§ 192

Ledamoten Suldaan Said Ahmeds motion om ockupation av de palestinska områdena och om Helsingfors stads upphandlingar

HEL 2021-006118 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningskläm:

Behandling

Förslag om återremiss

Ledamoten Jussi Halla-aho understödd av ledamoten Seida Sohrabi föreslog att stadsfullmäktige återremitterar ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning med följande motivering:

Stadsfullmäktige återremitterar ärendet för behandling så att följande punkter som godkändes efter stadsstyrelsens omröstning 13.6.2022 ska raderas från motiveringstexten.

Stycke 14: ”Finlands utrikesministerium har konstaterat att Israels bosättningsverksamhet bryter mot internationell rätt.”

Stycke 16b: "Staden kan ställa särskilda villkor för ansvarsfullhet som gäller upphandlingsobjekten i sina upphandlingar. Villkoren kan gälla till exempel sociala aspekter. Stadsstyrelsen anser att sådana villkor ska användas då det är möjligt för att främja ansvarsfulla upphandlingar."

Stycke 21: "Stadsstyrelsen uppmuntrar dock att granska alla kommunens upphandlingar ur ett människorättsligt perspektiv inom ramen för stadens upphandlingsstrategi. Stadsstyrelsen uppmanar dessutom att överväga användningen av särskilda villkor i upphandlingsavtal för att säkerställa ansvarsfullhet då det är möjligt enligt upphandlingslagen."

Stycke 26 ska ersättas med följande formulering: "Upphandlingsstrategins formulering ska inte försöka tolkas på ett sätt som skulle stå i strid med upphandlingslagen. Regionala villkor som avser kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan således inte vara villkor för ett upphandlingsavtal."
 

5 omröstningen

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Ledamoten Jussi Halla-ahos förslag om återremiss

Ja-röster: 53
Mukhtar Abib, Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Fatim Diarra, Nora Grotenfelt, Tuula Haatainen, Mia Haglund, Joel Harkimo, Eveliina Heinäluoma, Fardoos Helal, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Shawn Huff, Zahra Karimy, Mai Kivelä, Laura Kolbe, Laura Kolehmainen, Minja Koskela, Anna Lemström, Minna Lindgren, Petra Malin, Annica Moore, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Tuomas Nevanlinna, Kimmo Niemelä, Jenni Pajunen, Amanda Pasanen, Sanna-Leena Perunka, Suvi Pulkkinen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Saana Rossi, Pekka Sauri, Nina Suomalainen, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Coel Thomas, Pilvi Torsti, Tuomas Tuomi-Nikula, Erkki Tuomioja, Thomas Wallgren, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Ozan Yanar

Nej-röster: 23
Harry Bogomoloff, Maaret Castrén, Mika Ebeling, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Marko Kettunen, Pia Kopra, Laura Korpinen, Heimo Laaksonen, Teija Makkonen, Otto Meri, Matti Niiranen, Dani Niskanen, Pia Pakarinen, Mikko Paunio, Mari Rantanen, Risto Rautava, Sari Sarkomaa, Mirita Saxberg, Seida Sohrabi, Maarit Vierunen

Blanka: 5
Anniina Iskanius, Ville Jalovaara, Mia Nygård-Peltola, Matias Pajula, Daniel Sazonov

Frånvarande: 4
Emma Kari, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Anni Sinnemäki

Stadsfullmäktige beslutade fortsätta behandlingen av ärendet.

Hemställningsläm

Ledamoten Minja Koskela understödd av ledamoten Mia Haglund föreslog följande hemställningskläm:

Stadsfullmäktige godkände först stadsstyrelsens förslag.

6 omröstningen

JA-förslag: Ledamoten Minja Koskelas förslag till hemställningskläm
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 44
Mukhtar Abib, Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Fatim Diarra, Tuula Haatainen, Mia Haglund, Joel Harkimo, Eveliina Heinäluoma, Fardoos Helal, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Shawn Huff, Zahra Karimy, Mai Kivelä, Laura Kolehmainen, Minja Koskela, Anna Lemström, Minna Lindgren, Petra Malin, Annica Moore, Sami Muttilainen, Tuomas Nevanlinna, Kimmo Niemelä, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Amanda Pasanen, Suvi Pulkkinen, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Saana Rossi, Pekka Sauri, Nina Suomalainen, Ilkka Taipale, Coel Thomas, Pilvi Torsti, Tuomas Tuomi-Nikula, Erkki Tuomioja, Thomas Wallgren, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Ozan Yanar

