§ 80

Detaljplaneändring för tomten 161/3 och gatuområde på Skatudden (nr 12058)

HEL 2011-001714 T 10 03 03

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag godkänna detaljplaneändring för tomten nr 3 i kvarteret nr 161 och gatuområde i 8 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 12058, daterad 9.6.2011.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 310 36024

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Paula Vartiainen, planläggningssekreterare, telefon: 310 36045

paula.vartiainen(a)hel.fi

Bilagor

Utdrag

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar godkänna detaljplaneändring för tomten nr 3 i kvarteret nr 161 och gatuområde i 8 stadsdelen enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 12058, daterad 9.6.2011.

Sammandrag

Tomten är belägen vid Slottsgatan 3.

Detaljplaneändringen gör det möjligt att ändra tomten från kvartersområde för flervåningshus med kollektivbostäder (AKs) till kvartersområde för flervåningshus (AK). Sexvåningshuset på tomten rivs, och i stället uppförs där ett bostadshus i sex–åtta våningar. Bilplatserna förläggs under ett gårdsdäck, och gårdsplanen iståndsätts till område för utevistelse och får planteringar.

Tomten har byggrätt för 3 170 m² vy, varav 1 560 m² vy är ett tillskott i förhållande till byggrätten i den gällande detaljplanen. Den planerade byggnaden är i samma storleksklass som den nuvarande byggnaden, vilken har en våningsyta på 3 014 m². Exploateringstalet är 3,15.

Föredraganden

Utgångspunkter

Läge i fråga om planläggningen

Området är i Generalplan 2002 för Helsingfors upptaget som område dominerat av flervåningshus med bostäder och verksamhetslokaler. Det är värdefullt kulturhistoriskt och arkitektoniskt sett och med tanke på landskapskulturen. Detaljplaneändringen följer generalplanen.

I den gällande detaljplanen, nr 8340, som är fastställd 18.6.1984, är tomten kvartersområde för flervåningshus med kollektivbostäder (AKs). Byggrätten omfattar 1 610 m² vy (exploateringstal 1,6), men byggnaden har en våningsyta på 3 014 m².

Ägandeförhållanden

Tomten ägs av Sjömansservicebyrån.

Allmän områdesbeskrivning och bebyggd miljö

Tomten är belägen i kvarteret Boken på Skatudden. Kvarteret bebyggdes i början av 1900-talet. Det utgör en del av det tätbebyggda området med flervåningshus i jugendstil, vilket också med europeiskt mått mätt är en ovanligt enhetlig helhet.

Sjömansservicebyråns byggnad från 1960, som är ritad av arkitekterna Bertel Liljeqvist och Sam Salvesen, finns nu på platsen. Därförinnan låg byggnaden med Sailors Home där. Denna byggnad från 1906 ritad av Selim A. Lindqvist förstördes under de stora bombardemangen i februari 1944.

Sjömansservicebyrån och hotell Skatta är inrymda i den nuvarande byggnaden. Innergården är asfalterad och används huvudsakligen för parkering. På de intilliggande tomterna 161/5 och 9 finns bostadshus i jugendstil med små affärslokaler i markplanet. Byggnaden utgör en ände till Lilla Hamngatan.

Service

Den mycket mångsidiga servicen i stadskärnan är lättillgänglig. Det finns flera restauranger och små butiker på Skatudden.

Skyddsobjekt

Tomten är belägen i den gamla delen av Skatudden, vilken som områdeshelhet ingår i Museiverkets förteckning över bebyggda kulturmiljöer av riksintresse (inventeringen RKY 2009 = rakennetut kulttuuriympäristöt). Den aktuella byggnaden har inga särskilda kulturhistoriska värden.

De andra byggnaderna i kvarteret 161 har skyddsbeteckningen sr-2 i den gällande detaljplanen. Beteckningen står för en byggnadsyta eller en del av en byggnadsyta där det finns en byggnad som är värdefull arkitektoniskt sett, vad stadsbilden beträffar eller på grund av någon jämförbar omständighet. Byggnaden får inte rivas helt eller delvis utan tvingande skäl, och där får inte utföras sådana rivnings- eller ändringsarbeten som förstör fasaden mot gatan eller yttertaket till den del det hör till fasaden, eller som gör att trapphusens arkitektoniska värde går förlorat. Då reparations- och ändringsarbeten utförs i byggnaden ska byggnadstillsynsmyndigheten särskilt se till att byggnadens värde bevaras.

