§ 80

Detaljplaneändring för Flygplatskvarteren i Malm (nr 12623)

HEL 2018-008324 T 10 03 03

Beslut

Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändring för tomten 23 i kvarteret 38171, för en del av tomten 6 i kvarteret 38173 och för park-, flygfälts-, skyddsgrön- och gatuområde i 38 stadsdelen (Malm, Tattaråsen, Malms flygfält; de nya kvarteren 38263–38268 bildas) enligt ritning nr 12623, daterad 17.3.2020 och ändrad 26.1.2021, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningskläm:

Behandling

Ledamoten Björn Månsson understödd av ledamoten Atte Kaleva föreslog att ärendet skulle återremitteras för ny beredning, i väntan på att de juridiska processerna kring Malms flygplatsområde avslutas.

Ledamoten Nuutti Hyttinen understödd av ledamoten Atte Kaleva föreslog att ärendet skulle återremitteras för ny beredning med följande motivering:

Helsingfors stad har förbundit sig vid ambitiösa klimatmål och vill vara en föregångare i att stävja klimatförändringen. För att Helsingfors ska vara tryggt och klimathållbart också under förändrade förhållanden, anpassar sig staden också till klimatförändringen. Helsingfors stad har satt som mål att vara kolneutral år 2035. Då leder verksamheten inom Helsingfors stads område inte längre till någon uppvärmning av klimatet. Kolneutralitet innebär att de utsläpp av växthusgaser som uppstår inom Helsingfors är lika stora eller mindre än de utsläpp som Helsingforsområdet binder.

Grundberedningen i Malms flygplatsområde är verksamhet som sker inom Helsingfors, och utsläppen från denna bör beaktas vid granskningen av hur kolneutraliteten och över lag klimatmålen uppnås, också i det fall att de råvaror som används vid byggandet och grundberedningen, såsom betongen, produceras utanför stadens gränser. En granskning av annat slag skulle vara förståndsmässigt ohederlig och medger deloptimering, där stadens beslutsfattare kan gröntvätta sin verksamhet genom att skenbart flytta utsläppen utanför stadens gränser, trots att de i realiteten orsakas av stadens verksamhet.

Ärendet återremitteras för ny beredning utgående från att det som en del av den nya beredningen av detaljplanen utarbetas en övergripande bedömning av detaljplanens klimatkonsekvenser med hänsyn till alla utsläpp som uppstår vid byggandet och grundberedningen i detaljplaneområdet, också om dessa utsläpp i fråga om materialtillverkningen sker utanför stadens gränser. Den utredning om utsläppen vid byggandet och grundberedningen som bedömningsarbetet resulterat i är ett viktigt kriterium, utifrån vilket stadsfullmäktige kan bedöma om det är motiverat att inleda projektet med hänsyn till stadens klimatmål.

Ledamoten Atte Kaleva understödd av ledamoten Juhani Strandén föreslog att ärendet skulle återremitteras med följande motivering:

Flygekorren är fridlyst enligt direktiv och då man gör upp detaljplaner ska man iaktta vad som föreskrivs i 49 § i naturvårdslagen om förbud mot att förstöra och försämra de platser där den förökar sig och rastar, även genom detaljplanens innehållskrav som en beskrivning av naturvärdena. I 54.2 § i MBL konstateras det att ”Den byggda miljön och naturmiljön skall värnas och särskilda värden i anslutning till dem får inte förstöras.” Och eftersom utredningarna för detaljplanen inte tagit hänsyn till de aktuella uppgifterna, blir även  9 § i MBL tillämplig.
Enligt KAER Oy:s nya utredningar om flygekorrar i Malms flygfältsområde kan det anses vara sannolikt att det på det detaljplanerade området finns platser där flygekorren rastar och bygger bo. För att detaljplanen ska gå vidare krävs det därmed att staden får undantagslov av NTM-centralen. Eftersom det inte finns något undantagslov, är det motiverat att misstänka att detaljplanen är lagstridig.

Ärendet återremitteras för ny beredning på så sätt att betydligt mer preciserade utredningar om den fridlysta flygekorren beaktas.

4 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, Björn Månssons förslag om återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Detaljplanen återremitteras för ny beredning, i väntan på att de juridiska processerna kring Malms flygplatsområde avslutas.

Ja-röster: 53
Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Katju Aro, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Tuula Haatainen, Joona Haavisto, Mia Haglund, Atte Harjanne, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Jukka Järvinen, Emma Kari, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Dan Koivulaakso, Vesa Korkkula, Johanna Laisaari, Petra Malin, Otto Meri, Matti Niiranen, Laura Nordström, Hannu Oskala, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Amanda Pasanen, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Daniel Sazonov, Satu Silvo, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Lilja Tamminen, Pilvi Torsti, Reetta Vanhanen, Juhana Vartiainen, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 31
Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Joel Harkimo, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Pia Kopra, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Dani Niskanen, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Wille Rydman, Suldaan Said Ahmed, Mirita Saxberg, Juhani Strandén, Ulla-Marja Urho, Laura Varjokari, Sinikka Vepsä, Paavo Väyrynen

Blanka: 1
Silja Borgarsdottir Sandelin

Stadsfullmäktige godkände inte ledamoten Björn Månssons förslag om återremiss.

5 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, Nuutti Hyttinens förslag om återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Helsingfors stad har förbundit sig vid ambitiösa klimatmål och vill vara en föregångare i att stävja klimatförändringen. För att Helsingfors ska vara tryggt och klimathållbart också under förändrade förhållanden, anpassar sig staden också till klimatförändringen. Helsingfors stad har satt som mål att vara kolneutral år 2035. Då leder verksamheten inom Helsingfors stads område inte längre till någon uppvärmning av klimatet. Kolneutralitet innebär att de utsläpp av växthusgaser som uppstår inom Helsingfors är lika stora eller mindre än de utsläpp som Helsingforsområdet binder. Grundberedningen i Malms flygplatsområde är verksamhet som sker inom Helsingfors, och utsläppen från denna bör beaktas vid granskningen av hur kolneutraliteten och över lag klimatmålen uppnås, också i det fall att de råvaror som används vid byggandet och grundberedningen, såsom betongen, produceras utanför stadens gränser. En granskning av annat slag skulle vara förståndsmässigt ohederlig och medger deloptimering, där stadens beslutsfattare kan gröntvätta sin verksamhet genom att skenbart flytta utsläppen utanför stadens gränser, trots att de i realiteten orsakas av stadens verksamhet.  Ärendet återremitteras för ny beredning utgående från att det som en del av den nya beredningen av detaljplanen utarbetas en övergripande bedömning av detaljplanens klimatkonsekvenser med hänsyn till alla utsläpp som uppstår vid byggandet och grundberedningen i detaljplaneområdet, också om dessa utsläpp i fråga om materialtillverkningen sker utanför stadens gränser. Den utredning om utsläppen vid byggandet och grundberedningen som bedömningsarbetet resulterat i är ett viktigt kriterium, utifrån vilket stadsfullmäktige kan bedöma om det är motiverat att inleda projektet med hänsyn till stadens klimatmål.

Ja-röster: 54
Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Katju Aro, Silja Borgarsdottir Sandelin, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Tuula Haatainen, Joona Haavisto, Mia Haglund, Atte Harjanne, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Jukka Järvinen, Emma Kari, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Dan Koivulaakso, Vesa Korkkula, Johanna Laisaari, Petra Malin, Otto Meri, Matti Niiranen, Laura Nordström, Hannu Oskala, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Amanda Pasanen, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Daniel Sazonov, Satu Silvo, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Lilja Tamminen, Pilvi Torsti, Reetta Vanhanen, Juhana Vartiainen, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 31
Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Joel Harkimo, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Pia Kopra, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Dani Niskanen, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Wille Rydman, Suldaan Said Ahmed, Mirita Saxberg, Juhani Strandén, Ulla-Marja Urho, Laura Varjokari, Sinikka Vepsä, Paavo Väyrynen

Stadsfullmäktige godkände inte ledamoten Nuutti Hyttinens förslag om återremiss.