Nej-röster: 17
Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Jussi Halla-aho, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Marko Kettunen, Pia Kopra, Laura Korpinen, Heimo Laaksonen, Teija Makkonen, Dani Niskanen, Mia Nygård-Peltola, Mikko Paunio, Sanna-Leena Perunka, Mari Rantanen, Sari Sarkomaa, Seida Sohrabi

Blanka: 20
Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Maaret Castrén, Nora Grotenfelt, Juha Hakola, Anniina Iskanius, Ville Jalovaara, Laura Kolbe, Otto Meri, Björn Månsson, Matti Niiranen, Pia Pakarinen, Terhi Peltokorpi, Marcus Rantala, Risto Rautava, Laura Rissanen, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Maarit Vierunen

Frånvarande: 4
Emma Kari, Mika Raatikainen, Anni Sinnemäki, Johanna Sydänmaa

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Minja Koskelas förslag till hemställningskläm.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Henri Kähönen, stadssekreterare, telefon: 310 36027

henri.kahonen(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Ledamoten Suldaan Said Ahmed och 19 övriga ledamöter föreslår i sin motion att staden i fortsättningen binder sig att inte sluta avtal med sådana företag som gynnas av den olagliga ockupationen av de palestinska områdena. Dessutom föreslår ledamöterna att staden utreder om den för tillfället samarbetar med parter som gynnas av ockupationen, och vid behov säger upp sådana avtal.

Upphandlingsdirektivet och upphandlingslagen

I Finland har Europeiska unionens upphandlingsdirektiv (2014/24/EU) införlivats i det nationella rättssystemet genom att anta en lag om offentlig upphandling och koncession (1397/2016; upphandlingslagen), som trädde i kraft 1.1.2017. Därmed har den nationella upphandlingslagen en central roll för bedömning av ärendet.

Upphandlingar som överstiger det nationella gränsvärdet i upphandlingslagen ska konkurrensutsättas genom ett lagstadgat förfarande. I upphandlingslagen anges en uttömmande lista över de obligatoriska och frivilliga grunder för att utesluta en anbudsgivare från ett anbudsförfarande. Delaktighet i bosättningsverksamhet är varken en obligatorisk eller en frivillig uteslutningsgrund.

En anbudsgivare kan också uteslutas om anbudsgivarens anbud inte motsvarar kraven i anbudsförfrågan. I anbudsförfrågan kan den upphandlande enheten ställa lämplighetskrav som gäller registrering av anbudsgivare, deras ekonomiska och finansiella ställning samt deras tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer. Kraven ska vara kopplade till föremålet för upphandlingen på så sätt att de säkerställer att anbudssökanden eller anbudsgivaren har förmågan att fullgöra upphandlingskontraktet i fråga. Kraven ska vara objektiva, icke-diskriminerande och proportionerliga.

Delaktighet i bosättningsverksamhet gäller varken registrering av anbudsgivare, deras ekonomiska och finansiella ställning eller deras tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer. Därför utgör det inget lämplighetskrav som tillåts i upphandlingslagen och det kan inte ställas som krav för anbudsgivare.

Med anledning av det som anges ovan och på grund av bestämmelserna i upphandlingslagen kan staden inte utesluta en anbudsgivare eller förkasta ett anbud på basis av att anbudsgivaren har deltagit i bosättningsverksamhet.

Upphandlingar som står utanför upphandlingslagens tillämpningsområde

I upphandlingslagen bestäms ett tröskelvärde på 60 000 euro för upphandling av varor och tjänster. Upphandlingslagen tillämpas inte på upphandlingar vars uppskattade värde underskrider tröskelvärdet. Om en upphandling vars värde underskrider tröskelvärdet ändå konkurrensutsätts ska den upphandlande enheten även då ställa objektiva och icke-diskriminerande krav på valet av anbudsgivare. Man ska ta i beaktande även förvaltningens allmänna rättsprinciper, såsom ändamålsprincipen enligt vilken en myndighet får utöva offentlig makt endast för lagliga ändamål.

När det som nedan sägs om kommunens verksamhetsområde dessutom tas i beaktande kan de grunder som nämns i motionen inte heller tillämpas som krav i valet av anbudsgivare i konkurrensutsättning av små upphandlingar.

Kommunens verksamhetsområde och utrikespolitisk verksamhet

Utgångspunkten för kommunens verksamhet är att verksamheten är regional och koncentrerar sig inom kommungränserna. Nuförtiden utövar kommuner dock ett omfattande internationellt samarbete som kan anses ha en etablerad ställning i kommunens verksamhet.

