§ 224

Detaljplaneändring för Centrums central för hälsa och välbefinnande i Kampen (nr 12708)

HEL 2019-005098 T 10 03 03

Beslut

Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändringen för de delar av vissa gatuområden som ligger ovanför nivån +7.0 i 4 stadsdelen (Kampen) enligt ritning nr 12708, daterad 16.11.2021 och ändrad 24.5.2022, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen (ett nytt kvarter 4219 bildas).

Stadsfullmäktige godkände dessutom följande hemställningskläm:

Behandling

Ledamoten Sirpa Asko-Seljavaara understödd av ledamoten Björn Månsson föreslog följande hemställningskläm:

Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag.

1 omröstningen

Ledamoten Sirpa Asko-Seljavaaras förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Ledamoten Sirpa Asko-Seljavaaras förslag till hemställningskläm
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 63
Mukhtar Abib, Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Alviina Alametsä, Outi Alanko-Kahiluoto, Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Maaret Castrén, Mika Ebeling, Nora Grotenfelt, Tuula Haatainen, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Timo Harakka, Harry Harkimo, Joel Harkimo, Eveliina Heinäluoma, Fardoos Helal, Mari Holopainen, Nuutti Hyttinen, Ville Jalovaara, Mikael Jungner, Jukka Järvinen, Atte Kaleva, Anna Karhumaa, Arja Karhuvaara, Emma Kari, Elina Kauppila, Pia Kopra, Laura Korpinen, Sini Korpinen, Heimo Laaksonen, Minna Lindgren, Ajak Majok, Teija Makkonen, Otto Meri, Sami Muttilainen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Matti Niiranen, Dani Niskanen, Tom Packalén, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Pirkko Ruohonen-Lerner, Wille Rydman, Pekka Sauri, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Seida Sohrabi, Pilvi Torsti, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Maarit Vierunen

Blanka: 21
Paavo Arhinmäki, Fatim Diarra, Elisa Gebhard, Mia Haglund, Titta Hiltunen, Veronika Honkasalo, Shawn Huff, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Minja Koskela, Petra Malin, Nina Miettinen, Tuomas Nevanlinna, Amanda Pasanen, Tuomas Rantanen, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Tuomas Tuomi-Nikula, Erkki Tuomioja, Sanna Vesikansa, Ozan Yanar

Frånvarande: 1
Pia Pakarinen

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Sirpa Asko-Seljavaaras förslag till hemställningskläm.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Utdrag

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Detaljplaneändringens centrala innehåll

Detaljplaneändringen gäller gatuområden på adressen Kampgränden 1/Salomonsgatan 8a. Detaljplaneändringen gör det möjligt att bygga Centrums central för hälsa och välbefinnande på den plats där ingången för Kampens metrostation nu står. Syftet med detaljplaneändringen är att förbättra omfattningen av servicenätet för Helsingfors stads hälso- och välfärdstjänster.

Centrums central för hälsa och välbefinnande är en del av den servicenätverksplan 2030 som social- och hälsovårdsnämnden har fattat beslut om. Servicenätverksplanens mål är att trygga helsingforsarnas tillgång till social- och hälsovårdstjänster i framtiden. Målet är att trygga sådant nybyggande som gör det möjligt att erbjuda helsingforsarna social- och hälsovårdstjänster och anpassa nybyggandet till det omgivande värdefulla byggnadsbeståndet och stadsrummet. Med detaljplanen har man i synnerhet strävat efter att anpassa nybyggandet till en exceptionellt krävande plats norr om det arkitektoniskt värdefulla Elhuset, som är ritat av Alvar Aalto. I området har det planerats en central för hälsa och välbefinnande i åtta våningar i anslutning till Kampens metrostation och en offentlig plats vid Salomonsgatan.

Den nya våningsytan uppgår till 11 000 m². Metrostationens lokaler och affärslokalerna i första våningen får byggas utöver den nya våningsytan. Detaljplanen möjliggör cirka 300 nya arbetstillfällen. Tomtens exploateringstal (e) är 4,6.

Det har gjorts upp en trafikplan i samband med detaljplanen (ritn. nr. 7212). Enligt trafikplanen blir Salomonsgatan i huvudsak ett fotgängarområde och en gågata. Trafikarrangemangen på Runebergsgatan ändras så att de motsvarar ändringarna på Salomonsgatan.

