§ 341

Inkomstskattesats för år 2022

HEL 2021-011481 T 02 03 01 00

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade fastställa 18,0 % som inkomstskattesats för 2022.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ari Hietamäki, ekonomiplaneringschef, telefon: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Stadsstyrelsen konstaterar att fullmäktige i enlighet med 111 § i kommunallagen, senast i samband med att budgeten godkänns, ska fatta beslut om kommunens inkomstskattesats, om fastighetsskatteprocentsatser samt om grunderna för övriga skatter. Med stöd av 91 a § i lagen om beskattningsförfarande ska kommunen senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Inkomstskattesatsen anges med en fjärdedels procentenhets noggrannhet.

I enlighet med strategiprogrammet baserar sig budgeten 2022 på en kommunalskattesats på 18,0 % och intäkterna beräknas uppgå till 2 950 miljoner euro under 2022.

Detta är 5,0 procent mer än prognosen för 2021 (2 810 mn euro). Ändringen i kommunala skatteintäkter jämförelseåret 2021 blir relativt liten jämfört med utvecklingen av lönesumman och övriga förvärvsinkomster. Högkonjunkturen syns tydligt i uppskattningen av hur kapitalinkomstskatterna utvecklas 2021. I beskattningen för 2020 som slutförs nu växer kapitalinkomsterna kraftigt. Således har det fastställts en negativ rättelse på drygt 300 miljoner euro i utdelningen för skatteåret 2021. Utdelningen till kommunsektorn för skatteåret 2021 sjunker alltså med ca en procentenhet, från  61,81 % till 60,79 %.

På grund av svängningarna i konjunkturläget är prognosen för skatterna 2022 osäkra. Detta gäller de ekonomiska konsekvenserna för skatteunderlaget samt bl.a. inflödet från förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen.

Utvecklingen av skatteunderlaget för förvärvsinkomster i Helsingfors

Ökningen i antalet  arbetstillfällen i Helsingfors, Huvudstadsregionen och hela landet avstannade i stort sett för ett år då covid-19-pandemin bröt ut våren 2020. Andra kvartalet 2021 hade jobben börjat öka igen och var ca. 4 procent fler än ett år tidigare. Enligt förhandsuppgifter fanns det fler jobb år 2021 än 2019.

Enligt alternativet i en regional jobbprojektion förutspås antalet arbetstillfällen åren 2021–2025 växa med ca 3,9 procent i Helsingfors och ca 3,7 procent i hela Huvudstadsregionen. Ökningen i antalet arbetsplatser i Nyland koncentrerar sig enligt prognosen främst till näringsgrenarna informationstjänster, tjänster för affärslivet, offentlig förvaltning och basservice. I de övriga branscherna förutspås antalet jobb förbli oförändrat.

Antalet lediga arbetstillfällen började öka igen våren 2021, och i augusti 2021 fanns det i Helsingfors 10 700 lediga jobb som anmälts till TE-byrån, vilket var 42 procent fler än ett år tidigare och lika många som två år tidigare. I Esbo, Vanda och hela landet var antalet lediga jobb större än i Helsingfors.

Våren 2020 var helsingforsbornas månatliga lönesumma som mest 10 procent lägre än den varit ett år tidigare. Coronarestriktionerna och konsumenternas försiktighet ledde till permitteringar och uppsägningar. Samtidigt minskade antalet personer som fått lön, medan arbetslöshetsgraden steg. Trots att antalet personer som fått lön var klart mindre under hela 2020 än det varit 2019, steg lönesumman redan i slutet av 2020 nästan till nivån året innan. Antalet löntagare började växa igen först i maj 2021, då även lönesummorna steg klart till en klart högre nivå än på vilken de varit under både 2019 och 2020. I maj och juni 2021 var summan av helsingforsbornas löner redan över 10 procent högre än ett år tidigare. Samtidigt var både de månatliga lönesummorna och den kumulativa lönesumman för första halvåret 2021 också större än de varit 2019.

Lönesummans utveckling har varit på samma nivå i Helsingfors som i de övriga av landets största städer. Som exempel var den kumulativa lönesumman i januari-juni 5,1 procent större år 2021 än den varit år 2020. Snabbare än i Helsingfors hade den vuxit i Tammerfors (6,4 %), Esbo (6,0 %) och Uleåborg (5,6 %). Långsammare än i Helsingfors växte den i Vanda (4,1 %) och Åbo (3,8%).

Vårdreformens inverkan på kommunernas skatteprocent för 2023

Då man bestämmer kommunalskattesatsen för 2022 bör man beakta vårdreformens inverkan på kommunernas skatteprocent för 2023. Kommunerna kan inte längre år 2023 självständigt fastställa kommunalskattesatsen, utan den bildas genom att man från skattesatsen för 2022 drar av en procentuell enhet som fastställts i lag. Nedskärningen av inkomstskatteprocenten för 2023 (procentenheter) från nivån 2022 görs i samma storlek i alla kommuner i Fastlandsfinland. Enligt finansministeriets färskaste prognos uppskattas nedskärningen till -12,39 procentenheter. Den slutgiltiga nedskärningen bestäms enligt nivån för kostnaderna för social- och hälsovård samt räddningsväsendet under 2021 och 2022.

Under 2023 överförs dessutom en allt större andel av avdragen i beskattningen av förvärvsinkomster till statsbeskattningen. Således minskar avdragen som görs i kommunalbeskattningen märkbart och samtidigt blir kommunalskatten mer effektiv (skillnaden mellan nominell och effektiv skattesats).

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ari Hietamäki, ekonomiplaneringschef, telefon: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 01.11.2021 § 782

HEL 2021-011481 T 02 03 01 00

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää vahvistaa vuoden 2022 tuloveroprosentiksi 18,0 %. 

25.10.2021 Pöydälle

Esittelijä

pormestari

Juhana Vartiainen

Lisätiedot

Ari Hietamäki, taloussuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi