§ 143

Konkurrensutsättning av Helsingfors stads företagshälsovård

HEL 2022-003116 T 01 04 02 00

Beslut

Stadsfullmäktige godkände att de företagshälsovårdstjänster som staden producerar som egen verksamhet kan konkurrensutsättas. Konkurrensutsättningen ska ordnas så att personalen hos affärsverket företagshälsan övergår genom överlåtelse av rörelse till den aktör som vinner anbudsförfarandet.

Behandling

Förslag om återremiss:

Ledamoten Sinikka Vepsä understödd av ledamoten Sami Muttilainen föreslog att ärendet ska återremitteras för ny beredning med följande motivering:

Företagshälsan Helsingfors tjänster har varit mycket kostnadseffektiva och behovsinriktade. Kostnaderna har varit lägre än i någon annan stor stad. Efter FPA-ersättningar uppgick kostnaderna 2019 till 8,7 miljoner euro, d.v.s. 217,50 euro per capita. I och med att företagshälsovården eventuellt läggs ut på entreprenad måste staden förbereda sig på att rekrytera två till fyra personer per sektor som extra stöd för cheferna. Detta leder till en kostnadsökning för staden. Om företagshälsovården läggs ut på entreprenad kommer kostnaderna att stiga avsevärt även på andra håll.

Med sin mångsidiga verksamhet för att främja arbetsförmågan, omplaceringar och arbetsprövningar har Företagshälsan Helsingfors sparat avsevärda summor i tidigarelagda pensionsbeslut och på så sätt lyckats främja de anställdas arbetsförmåga och arbetshälsa. Enligt statistik av det kommunala pensionsförsäkringsbolaget Keva ligger sjukfrånvaron i Helsingfors på en nationellt god nivå. Företagshälsan Helsingfors har vunnit flera kvalitetspriser bl.a. 2016 och 2017 och Arbetshälsoinstitutets kvalitetspris 2018.

En gång i tiden har staden skrivit in i sin strategi att den vill koncentrera sin verksamhet till en fastighet. Staden skulle emellertid också ha tillgång till företagshälsovårdstjänster vid sina 23 hälsostationer. Vid större hälsostationer skulle staden kunna ha en företagsläkare, en skötare, en arbetsfysioterapeut och en psykiatrisk sjukskötare som erbjuder företagshälsovård. Detta skulle ha en positiv effekt på verksamheten vid hälsostationerna och främja kommuninvånarnas jämställdhet. Hälsostationernas öppettider kan förlängas, vilket redan gjorts vid större enheter.

Staden har avtalat om att ordna en prestationskonkurrens av företagshälsovården, inte om att den ska läggas ut på entreprenad. Alternativa sätt att konkurrensutsätta företagshälsovården har inte ens utretts ordentligt. Principerna om god förvaltning, transparens och staden bästa måste staden göra en adekvat jämförelse mellan den nuvarande modellen, att lägga ut företagshälsovården på entreprenad och att bilda ett in-house-företag. Helsingfors är en betydande delägare i HUS. I samband med återremissen ska staden utreda HUS intresse för samarbete i fråga om att bilda ett in-house-företag.

2 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Ledamoten Sinikka Vepsäs förslag om återremiss

Ja-röster: 77
Mukhtar Abib, Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Alviina Alametsä, Outi Alanko-Kahiluoto, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdottir Sandelin, Maaret Castrén, Laura Finne-Elonen, Elisa Gebhard, Mia Haglund, Sandra Hagman, Juha Hakola, Atte Harjanne, Joel Harkimo, Eveliina Heinäluoma, Fardoos Helal, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Shawn Huff, Nuutti Hyttinen, Anniina Iskanius, Ville Jalovaara, Mikael Jungner, Jukka Järvinen, Atte Kaleva, Arja Karhuvaara, Erkki Karinoja, Elina Kauppila, Marko Kettunen, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Pia Kopra, Sini Korpinen, Minja Koskela, Heimo Laaksonen, Minna Lindgren, Ajak Majok, Petra Malin, Otto Meri, Nina Katariina Miettinen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Tuomas Nevanlinna, Kimmo Niemelä, Matti Niiranen, Dani Niskanen, Johanna Nuorteva, Maria Ohisalo, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Amanda Pasanen, Mikko Paunio, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Mari Rantanen, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Wille Rydman, Suldaan Said Ahmed, Pekka Sauri, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Byoma Tamrakar, Pilvi Torsti, Elina Valtonen, Reetta Vanhanen, Sanna Vesikansa, Maarit Vierunen, Ozan Yanar

Nej-röster: 6
Pentti Arajärvi, Mika Ebeling, Sami Muttilainen, Ilkka Taipale, Erkki Tuomioja, Sinikka Vepsä

Blanka: 2
Laura Korpinen, Pirkko Ruohonen-Lerner

Stadsfullmäktige fortsatte behandlingen av ärendet.