Frågan om internationellt samarbete ingår i kommunens verksamhetsområde avgörs enligt samma principer som gäller gränserna för kommunens verksamhetsområde på en mer allmän nivå. Därmed ska kommunen beakta bland annat att verksamheten i fråga är i kommuninvånarnas intresse och att satsningen på verksamheten är i rimligt förhållande till de mål som ska eftersträvas.

Till exempel vänortsverksamhet anses höra till kommunens verksamhetsområde (HFD 1982 II 18). Det anses även att kommunen kan ge humanitär hjälp om beslutet inte innebär att kommunen tar ställning till utrikespolitiska frågor eller interna angelägenheter av en annan stat (HFD 1983 II 35). Helsingfors stad har nyligen fattat ett engångsbeslut om att ge humanitär hjälp åt offren i kriget i Ukraina (Pri 3.3.2022 § 33).

Det internationella samarbetet som kommuner utövar ska vara separat från ställningstaganden i utrikespolitiska frågor, till vilka domstolar förhåller sig negativt (HFD 1983 II 28). Den förbehållsamma attityden motiveras i rättslitteraturen med att kommunen inte får utöva utrikespolitik eller förbinda kommunmedlemmar till sådana ställningstaganden som de eventuellt inte ideologiskt eller annars godkänner.

Enligt 93 § i grundlagen leds Finlands utrikespolitik av republikens president i samverkan med statsrådet. I enlighet med statsrådets förordning 1171/2005 ingår beredning och verkställande av utrikespolitiken i utrikesministeriets uppgifter. Finlands utrikesministerium har konstaterat att Israels bosättningsverksamhet bryter mot internationell rätt.

Det som föreslås i motionen innebär ett ställningstagande till en främmande stats verksamhet. Dessutom föreslås i motionen att staden vidtar åtgärder som liknar sanktioner. På grund av åtgärdernas utrikespolitiska karaktär kan de inte anses ingå i kommunens verksamhetsområde. Staden kan ställa särskilda villkor för ansvarsfullhet som gäller upphandlingsobjekten i sina upphandlingar. Villkoren kan gälla till exempel sociala aspekter. Stadsstyrelsen anser att sådana villkor ska användas då det är möjligt för att främja ansvarsfulla upphandlingar.

Övriga konflikter, jämlikhet och konsekvens

I motionen föreslås att staden binder sig att inte sluta avtal och vid behov säga upp avtal med parter som gynnas av ockupationen av de palestinska områdena. Det finns ändå motsvarande situationer där det i diskussioner inom den internationella gemenskapen föreslås att en part i en konflikt har gjort sig skyldig till en olaglig ockupation eller någon annan verksamhet som bryter mot den internationella rätten.

Enligt förvaltningslagen ska myndigheternas åtgärder vara jämlika och opartiska. Ur ett jämlikhetsperspektiv skulle det vara problematiskt och inkonsekvent om kommunen inte ingick avtal med en anbudsgivare som anses gynnas av ockupationen av de palestinska områdena och samtidigt fortsatte motsvarande avtalsverksamhet med övriga parter som påstås gynnas av en annan ockupation som anses olaglig eller någon annan verksamhet som bryter mot den internationella rätten.

Dessutom skulle det vara inkonsekvent om, bland alla möjliga brott mot den internationella rätten eller andra gärningar som den internationella gemenskapen fördömer, endast en ockupation implementerad av en stat ansågs som en grund för uteslutning från Helsingfors stads upphandlingar.

Såsom det konstateras ovan ingår det inte i kommunens verksamhetsområde att ta ställning till konflikter mellan främmande stater eller inom en främmande stat, eller att reagera på dem med t.ex. ekonomiska sanktioner, utan sådana åtgärder är en del av statens utrikespolitik.

Med hänvisning till det som konstateras ovan betraktar stadsstyrelsen att det inte finns rättsliga förutsättningar för de åtgärder som föreslås i motionen. Stadsstyrelsen uppmuntrar dock att granska alla kommunens upphandlingar ur ett människorättsligt perspektiv inom stadens upphandlingsstrategi. Stadsstyrelsen uppmanar dessutom att överväga användningen av särskilda villkor i upphandlingsavtal för att säkerställa ansvarsfullhet då det är möjligt enligt upphandlingslagen.