Detaljplaneändringen bidrar till att komplettera Helsingfors stads hälsovårdsnät med en central för hälsa och välbefinnande som är lätt tillgänglig med kollektivtrafiken. Den nuvarande metroingången i en våning ersätts med en nybyggnad i åtta våningar. Dessutom ändras gaturummet på Salomonsgatan till en fotgängardominerad öppen plats.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Enligt Generalplan 2016 för Helsingfors är området ett bostadsdominerat område med beteckningen C1: ett centrum med tyngdpunkt på service-, affärs- och verksamhetslokaler som ska utvecklas som en funktionell blandning av affärer, offentlig service, verksamhetslokaler, administration, boende, parker, rekreations- och motionstjänster samt stadskultur. Byggnadernas lokaler i marknivå och mot gatan ska i första hand reserveras för affärslokaler. Området är fotgängardominerat. Området skiljer sig från sin omgivning som mer effektivt och funktionellt mångsidigare. I generalplanen anvisas dessutom flera stamförbindelser för spårtrafik och en station för spårtrafik i planområdet. Den detaljplan som nu har utarbetats stämmer överens med Generalplan 2016 för Helsingfors.

I den underjordiska generalplanen 2021 för Helsingfors upptas planområdet i sin helhet som ett målområde för utvecklingen av centrum under jord där utvecklingen i första hand ska betjäna funktioner, förvaltning och service som stöder utvecklingen av centrum. Området är ett målområde för utveckling och utbyggnad av underjordiska offentliga och kommersiella tjänster och gångmiljön. Dessutom anges ett behov av flera underjordiska trafikförbindelser genom planområdet. Planen stämmer överens med den underjordiska generalplanen.

Detaljplaneändringen bidrar till att staden kan uppnå målen i stadsstrategin genom att främja Helsingfors livskraft och dragningskraft och förbättra helsingforsarnas välfärd och hälsa. Samtidigt skapas förutsättningar för en koldioxidsnål samhällsutveckling där resurser används effektivt och som främst stöder sig på redan befintliga strukturer.

Projektet baserar sig på servicenätverksplanen 2030, som social- och hälsovårdsnämnden fattade beslut om 7.10.2014 (347 §). Enligt planen placeras en av de sex centralerna för hälsa och välbefinnande i centrum. I centrumområdet behövs mångsidiga, effektiva och konkurrenskraftiga offentliga social- och hälsovårdstjänster.

Områdets förutsättningar och nuläge

Området utgör ett öppet stadsrum och är en del av en serie öppna platser där även Narinken och Tennispalatsskvären ingår. I området ligger en entrébyggnad för Kampens metrostation som färdigställdes 1983. Byggnaden innehåller rulltrappor och en hiss till metroplattformen, affärslokaler och tekniska lokaler. När Kampens centrum uppfördes 2007 byggdes byggnaden ut med en trappa till köpcentret.

För området gäller flera detaljplaner från 1938–2004.

Området ägs av Helsingfors stad. Detaljplanelösningen har utarbetats på initiativ av staden.

Detaljplanelösningens kostnader

De byggnadsarbeten som enligt detaljplanen ska utföras på offentliga områden medför följande kostnader för staden, exklusive mervärdesskatt:

Enligt kostnadskalkylen för projektet för centralen för hälsa och välbefinnande uppgår nybyggnadens byggnadskostnader till sammanlagt 84 20 000 euro exkl. moms (5 154 euro/m² bruttoyta) i kostnadsnivån för april 2019. I kostnaderna ingår byggnadskostnader för Kampens metrostation på cirka 4,9 miljoner euro (moms 0 %) och byggnadskostnader för affärslokaler på cirka 4 miljoner euro. Projektets omfattning och kostnader samt hur kostnaderna delas upp mellan de olika användarna preciseras i översiktsplaneringen och i genomförandet.

Detaljplaneändringen höjer områdets värde.

Förslaget till detaljplan offentligt framlagt (MBL 65 §)

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt 2.12.2021–14.1.2022.

Tre anmärkningar gjordes mot förslaget till detaljplan. Påpekandena i anmärkningarna gällde fåglarnas säkerhet och placeringen av byggnaden bredvid Elhuset.

Utlåtanden lämnades in av följande myndigheter:

        Helen Ab

        Helen Elnät Ab

        samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)

        Helsingforsregionens miljötjänster (HRM)

        Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen)

        social- och hälsovårdssektorn

        kultur- och fritidssektorns stadsmuseum

Påpekandena i utlåtandena gällde tillräckligheten av platser för skjutstrafik, beaktandet av den befintliga kommunaltekniken i planeringen och under byggandet, beaktandet av grannbyggnaderna i synnerhet med tanke på vibrationer under byggandet och säkerställandet av metrons tillgänglighet under byggandet. Placeringen av centralen för hälsa och välbefinnande ansågs vara bra med tanke på kollektivtrafiken.

Museiverket meddelade att Helsingfors stadsmuseum ansvarar för att ge ett utlåtande i ärendet i enlighet med arbetsfördelningen mellan museiverket och museet med regionalt ansvar. Stadsmuseet konstaterade i sitt utlåtande att byggandet förstör den stadsbildsmässigt och arkitektoniskt skyddade och betydelsefulla ställning som Alvar Aaltos Elhus (1973) har i stadsmiljön. Metrostationens öppna plats är ett offentligt stadsrum, inte en byggplats. Referensplanens stadsbildsmässiga öppningar i nybyggnadsmassan räcker inte till för att säkerställa att Elhusets arkitektoniska huvudfasad och ingång ställning och värden  bevaras. Enligt stadsmuseets utlåtande respekterar detaljplanen inte heller Bilhusets värden.

NTM-centralen konstaterar i sitt utlåtande: ”Elhuset är planerat av arkitekten Alvar Aalto. Nybyggnaden kommer att skymma Elhusets norra fasad avsevärt jämfört med den nuvarande öppna vyn  och minska dess betydelse för stadsbilden, vilket måste anses vara beklagligt. Beredningen av en detaljplaneändring för Runebergsgatan 2 (nr 12700), som ligger mittemot kvartersområdet, pågår. Tillsammans kommer dessa detaljplaner kommer att förtäta området avsevärt på ett sätt som passar in i stadskärnan. På basis av illustrationerna är den arkitektur som eftersträvas av hög kvalitet.”

Åtgärder efter att förslaget hölls offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges sammanfattningar av anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget samt bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Det som framförts i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.

Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar, bestämmelser och övriga material efter att planen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).

De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med berörda parter. De vars intresse ändringarna gäller har blivit separat hörda vid förhandlingar.

Motiveringar till detaljplanelösningen

Nämndens förslag och stadsmuseets utlåtande stämmer inte överens i fråga om områdets kulturhistoriska och arkitektoniska värden och hur de bör bevaras.

Elhusets ställning i stadsbilden ändras, men vyn mot byggnaden har beaktats i detaljplanen, bland annat så att Kampgränden framför Elhusets huvudingång förblir lika bred som den är nu. Elhusets takfotshöjd har beaktats så att den sida av nybyggnaden som ligger intill Elhuset blir lika hög som detta. I kompositionen av fasaderna har man dessutom strävat efter att ge ett kontrasterande intryck i förhållande till Elhuset, vilket framhäver Elhusets särdrag.

Serien av öppna platser från Glaspalatset till Runebergsgatan i enlighet med Alvar Aaltos centrumplan har beaktats i byggnadsytorna så att området också i framtiden uppfattas som en öppen plats. Dessutom utvecklas Salomonsgatan som en fotgängardominerad gatuplats. Gatuplatsen betjänar användare av metron och centralen för hälsa och välfärd bättre än hittills och stöder idén som Alvar Aalto hade i sin centrumplan om Salomonsgatan som ett fotgängarområde.

Detaljplaneändringen gör det möjligt att placera en hälsostation, en psykiatrisk mottagning och en missbrukarmottagning, socialt arbete för unga och vuxna samt fysioterapi i Centrums central för hälsa och välbefinnande. Syftet är att tjänsterna för den vuxna befolkningen, som för tillfället är utspridda, samlas på en och samma plats. Läget ovanför den västra ingången till Kampens metrostation innebär att centralen för hälsa och välbefinnande ligger på den bästa möjliga platsen för sådan service: i en trafikknutpunkt som lätt kan nås från olika håll med kollektivtrafiken. Även NTM-centralen anser att det planerade kompletteringsbyggandet är motiverat oavsett dess stadsbildsmässiga effekter på Elhuset.