Hemställningskläm

Ledamoten Laura Korpinen understödd av ledamoten Pirkko Ruohonen-Lerner föreslog följande hemställningskläm:

Stadsfullmäktige godkände först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

3 omröstningen

Ledamoten Laura Korpinens förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Ledamoten Laura Korpinens förslag till hemställningskläm
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 35
Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Alviina Alametsä, Pentti Arajärvi, Mika Ebeling, Elisa Gebhard, Mia Haglund, Sandra Hagman, Eveliina Heinäluoma, Fardoos Helal, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Nuutti Hyttinen, Jukka Järvinen, Erkki Karinoja, Elina Kauppila, Pia Kopra, Laura Korpinen, Minja Koskela, Petra Malin, Nina Katariina Miettinen, Sami Muttilainen, Tuomas Nevanlinna, Johanna Nuorteva, Maria Ohisalo, Amanda Pasanen, Mikko Paunio, Petrus Pennanen, Nasima Razmyar, Pirkko Ruohonen-Lerner, Pekka Sauri, Pilvi Torsti, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Ozan Yanar

Nej-röster: 7
Mukhtar Abib, Atte Kaleva, Otto Meri, Matias Pajula, Risto Rautava, Mirita Saxberg, Elina Valtonen

Blanka: 43
Outi Alanko-Kahiluoto, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Maaret Castrén, Laura Finne-Elonen, Juha Hakola, Atte Harjanne, Joel Harkimo, Shawn Huff, Anniina Iskanius, Ville Jalovaara, Mikael Jungner, Arja Karhuvaara, Marko Kettunen, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Sini Korpinen, Heimo Laaksonen, Minna Lindgren, Ajak Majok, Seija Muurinen, Björn Månsson, Kimmo Niemelä, Matti Niiranen, Dani Niskanen, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Mari Rantanen, Tuomas Rantanen, Wille Rydman, Suldaan Said Ahmed, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Ilkka Taipale, Byoma Tamrakar, Erkki Tuomioja, Sanna Vesikansa, Maarit Vierunen

Stadsfullmäktige godkände inte ledamoten Laura Korpinens förslag till hemställningskläm.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Sanna-Mari Myllynen, enhetschef, telefon: 09 310 27968

sanna-mari.myllynen(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Bakgrund

Stadsfullmäktige godkände 8.12.2021 Helsingfors stads budget för 2022 och ekonomiplanen för åren 2022–2024. I budgeten konstateras att det kommer att ordnas en prestationskonkurrens om företagshälsovård för att göra företagshälsovårdstjänsterna mer tillgängliga.

Utredningar

Enligt principerna för konkurrensutsättning av stadens egen verksamhet (Kaupungin oman toiminnan kilpailuttamisen periaatteet, stadsstyrelsen 11.2.2008, 170 §) ska det som är väsentligt för beslutsfattandet utredas innan beslutet om konkurrensutsättning fattas vid stadsfullmäktige. Sådana är en preliminär utredning om marknadens funktion inom sektorn i fråga, bedömning av konkurrenskraften hos den enhet som ska konkurrensutsättas, bedömning av de fördelar som kan uppnås genom konkurrensutsättningen och av konkurrensutsättningens kostnader.

En extern konsultbyrå har bedömt Företagshälsan Helsingfors konkurrenskraft som beredningsarbete. En preliminär bedömning av privata serviceproducenters service samt tillgången till och kostnader av servicen har utarbetats.

Utredning om marknadens funktion inom företagshälsovårdssektorn

Företagshälsovårdsverksamhet styrs av lagstiftning som gäller sektorn och dess tillämpningsområde är bunden till arbetarskyddslagen. I praktiken betyder detta att staden som arbetsgivare är skyldig att ordna en lagstadgad företagshälsovård åt sina arbetstagare. Arbetsgivaren kan frivilligt inkludera sjukvårdstjänster i företagshälsovården. Det är vanligt i Finland att arbetsgivaren erbjuder sjukvårdstjänster, eftersom nyttan av det syns vid säkerställandet av arbetsförmågan och beaktandet av riskerna för sänkt arbetsförmåga.