6 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, Atte Kalevas förslag om återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Flygekorren är fridlyst enligt direktiv och då man gör upp detaljplaner ska man iaktta vad som föreskrivs i 49 § i naturvårdslagen om förbud mot att förstöra och försämra de platser där den förökar sig och rastar, även genom detaljplanens innehållskrav som en beskrivning av naturvärdena. I 54.2 § i MBL konstateras det att ”Den byggda miljön och naturmiljön skall värnas och särskilda värden i anslutning till dem får inte förstöras.” Och eftersom utredningarna för detaljplanen inte tagit hänsyn till de aktuella uppgifterna, blir även  9 § i MBL tillämplig.
Enligt KAER Oy:s nya utredningar om flygekorrar i Malms flygfältsområde kan det anses vara sannolikt att det på det detaljplanerade området finns platser där flygekorren rastar och bygger bo. För att detaljplanen ska gå vidare krävs det därmed att staden får undantagslov av NTM-centralen. Eftersom det inte finns något undantagslov, är det motiverat att misstänka att detaljplanen är lagstridig. Ärendet återremitteras för ny beredning på så sätt att betydligt mer preciserade utredningar om den fridlysta flygekorren beaktas.

Ja-röster: 54
Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Katju Aro, Silja Borgarsdottir Sandelin, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Tuula Haatainen, Joona Haavisto, Mia Haglund, Atte Harjanne, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Jukka Järvinen, Emma Kari, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Dan Koivulaakso, Vesa Korkkula, Johanna Laisaari, Petra Malin, Otto Meri, Matti Niiranen, Laura Nordström, Hannu Oskala, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Amanda Pasanen, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Daniel Sazonov, Satu Silvo, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Lilja Tamminen, Pilvi Torsti, Reetta Vanhanen, Juhana Vartiainen, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 31
Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Joel Harkimo, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Pia Kopra, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Dani Niskanen, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Wille Rydman, Suldaan Said Ahmed, Mirita Saxberg, Juhani Strandén, Ulla-Marja Urho, Laura Varjokari, Sinikka Vepsä, Paavo Väyrynen

Stadsfullmäktige fortsatte behandlingen av ärendet.

Ledamoten Sirpa Asko-Seljavaara understödd av ledamoten Björn Månsson föreslog att stadsfullmäktige skulle förkasta beslutsförslaget med följande motivering:

Malms flygfält har oersättliga naturvärden, museala värden och kulturvärden, likaså möjligheter till för staden betydande kommersiell verksamhet. Planläggningen av flygplatskvarteret för bostäder bör därför förkastas och fältet reserveras för luftfart. Till de mest betydande naturvärdena hör att fiskbeståndet i Stickelbackabäcken förintas, om man börjar gräva och påla i den upp till 17 meter tjocka bädden av sulfidlera under fältet. Stickelbackabäcken har med frivilliga krafter kunnat restaureras så att till och med bäcköringen leker i den. Behandlingen av lerbädden leder till att sulfatmassorna blir upplösta och att det uppstår svavelsyra, som dödar fiskarna.

Under diskussionen framställdes två förslag till hemställningsklämmar.

Ledamoten Daniel Sazonov understödd av Risto Rautava föreslog följande hemställningskläm:

Ledamoten Sami Muttilainen understödd av Laura Kolbe föreslog följande hemställningskläm:

Omröstningsordning

Först togs ledamoten Sirpa Asko-Seljavaaras förslag om förkastande upp till omröstning. Därefter togs hemställningsklämmarna särskilt upp till omröstning.

7 omröstningen

Stadsstyrelsens förslag JA, förkastande NEJ

JA-förslag: Stadsstyrelsen
NEJ-förslag: Malms flygfält har oersättliga naturvärden, museala värden och kulturvärden, likaså möjligheter till för staden betydande kommersiell verksamhet. Planläggningen av flygplatskvarteret för bostäder bör därför förkastas och fältet reserveras för luftfart. Till de mest betydande naturvärdena hör att fiskbeståndet i Stickelbackabäcken förintas, om man börjar gräva och påla i den upp till 17 meter tjocka bädden av sulfidlera under fältet. Stickelbackabäcken har med frivilliga krafter kunnat restaureras så att till och med bäcköringen leker i den. Behandlingen av lerbädden leder till att sulfatmassorna blir upplösta och att det uppstår svavelsyra, som dödar fiskarna.

Ja-röster: 53
Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Katju Aro, Silja Borgarsdottir Sandelin, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Tuula Haatainen, Joona Haavisto, Mia Haglund, Atte Harjanne, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Jukka Järvinen, Emma Kari, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Dan Koivulaakso, Vesa Korkkula, Johanna Laisaari, Petra Malin, Otto Meri, Matti Niiranen, Laura Nordström, Hannu Oskala, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Amanda Pasanen, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Lilja Tamminen, Pilvi Torsti, Reetta Vanhanen, Juhana Vartiainen, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 31
Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Joel Harkimo, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Pia Kopra, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Dani Niskanen, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Wille Rydman, Suldaan Said Ahmed, Mirita Saxberg, Juhani Strandén, Ulla-Marja Urho, Laura Varjokari, Sinikka Vepsä, Paavo Väyrynen

Blanka: 1
Satu Silvo

Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag.

8 omröstningen

Ledamoten Daniel Sazonovs hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Då detaljplanen godkänns förutsätter stadsfullmäktige att man utreder möjligheterna för att Luftfartsmuseet, som söker nya lokaler, erbjuds lokaler på området, i synnerhet i den skyddade flygstationsbyggnaden och hangaren som finns där.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 32
Ted Apter, Harry Bogomoloff, Fatim Diarra, Tuula Haatainen, Joona Haavisto, Juha Hakola, Atte Harjanne, Eveliina Heinäluoma, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Otso Kivekäs, Kauko Koskinen, Johanna Laisaari, Otto Meri, Sami Muttilainen, Matti Niiranen, Hannu Oskala, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Petrus Pennanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Suldaan Said Ahmed, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Ulla-Marja Urho, Juhana Vartiainen, Sanna Vesikansa

Nej-röster: 5
Laura Finne-Elonen, Nuutti Hyttinen, Mika Raatikainen, Sinikka Vepsä, Paavo Väyrynen

Blanka: 48
Alviina Alametsä, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Katju Aro, Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Silja Borgarsdottir Sandelin, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Mia Haglund, Jussi Halla-aho, Joel Harkimo, Kaisa Hernberg, Veronika Honkasalo, Kati Juva, Jukka Järvinen, Atte Kaleva, Emma Kari, Mai Kivelä, Tapio Klemetti, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Pia Kopra, Vesa Korkkula, Heimo Laaksonen, Petra Malin, Björn Månsson, Dani Niskanen, Laura Nordström, Amanda Pasanen, Terhi Peltokorpi, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Tuomas Rantanen, Wille Rydman, Mirita Saxberg, Satu Silvo, Osmo Soininvaara, Juhani Strandén, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Lilja Tamminen, Pilvi Torsti, Reetta Vanhanen, Laura Varjokari, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Stadsfullmäktige godkände inte ledamoten Daniel Sazonovs förslag till hemställningskläm.

9 omröstningen

Ledamoten Sami Muttilainens hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ.