Den närmare motiveringen till detaljplanelösningen framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Bilagor

Bilagematerial

Sökande av ändring

Utdrag

För kännedom

Stadsmiljönämnden

Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion

Detaljplaneläggning

Social- och hälsovårdsnämnden

Stadsmuseet

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 12.09.2022 § 585

HEL 2019-005098 T 10 03 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy 4. kaupunginosan (Kamppi) katualueiden, tason +7.0 yläpuolisen tilan asemakaavan muutoksen 16.11.2021 päivätyn ja 24.5.2022 muutetun piirustuksen nro 12708 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein (muodostuu uusi kortteli 4219). 

Esittelijä

vs. kansliapäällikkö

Tuula Saxholm

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36154

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 31.05.2022 § 334

HEL 2019-005098 T 10 03 03

Hankenumero 0885_13, 3263

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle

        16.11.2021 päivätyn ja 31.5.2022 muutetun asemakaavan muutosehdotuksen nro 12708 hyväksymistä liitteen numero 3 mukaisesti. Asemakaavan muutos koskee 4. kaupunginosan (Kamppi) katualueita, tason +7.0 yläpuolinen tila, (muodostuu uusi kortteli 4219).

Lisäksi lautakunta päätti

        ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville

        antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko

www.hel.fi/kaupunkiymparisto/fi

        ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa.

24.05.2022 Pöydälle

23.11.2021 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

16.11.2021 Pöydälle

Esittelijä

kaupunkiympäristön toimialajohtaja

Ville Lehmuskoski

Lisätiedot

Perttu Pulkka, johtava arkkitehti, puhelin: 310 37465

perttu.pulkka(a)hel.fi

Pekka Nikulainen, johtava liikenneinsinööri, puhelin: 310 37122

pekka.nikulainen(a)hel.fi

Mikko Juvonen, tiimipäällikkö, teknistaloudelliset asiat, puhelin: 310 37252

mikko.juvonen(a)hel.fi

Anu Lamminpää, johtava maisema-arkkitehti, puhelin: 310 37258

anu.lamminpaa(a)hel.fi

Sosiaali- ja terveystoimiala 28.12.2021

HEL 2019-005098 T 10 03 03

Asemakaavan muutos (kaavaratkaisu) koskee katualueita osoitteessa Kampinkuja 1 / Salomonkatu 8a. Kaavaratkaisu mahdollistaa keskustan terveys- ja hyvinvointikeskuksen rakentamisen nykyisen Kampin metroaseman sisäänkäynnin paikalle.

Kaavaratkaisun yhteydessä on laadittu liikennesuunnitelma (piir.nro 7212), jonka mukaan Salomonkatu muutetaan pääosaltaan kävelyalueeksi ja kävelykaduksi. Myös Runeberginkadun liikennejärjestelyjä muutetaan vastaamaan Salomonkadun muutoksia.

Keskustan eli Kampin terveys- ja hyvinvointikeskus tulee sijaitsemaan Runeberginkadun, Salomonkadun, Fredrikinkadun ja Kampinkujan välisellä alueella. Keskuksen pääsisäänkäynti sijaitsee Salomonkadulla.

Asiakkaista suuri osa voi saapua keskukseen joukkoliikenteellä. Moni asiakas on kuitenkin niin huonokuntoinen tai huonosti liikkuva, että heidät pitää kuljettaa henkilöautolla tai invataksilla pääoven välittömään läheisyyteen ja saattaa siitä sisätiloihin.

Asemakaavan muutoksen liikennesuunnitelmassa terveys- ja hyvinvointikeskusta sivuava Runeberginkadun reuna on varattu matkailuliikenteen pysäkiksi. Salomonkadulle on esitetty yksi liikuntaesteisten autopaikka ja autojen kääntöympyrä. Salomoninkadun Autotalon puoleisen kadunreunan täyttävät polkupyöräpaikat. Liikennesuunnitelmasta puuttuvat terveys- ja hyvinvointikeskuksen tarvitsemat saattopaikat. Näiltä osin suunnitelma ei ole toimiva eikä vastaa toiminnan tarpeita.

