§ 38

Den av ledamoten Fatim Diarra väckta motionen om att pigga upp stadsrummet kring Kaserntorget

HEL 2021-007727 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Suvi Rämö, förvaltningsexpert, telefon: 310 32174

suvi.ramo(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Ledamoten Fatim Diarra och 15 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden utreder möjligheten att göra Kaserntorget till en permanent levande stadsmiljö till exempel genom att omvandla Kaserngatan och Lilla Robertsgatan till gågator och utreda möjligheten att planera en lekplats vid Kaserntorget.

Enligt strategiprogrammet planerar och bygger Helsingfors ett attraktivt, trivsamt och vackert stadsrum på såväl gamla som nya områden. Ett bra stadsrum lockar människor i olika åldrar och med olika bakgrund att mötas i staden året runt, erbjuder platser att dröja sig kvar och vistas på, skapar ett rum för kommersiella tjänster och utgör en scen för offentlig verksamhet.

Erfarenheter av försöket med sommargator vid Kaserntorget

Sommarens uteservering på Kaserntorget öppnades 12.6.2021. Den lockade 310 000 besökare till torget, och 170 000 matportioner såldes. Kundplatserna var 300 färre än på Senatstorgets uteservering sommaren 2020. Som en del av Kaserntorgets sommar genomfördes försöket med sommargator vid Kaserntorget. Försöket gick ut på att Kaserngatan och Norra Magasinsgatan för sommaren omvandlades till sommargator som skulle locka till sig fotgängare. I gaturummet vid sommargatorna byggdes tillfälliga vistelseplatser (s.k. skär) med bänkar och växter. Dessutom uppfördes parkletserveringar på gatorna av företag i området.

Data som samlats in om antalet besökare i området kring Kaserntorget visar att fotgängartrafiken i regel var livligast om vardags- och lördagskvällarna. Enligt trafikräkningen var fotgängarna på trottoaren på andra sidan Norra Magasinsgatan i medeltal 1 100 i maj, medan medeltalet hade stigit till hela 1 300 fotgängare om dygnet i juli–augusti. I korsningen mellan Kaserngatan och Norra Magasinsgatan utfördes manuella räkningar, som visade att antalet fotgängare hade fördubblats, ibland rentav fyrdubblats, jämfört med situationen före försöket. På Högbergsgatan så gott som fördubblades antalet fotgängare. Jätteserveringens effekt på antalet fotgängare i gaturummet framgår tydligt av dygnsvariationen: Under försöket var antalet fotgängare på gatorna överlägset störst om kvällarna, då också skillnaden till perioden före försöket var störst.

Data för beräkningarna samlades in med en Eco-Counter-räknare (fotgängare) på Norra Magasinsgatan och med manuella räkningar och videoräkningar (fotgängare, cyklister, biltrafik) i korsningarna mellan Unionsgatan och Södra Magasinsgatan, Fabiansgatan och Norra Magasinsgatan, Kaserngatan och Norra Magasinsgatan, Skillnadsgatan och Lilla Robertsgatan samt Södra Esplanaden och Högbergsgatan 17.5–26.8.2021. Dessutom gjordes observationer av användare i området kring Kaserntorget 2.7.2021 och 12.8.2021. Fokus i observationerna låg på att följa hur användarna vistades och rörde sig i korsningen mellan Unionsgatan och Norra Magasinsgatan. Dessutom intervjuades personer som använde gatan.

Mängden biltrafik på Kaserngatan och Norra Magasinsgatan minskade avsevärt till ungefär en tredjedel av mängden under beräkningsperioden före försöket. Här bör dock trafikmängdernas årsvariation beaktas. Om somrarna är trafiken inte lika livlig som under resten av året på grund av semesterperioden. De mer exakta resultaten av beräkningarna om biltrafiken blev klara i början av hösten 2021. Enligt information från stadsmiljösektorn visar resultaten att biltrafiken minskade avsevärt på Kaserngatan och Norra Magasinsgatan, men endast i ringa mån flyttade till närliggande gator. Till exempel på Unionsgatan, som leder till hamnen, observerades inga trafikstockningar, varken i trafikräkningen eller genom observationer på plats.