Miljöstörningar

Det buller som förekommer i detaljplaneområdet beror främst på spårvagnstrafiken. På basis av Helsingfors stads bullerutredning och en syneförrättning på plats beräknas den ekvivalenta kontinuerliga ljudnivån i någon mån överstiga 65 dB på gångbanan vid tomten under dagen. De momentana maximala ljudnivåerna då spårvagnarna kör förbi är ca 80 dB, vilket beror på att spåren kröker sig och det finns en växel i korsningen Slottsgatan/Kronbergsgatan.

Innehåll i förslaget till detaljplaneändring

Tomten har ändrats till kvartersområde för flervåningshus (AK). Den nuvarande byggnaden rivs, och i stället uppförs det ett flervåningshus i sex–åtta våningar. Bilplatserna förläggs under ett planerat gårdsdäck. Detaljplaneändringen baserar sig på en referensplan som tomtägaren låtit utarbeta.

Syftet med detaljplaneändringen är att tomten permanent ska kunna användas för boende och stadsbilden bli mer harmonisk. Eftersom avsikten är att stadsmiljön ska förbli mångsidig är gatuplanet i byggnaden reserverat för affärs-, kontors- eller arbetslokaler.

Detaljplaneområdet omfattar 1 006 m². Dessutom sträcker sig byggnaden ut över gatuområdet ovanför nivån +5,9, det är fråga om 9 m². Tomten har byggrätt för 3 170 m² vy (exploateringstal 3,15), varav 1 560 m² vy är ett tillskott. Den planerade byggnaden är i samma storleksklass som den nuvarande byggnaden, vilken har en våningsyta på 3 014 m².

Kvartersområde för flervåningshus (AK)

Nybyggnaden uppförs på samma plats vid Slottsgatan där den nuvarande finns. Det har planerats att den ska bli en del av gatuvyn med dess prägel av böljande jugend. Det maximala antalet våningar är sju–åtta mot Slottsgatan och sex på gårdssidan. Byggnaden ska där den sitter ihop med grannbyggnaderna anpassas till dessa. En byggrättsandel på 120 m² vy gäller ett nytt bostadshus i två våningar på innergården. Flervåningshuset får i någon mån sträcka sig ut över gatuområdet ovanför nivån +5,9.

Det huvudsakliga fasadmaterialet ska vara ljus treskiktsputs. Taket ska ha formen brutet sadeltak och vara täckt med mörk falsad plåt.

Våningen i markplanet ska ha fönster. Det ska finnas affärs-, kontors- eller arbetslokaler på sammanlagt minst 175 m² i gatuplanet. Trapphusen mot Slottsgatan ska ha utgång till både gatan och gården.

För att en bra boendestandard ska vara tryggad är det fastslaget i detaljplanen att tillräckliga förråd, en tvättstuga, torkrum och hobby- och samlingslokaler ska byggas för de boende. Dessa ska ha en yta som motsvarar minst 1,5 % av den angivna våningsytan. De får byggas utöver våningsytan.

Översta (eller sjunde) våningen ska inrymma en gemensam bastuavdelning. Denna får byggas utöver den i detaljplanen angivna våningsytan.

Byggnadsskalet mot gatan ska ha en total ljudreduktion på minst 35 dB med tanke på bullret från spårvagnstrafiken.

Stomljudet från spårvagnstrafiken ska beaktas då byggnaden planeras, likaså det eventuella bekämpningsbehovet. 

Underjordiska utrymmen ska placeras, schaktas ut och förstärkas på ett sådant sätt att utrymmena eller byggandet inte skadar byggnader, konstruktioner, gator eller andra underjordiska utrymmen.

Innan bygglov beviljas ska den sökande lägga fram godtagbara planer som visar hur rörelser och vibrationer i berg och byggnader kommer att följas.

