§ 41

Remissdebatt om beredningen av förslaget till budget för år 2015

HEL 2014-000707 T 02 02 00

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag

1.     anteckna debatten och
 

2.     konstatera att debattprotokollet sänds till nämnderna, direktionerna, förvaltningarna och affärsverken för att användas då budgeten utarbetas.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ari Hietamäki, ledande planerare, telefon: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi

Bilagor

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar

1 föra en remissdebatt i saken,

2 anteckna debatten och

3 konstatera att debattprotokollet sänds till nämnderna, direktionerna, förvaltningarna och affärsverken för att användas då budgeten utarbetas.

Föredraganden

Stadsstyrelsen konstaterar att enligt etablerad planeringspraxis inom staden för stadsfullmäktige årligen en remissdebatt om budgeten för följande år. Stadsstyrelsen konstaterar dessutom att förslaget till budget för år 2015 och ekonomiplan för åren 2015–2017 kommer upp till behandling i stadsfullmäktige i november 2014.

Stadsstyrelsen konstaterar ytterligare att avsikten är att stadsstyrelsen i mars 2014 ska behandla anvisningarna för utarbetande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2015–2017. Ramen, som ingår i anvisningarna för budgetarbetet, har under tidigare år baserat sig på de ekonomiska målen i strategin för den motsvarande fullmäktigeperioden, på utgifterna och inkomsterna och på verksamhetsmålen i den godkända budgeten för det pågående året och i ekonomiplanen för det följande året.

På grund av bokslutsfasen grundar sig uppgifterna om ekonomins utfall år 2013 huvudsakligen på den i december publicerade uppföljningsrapporten om Helsingfors stads ekonomi och verksamhet 4/2013, som delats ut tidigare.

Det allmänna ekonomiska läget

Enligt den av finansministeriet 19.12.2013 publicerade prognosen verkar den ekonomiska situationen i Finland dyster. Under de senaste åren har förväntningarna om en gryende ekonomisk tillväxt i euroområdet visat sig vara optimistiska och även i Finland har bruttonationalproduktion förblivit nästan oförändrad då tillväxten inte kommit i gång enligt förväntningarna. Följaktligen väntas ekonomin år 2013 ha krympt med −1,2 procent och för år 2014 väntas endast en måttlig tillväxt på 0,8 procent.

År 2013 krympte hela ekonomin för andra året i rad. Den svaga ekonomiska utvecklingen har varit vidsträckt eftersom den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna var de enda efterfrågeposterna som förbättrade den ekonomiska aktiviteten. År 2014 väntas den ekonomiska tillväxten till en stor del bero på utrikeshandeln. Efter tre negativa år väntas industriproduktionen öka under år 2014 och det här väntas leda även serviceproduktionen in på ett svagt stigande spår.

Riskerna som ingår i den ovannämnda prognosen är dock fortfarande huvudsakligen negativa. Trots försiktigt optimistiska nyheter om euroområdet under den sista tiden vilar tillväxten på en mycket skör grund. Tillväxtskillnaderna och tillväxtförutsättningarna euroländerna emellan skiljer sig betydligt från varandra och euroområdet i sin helhet är ännu mycket känsligt för chocker. De strukturella reformer som den finska regeringen har tagit beslut om påverkar den ekonomiska tillväxten i Finland först på lång sikt.

Den offentliga finansiella ställningen har trots regeringens anpassningsåtgärder försvagats med cirka 3 miljarder euro under ett par år på grund av en minskning i totalproduktionen. Den ekonomiska tillväxten kommer att vara svag under de närmaste åren och tillväxten tros inte ensam korrigera obalansen inom den offentliga ekonomin. De offentliga utgifterna i förhållande till totalproduktionen stiger till den högsta nivån på 15 år. Den offentliga skulden ökar fortfarande och trots anpassningsåtgärder förblir statsfinanserna djupt underbalanserade. Prognosen för värdet på BNP för slutet av år 2015 har sjunkit betydligt jämfört med prognosen som publicerades för ett år sedan, vilket försämrar de ekonomiska nyckeltalen betydligt. Förhållandet mellan den offentliga skulden och totalproduktionen stiger till 60 procent år 2014.

Spelrummet inom Helsingfors ekonomi

Under de senaste åren har det varit möjligt att årligen överföra en betydlig summa från Helsingfors Energis ackumulerade kapital till finansieringen av stadens tjänster. Utan dessa överföringar skulle stadens ekonomi inte heller ha varit i balans då ekonomin växte. Utvecklingsprogrammet för Helsingfors Energi godkändes i stadsfullmäktige i januari 2012. På grund av investeringarna i utvecklingsprogrammet, konkurrenssituationen på energimarknaden och det kommande bolagiseringskravet kommer spelrummet inom stadens ekonomi att minska avsevärt under de kommande åren.