Näin suuressa keskuksessa tarvitaan useita saattopaikkoja pääsisäänkäynnin välittömään läheisyyteen, jotta saattoliikenne ei ruuhkauta katujen liikennettä.

Lisätiedot

Pirjo Sipiläinen, arkkitehti, puhelin: 310 42256

pirjo.sipilainen(a)hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 21.12.2021

HEL 2019-005098 T 10 03 03

Asemakaavapalvelut on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa koskien keskustan terveys- ja hyvinvointikeskuksen asemakaavan muutosehdotusta. Kaupunginmuseo on seurannut hankkeen valmistelua, ja lausunut sekä hankkeen esisuunnitteluvaiheessa (7.6.2018), että asemakaavamuutoksen oas-vaiheessa (19.6.2019). Kaupunginmuseo tarkastelee hanketta rakennetun kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta, ja on päättänyt lausua kantanaan seuraavaa.

Kaupunginmuseon on hankkeen oas-vaiheessa kuvannut lausunnossaan Kampin kentän rakennusvaiheita ja kerrostumia, jonka osaksi kaavamuutosalue kuuluu. Kampin kenttä edustaa Helsingin ydinkeskustan nuorinta rakennettua kulttuuriympäristöä. Kampin kenttä on urbanisoitunut vähittäin 1930-luvulta alkaen, viimeisimmät vaiheet vasta 2000-luvun alussa. Alueelle on muotoutunut omaleimainen kaupunkirakenne, rakentamisen ja julkisen tilan tasapainoisesta vuoropuhelusta. Osa Kampin kaupunkirakenteen kokonaisuutta on Aallon keskustasuunnitelman osana syntynyt Kampin metroaseman aukio. Aukion käyttö on tänä päivänä leimallisesti liikennealuetta. Kaupunkikuvallisesti aukio omaa kuitenkin arvoa Sähkötalon, Autotalon ja ent. SAS Hotellin rajaamassa kaupunkitilassa.

Kaupunginmuseo toistaa lausunnossaan, että aukion tiivis rakentaminen turmelee Alvar Aallon Sähkötalon (1973) kaupunkikuvallisesti ja rakennustaiteellisesti suojeltua ja merkittävää asemaa kaupunkiympäristössä. Metroaseman aukio on julkinen kaupunkitila, eikä se ole rakennuspaikka. Viitesuunnitelmaan sisältyvät kaupunkikuvalliset avaukset uudisrakennusmassaan eivät ole riittäviä takaamaan Sähkötalon arkkitehtuurin pääjulkisivun ja sisäänkäynnin aseman ja arvon säilymistä. Kaupunginmuseo toistaa jo esisuunnitteluvaiheessa esitetyn kannan, eikä puolla kulttuuriympäristönäkökulmasta rakennusmassan sijoittamista Kampin metroaseman aukiolla. Kielteistä näkökulmaa puoltaa edelleen se, ettei asemakaavalla ohjata uudisrakennuksen arkkitehtuuria sopeutumaan kaupunkiympäristöön. Rakennusmassan kohoaminen -0,5m Autotalon räystäslinjan tasosta heikentää myös Autotalon tornien kaupunkikuvallisesti hallitsevaa asemaa.

Kaupunginmuseo ei puolla keskustan terveys- ja hyvinvointikeskuksen asemakaavamuutoksen ehdotusta.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 19.6.2019

Lisätiedot

Mikko Lindqvist, arkkitehti, puhelin: +358 9 310 36972

mikko.lindqvist(a)hel.fi

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 07.10.2021 § 42

HEL 2019-005098 T 10 03 03

Päätös

Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12708 pohjakartan kaupunginosassa 4 Kamppi. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Päätöksen perustelut

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:

Asemakaavan numero: 12708
Kaupunginosa: 4 Kamppi
Kartoituksen työnumero: 56/2019
Pohjakartta valmistunut: 3.3.2021 Uusinta (ensitilaus 2019)
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000

Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

merja.kyyro(a)hel.fi

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

timo.tolkki(a)hel.fi