Resultaten av användarobservationerna visar att fotgängarna inte infriade förhoppningarna om att de skulle börja använda gaturummet. Största delen av fotgängarna rörde sig fortsättningsvis längs trottoarerna trots att motorfordonstrafiken på gatorna hade lugnats ner avsevärt med ”Gårdsgata”-vägmärken. Trots åtgärderna för att lugna ner trafiken gick 95 % av fotgängarna på Kaserngatan fortsättningsvis på trottoarerna, där säkerheten dessutom tidvis äventyrades av personer som körde olagligt med elsparkcykel. Enligt vägtrafiklagen har gående fri passage överallt inom verkningsområdet för ett ”Gårdsgata”-vägmärke och förare har väjningsplikt mot dem.

Majoriteten av cyklisterna åkte laglydigt på körbanan. När bilisterna vande sig vid det nya arrangemanget sjönk situationshastigheterna och antalet felparkeringar minskade. Platskrav på körbanan vid räddningsverkets lyftplatser, fotgängare som går på trottoaren i stället för körbanan och enkelriktade gator ökar i allmänhet körhastigheterna. Dessa faktorer påverkade körhastigheterna och det allmänna beteendet i trafiken också på sommargatorna. Sommargatan verkar inte ha orsakat trafikstockningar i korsningen mellan Norra Magasinsgatan och Unionsgatan, men alla var inte på det klara med väjningsreglerna.

Vistelseskären som placerats i gaturummet en bit från uteserveringen lockade i sig inte besökare till vistelse i någon större mån. Därför önskades fler aktiviteter och växter på gatorna, kortare avstånd mellan skären och sätt att begränsa biltrafiken. Parkletserveringarna användes aktivt den första soliga observationsdagen. Sommarens uteservering på Kaserntorget lockade besökare till sommargatan och vice versa lockades människor från Esplanadparken via sommargatan till Kaserntorget med tanke på att sommargatan låg relativt avsides från fotgängarnas rutter. I sammandraget av användarobservationerna konstateras att användarna förhåller sig positivt till motsvarande försök så länge som grundförutsättningarna för trafiken inte äventyras. Försöket med sommargator vid Kaserntorget stöder starkt tanken på lokala gator, som förekommer i klassificeringen av gatunätet som är under arbete. De lokala gatorna betjänar den lokala markanvändningen och fungerar framför allt som en livsmiljö för människor.

Kaserngatan och Lilla Robertsgatan som gågator

Det finns omständigheter beträffande den nuvarande markanvändningen och funktionerna som måste beaktas då man överväger att göra försöket med sommargator permanent kring Kaserntorget och utvidga det till Lilla Robertsgatan. Söder om Kaserntorget ligger Gardeskasernen, som för tillfället förnyas. För närvarande är bland annat försvarsministeriet och Huvudstaben inrymda i kvarteret, som juridiskt sett är militärt område. Skyddspolisen ska flytta in i samma kvarter i de nya lokalerna som byggs vid Fabiansgatan. Flytten beräknas gå av stapeln 2024. Alla aktörer med verksamhet i kvarteret har stränga säkerhetskrav och deras driftsäkerhet måste säkerställas även från gatuområdet, vilket medför utmaningar för utvecklingen av gaturummet.

Enligt erfarenheterna från Stora Robertsgatans gågata kan man anta att Lilla Robertsgatan skulle få trafikproblem av motsvarande slag som Stora Robertsgatan om den omvandlades till gågata. Dessutom krävs investeringar i ombyggnad och gatuarrangemang om en gata omvandlas till gågata.

Stora Robertsgatan är en gågata där obehörig trafik dock har observerats. På gatan kör till exempel taxibilar, servicefordon utanför de klockslag som vägmärkena tillåter (vardagar kl. 11–19) och matbud, vars verksamhet inte kan betraktas som servicetrafik. Den olovliga motorfordonstrafiken på Stora Robertsgatans gågata har från första början varit ett problem, som man försökt åtgärda genom trafik- och gatuplanering, parkeringsövervakning och kommunikation. Det är också tillåtet att köra fram till fastigheterna längs gågatan om ingen annan körförbindelse till fastigheterna finns. Det finns ett behov av fungerande vägbarriärer på gatan eftersom de sänkbara pollarna som installerats i terrängen endast där man kör ut från gågatan inte har räckt till för att hindra biltrafiken på gatan och upprepade gånger har varit i olag.

Försöket med sommargatorna visar att ett planerat gaturum inte är tillräckligt för att locka användare till gatan, utan det behövs ett skäl att komma till platsen och satsningar av privata aktörer. För att öka andelen gångtrafik på axeln Kaserngatan–Lilla Robertsgatan borde de aktörer som är verksamma i fastigheterna involveras i planeringen. Det skulle innebära långsiktiga förhandlingar med aktörerna.

En detaljplaneändring för området kring Kaserntorget bereds för närvarande. Byggnaden intill torget ska rivas och ersättas med en byggnad som förutom en dagligvarubutik också ska inrymma nya kontors- och restauranglokaler. Målet är att lokalerna i marknivå öppnar sig mot Kaserntorget och att verksamheten beroende på årstiden kan breda ut sig på torget. Projektet torde slutföras under senare hälften av 2020-talet. Tack vare den nya detaljplanen kan evenemang framöver ordnas på torget, bl.a. eftersom evenemangsel och evenemangsvatten kan byggas, vilket dock förutsätter att man kommer överens om finansieringen.

Stadsstyrelsen håller med stadsmiljönämnden om att Kaserntorgsområdets avsides läge i förhållande till kollektivtrafikens knutpunkter och bristen på lockande aktiviteter inte stöder tanken på att omvandla Kaserngatan och Lilla Robertsgatan till gågator.

I samband med trafiksystemplanen för stadskärnan utvärderas gatuavsnitt i stadskärnan vars tillgänglighet för fotgängare bör förbättras med hänsyn till erfarenheterna av trafiken under försöket med sommargator vid Kaserntorget och på Stora Robertsgatan. Utvärderingen av vilka förbättringar som behövs kommer att göras tillsammans med näringslivsaktörerna och invånarna i området. Arbetet följer Helsingfors centrumvision-riktlinjerna för planering av markanvändning och trafik i stadskärnan, som godkändes av stadsstyrelsen 25.1.2021 (57 §).

En lekpark på Kaserntorget

Önskan om en lekpark på Kaserntorget som framfördes i motionen är utmanande. Kaserntorgets omgivning stöder inte en säker lek. Området omges av gator, och en lekplats måste därför enligt bestämmelser omgärdas av ett 1,4 meter högt staket. Lekredskapen måste placeras på stötdämpande säkerhetsunderlag. Den behandlade markytan och lekplatsens anordningar skulle därför passa dåligt ihop med det kulturhistoriskt viktiga torgets stadsbildsmässiga profil. Kaserntorget är en byggnads- och kulturhistoriskt viktig byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY), vars öppna rum tillsammans med de omgivande byggnaderna utgör en viktig helhet. Torgets yta är behandlad med ett sammanhängande mönster, och ett väldigt konstverk ingår i kompositionen. En permanent lekplats skulle avsevärt begränsa torgets flexibla och mångsidiga användningsmöjligheter. Staden har ont om plats där det går att ordna evenemang.

Det finns redan fyra lekplatser på mindre än 500 meters avstånd från Kaserntorget. I centrummiljön har lekplatserna i regel placerats i parker. I parkerna kan markytan behandlas enligt de säkerhetskrav lekredskapen ställer utan att den högklassiga stadsbilden lider. Samtidigt skyddar växtligheten lekmiljön mot buller- och partikelutsläpp. En vård- och utvecklingsplan för Observatorieberget blev färdig för tio år sedan. I planen anvisas en ny lekplats i parken vid början av Fabiansgatan nära Grundskolan Norsen. Den närmare planeringen och byggandet av lekparken kan inledas som en del av restaureringen av Observatoriebergets park. Restaureringen av parken ingår inte i investeringsprogrammet för 2021–2030 i 2021 års stadsbudget.

Enligt strategiprogrammet ska ett livskraftsprojekt för centrum inledas under den pågående fullmäktigeperioden. Projektet innebär satsningar på ett trivsamt stadsrum som är tillgängligt för fotgängare. Utvecklingen av promenadcentrum planeras med förra fullmäktigeperiodens beredning som grund och förslaget föreläggs beslutsfattarna.

Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Svaret stämmer överens med utlåtandet och har kompletterats med ett stycke om det aktuella läget i detaljplaneläggningen för Kaserntorget.

Enligt 30 kap. 11 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Suvi Rämö, förvaltningsexpert, telefon: 310 32174

suvi.ramo(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 31.01.2022 § 69

HEL 2021-007727 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.

Esittelijä

kansliapäällikkö

Sami Sarvilinna

Lisätiedot

Suvi Rämö, hallintoasiantuntija, puhelin: 310 32174

suvi.ramo(a)hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 05.10.2021 § 538

HEL 2021-007727 T 00 00 03

Lausunto

Kaupunkiympäristölautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

Kasarmitorin kesäkatukokeilun yhteydessä vuonna 2021 torilla vieraili 310 000 kävijää ja ruoka-annoksia myytiin 170 000 kpl. Asiakaspaikkoja oli 300 kpl vähemmän kuin Senaatintorin terassilla kesällä 2020. Kesäterassi avattiin 12.6. Kasarmitorin ympäristön käyttäjämääristä kerättiin dataa eco counter -laskimella (jalankulku) Pohjoisella Makasiinikadulla sekä käsin- ja videolaskennoilla (jalankulku, pyöräily, autoliikenne) Unioninkadun ja Eteläisen Makasiinikadun, Fabianinkadun ja Pohjoisen Makasiinikadun, Kasarmikadun ja Pohjoisen Makasiinikadun, Erottajankadun ja Pienen Roobertinkadun sekä Eteläesplanadin ja Korkeavuorenkadun risteyksissä 17.5.–26.8. välisenä aikana. Lisäksi Kasarmitorin ympäristössä tehtiin käyttäjähavainnointia kahtena päivänä 2.7. ja 12.8. Havainnoinnissa keskityttiin käyttäjien oleskeluun, liikkumiseen sekä Unioninkadun ja Pohjoisen Makasiinikadun risteykseen sekä haastateltiin kadun käyttäjiä.

Vilkkaimmat jalankulkumäärät ajoittuivat pääsääntöisesti ilta-aikaan arkisin ja myös lauantaisin. Liikennelaskentojen mukaan toukokuussa jalankulkijoita oli Pohjoisen Makasiinikadun toisen puolen jalkakäytävällä keskimäärin 1100, kun heinä-elokuussa keskimääräinen jalankulkumäärä oli noussut 1250–1300 jalankulkijaan vuorokaudessa. Kasarmikadun ja Pohjoisen Makasiinikadun välisessä risteyksessä suoritetuissa käsilaskennoissa jalankulkijoiden määrä oli noin kaksinkertainen ja ajoittain jopa nelinkertainen verrattuna kokeilua edeltäneeseen tilanteeseen. Korkeavuorenkadulla jalankulkijamäärät lähes kaksinkertaistuivat. Jalankulkijamäärien vuorokausivaihtelussa näkyy hyvin jättiterassin vaikutus katutilan jalankulkijamääriin, sillä kokeilun aikana katujen jalankulkijamäärät olivat huomattavasti suurimmat iltaisin ja ero kokeilua edeltäneeseen ajanjaksoon merkittävin.

Autoliikennemäärät vähenivät merkittävästi Kasarmikadulla ja Pohjoisella Makasiinikadulla eli noin kolmasosaan kokeilua edeltäneeseen laskentajaksoon suhteutettuna. Tässä toki tulee huomioida liikennemäärien kausivaihtelu. Kesäaikaan on vähemmän liikennettä kuin muina vuodenaikoina lomakaudesta johtuen. Tarkemmat autoliikenteen laskentatulokset saamme syyskuun loppuun mennessä.

Käyttäjähavainnoinnin tulosten mukaan jalankulkijat eivät ottaneet katutilaa käyttöönsä toivotulla tavalla. Tieliikennelain mukaan ”Pihakatu” -liikennemerkin vaikutusalueella jalankulkijoilla on esteetön liikkumisoikeus kaikilla sen alueilla ja ajoneuvojen kuljettajilla on väistämisvelvollisuus heihin nähden. Kasarmikadulla 95 % jalankulkijoista käyttivät edelleen jalkakäytäviä, joilla lisäksi laittomasti ajelevat sähköpotkulautailijat aiheuttivat ajoittain vaaratilanteita.

Pyöräilijöistä valtaosa käytti oikeaoppisesti ajorataa. Autoilijoiden tilannenopeudet rauhoittuivat ja väärinpysäköinti vähentyi, kun he tottuivat uuteen järjestelyyn. Pelastuslaitoksen nostopaikkojen tilavaatimukset ajoradalla, jalankulkijoiden jalkakäytävien käyttö ajoradan sijaan ja katujen yksisuuntaistamiset yleisesti kasvattavat ajonopeuksia. Nämä tekijät vaikuttivat myös kesäkatujen ajonopeuksiin ja yleisesti ottaen liikennekäyttäytymiseen. Kesäkadun ei havaittu ruuhkauttavan liikennettä Pohjoisen Makasiinikadun ja Unioninkadun risteyksessä, mutta väistämissäännöissä oli epäselvyyksiä.

Kauempana kesäterassista sijainneet luodot itsessään eivät olleet riittäviä houkuttelemaan oleskelemaan ja siksi kaduille toivottiin lisää toimintoja, kasvi-istutuksia, luotojen sijoittelua lähemmäs toisiaan ja keinoja hillitä autoliikennettä. Parklet -terassit olivat aktiivisessa käytössä ensimmäisenä aurinkoisena havainnointipäivänä. Kasarmitorin kesäterassi toimi houkuttimena kesäkadulle ja myös toisinpäin Esplanadin puistosta kesäkadun kautta Kasarmitorille ottaen huomioon, että kesäkatu sijaitsi melko syrjässä suhteessa jalankulun läpikulkureitteihin.

Käyttäjähavainnoinnin yhteenvedossa todetaan, että käyttäjät suhtautuvat vastaaviin kokeiluihin positiivisesti, kunhan liikenteen perusedellytyksistä huolehditaan. Kasarmitorin kesäkatukokeilu tukee vahvasti valmisteilla olevan katuverkon luokittelutyön ajatusta paikalliskaduista, jotka palvelevat paikallista maankäyttöä ja toimivat ennen kaikkea ihmisten elinympäristöinä.

Kesäkatukokeilun muuttamista järjestelyiltään pysyväksi Kasarmitorin ympäristössä sekä laajentamista Pienelle Robertinkadulle liittyy myös huomioitavia nykyiseen maankäyttöön ja toimintoihin liittyviä seikkoja. Kasarmitorin eteläpuolella on Kaartin kasarmi, jota ollaan uudistamassa. Tällä hetkellä korttelin tiloissa toimii mm. Puolustusministeriö ja Pääesikunta ja se on juridisesti sotilasaluetta. Suojelupoliisi muuttaa samaan kortteliin Fabianinkadun puolella rakenteilla olevaan uuteen toimitilaan arviolta vuonna 2024. Kaikilla korttelin toimijoilla on tiukat turvallisuusvaatimukset ja heidän toimintavarmuus on turvattava myös katualueelta käsin, mikä aiheuttaa haasteita katutilan kehittämiselle.

Iso Roobertinkatu on kävelykatu, jolla on kuitenkin havaittu olevan sinne kuulumatonta liikennettä, kuten takseja, huoltoajoneuvoja liikennemerkkien sallimien kellonaikojen (arkisin 19-11) ulkopuolella sekä ruokalähettejä, joiden toimintaa ei voida katsoa huoltoajon piiriin kuuluvaksi. Luvaton moottoriajoneuvoliikenne Ison Roobertinkadun kävelykadulla on ollut alusta lähtien ongelma, johon on yritetty vaikuttaa liikenne- ja katusuunnittelun, pysäköinninvalvonnan ja vuorovaikutuksen keinoin. Lisäksi kävelykatua pitkin on sallittua ajaa kiinteistöille, mikäli kiinteistöille ei ole muuta ajokelpoista yhteyttä. Kadulle tarvittaisiin toimivat rakenteelliset ajoesteet, sillä maastoon vain kävelykadun ulosajo kohtiin asennetut alas laskeutuvat pollarit eivät ole riittäneet estämään ajelua kadulla ja niiden toiminnassa on havaittu toistuvasti ongelmia. Siten voidaan olettaa, että Pienen Roobertinkadun muuttamisesta kävelykaduksi olisi seurauksena vastaavantyyppiset liikenteelliset ongelmat kuin Isolla Roobertinkadulla. Kävelykaduksi muuttaminen edellyttää myös rakenteellisia muutoksia katujärjestelyihin ja edelleen investointeja.

