2014 § 26

HEL 2013-014517 T 00 00 03

Päätös

Sosiaali- ja terveyslautakunta päätti antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

”Valtuustoaloitteessa esitetään, että Helsingin kaupunki ottaa työllistämispykälän käyttöön kaikissa soveltuvissa kaupungin hankinnoissa. Esityksen mukaan käyttöönotossa voidaan edetä vaiheittain aloittamalla kokeilu valituissa virastoissa kuten esimerkiksi sosiaali- ja terveysvirastossa.

Aloitteessa käytetään esimerkkinä Haagin kaupunkia. Kaikissa Haagin tekemissä yli 200.000 euron palvelu- ja urakkahankinnoissa sovelletaan työllistämisehtoa. Valtuustoaloitteessa todetaan, että työllisyyspykälällä on merkitystä, kun sitä käytetään laajasti ja esitetään, että Helsingin kaupunki ottaa työllisyyspykälän käyttöön kaikissa soveltuvissa kaupungin hankinnoissa.

Hankintalain tavoitteena on muun muassa tehostaa julkisten varojen käyttöä ja edistää laadukkaita hankintoja. Sosiaalisten näkökohtien huomioiminen tarkoittaa, että hankinnan vaikutukset nähdään laajemmin. Sosiaalisesti kestävät hankinnat voivat tuoda säästöjä silloin, kun hankinnassa huomioidaan myös yhteiskunnalliset hyödyt. Kaupungin hankintastrategiassa todetaan, että Helsinki pyrkii huomioimaan hankinnoissaan sosiaalisen vastuun.

Sosiaali- ja terveysvirasto on kokeillut työllistämispykälää kehitysvammaisten ja autisminkirjon asiakkaiden asumispalveluja koskevassa kilpailutuksessa syksyllä 2013. Tarjousvertailuun sai lisäpisteitä, jos tarjoaja sitoutui työllistämään vajaakuntoisia tai pitkäaikaistyöttömiä yhteensä vähintään 14 viikkotuntia. Koska sopimuksia ollaan vasta solmimassa, käytännön kokemusta asiasta ei ole.

Sosiaali- ja terveyslautakunta toteaa, että ne kilpailutukset, joissa työllistämispykälää käytetään, tulee valita tarkkaan. Sosiaali- ja terveysvirasto voi jatkaa työllistämispykälän kokeilua siihen soveltuvissa hankinnoissa. Viraston toiminnalliset yksiköt laativat ostettavan palvelun kuvaukset ja määrittelevät hankinnan. Toiminnalliset yksiköt tekevät myös lopullisen päätöksen siitä, mihin kilpailutuksiin työllistämispykälä soveltuu. Tarjoajien näkökanta tulee myös huomioida. Asiasta tulee keskustella tarjoajien kanssa käytävässä teknisessä vuoropuhelussa kunkin kilpailutuksen yhteydessä, jotta varmistetaan, että asetettavat kriteerit eivät estä tarjousten saamista. Sosiaalisiin näkökohtiin liittyvät kriteerit tulee muun muassa laatia niin, että ne eivät aiheuta kohtuutonta rasitusta pienille tai keskisuurille yrityksille.

Sosiaali- ja terveyslautakunta pitää tärkeänä, että kaikki kaupungin virastot ja laitokset toteuttavat työllistämisperiaatetta hankinnoissaan."

Esittelijä

virastopäällikkö

Matti Toivola

Lisätiedot

Erja Snellman, hankintapäällikkö, puhelin: 310 74402

erja.snellman(a)hel.fi

 

Postadress

Besöksadress

Telefon

FO-nummer

Kontonr

PB 10

Norra esplanaden 11-13

+358 9 310 1641

0201256-6

FI0680001200062637

00099 HELSINGFORS STAD

Helsingfors 17

Telefax

 

Moms nr

kaupunginkanslia@hel.fi

http://www.hel.fi/kaupunginkanslia

+358 9 655 783

 

FI02012566