JA-förslag: Det utreds om det är möjligt att i området få en informationstavla om de gamla befästningarna i Malm.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 60
Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdottir Sandelin, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Tuula Haatainen, Mia Haglund, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Atte Harjanne, Eveliina Heinäluoma, Veronika Honkasalo, Nuutti Hyttinen, Jukka Järvinen, Atte Kaleva, Mai Kivelä, Tapio Klemetti, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Pia Kopra, Vesa Korkkula, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Johanna Laisaari, Petra Malin, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Dani Niskanen, Laura Nordström, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Risto Rautava, Wille Rydman, Suldaan Said Ahmed, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Juhani Strandén, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Ulla-Marja Urho, Laura Varjokari, Sinikka Vepsä, Anna Vuorjoki, Paavo Väyrynen

Nej-röster: 1
Otto Meri

Blanka: 24
Pentti Arajärvi, Katju Aro, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Joona Haavisto, Joel Harkimo, Kaisa Hernberg, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Emma Kari, Otso Kivekäs, Matti Niiranen, Hannu Oskala, Amanda Pasanen, Tuomas Rantanen, Laura Rissanen, Satu Silvo, Osmo Soininvaara, Lilja Tamminen, Reetta Vanhanen, Juhana Vartiainen, Sanna Vesikansa, Ozan Yanar

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Sami Muttilainens förslag till hemställningskläm.

Avvikande meningar

Ledamoten Mirita Saxberg anmälde avvikande mening med följande motivering:

Elektrisk luftfart är vardag och stadsborna rör sig naturligt med flyg. Helsingfors behöver ett lättillgängligt närflygfält. Malms flygfält blev invalt på listan över de sju mest hotade kulturobjekten i Europa år 2016. Flygfältet är en av de bäst bevarade fungerande flygplatserna från tiden före andra världskriget. Marken inom Malms detaljplaneområde är besvärlig, och det blir exceptionellt dyrt att låta bygga bostadshus där. Att bevara Malms flygfält är inte bara viktigt med tanke på natur- och kulturvärdena, utan också ekonomiskt förnuftigt.

Ledamoten Mika Ebeling anmälde avvikande mening med samma motivering.

Ledamoten Nuutti Hyttinen anmälde avvikande mening med samma motivering som ledamoten Mirita Saxberg och utöver det med följande motivering:

Inom Malms flygfältsområde förekommer ett flertal arter som är ovanliga på andra håll i Helsingfors. Strävandena att bygga i området minskar betydligt förutsättningarna för dessa arter att finnas kvar i området. Speciellt när det gäller fladdermössen har utredningarna varit bristfälliga, och de senaste utredningarna om flygekorren har visat tecken på flygekorrar inom mer vidsträckta områden än tidigare. Flygekorren är strängt skyddad med stöd av EU:s habitatdirektiv och Finlands naturvårdslag, och det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där den förökar sig och rastar. Enligt rättspraxis bör också de korridorer där arten tar sig fram utredas och skyddas. Planläggningen av området har beretts bristfälligt och tendentiöst så att tryggandet och bevarandet av såväl detaljplaneområdet som dess naturvärden har glömts bort. Det har inte ansökts om undantagslov av NTM-centralen för att försämra de platser där flygekorren rastar och bygger bo och därför finns det grundade skäl att misstänka att detaljplanen är lagstridig. Det föreslagna byggandet kan ha avsevärda negativa konsekvenser också för områdena kring detaljplaneområdet i form av avrinningsvatten, och dessa konsekvenser har inte beaktats adekvat vid beredningen.

Helsingfors stad har förbundit sig vid ambitiösa klimatmål och vill vara en föregångare i att stävja klimatförändringen. För att Helsingfors ska vara tryggt och klimathållbart också under förändrade förhållanden, anpassar sig staden också till klimatförändringen. Helsingfors stad har satt som mål att vara kolneutral år 2035. Då leder verksamheten inom Helsingfors stads område inte längre till någon uppvärmning av klimatet. Kolneutralitet innebär att de utsläpp av växthusgaser som uppstår inom Helsingfors är lika stora eller mindre än de utsläpp som Helsingforsområdet binder.

Grundberedningen i Malms flygplatsområde är verksamhet som sker inom Helsingfors, och utsläppen från denna bör beaktas vid granskningen av hur kolneutraliteten och över lag klimatmålen uppnås, också i det fall att de råvaror som används vid byggandet och grundberedningen, såsom betongen, produceras utanför stadens gränser. En granskning av annat slag skulle vara förståndsmässigt ohederlig och medger deloptimering, där stadens beslutsfattare kan gröntvätta sin verksamhet genom att skenbart flytta utsläppen utanför stadens gränser, trots att de i realiteten orsakas av stadens verksamhet. Då det inte har gjorts någon övergripande bedömning av klimatkonsekvenserna av att Malms flygplatsområde bebyggs, kan det bedömas att detaljplanen också strider mot stadens egna klimatmål och stadsstrategin.

Ledamöterna Sirpa Asko-Seljavaara, Laura Finne-Elonen, Jussi Halla-aho, Joel Harkimo, Atte Kaleva, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Pia Kopra, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Mari Rantanen, Juhani Strandén, Laura Varjokari, Sinikka Vepsä och Paavo Väyrynen anmälde avvikande mening med samma ovannämnda motiveringar som ledamöterna Mirita Saxberg och Nuutti Hyttinen.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 310 36154

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Utdrag

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Detaljplanelösningens centrala innehåll

Detaljplaneändringen (detaljplanelösningen) gäller ett område i södra delen av Malms flygfältsområde, kring de skyddade flygfältsbyggnaderna och intill Tattaråsvägen. Detaljplanelösningen gör det möjligt att bygga ett nytt bostadsområde med närservice och parkområden för ungefär 2 200 invånare. Detaljplanelösningen innebär att målen i dispositionsplanen för Malms flygfältsområde kan nås.

Målet är att anlägga ett attraktivt, hållbart och urbant område som har mångsidiga funktioner och som stöder sig på spårvagnsförbindelser. Områdets historia och tidsskikt görs synliga i den nya stadsmiljön, och det nya som byggs anpassas till platsens kulturhistoriska värden. Det nya byggnadsskiktet planeras så att stadsbilden blir högklassig. Principerna för hållbart byggande tillämpas, och målet är att stödja byggandet av en koldioxidneutral stadsdel.

För området har planerats sju bostadskvarter, en räddningsstation, en skola och ett daghem, Flygplatsparken, dvs. det centrala grönområdet i det parknätverk som anläggs i hela flygfältsområdet, och dessutom två mindre parker. I gatuplanet anvisas affärslokaler vid Luftbrovägen och Tattaråsvägen och intill den öppna platsen vid Spilvegränden. De parkeringshus som tjänar området byggs som en del av bostadskvarteren.

Den nya bostadsvåningsytan uppgår till 100 075 m², servicevåningsytan till 11 500 m², våningsytan för verksamhetsbyggnader till 13 288 m² och våningsytan för lokaler för samhällsteknisk försörjning till 4 000 m². Det genomsnittliga exploateringstalet (e) för bostadstomterna är 1,57. Antalet invånare ökar med ca 2 200.

I anslutning till detaljplanelösningen har det utarbetats en trafikplan (ritning nr 7033), enligt vilket området får ett helt nytt gatunät som tjänar den nya dispositionen.

Att detaljplanelösningen genomförs har speciellt den effekten att utbyggnaden av området skapar förutsättningar för en mångsidig bostadsproduktion och för service på ett ställe som är lätt att nå med hållbara färdmedel. Också en utveckling mot differentiering, dvs. segregation, förebyggs genom en högklassig boendemiljö.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Detaljplanelösningen främjar stadens strategiska mål om en stadsstruktur som stöder sig på snabbspårvägar. I Generalplan 2016 för Helsingfors är detaljplaneområdet upptaget som område där boende dominerar och som rekreations- och grönområde. Dessutom har området beteckningen närcentrum C3. En snabbspårväg har angetts genom området. Detaljplanelösningen motsvarar Generalplan 2016 för Helsingfors.

Stadsmiljönämnden godkände 11.12.2018 en precisering av dispositionsplanen för Malms flygplatsområde, daterad 4.12.2018, i fråga om Nallebranten och Flygplatskvarteren (planeringsprinciper) som underlag för detaljplaneändringen. Preciseringen av dispositionsplanen går ut på att de synnerligen viktiga naturvärdena i flygfältsområdet ska bevaras.

Största delen av detaljplaneområdet finns inom en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009/Malms flygplats). Malms flygplats har också av den internationella organisationen DOCOMOMO tagits upp bland den finländska modernismens betydande verk från slutet av 1920-talet till 1970-talet. De värdefullaste byggnaderna, flygplatsens terminalbyggnad och hangar, har skyddats genom detaljplanen Malms flygplats byggnader nr 12450, som vann laga kraft 2019.

I detaljplaneområdet finns också befästningsanläggningar från tiden för första världskriget. De är i detaljplanen upptagna som fasta fornlämningar fredade med stöd av lagen om fornminnen (295/1963).

Utgångspunkter för området och nuläge

Flygplatskvarterens detaljplaneområde hör så gott som helt till Malms flygplatsområde, som är en byggd kulturmiljö av riksintresse. I området finns södra delen av flygfältet, startbanor och byggnader och konstruktioner som hänför sig till flygfältsverksamheten, tre baracker från en barackby som tyskarna byggde på 1940-talet, en brandstation, låga verksamhetsbyggnader och bostadshus med komplementbyggnader, ett träningshopptorn för brandmän, en tennisplan och en liten ishockeyrink. I södra delen av området finns landbefästningar från tiden för första världskriget, rester av gamla Borgåvägen och sträckningen för den historiska Stora Strandvägen, som ledde från Åbo till Viborg. Genom området går också det populära friluftsstråket runt flygfältet och en stamledning för naturgas. Växtligheten söder om terminalen och hangaren är tämligen frodig och träden fullvuxna. Höjdskillnaderna i området är måttliga.

För området gäller flera detaljplaner från åren 1964–2009. I detaljplanerna är området upptaget som flygfältsområde, parkområde, kvartersområde för industri- och lagerbyggnader och gatuområde.

Helsingfors stad äger området.

Kostnader för detaljplanelösningen

Detaljplanelösningen medför följande kostnader för staden, exklusive mervärdesskatt:

Staden får tomtinkomster i och med detaljplaneändringen. Värdet på byggrätten har preliminärt uppskattats vara ca 50–55 miljoner euro.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt 7.4–6.5.2020, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.

Det kom in 24 anmärkningar mot detaljplaneförslaget, och 14 av dem innehöll ett krav på att framläggandet ska uppskjutas till tiden efter undantagsförhållandena till följd av coronapandemin. Dessa påpekanden gällde framläggandet under tiden för undantagsförhållandena, växelverkan, beaktandet av åsikter och presentationsmaterialet för planen. Till dessa påpekanden har det på s. 60–62 i rapporten om växelverkan getts ett svar, varav det framgår att planläggningsprocessen har pågått länge och att växelverkan har genomförts på många olika sätt. Påpekandena gällde dessutom bedömningen av miljökonsekvenser, planläggningsprocessens gång, dimensioneringen av byggandet och dess konsekvenser för stadsbilden och landskapet, beaktande av RKY-området, konsekvenserna för den civila luftfarten, beaktande av fredningsförslagen, planeringstävlingarna, markens beskaffenhet och naturvärdena.

Följande myndigheter gav utlåtande om förslaget till detaljplan: Helen Elnät Ab, Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Museiverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) och Gasgrid Finland Oy. Påpekandena i utlåtandena gällde vattenförsörjningen, eldistributionen, kollektivtrafiken, värdena i RKY-området, detaljplaneområdenas storlek på Malms före detta flygfält, innehållskraven i 45 § i MBL, konsekvensbedömning av trafiksystemet och landsvägsnätet, bullerbekämpningen, utredning av luftkvaliteten, flygekorrens förbindelser, bestämmelserna om hantering av dagvatten och om grundvattenområdet och den gasledning som ska flyttas.

Åtgärder efter att detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Det som framförts i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.

I detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet gjordes ändringar efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).

De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med berörda parter.

Närmare motiveringar

Konsekvenserna av detaljplanelösningen och de närmare motiveringarna till denna framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Behandling i nämnden och fortsatta åtgärder

Stadsstyrelsen konstaterar att det vid behandlingen av detaljplaneförslaget i nämnden förrättades en omröstning om återremiss av förslaget för ny beredning. Återremiss förslogs på följande grunder: Det justerade förslaget till detaljplaneändring för Flygplatskvarteren (Malms flygfältsområde) återremitteras för beredning utgående från att resultatet av de preciserade naturutredningarna om flygekorren med behövliga tillståndsförfaranden ska beaktas vid den nya beredningen. Vid omröstningen gavs 10 Ja-röster (föredragandens förslag) och 3 Nej-röster (förslaget om återremiss). Den som hade föreslagit återremiss anmälde avvikande mening i ärendet genom att reservera sig mot beslutet.

Med anledning av en utredning som stadsmiljösektorn gett 16.2.2021 konstaterar stadsstyrelsen följande:

I de naturutredningar som utarbetats för området under beredningen av detaljplanen har det inte upptäckts sådana platser som enligt 49 § 1 mom. i naturvårdslagen (1096/1996) är skyddade för att flygekorren förökar sig och rastar där. I närheten av detaljplaneområdet har det dock i samband med den tidigare planläggningen observerats flygekorrar. Förbudet att förstöra och försämra sådana platser där flygekorren förökar sig och rastar gäller direkt med stöd av lagen och kommer att tillämpas då bygglov och andra tillstånd beviljas för området.

Flygekorren är med stöd av EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG) och naturvårdslagen (39 § och 49 §) en fridlyst och skyddad art. Det är med stöd av naturvårdslagen förbjudet att förstöra och försämra de platser där arten förökar sig och rastar, dvs. i praktiken boträd med omgivande träd och behövliga förbindelser. Skyddet av flygekorren baserar sig på reglering på lagnivå, och det går inte att avvika från skyddet av arten genom en detaljplan.

Flygekorrens aktivitetsområde förändras årligen och arten sprider sig till nya områden. Därför har det ansetts vara ändamålsenligt att redan i förväg utreda flygekorrens potentiella möjligheter att ta sig fram i det område som ingår i dispositionsplanen för Malms flygplatsfältsområde. För att artens gynnsamma skyddsnivå ska bevaras bör det finnas förbindelser i trädkronorna och lämpliga möjligheter för flygekorren att ta sig från området till mer vidsträckta grönområden. De förbindelser som ska bevaras och utvecklas i omgivningen kring Flygplatskvarterens detaljplaneområde går enligt nätverksplanen för flygekorren (Helsingin liito-oravaverkosto 2019. Helsingfors stad, stadsmiljösektorns publikationer 2020:2) i nordsydlig riktning öster om Nallebrantens detaljplaneområde över Tattaråsvägen och vidare mot Malms begravningsplats och norr om Smedsbacka mot Stickelbackabäckens dal. De förbindelser som ska utvecklas norr om Malms flygfältsområde leder över Lahtisleden till Stensböle grönområde. Flygplatskvarterens detaljplaneområde är inte en betydande rutt för flygekorren med tanke på den omfattande granskningen i nätverksplanen, eftersom området gränsar till det öppna flygfältsområdet och till industriområdena i Tattaråsen och vid Hyttvägen, genom vilka flygekorrarna inte kan ta sig fram.

Staden granskar årligen flygekorrens utbredning och beaktar då också observationer gjorda av andra. Förekomsten av flygekorre utreds årligen i omgivningen kring Malms före detta flygfält. Tidigare observationer har beskrivits i rapporter från åren 2016, 2018, 2019 och 2020. Inventeringarna görs i mars–april när flygekorren bygger bo. De i naturvårdslagen avsedda platser där flygekorrarna förökar sig är de ställen där får de ungar. Med de platser där flygekorrarna rastar avses de ställen där de håller till på dagarna. Platserna där de förökar sig och rastar omfattar boträden och de träd i närheten som erbjuder skydd och näring.

I Flygplatskvarterens område utreds det aktuella läget för flygekorrens utbredning vid den fortsatta planeringen. Med stöd av utredningarna bestäms de fortsatta åtgärderna för att en tillräcklig skyddsnivå för arten ska bibehållas. Åtgärderna och planerna för området diskuteras med miljömyndigheterna. Om det skulle hittas nya platser där flygekorren förökar sig och rastar i detaljplaneområdet, går det att ansöka om undantag från skyddet av flygekorren. Det är möjligt att göra undantag från skyddet bara med tillstånd av närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) (49 § i naturvårdslagen), förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna och att det finns en tvingande orsak som har ett väsentligt allmänintresse.

För närvarande pågår beredningen av en ändring av naturvårdslagen, och i detta sammanhang granskas möjligheten till ekologisk kompensation och genomförande av sådan. Dessutom föreslås det i Helsingfors verksamhetsprogram för tryggande av naturens mångfald att en modell för ekologisk kompensation ska utvecklas i Helsingfors. Om stadsfullmäktige godkänner detaljplaneändringen på det sätt som stadsstyrelsen föreslår, kommer stadsstyrelsen vid verkställigheten att förutsätta att ett pilotprojekt med kompensationsmodellen genomförs i Malms flygfältsområde.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 310 36154

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Bilagor

Bilagematerial

Sökande av ändring

Utdrag

För kännedom

Stadsmiljönämnden

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion

Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden

Stadsmuseet

Detaljplaneläggning

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 22.03.2021 § 201

HEL 2018-008324 T 10 03 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy 38. kaupunginosan (Malmi, Tattariharju, Malmin lentokenttä) korttelin 38171 tonttia 23, osaa korttelin 38173 tonttia 6  sekä puisto-, lentokenttä-, suojaviher- ja katualuetta koskevan asemakaavan muutoksen (muodostuvat uudet korttelit 38263–38268) 17.3.2020 päivätyn ja 26.1.2021 muutetun piirustuksen nro 12623 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.

Parhaillaan on käynnissä luonnonsuojelulain muutoksen valmistelu, jonka yhteydessä tarkastellaan ekologista kompensaatiota ja sen toteuttamista. Lisäksi Helsingin luonnon monimuotoisuuden turvaamisen toimintaohjelmassa esitetään ekologisen kompensaation mallin kehittämistä Helsingissä. Mikäli kaupunginvaltuusto hyväksyy asemakaavan muuttamisen kaupunginhallituksen esittämällä tavalla, kaupunginhallitus edellyttää täytäntöönpanon yhteydessä, että kompensaatiomallia pilotoidaan Malmin lentokenttäalueella.

Käsittely

22.03.2021 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Palautusehdotus:

Mika Raatikainen: Kaupunginhallitus päättää palauttaa asemakaavan valmisteltavaksi uudelleen. Malmin lentokenttäalueella esiintyy lukuisia uhanalaisia ja muualla Helsingissä harvinaisia eliölajeja. Pyrkimykset rakentaa alueelle haittaavat merkittävästi näiden lajien alueella säilymisen edellytyksiä. Erityisesti lepakoiden osalta selvitykset ovat olleet puutteellisia ja viimeisimmät liito-oravaselvitykset ovat havainneet merkkejä liito-oravista aikaisempaa laajemmilla alueilla. Liito-orava on tiukasti suojeltu EU:n luontodirektiivin ja Suomen luonnonsuojelulain perusteella ja sen lisääntymis- ja levähdyspaikkojen hävittäminen sekä heikentäminen on kiellettyä. Oikeuskäytännön mukaisesti myös lajin kulkuyhteyksiä pitää selvittää ja suojella. MRL 54.2 § mukaan "Rakennettua ympäristöä ja luonnonympäristöä tulee vaalia eikä niihin liittyviä erityisiä arvoja saa hävittää.” Koska kaavan selvityksissä ajantasaisia tietoja ei ole otettu huomioon, tulee huomioida myös MRL 9 §.

KAER Oy:n Malmin lentokenttäalueella tekemien uusien liito-oravaselvitysten perusteella voidaan pitää todennäköisenä, että Lentoasemankortteleiden alueella sijaitsee liito-oravien levähdys- ja pesäpaikkoja. Kaavan eteneminen vaatii näin ollen sitä, että kaupunki saa ELY-keskukselta poikkeusluvan. Koska poikkeuslupaa ei ole, on perusteltu syy epäillä, että kaava on lainvastainen.

Alueen kaavoitus on valmisteltava uudestaan siten, että kaava-alueen monimuotoisen biotoopin luontoarvot selvitetään ja säilytetään vähintään nykyisellä tasollaan. Liito-oravan elinympäristön heikentyminen alueella on estettävä. Rakentamisen vaikutukset lähialueille, joiden luontoarvojen säilymiseen kaava-alueen rakentaminen vaikuttaisi, on tutkittava huolellisesti ja pidättäydyttävä sellaisesta toiminnasta, joka vahingoittaisi esimerkiksi lähialueiden vesistöjä, kuten Longinojaa, valumavesien muodossa.

Helsingin kaupunki on sitoutunut kunnianhimoisiin ilmastotavoitteisiin ja haluaa olla edelläkävijä ilmastonmuutoksen hillinnässä. Jotta kaupunki on turvallinen ja ilmastonkestävä myös muuttuvissa olosuhteissa, Helsinki myös sopeutuu ilmastonmuutokseen. Helsingin kaupunki on asettanut tavoitteeksi olla hiilineutraali vuonna 2035. Tällöin Helsingin alueella tapahtuva toiminta ei enää aiheuta ilmaston lämpenemistä. Hiilineutraalius tarkoittaa sitä, että Helsingin alueella syntyvät kasvihuonekaasupäästöt ovat yhtä suuret tai pienemmät kuin Helsingin alueen sitomat päästöt.

Malmin lentoasema-alueella tapahtuva esirakentaminen on Helsingin alueella tapahtuvaa toimintaa ja siitä aiheutuvat päästöt tulee huomioida hiilineutraaliuden ja yleisemminkin ilmastotavoitteiden toteutumisen tarkastelussa, vaikka rakentamisessa ja esirakentamisessa käytetyt raaka-aineet, kuten betoni, tuotettaisiinkin kaupungin rajojen ulkopuolella. Muunlainen tarkastelu olisi älyllisesti epärehellistä ja mahdollistaa osaoptimoinnin, jossa kaupungin päättäjät voivat viherpestä toimintaansa siirtämällä kaupungin toiminnasta tosiasiallisesti aiheutuvat päästöt näennäisesti kaupungin rajojen ulkopuolelle. Kaavan uudelleenvalmistelun osana tulee laatia kaavan ilmastovaikutusten kokonaisvaltainen arviointi, jossa huomioidaan kaikki kaava-alueen rakentamisesta ja esirakentamisesta aiheutuvat päästöt, vaikka nämä päästöt tapahtuisivat materiaalien valmistuksen osalta kaupungin rajojen ulkopuolella.

Kannattaja: Marcus Rantala

Asian käsittelyn keskeyttämisestä äänestettiin ennen keskustelun jatkamista.

Äänestys

JAA-ehdotus: Asian käsittelyä jatketaan
EI-ehdotus: Mika Raatikaisen palautusehdotuksen mukaisesti

Jaa-äänet: 13
Jasmin Hamid, Veronika Honkasalo, Arja Karhuvaara, Mai Kivelä, Seija Muurinen, Pia Pakarinen, Nasima Razmyar, Daniel Sazonov, Tomi Sevander, Anni Sinnemäki, Reetta Vanhanen, Jan Vapaavuori, Ozan Yanar

Ei-äänet: 2
Mika Raatikainen, Marcus Rantala

Kaupunginhallitus päätti jatkaa asian käsittelyä äänin 13 - 2.

Vastaehdotus:
Mai Kivelä: Lisätään esittelijän perusteluiden 33 kappaleeksi seuraavaa:

Parhaillaan on käynnissä luonnonsuojelulain muutoksen valmistelu, jonka yhteydessä tarkastellaan ekologista kompensaatiota ja sen toteuttamista. Lisäksi Helsingin luonnon monimuotoisuuden turvaamisen toimintaohjelmassa esitetään ekologisen kompensaation mallin kehittämistä Helsingissä. Mikäli kaupunginvaltuusto hyväksyy asemakaavan muuttamisen kaupunginhallituksen esittämällä tavalla, kaupunginhallitus edellyttää täytäntöönpanon yhteydessä, että kompensaatiomallia pilotoidaan Malmin lentokenttäalueella.

Kannattaja: Jan Vapaavuori

Kaupunginhallitus hyväksyi yksimielisesti Mai Kivelän vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

Mika Raatikainen jätti päätöksestä eriävän mielipiteen.

Mika Raatikainen jätti eriävään mielipiteeseensä seuraavat perustelut:

Malmin lentokenttäalueella esiintyy lukuisia uhanalaisia ja muualla Helsingissä harvinaisia eliölajeja. Pyrkimykset rakentaa alueelle haittaavat merkittävästi näiden lajien alueella säilymisen edellytyksiä. Erityisesti lepakoiden osalta selvitykset ovat olleet puutteellisia ja viimeisimmät liito-oravaselvitykset ovat havainneet merkkejä liito-oravista aikaisempaa laajemmilla alueilla. Liito-orava on tiukasti suojeltu EU:n luontodirektiivin ja Suomen luonnonsuojelulain perusteella ja sen lisääntymis- ja levähdyspaikkojen hävittäminen sekä heikentäminen on kiellettyä. Oikeuskäytännön mukaisesti myös lajin kulkuyhteyksiä pitää selvittää ja suojella. Alueen kaavoitus on valmisteltu puutteellisesti ja tarkoitushakuisesti siten, että sekä kaava-alueen että sen luontoarvojen turvaaminen ja säilyttäminen on unohdettu. Poikkeuslupaa ELY-keskukselta liito-oravan levähdys- ja pesimäalueen heikentämiseen ei ole haettu, joten on perusteltu syy epäillä, että kaava on lainvastainen. Esitetyllä rakentamisella voi olla merkittäviä kielteisiä vaikutuksia myös kaava-aluetta ympäröiville alueille esimerkiksi valumavesien muodossa eikä näitä vaikutuksia ole valmistelussa asianmukaisesti huomioitu.

Helsingin kaupunki on sitoutunut kunnianhimoisiin ilmastotavoitteisiin ja haluaa olla edelläkävijä ilmastonmuutoksen hillinnässä. Jotta kaupunki on turvallinen ja ilmastonkestävä myös muuttuvissa olosuhteissa, Helsinki myös sopeutuu ilmastonmuutokseen. Helsingin kaupunki on asettanut tavoitteeksi olla hiilineutraali vuonna 2035. Tällöin Helsingin alueella tapahtuva toiminta ei enää aiheuta ilmaston lämpenemistä. Hiilineutraalius tarkoittaa sitä, että Helsingin alueella syntyvät kasvihuonekaasupäästöt ovat yhtä suuret tai pienemmät kuin Helsingin alueen sitomat päästöt.

Malmin lentoasema-alueella tapahtuva esirakentaminen on Helsingin alueella tapahtuvaa toimintaa ja siitä aiheutuvat päästöt tulee huomioida hiilineutraaliuden ja yleisemminkin ilmastotavoitteiden toteutumisen tarkastelussa, vaikka rakentamisessa ja esirakentamisessa käytetyt raaka-aineet, kuten betoni, tuotettaisiinkin kaupungin rajojen ulkopuolella. Muunlainen tarkastelu olisi älyllisesti epärehellistä ja mahdollistaa osaoptimoinnin, jossa kaupungin päättäjät voivat viherpestä toimintaansa siirtämällä kaupungin toiminnasta tosiasiallisesti aiheutuvat päästöt näennäisesti kaupungin rajojen ulkopuolelle. Kun kokonaisvaltaista ilmastovaikutusten arviointia Malmin lentoasema-alueen rakentamisesta ei ole laadittu, voidaan arvioida, että kaava on myös kaupungin omien ilmastotavoitteiden ja kaupunkistrategian vastainen.

15.03.2021 Pöydälle

Esittelijä

kansliapäällikkö

Sami Sarvilinna

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154

tanja.sippola-alho(a)hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 26.01.2021 § 27

HEL 2018-008324 T 10 03 03

Hankenumero 4844_10, 4844_13

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle

        17.3.2020 päivätyn ja 26.1.2021 muutetun asemakaavan muutosehdotuksen nro 12623 hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 38. kaupunginosan (Malmi, Tattariharju, Malmin lentokenttä) korttelin 38171 tonttia 23, osaa korttelin 38173 tonttia 6  sekä puisto-, lentokenttä-, suojaviher- ja katualuetta (muodostuvat uudet korttelit 38263–38268).

Lisäksi lautakunta päätti

        ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
 

        antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko

www.hel.fi/kaupunkiymparisto/fi

        ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa.

Käsittely

26.01.2021 Ehdotuksen mukaan

Asian aikana kuultavina olivat arkkitehti Salla Hoppu, tiimipäällikkö Kaisa Jama ja ympäristötarkastaja Tuomas Lahti. Asiantuntijat poistuivat kuulemisensa jälkeen kokouksesta.

Palautusehdotus:
Atte Kaleva: Lentoasemankortteleiden (Malmin lentokentän alue) tarkistettu asemakaavan muutosehdotus (nro 12623) palautetaan valmisteluun siten, että uudessa valmistelussa huomioidaan liito-oravan kohdalta tarkentuneiden luontoselvitysten tulokset tarvittavine lupamenettelyineen.

Kannattaja: Nuutti Hyttinen

Asian käsittelyn palauttamisesta äänestettiin ennen keskustelun jatkamista.

1 äänestys

JAA-ehdotus: Asian käsittelyä jatketaan
EI-ehdotus: Lentoasemankortteleiden (Malmin lentokentän alue) tarkistettu asemakaavan muutosehdotus (nro 12623) palautetaan valmisteluun siten, että uudessa valmistelussa huomioidaan liito-oravan kohdalta tarkentuneiden luontoselvitysten tulokset tarvittavine lupamenettelyineen.

Jaa-äänet: 10
Mia Haglund, Eveliina Heinäluoma, Noora Laak, Jape Lovén, Amanda Pasanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Anni Sinnemäki, Mikko Särelä, Satu Susanna Vartiainen

Ei-äänet: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva

Kaupunkiympäristölautakunta päätti jatkaa asian käsittelyä äänin 10-3.

Atte Kaleva jätti päätöksestä eriävän mielipiteen.

Atte Kaleva: Liito-orava on direktiivilaji, joka pitää ottaa kaavoituksessa huomioon luonnonsuojelulain 49 §:n lisääntymis- ja levähdyspaikan hävittämis- ja heikentämiskiellon lisäksi asemakaavan sisältövaatimusten kautta, luontoarvojen kuvaajana. MRL 54.2 § todetaan: "Rakennettua ympäristöä ja luonnonympäristöä tulee vaalia eikä niihin liittyviä erityisiä arvoja saa hävittää.” Ja koska kaavan selvityksissä ajantasaisia tietoja ei ole otettu huomioon, tulee käyttöön myös MRL 9 §.

KAER Oy:n Malmin lentokenttäalueella tekemien uusien liito-oravaselvitysten perusteella voidaan pitää todennäköisenä, että Lentoasemankortteleiden alueella sijaitsee liito-oravien levähdys- ja pesäpaikkoja. Kaavan eteneminen vaatii näin ollen sitä, että kaupunki saa ELY-keskukselta poikkeusluvan. Koska poikkeuslupaa ei ole, on perusteltu syy epäillä, että kaava on lainvastainen.

Kannattajat: Sirpa Asko-Seljavaara, Nuutti Hyttinen

19.01.2021 Pöydälle

31.03.2020 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

17.03.2020 Pöydälle

Esittelijä

kaupunkiympäristön toimialajohtaja

Mikko Aho

Lisätiedot

Salla Hoppu, arkkitehti, puhelin: 310 37240

salla.hoppu(a)hel.fi

Kaisa Jama, tiimipäällikkö, puhelin: 310 22980

kaisa.jama(a)hel.fi

Kari Tenkanen, liikenneinsinööri, puhelin: 310 37132

kari.tenkanen(a)hel.fi

Kaarina Laakso, tiimipäällikkö (teknistaloudelliset asiat), puhelin: 310 37250

kaarina.laakso(a)hel.fi

Sakari Mentu, arkkitehti (rakennussuojelu), puhelin: 310 37217

sakari.mentu(a)hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 6.5.2020

HEL 2018-008324 T 10 03 03

Helsingin kaupungin asemakaavoituspalvelu on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa koskien Malmin kaupunginosassa (KO 38) sijaitsevan Malmin lentokentän alueen asemakaavan muutosehdotuksesta. Kaupunginmuseo tarkastelee hanketta kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ja on päättänyt antaa asemakaavoitukselle seuraavan lausunnon.

Kaavaratkaisu koskee aluetta Malmin lentokentän alueen eteläosassa, suojeltujen lentokenttärakennusten ympärillä ja Tattariharjuntien varrella. Kaavan tavoitteena on mahdollistaa noin 2200 asukkaan uusi asuinalue lähipalveluineen ja puistoineen Malmin lentokentän etelälaidalle. Asuntorakentaminen on pääosin 4-8 kerroksista, mutta alueelle on suunniteltu sekä korkeampaa (korkeimmillaan 15-kerroksista) että pienimittakaavallisempaa rakentamista. Suunnittelualueen sisälle jää 2019 voimaan tullut lentokenttäalueen kortteleiden 38340 ja 38341 asemakaava, jolla sijaitsevat rakennukset eli lentoterminaali, hangaari ja autotallirakennus on suojeltu.

Kaavasuunnittelun lähtökohtana kaavaselostuksessa mainitaan RKY-alueen ominaispiirteiden säilyttäminen. Terminaalirakennuksen lisäksi kenttäkokonaisuuteen kuuluvat lentokonehalli ja kiitoradat. Kiitoteiden linjat säilytetään osana kaupunkirakennetta ja näkyvinä elementteinä Lentoasemanpuistossa. Myös avoin maisematila säilytetään puistossa matalan kasvillisuuden avulla. Nykyinen tielinja ja näkymä Malmin lentoaseman kadulta terminaalille säilytetään. Terminaali ja hangaari sijoittuvat Lentoasemanpuiston eteläreunaan ja ne rajaavat puistoaluetta kauas näkyvänä rakennusrintamana yhdessä rakennettavan koulun kanssa.

Suunnittelualue on pinta-alaltaan 25,5 ha, ja rakennusoikeutta on 130 683 k-m2. Puolet alueesta on puistoa ja toinen puoli kaupunkimaista rakennetta. Asuinkortteleiden kaavallinen ratkaisu perustuu suurkortteleihin, joissa rakentamisen mittakaava vaihtelee. Lentoasemanpuiston läheisyydessä rakentaminen madaltuu ja sovitetaan suojeltujen lentokenttärakennusten mittakaavaan. Lentoasemanpuisto on keskeinen osa koko lentokenttäalueelle kaavaillusta puistoverkostosta ja sillä on merkittävä rooli koko alueen identiteetin muodostumisessa.

Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavassa lentoaseman alue on osoitettu tiivistettäväksi taajamatoimintojen alueeksi sekä RKY-alueeksi, jolla on sovitettava yhteen osoitettu maankäyttö ja kulttuuriympäristön arvojen säilyminen. Helsingin 2018 voimaan tulleessa yleiskaavassa aluetta kehitetään pääasiassa asumisen, puistojen, virkistys- ja liikuntapalvelujen sekä lähipalvelujen käyttöön, jolla pääasiallisena tehokkuutena on 1,0 – 2,0.

Kaupunginmuseon lausunto:

Kaupunginmuseo on todennut aiemmissa lausunnoissaan alueen arvot RKY 2009 kohdealueena ja sen erityiset arvot ilmailuhistoriallisena kohteena, joiden tulee olla alueen suunnittelun lähtökohtana. Lisäksi Malmin lentoasema on valittu kansainvälisen DOCOMOMO-järjestön hyväksymään valikoimaan suomalaisen modernismin merkkiteoksia 1920-luvun lopulta 1970-luvulle.

Lentoasema valmistui toimintakuntoon joulukuussa 1936, avajaisia vietettiin 1938. Kentällä on merkittävä historia siviili-, sotilaskenttänä ja heti sodan jälkeen valvontakomission käyttöön ottamana kenttänä. Malmin merkitys kansainvälisenä lentoasemana väheni, kun yhä suurempien lentokoneiden edellyttämät kiitoradat valmistuivat Vantaalle Seutulaan olympiavuonna 1952. Näihin päiviin asti jatkunut toiminta on koostunut lentokoulutuksesta, yleisilmailusta ja viranomaislennoista.

Kaupunginmuseo on pitänyt tärkeänä, että asemakaavoituksella mahdollistetaan kenttäalueen ja kiitoteiden säilyminen muistumina kentästä ja sen käytöstä. Aiemmassa lausunnossaan kaupunginmuseo esitti myös, että asemakaava-alueella sijaitsevien 1940-luvulta peräisin olevien asuinparakkien säilymistä tulee tutkia. Puistoalueella on pyritty ottamaan huomioon alueen ominaispiirteitä ja historiaa suojelumääräyksin. Asemakaavaehdotuksessa Lentoasemanpuisto on merkitty VP-1: Puisto. Alueella sijaitsee kulttuurihistoriallisia arvoja. Lisäksi puistoalueella säilyvien kiitoteiden osat on merkitty s:llä: Säilytettävä alueen osa, jolla sijaitsee kiitorata. Alueen pintamateriaalin tulee erottua puistoalueella. Sen sijaan lentokentän toimintaan liittyneiden 1940-luvun asuinparakkeja ei ole kaavaratkaisussa huomioitu.

Arkeologinen kulttuuriperintö:

Malmin lentokentän eteläpuolella asemakaavan muutosalueella sijaitsee useita muinaismuistolain suojaamia ensimmäisen maailmansodan aikaisia Viaporin linnoituksen maarintaman linnoitteita ja vanha tielinjaus. Tukikohdat IX:1-3 sijaitsevat asuntorakentamiseen ja niiden piha-alueiksi osoitetuilla kohdilla kuten myös Vanhan Porvoontien tierauniona oleva osuus. Tien käytössä oleva osuus muutosalueella muuttuu Vanhan Viipurin maantie –nimiseksi kevyen liikenteen väyläksi.