Kesäkatukokeilun tulokset osoittavat, ettei katutilan suunnittelu pelkästään riitä houkuttelemaan kaduille käyttäjiä vaan edellyttää myös syyn saapua kohteeseen ja yksityisten toimijoiden panosta. Jos Kasarmikatu - Pikku Roobertinkatu -akselia halutaan kehittää kävelypainotteisemmaksi, tulisi kiinteistöjen toimijat kytkeä suunnitteluun mukaan. Tämä tarkoittaisi pitkäjänteisiä neuvotteluja toimijoiden kanssa.

Kasarmitorin ympäristön syrjäinen sijainti joukkoliikenteen solmupisteistä ja käyttäjiä houkuttelevien toimintojen vähyys eivät tue Kasarmikadun ja Pienen Roobertinkadun muuttamista kävelykaduiksi. Ydinkeskustan liikennejärjestelmäsuunnitelman yhteydessä arvioidaan ydinkeskustan alueella katuosuuksia, joissa käveltävyyttä on syytä parantaa ottaen huomioon kokemukset Kasarmitorin kesäkatukokeilun ja Ison Roobertinkadun liikenteestä. Arviointia käveltävyyden parantamisesta tullaan tekemään yhdessä alueen elinkeinoelämän ja asukkaiden kanssa. Työssä noudatetaan kaupunginhallituksen päättämiä linjauksia 25.1.2021.

Aloitteessa esitetty toive leikkipuiston sijoittamisesta Kasarmitorille on haastava. Kasarmitorin ympäristö ei tue turvallista leikkiä. Aluetta rajaavat kadut ja sen vuoksi leikkialue olisi rajattava määräysten mukaisella 1,40 m korkealla aidalla. Leikkivälineet on sijoitettava joustaville turva-alustoille. Siten pinnan käsittely sekä leikkipaikan kalustemaailma ovat vaikeasti sovitettavissa kulttuurihistoriallisesti merkittävän aukion kaupunkikuvalliseen ilmeeseen. Kasarmitori on rakennus- ja kulttuurihistoriallisesti merkittävä RKY-ympäristö, jonka aukiotila ja siihen nivoutuvat rakennukset muodostavat tärkeän kokonaisuuden. Torin pinta on käsitelty yhtenäisellä aiheella, ja osa sommitelmaa on kookas taideteos. Leikkipaikka kiinteänä rakenteena rajoittaisi merkittävästi torin joustavaa ja monipuolista käyttöä. Kantakaupungissa on vähän sellaista tilaa, jossa voi järjestää tapahtumia.

Alle 500 metrin säteellä on jo neljä leikkipaikkaa. Leikkipaikat on sijoitettu keskustaympäristössä pääasiassa puistoihin. Puistoissa pinnan käsittely on mahdollista tehdä leikkivälineiden vaatimia turvallisuusmääräyksiä noudattaviksi kaupunkikuvallisesti korkeatasoisesti. Samalla kasvillisuus suojaa leikkiympäristön melu- ja hiukkaspäästöjen näkökulmasta. Tähtitorninvuoren hoito- ja kehittämissuunnitelma valmistui kymmenen vuotta sitten. Suunnitelmassa on osoitettu uusi leikkipaikka puistossa Fabianinkadun alkuun lähelle Grundskolan Norsenia. Leikkipaikan tarkempi suunnittelu ja toteutus on mahdollista käynnistää osana Tähtitorninvuoren puiston kunnostusta. Puiston kunnostus ei ole mukana investointiohjelmassa.

Esittelijä

vs. kaupunkiympäristön toimialajohtaja

Silja Hyvärinen

Lisätiedot

Inga Valjakka, tiimipäällikkö: 310 37087

inga.valjakka(a)hel.fi

Anu Lamminpää, maisema-arkkitehti: 310 37258

anu.lamminpaa(a)hel.fi