År 2019 omfattade den företagshälsovård som ordnats av arbetsgivaren 1 936 900 arbetstagare och de godkända kostnaderna för företagshälsovården uppgick till 875 miljoner euro. (FPA statistik, företagshälsovård 2019 helda.helsinki.fi). Läkarcentraler inom den privata sektorn har helt klart blivit de mest betydande producenterna av företagshälsovårdstjänster. År 2019 erbjöd läkarcentralerna företagshälsovård för 1,7 miljoner personer, det vill säga för 85 % av de arbetstagare som omfattades av företagshälsovården. Hälsovårdscentralerna erbjöd företagshälsovårdstjänster för 115 000 personer. Arbetsgivarnas egna företagshälsovårdsstationer och/eller företagshälsovårdsstationer som de äger tillsammans med andra arbetsgivare erbjöd 154 000 personer de huvudsakliga tjänsterna (FPA statistik, företagshälsovård 2019 helda.helsinki.fi).

Inom de senaste åren har kommunerna sålt sina egna företagshälsovårdsbolag till den privata sektorn. Orsakerna till utlokalisering är bland annat ringa kunskaper inom företagshälsovården eller effektiv produktion av tjänster samt utmaningar i att få kompetent arbetskraft för att producera tjänsterna.

Företagshälsan Helsingfors servicebeskrivning

Från och med år 1964 har Företagshälsan Helsingfors ansvarat för att erbjuda företagshälsovårdstjänster för Helsingfors stads ca 39 000 anställda och dottersammanslutningarnas ca 3 500 anställda. Affärsverkets omsättning år 2021 var 19,0 miljoner euro och rörelseöverskottet 2 procent av omsättningen. Försäljningen ökade med 3,4 miljoner euro och kostnader med 3,7 miljoner euro på grund av Covid-19-pandemin under åren 2019–2020. Den största orsaken till ökningen är testning för covid-19.

Verksamhetsstället för Företagshälsan Helsingfors ligger i Berghäll i Helsingfors. Där ligger även laboratorietjänsterna och de utlokaliserade radiologiska tjänsterna. Tjänster erbjuds endast vid ett verksamhetsställe, men även distanstjänster tillhandahålls. Företagshälsan Helsingfors producerar mångsidigt olika tjänster inom företagshälsovården från lagstadgade företagshälsovårdstjänster till företagssjukvård inklusive undersökningar.

Bedömning av Företagshälsan Helsingfors konkurrenskraft

I utredningsarbetet bedömdes Företagshälsan Helsingfors konkurrenskraft genom att jämföra den nuvarande kostnads- och kundservicenivån med indikativa, d.v.s. riktgivande serviceförslag av privata företagshälsovårdsaktörer. Den riktgivande jämförelsen gjordes i samarbete med fyra stora finländska läkarcentraler som erbjuder företagshälsovård och som har realistiska möjligheter att producera företagshälsovården för Helsingfors anställda. Privata aktörer utarbetade preliminära serviceförslag om hur de skulle organisera Helsingfors stads företagshälsovård inom de ramar som gavs.

Enligt det förberedande utredningsarbetet kan staden förbättra kvaliteten på företagshälsovårdstjänsterna i synnerhet i fråga om tillgången till och tillgängligheten av sjukvårdstjänster samt kundupplevelsen genom att utlokalisera företagshälsovårdstjänsterna. Utöver det som nämns ovan kan privata aktörer erbjuda betydligt mer omfattande digitala tjänster och verktyg för att leda med data jämfört med den nuvarande Företagshälsan Helsingfors.

Privata aktörer kan förbättra tillgången till tjänster genom att erbjuda ett nätverk av upp till tiotals verksamhetsställen i huvudstadsregionen. Även tillgängligheten är bättre med tanke på att verksamhetsställen och olika slags distanstjänster är öppna längre.
Till exempel privata aktörers telefon- och chattjänster är öppna dygnet runt alla veckodagar medan tjänsterna vid Företagshälsan Helsingfors är öppna vardagar kl. 7.30–16.00. Chattjänstens svarstid vid Företagshälsan Helsingfors är 10–30 minuter medan den är några sekunder eller minuter hos de privata serviceproducenterna.

