§ 172

Miljörapport för Helsingfors stad 2010

HEL 2011-002123 T 11 00 01

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag anteckna miljörapporten för Helsingfors stad 2010.

Dessutom hade stadsfullmäktige godkänt följande hemställningskläm:

Helsingfors stad inleder omedelbart förhandlingar med Riihimäki stad (och vid behov med andra) i syfte att stoppa den systematiskta förstöringen av Vanda å. (Osku Pajamäki)

Behandling

Efter att ha förklarat diskussionen avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att ledamoten Osku Pajamäki understödd av ledamoten Jan D. Oker-Blom under diskussionen hade föreslagit följande hemställningskläm:

Helsingfors stad inleder omedelbart förhandlingar med Riihimäki stad (och vid behov med andra) i syfte att stoppa den systematiskta förstöringen av Vanda å.

Redogörelsen befanns vara riktig.

På förslag av ordföranden godkände stadsfullmäktige först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Osku Pajamäkis förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

Osku Pajamäki: Hemställningskläm: Helsingfors stad inleder omedelbart förhandlingar med Riihimäki stad (och vid behov med andra) i syfte att stoppa den systematiskta förstöringen av Vanda å.

Understödd av: Oker-Blom Jan D.

1 omröstningen

JA-förslag: Hemställningskläm: Helsingfors stad inleder omedelbart förhandlingar med Riihimäki stad (och vid behov med andra) i syfte att stoppa den systematiskta förstöringen av Vanda å.

NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 82
Zahra Abdulla, Outi Alanko-Kahiluoto, Maija Anttila, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Lilli Autti, Jorma Bergholm, Maria Björnberg-Enckell, Harry Bogomoloff, Tuija Brax, Arto Bryggare, Mika Ebeling, Matti Enroth, Sture Gadd, Yrjö Hakanen, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Eero Heinäluoma, Kimmo Helistö, Sanna Hellström, Mari Holopainen, Nina Huru, Sirkku Ingervo, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Tarja Kantola, Jessica Karhu, Emma Kari, Heikki Karu, Mari Kiviniemi, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Tuuli Kousa, Minerva Krohn, Essi Kuikka, Jere Lahti, Otto Lehtipuu, Pauli Leppä-aho, Jyrki Lohi, Eija Loukoila, Hannele Luukkainen, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Elina Moisio, Sari Näre, Outi Ojala, Jan Oker-Blom, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Kati Peltola, Sanna Perkiö, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Juho Romakkaniemi, Wille Rydman, Pekka Saarnio, Harri Saksala, Sari Sarkomaa, Lea Saukkonen, Riitta Snäll, Johanna Sumuvuori, Nina Suomalainen, Johanna Sydänmaa, Tarja Tenkula, Astrid Thors, Nils Torvalds, Ulla-Marja Urho, Mirka Vainikka, Antti Valpas, Tea Vikstedt, Julia Virkkunen, Markku Vuorinen, Thomas Wallgren, Ville Ylikahri

Nej-röster: 0

Blanka: 0

Frånvarande: 3
Päivi Lipponen, Osmo Soininvaara, Jan Vapaavuori

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Erja Saarinen, biträdande stadssekreterare, Telefon: 310 36102

erja.saarinen(a)hel.fi

Bilagor

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar anteckna miljörapporten för Helsingfors stad 2010.

Föredraganden

Miljörapporten för Helsingfors stad är gemensam för förvaltningarna inom stadens organisation. I rapporten redovisas hur stadens miljömål uppnåtts och hur stadens verksamhet påverkar miljön.

Miljörapporteringen hör till den årliga rapporteringen av stadens verksamhet. Den första miljörapporten och det första miljöbokslutet sammanställdes för år 2000.

Miljörapporteringen inom staden samordnas av en arbetsgrupp som stadsdirektören tillsatt. De med tanke på hanteringen av miljökonsekvenser viktigaste förvaltningarna är företrädda i arbetsgruppen.

Miljöcentralen har sammanställt och gett ut miljörapporten för 2010 med bidrag från de 29 förvaltningarna och 7 affärsverken inom staden. Miljöarbetet vid dottersammanslutningarna inom stadskoncernen (96 dottersammanslutningar och 11 stiftelser) presenteras i tredje och sjätte kapitlet i rapporten.