Mänskliga rättigheter i Helsingfors stads upphandlingsstrategi

Mänskliga rättigheter nämns i Helsingfors upphandlingsstrategi i samband med temat effektivitet och ansvarsfullhet. Enligt temats prioriterade val är Helsingfors upphandlingar ansvarsfulla, effektiva och klimatsmarta. I beskrivningen av det prioriterade valet konstateras att staden i sina upphandlingar ska fästa särskild uppmärksamhet vid arbetsrätten och de människliga rättigheterna.

Ett av målen inom temat effektivitet och ansvarsfullhet är att främja socialt ansvar i upphandlingar, dvs. att förverkliga de grundläggande rättigheterna i arbetslivet och de mänskliga rättigheterna. Målet förtydligas enligt följande: ”Vi förutsätter av våra avtalspartner verksamhet där de anställdas människliga rättigheter och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet respekteras.” En central åtgärd som anknyter till målet är att få målen och villkoren som gäller människliga rättigheter och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet med i stadens avtal.

Med de ovan nämnda målen avses framför allt leverantörens anställdas människliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet. Stadsstyrelsen konstaterar att det är möjligt att beakta de mänskliga rättigheterna i upphandlingsverksamheten till den del som de har ett samband med upphandlingens objekt. Att främja det sociala ansvaret i upphandlingarna utvidgar dock inte kommunens möjlighet att ta ställning till konflikter mellan främmande stater eller inom en främmande stat. Detta hör inte till kommunens verksamhetsområde på det sätt som beskrivs ovan.

Enligt upphandlingslagstiftningen ska upphandlingarnas villkor vara kopplade till upphandlingsavtalets objekt, dvs. varan som tillverkas, tjänsten som utförs eller den byggnadsentreprenad som ska genomföras. Till exempel kan mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet för leverantörens arbetstagare vara ett villkor för upphandlingen, eftersom varans eller tjänstens tillverkningsprocessen direkt påverkar upphandlingens objekt.

Helsingfors stads upphandlingsstrategi är skriven för att styra stadens upphandlingar. Stadsstyrelsen konstaterar att Helsingfors har förbundit sig till att följa sin egen strategi och främja mänskliga rättigheter globalt och lokalt. Upphandlingsstrategin ska tolkas på ett sätt som inte står i strid med upphandlingslagen eller övrig lagstiftning.

Tidigare beslutshistorik

Stadsstyrelsen beslutade 8.11.2021 (§ 817) att återremittera förslaget för ny beredning. Stadsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att ”i beredningen utreds, vid behov genom att höra utomstående lagsakkunniga, hur företagets delaktighet i allvarliga brott mot den internationella rätten – i detta sammanhang delaktighet i bosättningsverksamhet – är i förhållande till EU-direktiv (såsom 2004/18/EG) som gäller tjänsteproducenter, d.v.s. kan staden utesluta ett företag från anbudsförfaranden med stöd av direktiv. Dessutom utreds om grunden som nämns i förslaget, d.v.s. bosättningsverksamheten, kan inkluderas i Helsingfors stads villkorliga uppsägningsklausuler.”

Stadsstyrelsen föreslog 7.2.2022 (§ 108) stadsfullmäktige att stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad. Stadsstyrelsens beslutsmotivering avvek från föredragandes förslag.

Stadsfullmäktige beslutade 16.2.2022 (§ 33) att återremittera förslaget för ny beredning.

Till följd av diskussionen som förts vid stadsfullmäktiges sammanträde har motionssvaret kompletterats med ett stycke om mänskliga rättigheter inom Helsingfors stads upphandlingsstrategi.

Motionen har också fått en ny rubrik vid beredningen som avviker från motionens ursprungliga rubrik.

Enligt 30 kap. 11 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Henri Kähönen, stadssekreterare, telefon: 310 36027

henri.kahonen(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 13.06.2022 § 450

HEL 2021-006118 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.

Käsittely

13.06.2022 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Paavo Arhinmäki: Lisätään kappaleen 15 loppuun lause: “Suomen ulkoministeriö on todennut Israelin siirtokuntatoiminnan kansainvälisen oikeuden vastaiseksi."

Lisätään kappaleen 16 jälkeen uusi kappale 16b: "Kaupunki voi asettaa hankinnoille vastuullisuutta koskevia, hankinnan kohteeseen liittyviä erityisehtoja. Ehdot voivat liittyä esimerkiksi sosiaalisiin näkökohtiin. Kaupunginhallitus katsoo, että tällaisia ehtoja tulee mahdollisuuksien mukaan käyttää hankintojen vastuullisuuden edistämiseksi."