Kostnaderna för företagshälsovården vid Helsingfors stad uppgick till 434 euro per arbetstagare år 2019. I fråga om kostnaderna är Företagshälsan Helsingfors verksamhet cirka två procent lägre än de genomsnittliga kostnaderna för företagshälsovården vid stora organisationer som anställer mer än 1 500 personer. Kostnadsnivån för förebyggande och lagstadgade företagshälsovårdstjänster (ersättningsklass 1) ligger nästan på samma nivå. I synnerhet kostnaderna för sjukvårdstjänster (ersättningsklass 2) är klart lägre vid Företagshälsan Helsingfors. Orsaken till den lägre kostnadsnivån är att tillgången till och tillgängligheten av sjukvårdstjänster vid Företagshälsan Helsingfors är begränsade.

De privata aktörerna genomförde riktgivande serviceförslag inom ramen för de kostnader för företagshälsovård som fastställs i Helsingfors stads budget. Förslagen innebär i regel förebyggande tjänster eller sjukvårdstjänster som motsvarar dem som Företagshälsan Helsingfors producerar. En del av de nuvarande tjänsterna bland Företagshälsan Helsingfors övriga verksamhet (ersättningsklass 0) beskrivs som tjänster till tilläggspris vid privata aktörers tjänster. Tjänster till tilläggspris innebär bl.a. konsultation för chefsarbete och arbetsgemenskapsarbete som Företagshälsan Helsingfors producerar.

Risker samband med utlokalisering

Enligt utredningen är Företagshälsan Helsingfors styrka en bra kännedom om Helsingfors stads personal och arbete. En integrerad aktör har i allmänhet goda förutsättningar att snabbt påverka eller reagera på organisationens verksamhet inifrån. Företagshälsan Helsingfors tjänster har dock varit mycket sårbara på grund av utmaningar i fråga om personaltillgänglighet inom företagshälsovården och resursbrist samt förändringar i verksamhetsmiljön (coronaepidemin).

I den nuvarande verksamheten har enhetskostnaderna varit måttliga på grund av sjukvårdens begränsningar. Detta har dock inte stött arbetsledningen eller klientupplevelsen på bästa möjliga sätt. När tillgången till sjukvårdstjänster förbättras kan efterfrågan på tjänster tillfälligt stocka sig, vilket man måste förbereda sig på genom ett bra partnersamarbete och styrning av samarbetet.

Privata aktörer har ett omfattande serviceutbud, men vid eventuell utlokalisering i enlighet med stadens nuvarande företagshälsovårdskostnader kan man vara tvungen att gallra i det nuvarande serviceinnehållet i fråga om KL0-tjänster (konsultation för chefer och arbetsgemenskaper). Dessa konsultationstjänster för chefer produceras i allmänhet av en HR-organisation i stället för av företagshälsovården. 

Före konkurrensutsättningen bedöms vilka tjänster företagshälsovården ska producera. När det gäller verksamhetsmodeller och kostnader måste staden fastställa en viss nivå och ställa tydliga mål för samarbetet tillsammans med aktören. I konkurrensutsättningen ska man även säkerställa en bra integration av överlåtelse av rörelse samt verksamhetens kontinuitet.

Stadsstyrelsen konstaterar att enligt obligatoriska grunder för uteslutning i 80 § i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016, ”upphandlingslagen”) ska den upphandlande enheten genom sitt beslut utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet, om anbudsgivaren genom en lagakraftvunnen dom dömts till straff för någon av de brott som ingår i listan i paragrafen, såsom skattebedrägeri. Dessutom kan den upphandlande enheten enligt av prövning beroende grunder för uteslutning i 81 § i upphandlingslagen genom sitt beslut utesluta en anbudsgivare ur anbudsförfarandet, om anbudsgivaren har försummat sin skyldighet att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter i Finland eller i etableringslandet. I anbudsförfarandet beaktas anbudsgivarnas skatteansvarsfullhet inom ramen för upphandlingslagen. Den upphandlande enheten begär en redogörelse om företagets skattestrategi av den anbudsgivare som väljs.

Fördelar med att utlokalisera företagshälsovårdstjänster

Den preliminära utredningen stöder beslutsförslaget om att ordna en prestationskonkurrens när målet är att förbättra tillgången till, tillgängligheten och tjänsteupplevelsen av sjukvårdstjänster samt verktyg för ledning av arbetsförmågan.
I kriterierna för konkurrensutsättningen läggas tonvikten på att öka  kvaliteten på tjänsternas tillgänglighet och tillgången till tjänsterna, digitala tjänster, verktyg för ledning av arbetsförmågan och ledning med data. Utöver detta kommer man i konkurrensutsättningen att fästa vikt vid att de förebyggande och lagstadgade tjänsterna är av hög kvalitet och fungerar bra. Det är önskvärt att praxis som fungerat bra vid Företagshälsan Helsingfors fortsätter, såsom användning av psykiatriska sjukskötare.