Miljörapporten för Helsingfors stad 2010 utgör bilaga till detta ärende. Den kan dessutom läsas på webben: http://www.guassi.fi/ymp2010.

Helsingfors stads miljöstyrning

Helsingfors stads värderingar är invånarcentrering, ekologisk inriktning, rättvisa, resurshushållning, trygghet och företagsvänlighet. I de etiska principerna i strategiprogrammet för 2009−2012 konstateras det att staden är en av de främsta aktörerna när det gäller att ta ett globalt ansvar. Detta kommer fram bl.a. i kampen mot klimatförändringen, i miljövården och i upphandlingspolicyn. I strategiprogrammet anges flera riktlinjer för miljöfrågor som hänför sig till att skydda Östersjön, bekämpa klimatförändringen, spara energi och nå energieffektivitet, främja kollektivtrafiken, upphandla miljövänligt och skydda naturen.

Under de senaste åren har staden kraftigt satsat på vattenvården, särskilt på skyddet av Östersjön. År 2007 initierade stadsdirektörerna i Åbo och Helsingfors en utmaning för att rädda Östersjön. Fram till slutet av 2010 hade över 170 aktörer svarat på utmaningen. På internationell nivå spreds Östersjöutmaningen i betydlig mån med projektet Cities för a Healthier Sea. Projektet har som mål att främja spridningen av Östersjöutmaningen och att understöda lokala aktörers frivilliga vattenvårdande åtgärder speciellt i Estland och Lettland.

En arbetsgrupp tillsatt av stadsdirektören beredde år 2010 en justering av stadens miljöpolitik och ett utkast till nya miljöpolitiska riktlinjer överlämnades till stadsdirektören i början av 2011. I utkastet sattes upp mål på lång sikt fram till år 2050 och på medellång sikt till cirka år 2020. Målen gäller följande teman: klimatskydd, luftvård, bullerbekämpning, vattenvård, natur- och markvård, upphandlingar, avfall och materialåtervinning, miljömedvetenhet och -ansvarighet, miljöstyrning och miljösamarbete.

Handlingsprogrammet för hållbar utveckling godkänt av stadsfullmäktige år 2002 slutfördes i slutet av 2010. Programmet omfattade utöver miljöfrågor och ekologisk hållbarhet även mål för den sociala och ekonomiska sektorn för hållbar utveckling. Utvärderingen av resultaten av Helsingfors stads handlingsprogram för hållbar utveckling för 2002−2010 har blivit färdig. Rapporten är på föredragningslistan för detta sammanträde.

Tyngdpunkten inom stadens miljöstyrning har överförts på förvaltningarna. Miljöstyrningen och arbetet på ett miljöprogram vid förvaltningarna fortsatte piggna till år 2010. Staden verkställer dessutom många program inom miljöskyddssektorn, vilket är ett sätt för staden att styra miljövården i Helsingfors. År 2010 utarbetades en utvecklingsplan för miljöstyrning vid dottersammanslutningarna som också fick utbildning i mer omfattande miljörapportering.

I budgeten för 2010 angavs åtta mål beträffande miljöfrågor och fyra av dessa genomfördes. De uppnådda målen gällde utarbetandet av ett övergripande koncept för hållbar utveckling i stadens upphandlingar, mängden gatudamm och verkställandet av avtalet om energieffektivitet. De mål som inte blev uppnådda gällde spårvägstrafikens tillförlitlighet, kollektivtrafikens andel av trafiken mot centrum och av tvärtrafiken och andelen resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik av alla resor i Helsingfors.

Miljöstyrningen vid stadens förvaltningar är fortfarande av skiftande kvalitet. Miljösystem certifierade enligt standarden ISO 14001 tillämpas i Helsingfors Hamn och vid Helsingfors Energis kraftverk, värmecentraler och fjärrvärmeverksamhet och vid affärsverket Palmia. Dessutom tillämpar fem förvaltningar icke-certifierade miljösystem. Miljöprogram eller program för hållbar utveckling tillämpas vid nio förvaltningar. Vid sju förvaltningar är ett miljöprogram under arbete.