Lisätään kappaleen 21 loppuun: "Kaupunginhallitus kannustaa kuitenkin tarkastelemaan ihmisoikeusnäkökulmaa kaikissa kunnan hankinnoissa kaupungin hankintastrategian puitteissa. Lisäksi kaupunginhallitus kehottaa harkitsemaan erityisehtojen käyttöä hankintasopimuksissa vastuullisuuden varmistamiseksi silloin, kun se on hankintalain näkökulmasta mahdollista."

Korvataan kappale 26 kokonaisuudessaan oheisella tekstillä: "Helsingin kaupungin hankintastrategia on kirjoitettu ohjaamaan kaupungin hankintoja. Kaupunginhallitus toteaa, että Helsinki on sitoutunut noudattamaan omaa strategiaansa ja edistämään ihmisoikeuksia globaalisti ja paikallisesti. Hankintastrategiaa on tulkittava tavalla, joka ei ole ristiriidassa hankintalain tai muun lainsäädännön kanssa."
 

Kannattaja: Elisa Gebhard

Äänestys

JAA-ehdotus: Esityksen mukaan
EI-ehdotus: Paavo Arhinmäen vastaehdotuksen mukaisesti muutettuna

Jaa-äänet: 6
Jussi Halla-aho, Anniina Iskanius, Sari Sarkomaa, Daniel Sazonov, Juhana Vartiainen, Maarit Vierunen

Ei-äänet: 9
Paavo Arhinmäki, Elisa Gebhard, Titta Hiltunen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Anni Sinnemäki, Reetta Vanhanen, Ozan Yanar

Kaupunginhallitus hyväksyi Paavo Arhinmäen vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen äänin 9 - 6.

06.06.2022 Pöydälle

30.05.2022 Pöydälle

07.02.2022 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

31.01.2022 Pöydälle

24.01.2022 Pöydälle

08.11.2021 Palautettiin

01.11.2021 Pöydälle

Esittelijä

kansliapäällikkö

Sami Sarvilinna

Lisätiedot

Henri Kähönen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36027

henri.kahonen(a)hel.fi

Stadsfullmäktige 16.02.2022 § 33

HEL 2021-006118 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade återremittera ärendet för ny beredning.

Behandling

16.02.2022 Återremitterades

Ledamoten Maarit Vierunen understödd av ledamoten Marcus Rantala föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning så att de åtgärder som föreslås i motionen eller i stadsstyrelsens svar inte vidtas. Både motionens ursprungliga innehåll och stadsstyrelsens förslag ska betraktas som ett utrikespolitiskt ställningstagande och på så sätt som en åtgärd som inte hör till kommunens verksamhetsområde

1 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Ärendet återremitteras för ny beredning enligt ledamoten Maarit Vierunens motivering

Ja-röster: 39
Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Alviina Alametsä, Outi Alanko-Kahiluoto, Paavo Arhinmäki, Fatim Diarra, Elisa Gebhard, Mia Haglund, Eveliina Heinäluoma, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Jukka Järvinen, Emma Kari, Elina Kauppila, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Vesa Korkkula, Minja Koskela, Minna Lindgren, Petra Malin, Nina Katariina Miettinen, Sami Muttilainen, Tuomas Nevanlinna, Johanna Nuorteva, Maria Ohisalo, Amanda Pasanen, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Pekka Sauri, Anni Sinnemäki, Ilkka Taipale, Pilvi Torsti, Erkki Tuomioja, Thomas Wallgren, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Sanna Vesikansa, Ozan Yanar

Nej-röster: 44
Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Maaret Castrén, Mika Ebeling, Nora Grotenfelt, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Harry Harkimo, Joel Harkimo, Nuutti Hyttinen, Anniina Iskanius, Ville Jalovaara, Mikael Jungner, Atte Kaleva, Anna Karhumaa, Arja Karhuvaara, Marko Kettunen, Pia Kopra, Laura Korpinen, Sini Korpinen, Teija Makkonen, Otto Meri, Seija Muurinen, Björn Månsson, Dani Niskanen, Mia Nygård-Peltola, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Risto Rautava, Pirkko Ruohonen-Lerner, Wille Rydman, Sari Sarkomaa, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Nina Suomalainen, Elina Valtonen, Juhana Vartiainen, Maarit Vierunen

Blanka: 1
Atte Harjanne

Frånvarande: 1
Timo Harakka

Stadsfullmäktige beslutade återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Henri Kähönen, stadssekreterare, telefon: 310 36027

henri.kahonen(a)hel.fi