Helsingin kaupungin asemakaavoituspalvelun kustantamana alueen muinaismuistojen dokumentointi suoritettiin syyskuussa 2019 Museoviraston toimesta. Linnoitteiden maanpäälliset osat ja joitakin esiin otetuista maanalaisista linnoitteista dokumentoitiin. Tutkimuksessa saatujen tulosten perusteella asemakaavoituspalvelun, Museoviraston ja Helsingin kaupungin-museon kesken päädyttiin asemakaavan muutosehdotuksen mukaiseen ratkaisuun. Maanpinnalla näkyvät rakenteet säilytetään ja rakennustöiden yhteydessä esiin tulevat mahdolliset maanalaiset linnoitteet tutkitaan ja ne voidaan poistaa dokumentoinnin jälkeen.

Malmin lentoaseman kadun aseman 3 länsipuoliset osat VP-alueella on merkitty sm-merkinnällä, jolla kielletään alueen kaivaminen, peittäminen, muuttaminen ja muu siihen kajoaminen muinaismuistolain nojalla. Kadun itäpuolella sijaitseva suojahuone asuinkorttelin 38341 pihalla on saanut sm-merkinnän. Kaavamääräyksen mukaan alueille on laadittava kunnostus- ja hoitosuunnitelma ja niistä koskevista toimenpiteistä on neuvoteltava museoviranomaisten kanssa.

Näitä kahta kohdetta ympäröi smd –alue, joka on rajattu Museoviraston muinaisjäännösrekisterin aseman 3 aluerajauksen mukaisesti. Alueella sijaitsee todennäköisesti peitettyjä linnoitteita, mutta myös tuhoutuneita. Näillä alueilla kaavamääräysten mukaan tulee tarvittaessa ottaa esiin ja dokumentoida rakennustöiden yhteydessä rakennuttajan kustannuksella mahdolliset esiin tulevat linnoitteet, jotka voidaan poistaa dokumentoinnin jälkeen.

Kastrupinkadun länsipuolella sijaitsee aseman 2 säilytettävä osa korttelissa 38264. Sitä ympäröi myös smd-alue. Aluerajaukset on tehty samoin periaattein kuin aseman 1 kohdalla. Niitä koskee myös samat määräykset kuin asemaa 3. Maahan kaivetut peittyneet tai peitetyt linnoitteet sijaitsevat asuntokortteleiden ja niiden pihojen ja kadun alueella.

Aseman 1 vähäiset jäännökset sijaitsevat Tattariharjuntie itäpuolella KTY-1 -alueella ja se on merkitty smd -alueena. Vanhan Porvoontien linjaus tutkittiin syyskuussa 2019 ja sen suojelu on poistettu ilman jatkotutkimusvaatimusta.

Asemakaavamuutosalueen muinaismuistoja koskevat rajat ja määräykset ovat käytyjen neuvottelujen mukaiset eikä kaupunginmuseolla ole niistä huomautettavaa.

Lopuksi:

Helsingin yleiskaavassa alue on osoitettu asumisen, puistojen, virkistys- ja liikuntapalvelujen sekä lähipalvelujen käyttöön. Yleiskaavaa ohjaavassa Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavassa lentoaseman alue on osoitettu tiivistettäväksi taajamatoimintojen alueeksi sekä RKY-alueeksi, jolla on sovitettava yhteen osoitettu maankäyttö ja kulttuuriympäristön arvojen säilyminen. Näiden tavoitteiden yhteensovittaminen on vaikeaa. Arvokkaan rakennusperinnön suojelun lisäksi kenttäalueen säilyttäminen mahdollisimman laajana ja avoimena, arkeologisen kulttuuriperinnön huomioon ottaminen sekä uuden rakentamisen sovittaminen kulttuuriympäristön arvoihin on kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta keskeistä. Käsillä olevassa asemakaavaehdotuksessa otetaan huomioon kulttuuriympäristön osien, rakenteiden ja arkeologisen perinnön säilymisen tavoitetta, mutta koska alueen käyttö tulee täydellisesti muuttumaan, sen keskeiset alkuperäiseen ja vuosikymmeniä jatkuneeseen toimintaan liittyvät kulttuurihistorialliset ominaispiirteet jäävät fragmentaarisiksi, eikä kokonaisuus enää hahmotu lentoasemaympäristönä.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 21.9.2018

Lisätiedot

Sari Saresto, kulttuuriympäristöpäällikkö, puhelin: +358 9 503756846

sari.saresto(a)hel.fi

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 04.02.2020 § 7

HEL 2018-008324 T 10 03 03

Päätös

Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12623 pohjakartan kaupunginosassa 38 Malmi. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Päätöksen perustelut

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:

Asemakaavan numero: 12623
Kaupunginosa: 38 Malmi
Kartoituksen työnumero: 22/2019
Pohjakartta valmistunut: 14.6.2019
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000

Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

merja.kyyro(a)hel.fi

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

timo.tolkki(a)hel.fi

Nimistötoimikunta 14.08.2019 § 57

HEL 2018-008324 T 10 03 03

Arkkitehti Salla Hoppu esitteli.

Nimistötoimikunta päätti esittää alueelle seuraavia uusia nimiä:

Brommankatu–Brommagatan

(katu)

Perustelu: Ryhmänimi (Malmin lentoaseman lentoreitit). Bromma on lentoasema Tukholmassa, Ruotsissa. Malmilta lennettiin sinne säännöllisesti kaupallisia lentoja vuodesta 1936 alkaen.

Hyppytorninpuisto–Hopptornsparken

(puisto): Paikalla sijaitsevan hyppytornin tai harjoitustornin mukaan, joka on otettu käyttöön vuonna 1994.

Kastrupinkatu–Kastrupgatan

(katu)

Perustelu: Ryhmänimi (Malmin lentoaseman lentoreitit). Kastrup on lentoasema Kööpenhaminassa, Tanskassa. Malmilta lennettiin sinne säännöllisesti kaupallisia lentoja vuodesta 1948 alkaen.

Lentoreitinpuisto–Flygruttsparken

(puisto)

Perustelu: Ryhmänimi (Malmin lentoaseman lentoreitit).

Malmin lentoaseman katu–Malms flygplats gata

(katu)

Perustelu: Liitynnäinen, Malmin lentoaseman mukaan.

Pulkovonkuja–Pulkovogränden

(katu)

Perustelu: Ryhmänimi (Malmin lentoaseman lentoreitit). Pulkovo (aik. Šosseinaja) on lentoasema Pietarissa Venäjällä. Malmilta lennettiin sinne säännöllisesti kaupallisia lentoja vuodesta 1948 alkaen.

Spilvenkuja–Spilvegränden

(katu)

Perustelu: Ryhmänimi (Malmin lentoaseman lentoreitit). Spilve on lentoasema Riiassa, Latviassa. Malmilta lennettiin sinne säännöllisesti kaupallisia lentoja vuodesta 1937 alkaen.

Tempelhofinkatu–Tempelhofsgatan

(katu)

Perustelu: Ryhmänimi (Malmin lentoaseman lentoreitit). Tempelhof on lentoasema Berliinissä, Saksassa. Malmilta lennettiin sinne säännöllisesti kaupallisia lentoja vuodesta 1937 alkaen.

Lentoreittien historiaa selvitettäessä käytettyjä lähteitä:

http://www.timetableimages.com/ttimages/complete/complete.htm

Wikipedia (suom., ruots., engl.)

John Wegg 1983: Finnair–The Art of Flying since 1923. Finnair.

Lisätiedot

Johanna Lehtonen, nimistönsuunnittelija, puhelin: 310 37386

johanna.lehtonen(a)hel.fi