Ekologiska stödverksamheten har blivit en integrerad del av förvaltningarnas verksamhet. I slutet av 2010 hade sammanlagt 720 personer fått utbildning och utsetts till ekostödpersoner. Ekologiska stödverksamheten har som syfte att lägga grunden för en miljöansvarig verksamhetskultur och att tillämpa stadens miljöstrategier och -mål i praktiken. Vid många förvaltningar upplever personalen att ekostödet är ett naturligt sätt att förverkliga miljösystem och -program.

Miljöarbetet och -rapporteringen vid dottersammanslutningarna har betydligt ökat sedan 2009. Flera bolag tillämpar eller planerar ett miljösystem eller åtminstone ett miljöprogram eller -mål. De flesta av dottersammanslutningarna följer upp sin förbrukning och utbildar personalen i miljöfrågor. Miljöstyrningen vid dottersammanslutningarna kommer i fortsättningen att understödas med utbildning och besök som samordnas av miljöcentralen.

Centrala miljöåtgärder och miljökonsekvenser

Växthusgasutsläpp, klimatförändring, energipolitik

Juli 2010 var den varmaste månaden i temperaturmätningarnas historia på väderstationen i Kajsaniemi. På grund av de kalla vintrarna var året 2010 dock i genomsnitt 0,9 grader svalare än jämförelseperioden 1981−2010 och därmed det svalaste året sedan 1996.

Helsingfors stads miljöpolitiska arbetsgrupp föreslog i slutet av 2010 att Helsingfors stad ska sträva efter en kolneutral framtid fram till 2050. Stadens miljöpolitik behandlas av stadsfullmäktige år 2011.

Helsingfors stadsfullmäktige godkände år 2010 Helsingfors Energis utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid. I utvecklingsprogrammet ingår en konkret åtgärdsplan för hur målen för år 2020 ska uppnås och skisserade riktlinjer för verksamheten med sikte på kolneutral energiproduktion år 2050. I första fasen av utvecklingsprogrammet beslutade man att vid sidan av stenkol gradvis ta i bruk pelletar eller annan biomassa som bränsle vid kraftverken på Sundholmen och Hanaholmen.

I slutet av 2010 färdigställdes en handlingsplan för hållbar energi (SEAP) för Helsingfors stad. Programmet syftar till att förbättra energieffektiviteten i hela staden utgående från att utsläppen minskar med 20 % fram till 2020. Planen hänför sig till stadsdirektörernas klimatavtal (Covenant of Mayors) som Helsingfors stad undertecknade år 2009.

I strategiprogrammet för 2009−2012 beslutade Helsingfors stad att det ska upprättas bindande energisparmål för stadens förvaltningar. Energisparkommissionen fastställde ett energisparmål om 2 % för år 2011. De energibesparingsplaner som har blivit färdiga år 2010 eller kommer att färdigställas under 2011 täcker största delen av stadens energiförbrukning (skolor, daghem, hälsostationer, sjukhus).

Helsingfors stad undertecknade år 2010 Eurocities deklaration Green Digital Charter. Genom deklarationen förbinder sig staden att skapa ett samarbetsnätverk kring energieffektiv IT- och kommunikationsteknologi fram till slutet av 2011, att utveckla fem vidlyftiga pilotprojekt inom IT- och kommunikationsteknologi senast år 2015 och att minska kolavtrycket från IT och kommunikationsteknologi med 30 % fram till 2020.

Helsingfors Energis totalutsläpp ökade med 4 % från året innan med anledning av att året var kallt. De totala utsläppen var ca 9 % större än år 1990, vilket beror på att energiförbrukningen har avsevärt ökat. De specifika koldioxidutsläppen från den sålda energin (el, fjärrvärme och fjärrkyla) var dock betydligt mindre än år 1990. Minskningen i de specifika utsläppen beror på att energiproduktionen har blivit effektivare.

På grund av det kalla året överskred Helsingfors Energi de årliga utsläppsrätter som år 2010 beviljades för bolaget för utsläppshandelsperioden 2008−2012 med ca 231 000 ton koldioxid.

Målet för verksamhetsplanen för energieffektivitet i kommunerna (KETS) som ingår i det energieffektivitetsavtal som Helsingfors stad och arbets- och näringsministeriet ingått är att fram till 2016 uppnå en kalkylmässig energibesparing på 9 % i service- och bostadsfastigheterna i stadens ägo. År 2010 sjönk den specifika väderkorrigerade värmekonsumtionen i fastigheterna i stadens ägo med 4,0 % och den specifika elkonsumtionen ökade med 0,2 %.

År 2010 inleddes ekogärningskampanjen Ekoteko som riktar sig till stadens förvaltningar med ansvar för underhåll, dvs. fastighetskontoret, Palmia, byggnadskontoret och de förvaltningar som använder de 21 pilotfastigheterna. Projektet har som mål att söka energisparande tillvägagångssätt för fastighetsunderhåll och -användning. Dessa är bl.a. att följa temperaturer, justera värme- och ventilationssystem och ge råd till användarna. På basis av de preliminära resultaten är det i vissa fastigheter möjligt att spara upp till 20 % av den förbrukade energin. Verksamheten kommer att utvidgas år 2011.

År 2010 har sammanlagt ca 4 500 utomhuslampor bytts ut i Helsingfors i enlighet med Europeiska kommissionens förordning om energieffektivitetskraven på belysningsanordningar utomhus. Under åren 2010−2014 kommer sammanlagt 48 000 belysningsanordningar att bytas ut. När detta har blivit gjort minskar den totala energiförbrukningen med ca 20 %.

Till följd av att början och slutet av året var kalla producerades mer fjärrvärme än någonsin tidigare i Helsingfors. Förbrukningen av fjärrvärme var nästan 9 % högre än föregående år. Försäljningen av fjärrkyla ökade med 47 %. År 2010 ökade elförbrukningen med 0,6 % per invånare.

De totala utsläppen av växthusgaser i Helsingfors ökade enligt de preliminära uppgifterna med 2 % från 2009. Utsläppen år 2010 var 10 % lägre än år 1990, vilket beror på att användningen av naturgas i stället för stenkol har ökat i Helsingfors.

I enlighet med riktlinjerna för stadens energipolitik är målet att öka andelen förnybar energi till 20 % fram till 2020. År 2010 sjönk andelen förnybar energi inom anskaffningen av el, fjärrvärme och fjärrkyla vid Helsingfors Energi till 4,3 % från 5 % år 2009. Minskningen berodde på att den upphandlade andelen förnybar energi förblev oförändrad, medan den totala bränsleförbrukningen ökade på grund av det kalla året.

Markanvändning, byggande, naturskydd

Helsingfors stads stadsplaneringskontor har tillsammans med Statens tekniska forskningscentral VTT utvecklat ett verktyg (HEKO) för stadsplaneringskontoret. Avsikten med verktyget är att göra planeringen av markanvändningen ekologiskt effektivare och att producera information om planernas ekoeffektivitet som stöd för beslutsfattandet. Verktyget är i första hand avsett för bedömning av utkast till general-, delgeneral- och detaljplaner. Verktyget testades i planeringen av västra stranden i Havs-Rastböle, Björkholmen och Utterkajen.

Helsingfors stads arbetsgrupp för energieffektivt boende utarbetade förslag till krav på energieffektivitet vid överlåtelse av bostadstomter och förslag till handlingsprogram för energieffektivitet inom stadens egen bostadsproduktion. Räknat från 2010 har det bindande kravet vid reservering av bostadstomter varit att byggnaden ska uppfylla kraven för den högsta energieffektivitetsklassen A. Sammanlagt 23 % av våningsytan i alla bygglov beviljade av byggnadstillsynsverket år 2010 uppfyllde kraven för den högsta energieffektivitetsklassen A.

Staden främjade år 2010 övergången från privatbilism till kollektivtrafik genom olika åtgärder för styrning av markanvändningen och trafikplaneringen. Kollektivtrafikprojektet i Kronberget inleddes med att bedömningsprogrammet för miljökonsekvensbedömningen (MKB) blev färdig och buss- och spårtrafiken gjordes snabbare genom att öka trafikljusprioriteringar och genom att göra bussfilerna vid de viktigaste kollektivtrafikgatorna permanenta. Dessutom inleddes ett cykelprojekt mellan förvaltningar för att främja cykelåkning.

Året 2010 var det internationella temaåret för biologisk mångfald och det grundades ett nytt naturskyddsområde, Arboretum Saario i Ultuna i Östersundom. År 2010 fortsatte den treåriga kartläggningen av biotyper som inleddes år 2009. Målet är att kartlägga alla naturtyper i Helsingfors. År 2010 kartlades naturtyper som terrängundersökning för det mesta i de östra delarna av Helsingfors.

År 2010 utkom branschvisa anvisningar för lågenergibyggande för Helsingfors stads servicebyggnader. Samtliga kommande nybyggnadsobjekt kommer att förverkligas enligt principerna för lågenergibyggande. I fråga om reparationsbyggnadsobjekt ska anvisningarna följas i tillämpliga delar med beaktande av varje byggnads särdrag.

Helsingfors Energi började utveckla en ny fjärrvärmeprodukt för energieffektivt byggande i stadens utkanter. Lätt fjärrvärme lämpar sig särskilt bra för uppvärmning av lågenergifastigheter.

År 2010 transporterades sammanlagt över 315 000 ton förorenade jordmassor för behandling eller slutdeponering. Den nuvarande lagstiftningen framhäver saneringsbeslut som baserar sig på riskbedömning och till exempel i Godahoppsparken på Busholmen har man utnyttjat den förorenade marken i området i enlighet med villkoren för miljötillståndet. De mest betydande saneringsobjekten var området för det gamla gasverket i Södervik, de områden på Busholmen och i Sörnäs som blev lediga efter hamnen och det gamla oljehamnsområdet på Degerö.

Vattenvård och avfall

Reningseffekten vid Viksbacka avloppsreningsverk uppnådde inte 2009 års toppresultat. Effekten höll emellertid över lag en hög nivå och vid iakttagelser kunde ingen eutrofierande verkan av avloppsvattnet upptäckas i recipienten. Fosforutsläppen i havet ökade med 32 % och kväveutsläppen med 57 % jämfört med året innan.

Den ekologiska kvalitetsklassificeringen av havsområdena utanför Helsingfors blev färdig. Klassificeringen utfördes i enlighet med miljöförvaltningens instruktioner. Största delen av Helsingfors stads havsområden befinner sig i nöjaktigt tillstånd. De inre vikarna, i vilka vattnet cirkulerar långsamt, är i försvarligt tillstånd.

Käringmossens avfallshanteringscentral tog emot sammanlagt 612 900 ton avfall och jordmassor. Den mottagna blandavfallsmängden var 4 400 ton större än året innan. Bioavfallsmängden uppgick till 56 700 ton. Antalet besök på Sortti-stationerna som tar emot små mängder hushållsavfall ökade fortsättningsvis. Besöken ökade med 9 % jämfört med föregående år.

Förnyelsen av insamlingsstationerna för återvinningsbart avfall fortsatte. Sammanlagt 23 stora lokala insamlingsstationer hade renoverats i Helsingfors i slutet av 2010.

År 2010 inledde fastighetskontoret ett utvecklingsprojekt för avfallshantering. Projektet går ut på att avfallshanteringsprocesserna i de olika fastighetstyperna har harmoniserats och behoven av effektivare avfallshanteringsavtal och avtalens kostnadseffektivitet kartlagts. Dessutom har det byggts upp ett utvecklingsverktyg för avfallshantering. Den elektroniska serviceboken Pakki kompletterades med ett avsnitt om avfallshantering som är ett verktyg för fastighetsanvändarna och för dem som underhåller fastigheten. Det nya avsnittet fungerar också som ett uppföljnings- och rapporteringssystem för avfallshantering.

Trafiken och dess inverkan

Fordons- och spårvagnstrafiken i Helsingfors huvudgatunät minskade vid gränsen till centrum och till innerstaden. Däremot ökade trafiken vid stadens gräns och på de tvärgående linjerna.

Stadsstyrelsen godkände år 2010 nya kriterier för lågemissionsfordon. Med kriterierna strävar man efter att främja anskaffningen av lågemissionsfordon i staden. Den nedsatta parkeringsavgiften för personbilar med låga utsläpp trädde i kraft år 2011. Helsingfors stad följer fortsättningsvis kraven på låga emissioner i sin egen upphandling av personbilar.

