§ 308

Den av ledamoten Paavo Arhinmäki väckta motionen om förbättring av samlingslokalerna för invånarna i Gårdsbacka

HEL 2020-001933 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Titta Reunanen, chef för områdesdelaktighet, telefon: 310 23437

titta.reunanen(a)hel.fi

Anu Markkola, delaktighetsansvarig, telefon: 310 36547

anu.markkola(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Ledamoten Paavo Arhinmäki och 16 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden bör se till att det i Gårdsbacka köpcentrum eller i dess närhet finns en lokal som tjänar föreningarnas verksamhet, särskilt äldre Gårdsbackabors behov. I samband med Gårdsbacka köpcentrum eller i dess närhet finns ett bibliotek, en ungdomsgård samt socialstationen Symppis och möteslokalen Wanha Posti. Enligt de som undertecknat motionen är ingen av dessa helt lämpliga särskilt för sådan förenings- och hobbyverksamhet som förutsätter tillgängliga möjligheter.

Att bjuda ut stadens lokaler för invånarbruk

Helsingfors stad stärker stadsbornas möjligheter att delta och påverka i enlighet med stadsstrategin och delaktighets- och interaktionsmodellen. I delaktighets- och interaktionsmodellen ingår att lokaler bjuds ut för gemenskapsaktiviteter och invånarnas egen självständiga verksamhet genom att öppna användningen av stadens lokaler. Genom att bjuda ut offentliga och privata lokaler för öppna gemenskapsaktiviteter stöds de lokalt jämlika möjligheterna till deltagande och samhörigheten. Helsingfors främjar aktivt den tillfälliga användningen av offentliga områden för kultur- och medborgarverksamhet och användningen av underutnyttjande lokaler som inte är i stadens ägo.

Stadsstyrelsen beslutade om principerna för invånaranvändningen av stadens lokaler 20.8.2018, § 505. Med hjälp av principer för invånaranvändningen underlättas användningen av stadens lokaler för invånarnas kultur- och medborgarverksamhet. Huvudregeln i principerna är att lokalerna utanför den egentliga användningstiden står till medborgarsamhällets och den tredje sektorns förfogande. Stadsstyrelsen uppmanade dessutom stadsmiljösektorn att beakta möjligheterna till invånarbruk i tillämpliga delar i alla nybyggnads- och ombyggnadsprojekt samt de andra sektorerna att se till att de lokaler som de förvaltar över och som lämpar sig för invånarbruk förs in i det elektroniska reserveringssystemet.

I Helsingfors stads fastighetspolitiska program, som stadsstyrelsen godkände 24.6.2019, § 485, konstateras att Helsingfors är en ansvarsfull fastighetsägare, till vilket också hör att staden sköter om lokalernas tillgänglighet. Lokalerna ska vara användbara för alla stadsbor. I samband med omdisponeringar beaktas de särskilda behoven för invånarbruket. Målet är att det är lätt och tryggt att använda stadens lokaler för utbildnings-, medborgar- och kulturverksamhet. Invånarbruket av stadens lokaler främjas genom ändringar i lokalernas låsningar, passerkontroll och hustekniska system, såsom ventilation och styrning av belysningen, så att de tjänar användningen av lokalerna under egen kontroll. Då behövs inga kvällsvaktmästare och användningen av lokalerna orsakar mindre kostnader. I säkerhetsanvisningarna fastställs riktlinjer för planeringen av lokalernas öppnande. Förutsättningarna för användning under egen kontroll förbättras med ett separat anslag.

Stadsstyrelsen godkände 22.6.2020, § 400, Helsingfors stads lokalstrategi inklusive riktlinjer som ska följas och implementeringens delområden som ska förverkligas. I lokalstrategins riktlinjer ingår en bestämmelse om att värden för stadens lokalegendom är bland annat hälsosamhet, säkerhet och tillgänglighet samt stöd för stadsstrukturen och stadsbilden.