Bättre tillgång till tjänster

Med tillgänglighet avses i konkurrensutsättningen servicens läge, öppettider och tjänstetider samt mångsidiga servicekanaler. Med hjälp av att konkurrensutsätta verksamheten vill man uppnå bättre tillgänglighet inom alla de delområden som nämns ovan.

Bättre ledning med data och förutsägelse av risker för arbetsförmågan

De privata aktörernas digitala verktyg för ledning av arbetsförmågan och hantering av populationen samt det mervärde som dessa metoder för med sig utgör en betydande faktor. För att kunna förutse risker för arbetsförmågan krävs utvecklade informations- och rapporteringssystem som ger mer effektivitet till ledning av arbetsförmågan. För närvarande är privata aktörers verksamhet betydligt mer utvecklade i fråga om dessa tjänster än Företagshälsan Helsingfors.

Konsekvenser av att utlokalisera företagshälsovården

Om ett företag utanför staden vinner anbudsförfarandet tillämpas principerna om överlåtelse av rörelse. Då övergår personalen hos den verksamheten som konkurrensutsattes till det företag som vunnit anbudsförfarandet.

Enligt 109 § i lagen om offentlig upphandling och koncession ska det upphandlingsförfarande som används vid upphandlingen av sjuk- och hälsovårdstjänster beskrivas i upphandlingsannonsen. Denna upphandlings särdrag är överlåtelse av rörelse och därför är det nödvändigt att dela sekretessbelagda uppgifter (bl.a. skydd av uppgifter om den personal som övergår vid överlåtelsen) med anbudsgivaren. Många av upphandlingens villkor ska kunna avtalas i samarbete med anbudsgivarna. Dessutom lönar det sig att inkludera företagsbesiktning (due diligence) i anslutning till överlåtelse av rörelse i upphandlingsförfarandet som föregår upphandlingsbeslutet. Ett upphandlingsförfarande som liknar konkurrenspräglad dialog gör det möjligt att inkludera det som nämns ovan i  upphandlingsförfarandet. Beredningsgruppen beaktar det som nämns ovan när den antecknar uppgifter om det förfarandesätt som används i upphandlingsannonsen.

Med överlåtelse av rörelse avses överlåtelse av ett företag, en sammanslutning eller en stiftelse eller en funktionell del därav till en annan arbetsgivare, om den rörelse som överlåts efter överlåtelsen förblir oförändrad eller likartad. Vid överlåtelse av rörelse övergår de rättigheter och skyldigheter samt till dem anslutna anställningsförmåner, som arbetsgivaren har med anledning av de anställningsförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på rörelsens nya ägare (1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen; på motsvarande sätt i 25 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden). 

Hänvisningar till överlåtelse av rörelse och dess innehåll ska även tas upp i handlingarna för anbudsbegäran vid konkurrensutsättningen. I praktiken betyder det att utkastet till avtal om överlåtelse av rörelse ska inkluderas i anbudsbegäran.

Åtgärder som påverkar personalens ställning bereds i samarbete med personalen vid samarbetsförfarandet innan det egentliga beslutet fattas.

Befogenheter och tidtabellen för utlokalisering av företagshälsovårdstjänster

Enligt 7 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i Helsingfors stads förvaltningsstadga beslutar stadsfullmäktige om viktiga och ekonomiskt vittgående principer för organiseringen av stadens förvaltning. Därmed hör beslutet om att konkurrensutsätta företagshälsovårdstjänster till stadsfullmäktiges befogenheter.

Den styrgrupp för prestationskonkurrens av företagshälsovården som tillsattes genom kanslichefens beslut 8.2.2022 (33 §) har inlett sin verksamhet. Beredningen leds av personaldirektören. Stadens samarbetsorgan följer tillsammans med representanter för personalen hur beredningen framskrider. Beredningen följs upp och behandlas regelbundet även med Företagshälsan Helsingfors.

Om stadsfullmäktige godkänner stadsstyrelsens förslag kräver stadsstyrelsen i beslutet om verkställighet följande:

1. Under processen utarbetas en plan om hur konsultationstjänsterna för chefs- och arbetsgemenskapsarbetet bevaras minst på nuvarande nivå.
2. Kriterierna för konkurrensutsättningen delges stadsstyrelsen före beslutsfattandet.
3. De aktörer som deltar i konkurrensutsättningen har förmågan att behandla patientuppgifter i enlighet med bestämmelserna i den lagstiftning som gäller uppgifter om hälsan. Uppgifterna ska behandlas i enlighet med EU:s allmänna dataskyddsförordning och dataskyddslagen samt med beaktande av integritetsskydd i arbetslivet.