Från och med år 2000 har Helsingfors stad med flera andra europeiska städer varit med i undersökningsprojektet BEST och tävlat om vilken stad som har den bästa kollektivtrafiken. Projektet har som syfte att förbättra kollektivtrafiken. År 2010 kom Helsingforsregionen på första plats mätt med helhetsvitsordet för hur nöjda invånarna är. År 2010 gjordes 232,2 miljoner resor inom staden med kollektivtrafik, vilket är över 4 miljoner flera än föregående år.

HRT kompletterade reseplaneraren för kollektivtrafiken med en koldioxidutsläppsräknare och satte upp en utsläppsräknare för vardagstrafiken.

HRT deltog i det treåriga försöksprojektet för användning av biobränsle OPTIBIO. Resultaten visar att partikelutsläppen minskade med 30 % och kväveoxidutsläppen med 10 % i genomsnitt.

Helsingfors syftar till att öka andelen resor med cykel till 15 % av alla trafikformer fram till år 2020. Ett cykelprojekt inleddes för att främja cykeltrafiken. Man har också sökt en ny linje i planeringen av cykeltrafiken. En central förändring är att cykelåkningen likställs allt mer med fordonstrafiken.

Det årliga gränsvärdet för kvävedioxid överskreds år 2010 i Helsingfors centrum, vilket berodde på trafikavgaser. Kvävedioxidhalterna har väntats sjunka i takt med att fordonsbeståndet minskar och reningstekniken går framåt men detta har ännu inte hänt. Att dieseldrivna bilar har blivit allt vanligare har gjort problemet ännu värre eftersom dieselbilar har större direkta kvävedioxidutsläpp än bensinbilar.

Den snörika vintern och långa köldperioden minskade behovet av gatusalt år 2010 men ställvis användes mer sandningsgrus än tidigare. Gatudammperioden började på våren ett par veckor senare än vanligt. Under vårperioden 2010 intensifierade byggnadskontoret bekämpningen av gatudamm med samarbetsmöten med representanterna för fastigheterna vid Mannerheimvägen och HST i syfte att få bukt med gatudammet. Speciellt avseende fästes vid att gatorna ska tvättas på våren och att materialen för bekämpning av halka ska avlägsnas från gatorna.

Ljuddämpande beläggning användes år 2010 i fyra objekt och kommer att användas fortsättningsvis. År 2010 monterades dessutom 20 nya hastighetstavlor som har konstaterats dämpa körhastigheterna och därigenom även minska bullerstörningarna från gatutrafiken.

År 2010 färdigställdes utredningen av resultaten från invånarenkäten Tysta områden i Helsingfors. På basis av resultaten och bulleruppgifterna började staden bygga upp en databas över tysta områden i Helsingfors.

Upphandlingar, miljöfostran, miljörisker

Anskaffningscentralen upprättade år 2010 ett handlingsprogram för hållbar utveckling inom upphandlingar i samarbete med miljöcentralen. Inom ramen för projektet Julia2030 som drivs av HRM sattes det upp koldioxidräknare för följande produktgrupper: kontorspapper, mjukpapper, bärbara datorer, hygienprodukter och kontorsstolar. År 2010 var 39 % av all den volym som anskaffningscentralen konkurrensutsatte förknippad med miljökriterier.

Pappersförbrukningen vid Helsingfors stads organisation minskade fortsättningsvis år 2010. Förbrukningen var över 5 % mindre än året innan.

I miljöfostrande evenemang som år 2010 ordnades av staden deltog 4,7 % av alla helsingforsare. Antalet var något mindre än året innan. De största evenemangen med tanke på deltagarantalet var evenemanget Påskön på Högholmen, HST:s Farbror Blå-verksamhet och naturskolor och kurser på Stora Räntan och Gardenia.

Huvudstadsregionens gemensamma Klimatinfo inledde sin verksamhet år 2010. Klimatinfo tillhandahåller praktiska råd för invånare och för små och medelstora företag. Klimatinfo anordnar dessutom evenemang i samarbete med sammanslutningar, företag och lokala föreningar.

Helsingfors stads webbplats för hållbar livsstil Kestävä Elämäntapa öppnades år 2010. På sidorna samlas tips om hur man hemma och på arbetsplatsen kan främja klimatvänlighet, ren luft och tystnad.

I Helsingfors inträffade år 2010 sammanlagt 418 oljeolyckor. Antalet olyckor i vattendrag och på viktiga grundvattenområden var något högre än året innan medan antalet olyckor på marken var klart mindre än år 2009.

Helsingfors stad och HRM har varit med om det EU-finansierade projektet BaltCICA som syftar till att förbättra stadens anpassningsförmåga till klimatförändringen. I första fasen av projektet upprättades framtidsscenarier för klimatet, havsytan och översvämningar i åar i huvudstadsregionen för att kunna bedöma konsekvenserna av klimatförändringen. I andra fasen har det satts upp en gemensam strategi för huvudstadsregionen för anpassning till klimatförändringen. Strategiutkastet blev färdigt i slutet av år 2010.

Byggnadskontoret har fortsatt bygga skyddsvallar mot översvämningar i riskområdena. År 2010 byggdes en skyddsvall i norra delen av Fladan och i Marudd. Dessutom blev en översiktsplan för översvämningsskydd i Botbyviken färdig år 2010.

År 2010 godkändes en gemensam beredskapsplan för städerna i huvudstadsregionen med tanke på plötslig försämring av luftkvaliteten. Målet för planen är att snabbt reagera vid försämring av luftkvaliteten och att minska invånarnas exposition för luftföroreningar och att på så sätt minska hälsoriskerna.

Miljöekonomi

Helsingfors stads sammanlagda miljökostnader år 2010, inklusive avskrivningar och HRM Vattens kostnader, var 135,8 mn euro, vilket motsvarar 3,2 % av stadens och HRM Vattens sammanlagda omkostnader. De största kostnaderna utgjordes av miljöbaserade el- och bränsleskatter samt av de kostnader för avloppsrening som föll på HRM Vatten. Miljökostnaderna exklusive HRM Vattens kostnader uppgick till 95,9 mn euro. Miljökostnaderna ökade med 11,1 % från året innan. Miljökostnaderna för frisk luft, klimatskydd och vattenvård och de miljöbaserade skatterna ökade mest.

Stadens miljöintäkter år 2010 inklusive HRM Vattens intäkter uppgick till sammanlagt 64,5 mn euro, vilket motsvarar 3,5 % av stadens och HRM Vattens alla verksamhetsintäkter. Miljöintäkterna sjönk något. HRM Vatten fick de största intäkterna från avgifterna för avloppsvatten (90 % av alla miljöintäkter). Stadens största miljöintäkter kom från försäljning av inträdesbiljetter till djurparken Högholmen. Miljöintäkterna exklusive HRM Vattens intäkter uppgick till 6,6 mn euro.

Helsingfors stads miljöinvesteringar, inklusive HRM Vattens investeringar, var 55,1 mn euro år 2010. Stadens miljöinvesteringar exklusive HRM Vattens investeringar uppgick till 36,1 mn euro. HRM Vattens största investeringar gällde fortsättningsvis utvidgning och reparation av avloppsnätet. Stadens största investeringar gällde sanering av förorenad mark och ytstrukturerna på den före detta soptippen i Kvarnbäcken.

Det sammanlagda värdet på miljöansvaren 1.1.2010 uppgick till 46,7 mn euro i bokslutet. Ansvaren gällde saneringen av soptippen i Kvarnbäcken, vattenskadan i metrotunneln, ibruktagandet av området för kraftverket A på Hanaholmen i ett nytt ändamål och saneringen av soptippar.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Erja Saarinen, biträdande stadssekreterare, Telefon: 310 36102

erja.saarinen(a)hel.fi

Bilagor

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 12.09.2011 § 780

HEL 2011-002123 T 11 00 01

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle, että kaupunginvaltuusto päättäisi seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättänee merkitä tiedoksi Helsingin kaupungin ympäristöraportin vuodelta 2010.

Esittelijä

apulaiskaupunginjohtaja

Laura Räty

Lisätiedot

Erja Saarinen, apulaiskaupunginsihteeri, puhelin: 310 36102

erja.saarinen(a)hel.fi