Byggandet i detaljplaneområdet får inte leda till att grundvattnet sjunker i skadlig utsträckning medan byggnaderna uppförs eller då de används.

Bilplatserna för tomten förläggs till en planerad parkeringsanläggning under gårdsplanen och byggnaderna. Frånluften från parkeringsanläggningen får inte ledas ut på gårdsplanen. Det ska finnas 1 bp/125 m² vy i fråga om bostäder och 1 bp/350 m² vy i fråga om kontorslokaler. Bilplatser och utrymmen för sophantering får inte förläggas till gårdsplanen.

Det ska finnas minst 1 cykelplats/30 m² bostadsvåningsyta på tomten. En andel på 75 % ska förläggas till byggnaderna eller under skärmtak.

Samhällsteknisk försörjning

Detaljplaneområdet har ett normalt nät av ledningar för den samhällstekniska försörjningen. Byggnaderna ansluts till nätet.

Mark; byggbarhet och renhet

Ingenting i områdets verksamhetshistoria tyder på att marken är förorenad.

Miljöstörningar

Det buller som fasaden på det planerade flervåningshuset utsätts för beror till mycket stor del på att spårvagnar kör förbi strax intill. Det har därför ansetts vara motiverat med en sådan lösning att byggnadsskalet mot gatan måste ha en något större total ljudreduktion (35 dB) än vad som skulle krävas på basis av den ekvivalenta kontinuerliga ljudnivån i sig. Målet i bestämmelsen grundar sig på att de maximala ekvivalenta kontinuerliga ljudnivåerna orsakade av spårvagnstrafiken inte ska överstiga ca 45 dB i bostadsrummen.

Med tanke på att tomten och spårvägen är belägna på en plats där berget når nästan upp till markytan bör det under den fortsatta planeringen beaktas att bostadsrummen eventuellt också utsätts för markburet stomljud. Målet för den maximala ekvivalenta kontinuerliga ljudnivån på stomljudet är under den fortsatta planeringen värdet LASmax 35 dB i bostadsrum mot gatan.

Ett område på innergården, som är skyddad mot trafikbuller, är på detaljplanekartan reserverat för lek och utevistelse.

Konsekvenser av detaljplaneändringen

Det bostadshus som möjliggörs genom detaljplaneändringen ökar bostadsutbudet i området. Den planerade byggnaden ska där den sitter ihop med grannbyggnaderna anpassas till dessa, vilket gör att stadsbilden blir mer harmonisk. Detaljplaneändringen anses inte påverka förhållandena på granntomterna. Detaljplanen har bestämmelser om att grundvattensituationen och konsekvenserna under byggandet ska följas.

Planeringsfaser och växelverkan

Tomtägaren ansökte 17.5.2010 om en detaljplaneändring baserad på en referensplan som denna låtit utarbeta. Närmare bestämt vill tomtägaren att tomten ska ändras till tomt för flervåningshus och uppfylla dagens krav.

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 11.3.2011). Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt framgår också av planläggningsöversikten för år 2011.

Deltagandet och växelverkan arrangerades i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning var uppsatta på stadens anslagstavla i stadshuset och hölls framlagda på stadsplaneringskontoret och Richardsgatans bibliotek 21.3–8.4.2011. De var då också utlagda på stadsplaneringskontorets internetsidor.

Myndighetssamarbete

Myndighetssamarbete bedrevs under detaljplaneberedningen med fastighetskontorets tomtavdelning, byggnadstillsynsverket, stadsmuseet och räddningsverket.

Projektet behandlades av stadsbildskommissionen 5.5.2011. Kommissionen ansåg då att de byggnadsmassor och den nya torntyp som föreslås i referensplanen är möjliga i miljön. Den mer ingående planeringen av flervåningshuset bör dock fortsätta med utgångspunkt i att den böljande massan ska vara sådan att grannbyggnadernas proportioner och höjd blir beaktade så noggrant som möjligt. Kommissionen beslutade tillstyrka planen med vissa förbehåll. Kommentarerna i fråga har beaktats under det fortsatta arbetet. Kommissionen vill se planerna då bygglovet blir aktuellt.

Åsikter

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fick under detaljplaneberedningen fyra skrivelser med åsikter om utkastet till detaljplaneändring. Åsikter framfördes dessutom per telefon. 

Åsikterna gäller tak- och takfotslinjen, fasadfärgen, lokalerna i markplanet, tekniken för hur de underjordiska utrymmena byggs och eventuella konsekvenser av byggandet för konstruktionerna på granntomterna.

Åsikterna har beaktats på så sätt under planläggningsarbetet att detaljplanen har fått bestämmelser om att en grundvattensänkning ska undvikas och grundvattensituationen följas och om att skadliga konsekvenser under byggandet ska förebyggas och följas. Fasaden ska vara ljus enligt detaljplanen. Det är ändamålsenligt att färgtonen prövas då planerna blir mer exakta. Den kraftfulla formen på taket och takfotslinjen är motiverad eftersom byggnaden utgör en ände till en gata.

Åsikterna i sammandrag och genmälena till dem relateras mer ingående i rapporten om växelverkan (bilaga).

Förslaget framlagt, utlåtanden

Förslaget hölls offentligt framlagt 26.8–26.9.2011. Inga anmärkningar framställdes mot förslaget.

Utlåtande om förslaget har getts av fastighetsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, stadsmuseet, räddningsnämnden, miljönämnden, affärsverket Helsingfors Energi, Helen Elnät Ab, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

Utlåtanden

Fastighetsnämnden har ingenting att invända mot ändringsförslaget.
Detaljplanen innebär inte en så stor vinning för tomtägaren att det krävs sådana förhandlingar som stadsstyrelsen slog fast 9.2.2004 genom ett markpolitiskt beslut.

Miljönämnden, räddningsnämnden, affärsverket Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab har ingenting att invända mot ändringsförslaget.

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster konstaterar att området redan har vatten- och avloppsledningar och att ändringsförslaget inte kräver att ledningarna flyttas.

Nämnden för allmänna arbeten meddelar att ändringsförslaget inte medför kostnader för byggnadskontoret. Antalet bilplatser som krävs, 1 bp/125 m² vy, är för stort i ett tätbebyggt centrumområde med spårvagnstrafik strax intill. Nämnden tillstyrker förslaget förutsatt att dess kommentarer blir beaktade.

Genmäle

Bilplatsbestämmelsen baserar sig på stadsplaneringsnämndens anvisningar 14.6.2007 om hur antalet bilplatser ska räknas ut för olika områden. Det finns dessutom knappt om platser vid gatorna för de boende i den gamla delen av Skatudden.

Stadsmuseet anser beträffande nybyggnaden att läget i en kulturmiljö av riksintresse på Skatudden bör beaktas bättre. Takformen, detaljerna och byggnadsmassorna hör till det som stadsmuseet tar upp. Detaljplanen bör ha en bestämmelse om att byggnadens arkitektur ska passa in i stadsbilden av riksintresse i den gamla delen av Skatudden. Stadsmuseet påpekar att detta utlåtande är dess första i saken. Det står i detaljplanebeskrivningen att myndighetssamarbete har bedrivits med stadsmuseet, men det stämmer alltså inte. Stadsmuseet tillstyrker detaljplanen förutsatt att dess kommentarer blir beaktade.

Genmäle

Utgångspunkten är att den planerade byggnaden ska smälta in i jugendmiljön även om arkitekturen är modern. Miljön blir då mer harmonisk än den är nu. Den befintliga byggnaden från 1960-talet har platt tak och fönsterband. För nybyggnaden ska enligt detaljplanen användas samma material som använts för de omgivande byggnaderna. Taket ska ha formen brutet sadeltak. Det är angivet på detaljplanekartan att området hör till en bebyggd kulturmiljö av riksintresse. Att byggnaden utgör en ände till en gatuvy är beaktat vad byggnadsmassorna beträffar. 

Stadsmuseet var närvarande vid preliminära inofficiella diskussioner och hörde till intressenterna då programmet för deltagande och bedömning var aktuellt. Också referensplanematerialet var tillgängligt då programmet behandlades. Stadsmuseet kom inte med några kommentarer i sammanhanget.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland anser att kulturmiljöns karaktär är beaktad i tillräckligt hög grad i detaljplanen. Tomten ingår i Museiverkets förteckning över bebyggda kulturmiljöer av riksintresse (inventeringen RKY = rakennetut kulttuuriympäristöt). Behovet av att bekämpa störande buller- och luftutsläpp från gatutrafiken är beaktat ordentligt i detaljplanen. För trivselns skull vore det bra om bostäderna mot Slottsgatan var genomgående, särskilt i de nedersta våningarna. 

Genmäle

I nedersta våningen blir det inga bostäder, och enligt de planer som utarbetats som underlag för detaljplanen blir det genomgående bostäder mot gatan i görligaste mån. Sådana bostäder är dock inte alltid möjliga på grund av begränsningar som har att göra med byggnadsmassorna. 

Utlåtandena föranleder inga ändringar i förslaget till detaljplaneändring. Detaljplanebeskrivningen och rapporten om växelverkan har kompletterats.

Åsikterna och genmälena till dem relateras mer ingående i rapporten om växelverkan (bilaga).

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 310 36024

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Paula Vartiainen, planläggningssekreterare, telefon: 310 36045

paula.vartiainen(a)hel.fi

Bilagor

Bilagematerial

Utdrag

För kännedom

Kaupunkisuunnittelulautakunta

Kiinteistölautakunta

Rakennuslautakunta

Pelastuslautakunta

Yleisten töiden lautakunta

Ympäristölautakunta

Kaupunginmuseo

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 12.03.2012 § 254

HEL 2011-001714 T 10 03 03

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle, että kaupunginvaltuusto päättäisi seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättänee hyväksyä 8. kaupunginosan korttelin nro 161 tontin nro 3 ja katualueen asemakaavan muutoksen kaupunkisuunnitteluviraston asemakaavaosaston 9.6.2011 päivätyn piirustuksen nro  12058 mukaisena.

Käsittely

12.03.2012 Ehdotuksen mukaan

Vastaehdotus:
Kimmo Helistö: Autopaikkanormi muutetaan 1 autopaikka / 135 k-m2, joka vastaa kaupunkisuunnittelulautakunnan asettamaa nykyistä Katajanokan autopaikkanormia.

Kannattajat: Outi Ojala

1. Äänestys

JAA-ehdotus: Esityksen mukaan
EI-ehdotus: Autopaikkanormi muutetaan 1 autopaikka / 135 k-m2, joka vastaa kaupunkisuunnittelulautakunnan asettamaa nykyistä Katajanokan autopaikkanormia.

Jaa-äänet: 10
Sirpa Asko-Seljavaara, Arto Bryggare, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Timo Kontio, Kauko Koskinen, Jan D Oker-Blom, Osku Pajamäki, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava

Ei-äänet: 5
Kimmo Helistö, Elina Moisio, Outi Ojala, Johanna Sumuvuori, Ville Ylikahri

Tyhjä-äänet: 0
 

Poissa-äänet: 0
 

Esittelijä

apulaiskaupunginjohtaja

Hannu Penttilä

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36024

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Paula Vartiainen, kaavoitussihteeri, puhelin: 310 36045

paula.vartiainen(a)hel.fi

Yleisten töiden lautakunta 13.09.2011 § 470

HEL 2011-001714 T 10 03 03

Päätös

Yleisten töiden lautakunta päätti antaa kaupunkisuunnitteluvirastolle seuraavan lausunnon:

Rakennusvirastolle ei aiheudu kustannuksia asemakaavan muutosehdotuksen johdosta.

Autopaikkavaatimus 1 ap/125 ka-m2 on liian korkea noudatettavaksi keskustan tiiviisti rakennetulla umpikorttelialueella, jossa raitiovaunu kulkee aivan lähellä.

Yleisten töiden lautakunta puoltaa asemakaavan muutosehdotuksen hyväksymistä edellä esitetyin huomautuksin.

Käsittely

13.09.2011 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus Heinämies Jussi:
Lisätään lausuntoon:
Autopaikkavaatimus 1 ap/125 ka-m2 on liian korkea noudatettavaksi keskustan tiiviisti rakennetulla umpikorttelialueella, jossa raitiovaunu kulkee aivan lähellä.

Kannattajat: Hänninen Tuula

1. Äänestys

JAA-ehdotus: Esityksen mukaan
EI-ehdotus: Vastaehdotus:
Lisätään lausuntoon:
Autopaikkavaatimus 1 ap/125 ka-m2 on liian korkea noudatettavaksi keskustan tiiviisti rakennetulla umpikorttelialueella, jossa raitiovaunu kulkee aivan lähellä.

Jaa-äänet: 4
Pia Aaltonen, Esko Niemi, Jarmo Nieminen, Marianne Österberg

Ei-äänet: 5
Tuula Hänninen, Sari Hartonen, Jussi Heinämies, Veli-Heikki Klemetti, Harri Saksala

Tyhjä-äänet: 0
 

Poissa-äänet: 0
 

Esittelijä

va. kaupunginarkkitehti

Jaakko Haapanen

Lisätiedot

Jaakko Haapanen, va. kaupunginarkkitehti, puhelin: 310 38607

jaakko.haapanen(a)hel.fi

Kiiskinen Anu, aluesuunnittelija, eteläinen suurpiiri, puhelin: 310 38419

anu.kiiskinen(a)hel.fi

Pelastuslautakunta 30.08.2011 § 110

HEL 2011-001714 T 10 03 03

Päätös

Lautakunta päätti todeta, että sillä ei ole huomautettavaa asemakaavan muutoksesta (nro 12058).

Tähän päätökseen ei saa hakea muutosta, koska päätös koskee asian valmistelua. Sovellettava lainkohta: Kuntalaki 91 §  

Tiedoksi kaupunkisuunnittelulautakunta

Esittelijä

pelastuskomentaja vs.

Jorma Lilja

Lisätiedot

Harri Laakso, vanhempi palotarkastaja, puhelin: 310 31234

harri.laakso(a)hel.fi

Kiinteistölautakunta 25.08.2011 § 411

HEL 2011-001714 T 10 03 03

Kiinteistökartta H3 R1, Linnankatu 3

Päätös

Lautakunta päätti antaa kaupunkisuunnittelulautakunnalle Katajanokan Linnankatu 3:n ja katualueen asemakaavan muutosehdotuksesta nro 12058 seuraavan lausunnon:

Kaavoitustyö on käynnistetty tontin omistajan Merimiespalvelutoimiston aloitteesta.

Kaavan tavoitteena on mahdollistaa tontin muuttaminen pysyvään asuinkäyttöön sekä eheyttää kaupunkikuvaa.

Kaavamuutoksessa tontin käyttötarkoitus muutetaan asuntolatyyppisten kerrostalojen korttelialueesta asuinkerrostalojen korttelialueeksi. Tontin nykyinen rakennus puretaan ja tilalle rakennetaan uusi asuinkerrostalo vuokrakäyttöön.

Kaavasta ei koidu tontin omistajalle kaupunginhallituksen 9.2.2004 tekemän maapoliittisen päätöksen edellyttämää merkittävää hyötyä, ja maapoliittisia neuvotteluja ei ole siten tarpeen käydä.

Lautakunnalla ei ole huomauttamista asemakaavan muutosehdotuksesta.

Esittelijä

vs. osastopäällikkö

Jaakko Stauffer

Lisätiedot

Kirsi Federley, insinööri, puhelin: 310 36451

kirsi.federley(a)hel.fi

Ympäristölautakunta 23.08.2011 § 265

HEL 2011-001714 T 10 03 03

Päätös

Ympäristölautakunta päätti antaa seuraavan lausunnon.

Ympäristölautakunnalla ei ole huomautettavaa asemakaavan muutosehdotuksesta.

Esittelijä

ympäristötutkimuspäällikkö

Päivi Kippo-Edlund

Lisätiedot

Eeva Pitkänen, ympäristötarkastaja, puhelin: +358 9 310 31517

eeva.pitkanen(a)hel.fi