Om stadsfullmäktige godkänner konkurrensutsättningen av företagshälsovårdstjänsterna inleds konkurrensutsättningen under hösten 2022. Avsikten är att beslutet om upphandling fattas och upphandlingsavtalet ingås under våren 2023 och att samarbetet med den nya aktören och överföringen av tjänster kan förverkligas tidigast sommaren 2023.

Enligt 12 kap. 1 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan beslutar kanslichefen om upphandlingar med undantag för aktier. Därmed fattar kanslichefen upphandlingsbeslutet om upphandling av företagshälsovårdstjänster.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Sanna-Mari Myllynen, enhetschef, telefon: 09 310 27968

sanna-mari.myllynen(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 16.05.2022 § 368

HEL 2022-003116 T 01 04 02 00

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy, että Helsingin kaupungin omana toimintana tuottamat työterveyspalvelut voidaan saattaa kilpailuttamisen piiriin. Kilpailutus tulee järjestää niin, että työterveysliikelaitoksen henkilöstö siirtyy liikkeen luovutuksella kilpailun voittaneen toimijan palvelukseen.

Käsittely

16.05.2022 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Minja Koskela:

1. Prosessin aikana laaditaan suunnitelma siitä, miten esihenkilötyön ja työyhteisötyön konsultaatiopalvelut säilyvät vähintään nykytasolla.

2. Lisätään uusi kohta: (21) Kilpailutuksen kriteereissä painotetaan laadun lisäämistä palveluiden saatavuudessa ja saavutettavuudessa, digitaalisissa palveluissa, työkykyjohtamisen työkaluissa ja tiedolla johtamisessa. Tämän lisäksi kilpailutuksessa tullaan korostamaan ennaltaehkäisevien ja lakisääteisten palveluiden laatua ja toimintaa. Hyväksi koetuille Työterveys Helsingin käytänteille, kuten psykiatrisen sairaanhoitajan käytölle halutaan jatkoa.

3. Kilpailutuksen kriteeristö tuodaan kaupunginhallituksen tietoon ennen päätöksentekoa.

Kannattaja: Elisa Gebhard

Kaupunginhallitus hyväksyi yksimielisesti Minja Koskelan vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

Vastaehdotus:
Elisa Gebhard:

Lisätään kohta: (22) Kaupunginhallitus toteaa, että julkisista hankinnoista ja käyttöoikeussopimuksista annetun lain (1397/2016, ”hankintalaki”) 80 §:n pakollisten poissulkemisperusteiden mukaan hankintayksikön on päätöksellään poissuljettava tarjouskilpailun ulkopuolelle tarjoaja, joka on lainvoimaisella tuomiolla tuomittu lainkohdassa lueteltuihin rikoksiin, kuten veropetokseen. Lisäksi hankintalain 81 §:n harkinnanvaraisten poissulkemisperusteiden perusteella hankintayksikkö voi päätöksellään sulkea tarjouskilpailun ulkopuolelle tarjoajan, joka on laiminlyönyt velvollisuutensa maksaa Suomen tai sijoittautumismaansa veroja tai sosiaaliturvamaksuja. Hankintamenettelyssä huomioidaan hankintamenettelyyn osallistuvien tarjoajien verovastuullisuus hankintalain puitteissa. Hankintayksikkö pyytää tiedoksi  valittavaksi tulevalta tarjoajalta  selvityksen yrityksen verostrategiasta.

Lisätään kohta: (23) Kaupunginhallitus edellyttää, että kilpailutukseen osallistuva toimija on kykenevä käsittelemään potilastietoja terveystietoon liittyvän lainsäädännön määräysten mukaisesti. Tietojen käsittelyssä on noudattava EU:n yleistä tietosuoja-asetusta ja tietosuojalakia sekä yksityisyyden suojaa työelämässä.

Kannattaja: Reetta Vanhanen

Kaupunginhallitus hyväksyi yksimielisesti Elisa Gebhardin vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

09.05.2022 Pöydälle

02.05.2022 Pöydälle

28.04.2022 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

kansliapäällikkö

Sami Sarvilinna

Lisätiedot

Sanna-Mari Myllynen, yksikön päällikkö, puhelin: 09 310 27968

sanna-mari.myllynen(a)hel.fi