Inom den finska offentliga ekonomin har under den gångna regeringsperioden fattats betydelsefulla beslut som gäller nedskärningar i kommunernas inkomstbas. Statens beslut, som medför nedskärningar på 1,1 miljarder euro i statsandelarna och sålunda försvagar kommunernas inkomstbas, genomförs stegvis ökande under åren 2012–2015. Av den här nedskärningen riktas över en tiondel till nedskärningar i Helsingfors inkomstbas och de försvagar på så sätt betydligt den finansiella ställningen i Helsingfors basserviceproduktion.

Balanseringen av stadens ekonomi har inletts enligt riktlinjerna i stadsfullmäktiges strategiprogram för åren 2013–2016. En central del av detta är stadsfullmäktiges mål att stävja utgiftsökningen, där ökningen i moderstadens omkostnader motsvarar ökningen av kostnadsnivån och ökningen i antalet invånare minskad med 1 %, som är årsmålet för produktivitetsförbättringen. En annan riktlinje i stadsfullmäktiges strategiprogram är att finansiera en betydligt större andel av investeringarna med internt tillförda medel och inkomster från försäljning av fast egendom och att begränsa den årliga investeringsnivån till 435 miljoner euro. Båda målen fastställdes under hösten att gälla för åren 2014–2017.

Utgiftsökningen år 2013 uppskattas enligt den senaste prognosen vara 4,1 procent utan affärsverken, Stara och lokalcentralen, som är nettobudgeterade interna serviceproducenter. Under första året av fullmäktigeperioden verkar utgiftsökningen alltså betydligt överskrida kriterierna i målet för utgiftsökningen eftersom de kombinerade verkningarna av ökningen av kostnadsnivån och ökningen i antalet invånare år 2013 stannar vid cirka 3 procent och utgifterna enligt produktivitetsmålet på 1 procent utöver detta får stiga med högst 2 procent.

Prognosen för ökningen av kostnadsnivån har justerats neråt även för det pågående året och de närmaste åren. Ökningen i omkostnaderna under åren 2014–2017 bör granskas på nytt i samband med ramgranskningen för att ekonomimålet i strategiprogrammet ska gå i uppfyllelse.

Ramen för år 2015 bereds samtidigt med bolagiseringsförberedelserna för Helsingfors Energi. Stadens ekonomiska situation kommer att förändras avsevärt då inkomstflödet från Helsingfors Energis affärsresultat riktas till investeringar inom energiproduktionen.

Inkomstflödet till staden från Helsingfors Energis affärsresultat uppskattas minska under åren 2013–2014 från en årlig nivå på cirka 220 mn euro rent av till under en tredjedel. Det här betyder att staden måste strama åt sin ekonomi betydligt år 2015 för att uppnå de ekonomiska målen. Prognoserna om minskningen i inkomstflödet är så betydande att inte ens en nolltillväxt i omkostnaderna verkar förbättra stadens årsbidrag tillräckligt så att strategiprogrammets investeringsram på 435 mn euro och investeringsnivån för kollektivtrafikinvesteringar kan finansieras utan betydande fortsatt skuldsättning.

De senaste uppgifterna om verkningarna av regeringens strukturpolitiska program ska beaktas i ramgranskningen. Enligt riktlinjerna i programmet balanseras kommunernas ekonomi genom att kommunernas uppgifter och åligganden minskas och skattefinansieringen ökas med totalt två miljarder euro före år 2017. Utredningarna som gäller den här delen pågår vid ministerierna. Dessutom är det meningen att den offentliga ekonomin ska balanseras genom att produktiviteten för de offentliga tjänsterna förbättras med i medeltal 0,5 procent om året. Därför verkar det som om endast hälften av de nödvändiga åtgärder som ingår i regeringens strukturpolitiska program för att ta in hållbarhetsunderskottet tills vidare har föreslagits.

Stadsstyrelsen konstaterar att remissdebatten som nu förs i stadsfullmäktige är en del av beredningen. Därför bör beslutsfattande – med undantag av bordläggning eller återremiss – inte tillåtas i stadsfullmäktige.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ari Hietamäki, ledande planerare, telefon: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi

Bilagor

Tiedoksi;     Muutoksenhakuohje; Muutoksenhakukielto, valmistelu

Lauta- ja johtokunnat sekä virastot ja liikelaitokset

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 27.01.2014 § 85

HEL 2014-000707 T 02 02 00

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle, että kaupunginvaltuusto päättäisi

1 käydä asiasta lähetekeskustelun,

2 merkitä keskustelun tiedoksi ja

3 todeta, että asiasta laadittu keskustelupöytäkirja lähetetään lauta- ja johtokunnille sekä virastoille ja liikelaitoksille käytettäväksi talousarvion laadintatyössä.

Esittelijä

kaupunginjohtaja

Jussi Pajunen

Lisätiedot

Ari Hietamäki, johtava suunnittelija, puhelin: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi