§ 64

Ändring av instruktionen för utbildningsväsendet

HEL 2012-000490 T 00 01 00

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag i fråga om instruktionen för utbildningsväsendet ändra 5 § 1 mom. 16 punkten och 8 § 1 mom. 6 punkten, införa en ny 10 a §, en ny 10 b §, en ny punkt 9 i 20 § 1 mom. och en ny punkt 11 i 21 § 1 mom. och stryka 8 § 1 mom. 7 punkten, 22 § 1 mom. 1 punkten och 24 § 1 mom. 6 punkten.

INSTRUKTION FÖR UTBILDNINGSVÄSENDET

5 §

Sektionernas uppgifter

Sektionerna har för sin egen språkgrupps del, om något annat inte är föreskrivet, till uppgift

– – –

5 § 1 mom. 16 punkten

att avstänga en grundskoleelev för mer än en månad och högst tre månader och en studerande vid ett gymnasium för mer än en månad och högst ett år och att besluta att avstängningen kan verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft.

8 §

Direktionernas uppgifter

Direktionen har, om något annat inte är föreskrivet, till uppgift

– – –

8 § 1 mom. 6 punkten

att avstänga en grundskoleelev eller en studerande vid gymnasiet för högst en månad, att besluta att avstängningen kan verkställas innan beslutet om avstängning har vunnit laga kraft och att besluta huruvida en studerande vid gymnasiet som är föremål för rannsakan med anledning av brott har rätt att delta i undervisningen

10 a §

Studierättskommittén för yrkesutbildningen

En gemensam studierättskommitté för yrkesutbildningen med uppgift att besluta om indragning och återställande av studierätten och om disciplinärenden tillsätts för yrkesläroanstalterna och läroavtalsutbildningen. Kommitténs uppgifter är särskilt föreskrivna.

Varje direktion för en yrkesläroanstalt föreslår beträffande kommittén utbildningsnämnden två ledamotskandidater som företräder arbetslivet, och både lärarkåren, elevvårdspersonalen och elevkåren vid varje yrkesläroanstalt föreslår utbildningsnämnden två ledamotskandidater inom lärarkåren, elevvårdspersonalen respektive elevkåren. Den ledamot som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. Denne har rätt att vara närvarande och att yttra sig vid kommitténs sammanträden.

Utbildningsnämnden utser en kommit­téledamot och en personlig ersättare för denne inom varje kategori av ledamotskandidater föreslagna av direktionerna, lärarkårerna, elevvårdspersonalerna och elevkårerna. Utbildningsnämnden utser dessutom en kommittéledamot som företräder utbildningsanordnaren och en personlig ersättare för denne, bland de anställda vid utbildningsverket. Nämnden utser någon annan av ledamöterna än den som företräder de studerande till ordförande för kommittén.

Direktören för linjen för ungdoms- och vuxenutbildning utser till kommittén en företrädare för det ställe där den studerande får inlärning i arbetet då ett ärende som gäller indragning och återställande av studierätten ska behandlas.

Om den ledamot som företräder lärarna eller den som företräder elevvårdspersonalen inte längre är anställd vid läroanstalten eller om den ledamot som företräder de studerande inte längre är studerande ska en ny ledamot föreslås och utses. Om den ledamot som företräder utbildningsanordnaren inte längre är anställd vid utbildningsverket ska en ny ledamot utses.

Kommitténs mandattid är tre år.

Det som är föreskrivet om direktionerna gäller för kommittén i tillämpliga delar.

10 b §

Bestämmelser om beslutsfattandet i studierättskommittén för yrkesutbildningen

Ärendena vid kommitténs sammanträden föredras av en tjänsteinnehavare förordnad av verket. Protokollet förs av en tjänsteinnehavare förordnad av verket.

Direktören för linjen för ungdoms- och vuxenutbildning har rätt att vara närvarande och att yttra sig vid kommitténs sammanträden.

Verkställigheten av besluten sköts av föredraganden, om kommittén inte beslutade något annat.

20 §

Uppgifter för direktören för linjen för grundläggande utbildning

Linjedirektören har, om han inte ålagt någon annan tjänsteinnehavare detta, till uppgift

– – –

20 § 1 mom. 9 punkten 

att besluta om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet.

21 §

Uppgifter för direktören för linjen för svensk dagvård och utbildning

Linjedirektören har, om han inte ålagt någon annan tjänsteinnehavare detta, till uppgift

– – –

21 § 1 mom. 11 punkten

att besluta om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Hannu Hyttinen, stadssekreterare, telefon: 310 36683

hannu.hyttinen(a)hel.fi

Bilagor

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar i fråga om instruktionen för utbildningsväsendet ändra 5 § 1 mom. 16 punkten och 8 § 1 mom. 6 punkten, införa en ny 10 a §, en ny 10 b §, en ny punkt 9 i 20 § 1 mom. och en ny punkt 11 i 21 § 1 mom. och stryka 8 § 1 mom. 7 punkten, 22 § 1 mom. 1 punkten och 24 § 1 mom. 6 punkten.

INSTRUKTION FÖR UTBILDNINGSVÄSENDET

5 §

Sektionernas uppgifter

Sektionerna har för sin egen språkgrupps del, om något annat inte är föreskrivet, till uppgift

– – –

5 § 1 mom. 16 punkten

att avstänga en grundskoleelev för mer än en månad och högst tre månader och en studerande vid ett gymnasium för mer än en månad och högst ett år och att besluta att avstängningen kan verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft.

8 §

Direktionernas uppgifter

Direktionen har, om något annat inte är föreskrivet, till uppgift

– – –

8 § 1 mom. 6 punkten

att avstänga en grundskoleelev eller en studerande vid gymnasiet för högst en månad, att besluta att avstängningen kan verkställas innan beslutet om avstängning har vunnit laga kraft och att besluta huruvida en studerande vid gymnasiet som är föremål för rannsakan med anledning av brott har rätt att delta i undervisningen

10 a §

Studierättskommittén för yrkesutbildningen

En gemensam studierättskommitté för yrkesutbildningen med uppgift att besluta om indragning och återställande av studierätten och om disciplinärenden tillsätts för yrkesläroanstalterna och läroavtalsutbildningen. Kommitténs uppgifter är särskilt föreskrivna.

Varje direktion för en yrkesläroanstalt föreslår beträffande kommittén utbildningsnämnden två ledamotskandidater som företräder arbetslivet, och både lärarkåren, elevvårdspersonalen och elevkåren vid varje yrkesläroanstalt föreslår utbildningsnämnden två ledamotskandidater inom lärarkåren, elevvårdspersonalen respektive elevkåren. Den ledamot som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. Denne har rätt att vara närvarande och att yttra sig vid kommitténs sammanträden.

Utbildningsnämnden utser en kommit­téledamot och en personlig ersättare för denne inom varje kategori av ledamotskandidater föreslagna av direktionerna, lärarkårerna, elevvårdspersonalerna och elevkårerna. Utbildningsnämnden utser dessutom en kommittéledamot som företräder utbildningsanordnaren och en personlig ersättare för denne, bland de anställda vid utbildningsverket. Nämnden utser någon annan av ledamöterna än den som företräder de studerande till ordförande för kommittén.

Direktören för linjen för ungdoms- och vuxenutbildning utser till kommittén en företrädare för det ställe där den studerande får inlärning i arbetet då ett ärende som gäller indragning och återställande av studierätten ska behandlas.

Om den ledamot som företräder lärarna eller den som företräder elevvårdspersonalen inte längre är anställd vid läroanstalten eller om den ledamot som företräder de studerande inte längre är studerande ska en ny ledamot föreslås och utses. Om den ledamot som företräder utbildningsanordnaren inte längre är anställd vid utbildningsverket ska en ny ledamot utses.

Kommitténs mandattid är tre år.

Det som är föreskrivet om direktionerna gäller för kommittén i tillämpliga delar.

10 b §

Bestämmelser om beslutsfattandet i studierättskommittén för yrkesutbildningen

Ärendena vid kommitténs sammanträden föredras av en tjänsteinnehavare förordnad av verket. Protokollet förs av en tjänsteinnehavare förordnad av verket.

Direktören för linjen för ungdoms- och vuxenutbildning har rätt att vara närvarande och att yttra sig vid kommitténs sammanträden.

Verkställigheten av besluten sköts av föredraganden, om kommittén inte beslutar något annat.

20 §

Uppgifter för direktören för linjen för grundläggande utbildning

Linjedirektören har, om han inte ålagt någon annan tjänsteinnehavare detta, till uppgift

– – –

20 § 1 mom. 9 punkten 

att besluta om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet.

21 §

Uppgifter för direktören för linjen för svensk dagvård och utbildning

Linjedirektören har, om han inte ålagt någon annan tjänsteinnehavare detta, till uppgift

– – –

21 § 1 mom. 11 punkten

att besluta om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet.

Sammandrag

Instruktionen för utbildningsväsendet är godkänd av stadsfullmäktige 21.4.2010. Lagändringar föranleder ändringar i instruktionen vad yrkesutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen beträffar. Lagstiftningen innehåller bestämmelser om förfarandet i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten och i disciplinärenden. Enligt lagstiftningen ska utbildningsanordnaren tillsätta ett kollegialt organ som ska besluta om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid och avhållande från studier.

Dessutom bör den gällande instruktionsbestämmelsen om uppgifter för rektorerna för grundskolor ändras på så sätt att den inte längre omfattar uppgiften att besluta om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet. Denna uppgift överförs på direktören för linjen för grundläggande utbildning och direktören för linjen för svensk dagvård och utbildning. Det är i fråga om de utvidgade elevupptagningsområdena, där det finns flera skolor, för närvarande oklart vilken av rektorerna som har befogenheter att besluta om en avvikande tidpunkt för ett barns skolstart.  

Föredraganden

Studierättskommitté för yrkesutbildningen

Universitetslagen, yrkeshögskolelagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och straffregisterlagen ändrades 1.1.2012 i syfte att säkerheten ska förbättras i utbildningen och det därpå följande arbetslivet.

Lagändringarna gäller bl.a. hinder för antagning som studerande, indragning och återställande av studierätten, narkotikatestning och disciplin.  

Ett syfte med lagändringarna är att högskolorna och yrkesutbildningsanordnarna ska ha större möjligheter att ingripa i situationer som gäller olämplighet hos de studerande och dessas och andras säkerhet. Det som särskilt ska förbättras är patient- och kundsäkerheten, säkerheten i trafiken, minderårigas säkerhet, studie- och arbetsgemenskapernas säkerhet och de enskilda studerandes rättsskydd.

Ett annat syfte med lagändringarna är att säkerheten i utbildningen och det därpå följande arbetslivet ska förbättras genom att yrkesutbildningsanordnarna har större möjligheter att ingripa i situationer som gäller olämplighet hos de studerande och dessas och andras säkerhet. Lagen om yrkesutbildning innehåller bestämmelser om förfarandet i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten och i disciplinärenden.

Följande ingår i lagen om yrkesutbildning: "Beslut om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhemmet samt om avhållande från studier fattas av ett av utbildningsanordnaren tillsatt kollegialt organ. I organet ska ingå representanter för åtminstone utbildningsanordnaren, elevvården, lärarna, arbetslivet och de studerande. Utbildningsanordnaren utser organets ordförande och övriga medlemmar för högst tre år i sänder. I ett ärende som gäller indragning och återställande av studierätten utser utbildningsanordnaren dessutom en representant för det ställe där den studerande får inlärning i arbetet. Till ordförande för organet ska utses någon annan medlem än den som företräder de studerande. Den medlem som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. Den medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig på organets möten. Organets röstberättigade medlemmar handlar under tjänsteansvar. Närmare beslut om organets sätt att arbeta och fatta beslut fattas av utbildningsanordnaren. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha ett gemensamt organ."

Det är nu enligt instruktionen för utbildningsväsendet utbildningsnämndens sektioner och/eller direktionerna för läroanstalterna som har till uppgift att besluta om avstängning av en  studerande för viss tid, avhållande från studier och förlust av studierätten. Lagen om yrkesutbildning har inte tidigare haft några som helst bestämmelser om återställande av studierätten. Nu har dessutom bestämmelsen om förlust av studierätten reviderats så att det i lagen inte längre talas om förlust av studierätten utan om indragning av studierätten. Tillämpningsområdet för bestämmelsen har också utvidgats. Det i lagen nämnda kollegiala organet avviker från de befintliga kollegiala organen i instruktionen för utbildningsväsendet (utbildningsnämnden, nämndens sektioner, direktionerna), vilka baserar sig på kommunallagen, bl.a. i fråga om  den föreskrivna sammansättningen och mandattiden. Organet har inget speciellt namn i lagen.

Enligt lagstiftningen ska utbildningsanordnaren tillsätta ett kollegialt organ som har till uppgift att besluta om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid och avhållande från studier.

Skriftlig varning till en studerande

Enligt instruktionen för utbildningsväsendet har rektorerna för yrkesläroanstalter till uppgift att ge en studerande en skriftlig varning, om något annat inte är föreskrivet och om han inte ålagt någon annan tjänsteinnehavare detta.

Enligt lagändringarna är det rektorn som fattar beslut om en skriftlig varning till en studerande. I och med att det nu finns en lagbestämmelse om vilken myndighet som har behörighet att ge en yrkesstuderande en skriftlig varning kan motsvarande bestämmelse strykas i instruktionen för utbildningsväsendet. 

Avstängning av en studerande och avhållande från studier

Enligt instruktionen för utbildningsväsendet har direktionen, om något annat inte är föreskrivet, till uppgift att avstänga en grundskoleelev eller en studerande vid gymnasiet eller yrkesläroanstalten för högst en månad, att besluta att avstängningen kan verkställas innan beslutet om avstängning har vunnit laga kraft och att besluta huruvida en studerande vid gymnasiet eller yrkesläroanstalten som är föremål för rannsakan med anledning av brott har rätt att delta i undervisningen.

Enligt instruktionen har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att avstänga en grundskoleelev för mer än en månad och högst tre månader och en studerande vid ett gymnasium eller en yrkesläroanstalt för mer än en månad och högst ett år och att besluta att avstängningen kan verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft.

I framtiden är det studierättskommittén för yrkesutbildningen som beslutar om avstängning av en studerande för viss tid och om avhållande från studier. Bestämmelserna om befogenheter att avstänga en studerande för viss tid och avhålla från studier bör följaktligen strykas i förteckningarna över sektionernas och direktionernas uppgifter.

Förlust av studierätten

Enligt instruktionen för utbildningsväsendet har direktionen, om något annat inte är föreskrivet, till uppgift att i föreskrivna fall besluta om förlust av studierätten inom yrkesutbildningen.

Bestämmelsen om förlust av studierätten har genom en lag om ändring av lagen om yrkesutbildning reviderats så att det inte längre talas om förlust av studierätten utan om indragning av studierätten. Studierättskommittén för yrkesutbildningen beslutar i framtiden om indragning av studierätten inom yrkesutbildningen i föreskrivna situationer. Bestämmelsen om befogenheter att besluta om förlust av studierätten bör följaktligen strykas i förteckningen över direktionernas uppgifter.

Inledande av grundläggande utbildning vid en avvikande tidpunkt

Enligt lagen om grundläggande utbildning börjar läroplikten det år då barnet fyller sju år. I lagen ingår också följande bestämmelse: "Ett barn som enligt psykologisk och vid behov även medicinsk utredning har förutsättningar att klara av studierna har rätt att inleda den grundläggande utbildningen ett år tidigare än vad som bestäms. Med stöd av sådan utredning kan en utbildningsanordnare också ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts."

Enligt instruktionen för utbildningsväsendet har rektorerna för grundskolor till uppgift att besluta om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet. Beslutet om en avvikande tidpunkt för skolstarten fattas innan skolgången börjar, m.a.o. innan barnet är elev i någon viss skola. I praktiken har beslutet fattats av rektorn för den grundskola i vars elevupptagningsområde barnet bor vid tidpunkten för beslutsfattandet. Inom den finska grundläggande utbildningen har det sedan år 2011 också funnits utvidgade elevupptagningsområden, dvs. områden med flera grundskolor i stället för bara en. Vid tidpunkten för beslutsfattandet är det därför inte klart vilken av rektorerna som har befogenheter att besluta om en avvikande tidpunkt för barnets skolstart.

För barn som med tillstånd från utbildningsanordnaren inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än föreskrivet ska förskoleundervisning ordnas under året och en plats för undervisningen anvisas. Utbildningsverket ordnar förskoleundervisning i startklasser för finska barn som inleder skolgången ett år senare. Endast ett fåtal skolor i Helsingfors har sådana klasser. Det är ändamålsenligt att uppgiften att ge tillstånd till skolstart ett år senare och uppgiften att anvisa en plats för undervisningen för barnen i fråga kan centraliseras.

Det är önskvärt att befogenheterna i fråga om finska barn och svenska barn är på samma nivå i instruktionen.

På basis av det ovanstående är det ändamålsenligt när det gäller en avvikande tidpunkt för skolstarten att beslutanderätten överförs från rektorerna för grundskolor till direktören för linjen för grundläggande utbildning i fråga om finska barn och till direktören för linjen för svensk dagvård och utbildning i fråga om svenska barn. Enligt instruktionen kan linjedirektörerna ålägga någon annan tjänsteinnehavare att sköta uppgiften.

Utlåtanden

Utbildningsverkets verkskommitté har behandlat ändringsförslagen, och den har ingenting att invända mot utbildningsnämndens framställning.

Stadgekommittén föreslår att det nya organet ska heta studierättskommittén för yrkesutbildningen. Storleken på den nya kommittén föreslås bli angiven i instruktionen och begränsas till en ledamot per kategori som utser kandidater. En företrädare för det ställe där den studerande får inlärning i arbetet föreslås bli utsedd till extra kommittéledamot i det fall att den studerande har ett sådant ställe. Mandattiden för kommittén föreslås bli fastslagen till tre år och inte till högst tre år, vilket utbildningsnämnden föreslår. I övrigt har stadgekommittén ingenting att invända mot utbildningsnämndens framställning.

Stadsstyrelsens framställning har ändrats så att stadgekommitténs förslag är beaktade. I övrigt följer den utbildningsnämndens framställning.

Personalkommitténs instruktionssektion behandlade ärendet 1.3.2012 och meddelar att den tillstyrker instruktionsändringarna. Instruktionssektionens utlåtande utgör bilaga 4.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Hannu Hyttinen, stadssekreterare, telefon: 310 36683

hannu.hyttinen(a)hel.fi

Bilagor

För kännedom

Opetuslautakunta

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 05.03.2012 § 232

HEL 2012-000490 T 00 01 00

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle, että kaupunginvaltuusto päättäisi seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättänee muuttaa opetustoimen johtosäännön  5 § 1 momentin 16 kohdan ja  8 § 1 momentin 6 kohdan, lisätä uuden 10 a §:n , 10 b §:n, 20 §:n 1 momentin 9 kohdan ja 21 §:n 1 momentin 11 kohdan  sekä poistaa 8 § 1 momentin 7 kohdan,  22 §:n 1 momentin 1 kohdan ja 24 § 1 momentin 6 kohdan.

OPETUSTOIMEN JOHTOSÄÄNTÖ

5 §

Jaostojen tehtävät

Jaoston tehtävänä on oman kieliryhmänsä osalta, ellei toisin ole määrätty

----

5 § 1 momentin 16 kohta

erottaa peruskoulun oppilas yli kuukaudeksi ja enintään kolmeksi kuukaudeksi sekä lukion opiskelija yli kuukaudeksi ja enintään yhdeksi vuodeksi sekä päättää, että erottaminen voidaan panna täytäntöön ennen kuin päätös on lainvoimainen.

8 §

Johtokunnan tehtävät

Johtokunnan tehtävänä on, ellei toisin ole määrätty

----

8 § 1 momentin 6 kohta

erottaa peruskoulun oppilas sekä lukion opiskelija enintään kuukaudeksi ja päättää, että erottaminen voidaan panna täytäntöön ennen kuin päätös on lainvoimainen, sekä päättää lukion opiskelijan oikeudesta osallistua opetukseen, jos tämä on tutkimuksen alaisena rikoksesta

10 a §

Ammatillisen koulutuksen opiskeluoikeustoimikunta

Ammatillisen koulutuksen opiskeluoikeuden peruuttamista ja palauttamista sekä kurinpitoa varten ammatillisilla oppilaitoksilla ja oppisopimuskoulutuksella on yhteinen ammatillisen koulutuksen opiskeluoikeustoimikunta. Toimikunnan tehtävistä on säädetty erikseen.

Kunkin ammatillisen oppilaitoksen johtokunta esittää opetuslautakunnalle kaksi työelämää edustavaa jäsenehdokasta sekä kunkin ammatillisen oppilaitoksen opettajat, opiskelijahuollon henkilöstö sekä oppilaskunta esittävät opetuslautakunnalle kukin keskuudestaan kaksi jäsenehdokasta toimikuntaan. Opiskelijoita edustavan jäsenen tulee olla 15 vuotta täyttänyt. Opiskelijoita edustavalla jäsenellä on läsnäolo- ja puheoikeus toimielimen kokouksessa.  

Opetuslautakunta valitsee yhden johtokuntien, opettajien, opiskelijahuollon henkilöstön ja oppilaskuntien esittämistä jäsenehdokkaista toimikunnan jäseniksi ja heidän henkilökohtaisiksi varajäsenikseen.  Lisäksi opetuslautakunta valitsee yhden opetusviraston palveluksessa olevista henkilöistä koulutuksen järjestäjää edustaviksi toimikunnan jäseniksi ja heidän henkilökohtaisiksi varajäsenikseen. Opetuslautakunta nimeää jäsenten keskuudesta toimikunnan puheenjohtajan, joka on muu kuin opiskelijoita edustava jäsen.

Nuoriso- ja aikuiskoulutuslinjan linjanjohtaja nimeää toimikuntaan opiskelijan työssäoppimispaikan edustajan, kun käsiteltävänä on opiskeluoikeuden peruuttamista ja palauttamista koskeva asia.

Jos opettajia tai opiskelijahuollon henkilöstöä edustava jäsen ei ole enää oppilaitoksen palveluksessa taikka opiskelijoita edustava jäsen ei ole enää opiskelijana, on hänen tilalleen esitettävä ja valittava uusi jäsen. Jos koulutuksen järjestäjää edustava jäsen ei ole enää opetusviraston palveluksessa, on hänen tilalleen valittava uusi jäsen.

Toimikunnan toimikausi on kolme vuotta.

Toimikunnasta on soveltuvin osin voimassa, mitä johtokunnasta on säädetty tai määrätty.

10 b §

Ammatillisen koulutuksen opiskeluoikeustoimikunnan päätöksentekoa koskevat määräykset 

Ammatillisen koulutuksen opiskeluoikeustoimikunnan kokouksissa asian esittelee viraston määräämä viranhaltija. Pöytäkirjaa pitää viraston määräämä viranhaltija. 

Nuoriso- ja aikuiskoulutuslinjan linjanjohtajalla on puhe- ja läsnäolo-oikeus toimikunnan kokouksissa.

Päätösten täytäntöönpanosta huolehtii esittelijä, ellei toimikunta toisin päätä.

20 §

Perusopetuslinjan linjanjohtajan tehtävät

Linjanjohtajan tehtävänä on, ellei hän ole määrännyt tehtävää muulle viranhaltijalle,

----

20 §:n 1 momentin 9 kohta 

päättää luvan myöntämisestä oppilaan koulunkäynnin aloittamiseen yhtä vuotta säädettyä aikaisemmin tai myöhemmin.

21 §

Ruotsinkielisen päivähoito- ja koulutuslinjan linjanjohtajan tehtävät

Linjanjohtajan tehtävänä on, ellei hän ole määrännyt tehtävää muulle viranhaltijalle,

----

21 §:n 1 momentin 11 kohta

päättää luvan myöntämisestä oppilaan koulunkäynnin aloittamiseen yhtä vuotta säädettyä aikaisemmin tai myöhemmin.

Esittelijä

apulaiskaupunginjohtaja

Laura Räty

Lisätiedot

Hannu Hyttinen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36683

hannu.hyttinen(a)hel.fi

Opetuslautakunta 31.01.2012 § 6

HEL 2012-000490 T 00 01 00

Päätös

Opetuslautakunta päätti esittää kaupunginhallitukselle edelleen kaupunginvaltuustolle esitettäväksi, että kaupunginvaltuusto hyväksyisi seuraavat perusopetuksen poikkeavaa aloittamisajankohtaa koskevat opetustoimen johtosäännön muutokset:

Taustaa - Perusopetuksen poikkeava aloittamisajankohta

Perusopetuslain 25 §:n mukaan oppivelvollisuus alkaa sinä vuonna, jona lapsi täyttää seitsemän vuotta. Perusopetuslain 27 §:n mukaan lapsella on oikeus aloittaa perusopetus vuotta säädettyä aikaisemmin, jos lapsella psykologisten ja tarvittaessa lääketieteellisten selvitysten perusteella on edellytykset suoriutua opiskelusta. Opetuksen järjestäjä voi mainittujen selvitysten perusteella antaa lapselle luvan aloittaa perusopetus vuotta säädettyä myöhemmin.

Voimassa olevan opetustoimen johtosäännön 22 §:n 1 momentin 1 kohdan mukaan peruskoulun rehtorin tehtävänä on päättää luvan myöntämisestä oppilaan koulunkäynnin aloittamiseen yhtä vuotta säädettyä aikaisemmin tai myöhemmin. Päätös lapsen poikkeavasta aloittamisajankohdasta tehdään ennen koulunkäynnin aloittamista, jolloin lapsi ei ole vielä minkään tietyn koulun oppilas. Käytännössä päätöksen on tehnyt sen peruskoulun rehtori, jonka koulun oppilaaksiottoalueella lapsi päätöksentekohetkellä asuu. Suomenkielisessä perusopetuksessa on vuodesta 2011 lähtien ollut myös ns. laajennettuja oppilaaksiottoalueita, joilla yhden koulun sijaan sijaitsee useampi peruskoulu.  Tällöin päätöksentekohetkellä ei ole selvää, kuka alueen koulujen rehtoreista on toimivaltainen päättämään lapsen opetuksen poikkeavasta aloittamisajankohdasta.   

Lapsille, jotka opetuksen järjestäjän luvalla aloittavat perusopetuksen vuotta säädettyä myöhemmin, on järjestettävä kyseisen vuoden ajan esiopetusta ja osoitettava opetuksen järjestämispaikka. Opetusvirastossa vuotta säädettyä myöhemmin perusopetuksen aloittaville suomenkielisille lapsille esiopetusta järjestetään ns. starttiluokilla. Kyseisiä luokkia sijaitsee kaupungin alueella vain muutamassa koulussa. On tarkoituksenmukaista, että sekä luvan myöntäminen perusopetuksen aloittamiseen vuotta säädettyä myöhemmin että esiopetuspaikan osoittaminen näille lapsille olisi mahdollista keskittää. 

Tarkoituksenmukaista on, että sekä suomenkielisen että ruotsinkielisen opetuksen osalta toimivalta on määrätty johtosäännössä samalla tasolla.

Edellä esitetyn perusteella opetuksen poikkeavaa aloittamisajankohtaa koskeva päätösvalta olisi tarkoituksenmukaista johtosäännössä siirtää peruskoulun rehtorilta suomenkielisen opetuksen osalta perusopetuslinjan linjanjohtajan ja ruotsinkielisen opetuksen osalta ruotsinkielisen päivähoito- ja koulutuslinjan linjanjohtajan tehtäviin. Johtosäännön mukaan linjanjohtaja voi määrätä tehtävän myös muulle viranhaltijalle.

Opetuslautakunta esittää, että peruskoulun rehtorin tehtäviä koskeva johtosäännön 22 §:n 1 momentin 1 kohta poistettaisiin:

1
päättää luvan myöntämisestä oppilaan koulunkäynnin aloittamiseen yhtä vuotta säädettyä aikaisemmin tai myöhemmin

Opetuslautakunta esittää, että perusopetuslinjan linjanjohtajan tehtäviin lisättäisiin uusi 20 §:n 1 momentin 9 kohta ja ruotsinkielisen päivähoito- ja koulutuslinjan linjanjohtajan tehtäviin lisättäisiin uusi 21 §:n 1 momentin 11 kohta:

päättää luvan myöntämisestä oppilaan koulunkäynnin aloittamiseen yhtä vuotta säädettyä aikaisemmin tai myöhemmin.

Opetusviraston virastotoimikunta käsitteli opetustoimen johtosäännön muutosehdotuksen kokouksessaan 23.1.2012.

Esittelijä

opetustoimen johtaja

Rauno Jarnila

Lisätiedot

Minna Antila, hallintolakimies, puhelin: 310 86628

minna.antila(a)hel.fi