Helsingfors stads tillgänglighetsplan förutsätter att alla offentliga objekt byggs och renoveras med beaktande av tillgängligheten. Kraven om en tillgänglig omgivning grundar sig på den i markanvändnings- och bygglagen (MAB 2000) och förordningen (MAF 2000) nämnda tanken om socialt hållbar utveckling och på jämställda möjligheter att röra på sig, vilka gäller alla befolkningsgrupper oberoende av ålder, kön, rörelseförmåga, ekonomisk ställning, boplats etc. och tryggad tillgänglighet till bastjänster. Tillgänglighetsuppgifterna om Helsingfors stads tjänster finns per lokal i webbtjänsten Servicekartan.

Lokaler som invånarna i Gårdsbackaområdet kan använda och utvecklingsarbetet i området

I Gårdsbackaområdet har stadens sektorer flera lokaler som kan användas för invånarverksamhet. Sådana lokaler är bl.a. förortstationen, seniorcentret, dagverksamhetslokalen Symppis, verksamhetscentret för unga Luuppi, servicecentret, biblioteket, simhallen, invånarparken, familjehuset Naapuri, idrottsparken och lågstadieskolorna Keinutien ala-aste och Kontulan ala-aste.

Social och hälsovårdssektorn upprätthåller i Gårdsbacka ett seniorcenter, dagverksamhetslokalen Symppis som erbjuder missbrukarvårdstjänster med lågtröskel och invånarlokalen förortsstationen. Lokalerna för Gårdsbacka seniorcenter, och service- och dagverksamhetscentret i förbindelse till det, är tillgängliga och i lokalerna har man beaktat behoven hos personer med nedsatt rörlighet och hörsel-, syn- eller talskada. I samband med seniorcentret finns tillgängliga bilplatser. En jämn och upplyst gångväg till ingången har tillverkats av ytmaterial som styr rörelsen. Rullstolarna har beaktats i inne- och utelokalerna med automatiserade dörrar och genom tillräckligt med fritt utrymme för rörelse. På seniorcentret finns toaletter som har märkts med tillgänglighetstecken och en fast induktionsslinga i flera lokaler.

Gårdsbacka dagverksamhetslokal Symppis är på gatuplanet. På samma verksamhetsställe finns dessutom Kontupiste, som erbjuder rådgivning och information i datatekniska frågor. Lokalerna på andra våningen i Gårdsbacka förortsstation kan nås med hiss. Utanför dörrarna vid både Symppis och förortsstationen finns tillräckligt med ledigt utrymme till exempel för besökare med rullstol. Passagerna till ingångarna är jämna, tillräckligt breda och belysta.

I samband med ny- och ombyggnadsprojekt för lokaler som fostrans- och utbildningssektorn använder byggs tillgängliga lokaler, varav en del kan reserveras av alla invånare i enlighet med stadens strategi. I samband med lokalerna som invånarna använder byggs också separata förrådslokaler för invånarbruk.

Ombyggnaden av Kontulan ala-aste ska enligt planerna genomföras under åren 2023-2026. I det här sammanhanget byggs för invånarbruk lämpliga, tillgängliga lokaler, vilket ökar antalet möteslokaler i området. Skolans personal och barn görs delaktiga i planeringen av ombyggnaden och därtill utreds det lokala invånarbrukets omfattning och särdrag. Fostrans- och utbildningsnämnden konstaterar i sitt utlåtande att ombyggnaden av Kontulan ala-aste inte uppfyller det gällande behovet av lokaler, varför en lösning i det här skedet bör sökas genom de i motionen framförda tillfälliga lösningsalternativen. Genom att förverkliga tillgängliga och enkelt nåbara lokaler som lämpar sig för invånarbruk i samband med ombyggnaden av Kontulan ala-aste, stärks gemenskapen i området och ges stöd åt områdets invånarverksamhet, föreningarnas verksamhetsmöjligheter och livslångt lärande.

Kultur- och fritidsnämnden konstaterar i sitt utlåtande att Gårdsbacka verksamhetscentral Luuppis ungdomslokaler används för invånar- och föreningsverksamhet. Verksamhetsstället är på andra våningen bakom en trappa, men det är vid behov möjligt att komma till lokalen också med hiss. Lokalerna är dock inte helt tillgängliga. Ungdomslokalerna hyrs i första hand ut till ungdomar och ungdomsföreningar i Helsingfors, men även andra föreningar använder lokalerna. Mötes- och hobbylokaler kan hyras ut för organisationsbruk.

Gårdsbacka biblioteks lokaler är på gatuplanet och de har tillgängligt inträde. Gångvägen till ingången är jämn och belyst. Vid verksamhetsstället finns skyltar, och inomhus har man använt ytmaterial som styr rörligheten. Rullstolarna har beaktats i inne- och utelokalerna med automatiserade dörrar och genom tillräckligt med fritt utrymme för rörelse. I biblioteket finns en toalettlokal som har markerats tillgänglig. I biblioteket finns för tillfället ingen möteslokal som kan hyras ut för regelbunden organisationsverksamhet.

Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker utvecklandet av lokaler som lämpar sig för organisationsbruk. Nämnden ser det som viktigt att områdets starka delaktighetsnätverk och invånarna i det stora hela involveras aktivt i planeringen av lokalerna, tjänsterna och verksamheten. I planeringen av verksamhetsmodellerna kan till exempel planeringen och verksamheten vid Månsashuset fungera som modell.

Stadsmiljönämnden anser i sitt utlåtande att staden bör trygga tillgängliga lokaler för invånarverksamheten i omgivningen av Gårdsbacka köpcentrum. Dessutom konstaterar nämnden att man i stadens nya lokalprojekt och ombyggnader beaktar invånarbrukets behov i planeringen av lokalernas brukbarhet som allaktivitetslokaler, elektroniska låssystem och säkerhet.

Kultur- och fritidsnämnden och stadsmiljönämnden hänvisar i sina utlåtanden till idétävlingen om utvecklingen av området för Gårdsbacka köpcentrum 24.2–22.5.2020, som förverkligades av bolagen som äger affärsfastigheter i området för Gårdsbacka köpcentrum. Avsikten är att utveckla området för Gårdsbacka affärs- och servicecentrum genom att blanda kommersiella och offentliga tjänster, verksamhetslokaler och boende, park-, rekreations- och idrottstjänster samt särskilt att stärka områdets identitet och stadskultur. Staden deltog i ordnandet av tävlingen via fastighetsbolagen i stadens ägo, som sakkunnig i prisnämnden, markägare och utgivare av primärdata. För tävlingen samlades områdets invånare och andra lokala sakkunniga till en bollplanksworkshop, som uppdagade olika perspektiv om framtidens tjänster och lokalerna som de behöver. Stärkande av centrumområdets gemenskap ingick i tävlingens mål. Deltagarna bads komma med idéer för att öka köpcentrets attraktivitet. Idéerna kunde gälla till exempel kultur, fritid, gemenskap och invånarverksamhet.

Arkitekturbyrån Opus med förslaget Vaellus utsågs till vinnare i tävlingen. I förslaget konstateras att en viktig utgångspunkt för planeringen är att bevara den nuvarande kulturella mångfalden, gemenskapen och företagandet och förbättra trivseln och tryggheten i hela området för Gårdsbacka köpcentrum, också under byggfaserna och mellan dem. Öppna offentliga lokaler har skapats för invånare, kunder och besökare för att utveckla gemenskapsverksamheten och interaktionen mellan kulturerna. Samtidigt har man strävat att identifiera och möjliggöra olika slags seder och behov så att områdets mångkulturella karaktär kan bevaras och göras allt synligare i stadsrummet.

Stadsmiljönämnden konstaterar i sitt utlåtande att avsikten med tävlingen också var att utreda områdets planläggningspotential och att inleda en detaljplaneändring, för att även skapa förutsättningar för invånarverksamhet och lokaler som uppfyller äldre Gårdsbackabors behov. Det tekniska skicket på köpcentrets byggnader förutsätter en ombyggnad eller en ersättande nybyggnad. Ett mål för tävlingen var att utreda olika alternativ till en helhetslösning. De detaljerade lokalprogrammen utarbetas då planeringen avancerar till byggplaneringen, varvid även behovet av förvaringslokaler avgörs. Då ser man också till att lokalerna är tillgängliga och lämpar sig för olika slag av verksamheter.

Kultur- och fritidsnämnden konstaterar i sitt utlåtande att åtgärderna i samband med köpcentrets arkitekturtävling för att förbättra tillgängligheten och funktionaliteten ska beaktas också i fråga om biblioteks- och ungdomslokalerna. Eftersom förverkligandet av planeringstävlingens resultat kan dröja en längre tid, anser kultur- och fritidsnämnden att man måste överväga en förbättring av tillgängligheten och användbarheten i de nuvarande lokalerna.

Stöd till invånarverksamhet och invånarlokaler genom bidrag för invånardelaktighet

Helsingfors stad stöder tre allmännyttiga aktörer som främjar den lokala invånardelaktigheten i närheten av Gårdsbacka genom allmänt bidrag och verksamsamhetsbidrag för invånardelaktighet. Stadsstyrelsen beviljade 16.12.2019, § 873, för år 2020 KontuKeskus ry 30 000 euro för lönekostnader som hänför sig till koordineringen av projektet Vetoa ja Voimaa Mellunkylään. Därtill beviljades Toimintakeskus Semja ry, som ordnar invånarverksamhet på Tranbacka kvartershus, 42 700 euro för lokalens hyres-, underhålls- och lönekostnader, och Myllypuro-Seura ry, som driver invånarhuset Mylläri, 72 200 euro för hyres- och underhållskostnader. Anslaget för bidrag för invånardelaktighet var sammanlagt 796 000 euro år 2020.

Social- och hälsovårdssektorn konstaterar i sitt utlåtande att om lokalföreningarna ansvarar för underhållet av invånarlokalen med sin egen finansiering eller med hjälp av Helsingfors stads föreningsbidrag, ska förutsättningarna för underhållets ansvar och kostnader utredas och tryggas.

Stadsstyrelsen konstaterar utifrån det ovannämnda att det i närheten av Gårdsbacka köpcentrum finns flera tillgängliga lokaler som staden och andra aktörer driver och som områdets invånare och föreningar kan använda för invånarverksamhet och möten. Dessutom möjliggör ombyggnaderna som är under beredning att invånarna under de närmaste åren kan utnyttja lokalerna i allt större omfattning. Social- och hälsovårdssektorn, med ansvar för invånarhusen som staden driver, konstaterar i sitt utlåtande att sektorn bör inrätta nya invånarlokaler i Gårdsbacka utöver de nuvarande.

Stadsstyrelsen har i ärendet fått utlåtanden från kultur- och fritidsnämnden, fostrans- och utbildningsnämnden och stadsmiljönämnden samt social- och hälsovårdssektorn. Svaret är förenligt med utlåtandena.

Enligt 30 kap. 11 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter.

Stadsfullmäktiges ordförande beslutade 15.4.2020, § 3, att stadsstyrelsen senast 7.10.2020 bör förelägga stadsfullmäktige de i 30 kap. 11 § i förvaltningsstadgan avsedda fullmäktigemotioner för vilka den utsatta tiden för detta är 1.4–7.10.2020. Enligt 30 kap. 20 § i förvaltningsstadgan kan stadsfullmäktiges ordförande av särskilda skäl bevilja stadsstyrelsen tillstånd att överskrida de utsatta tiderna i 30 kap.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Titta Reunanen, chef för områdesdelaktighet, telefon: 310 23437

titta.reunanen(a)hel.fi

Anu Markkola, delaktighetsansvarig, telefon: 310 36547

anu.markkola(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Stadsfullmäktige 21.10.2020 § 286

HEL 2020-001933 T 00 00 03

Beslut

På förslag av ordföranden bordlade stadsfullmäktige ärendet.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Titta Reunanen, chef för områdesdelaktighet, telefon: 310 23437

titta.reunanen(a)hel.fi

Anu Markkola, delaktighetsansvarig, telefon: 310 36547

anu.markkola(a)hel.fi

Kaupunginhallitus 05.10.2020 § 624

HEL 2020-001933 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa: kaupunginvaltuusto katsoo asian loppuun käsitellyksi.

Kaupunginhallitus kehottaa parantamaan esimerkiksi Kontulan nuorten toimintakeskus Luupin esteettömyyttä, jotta tilat palvelevat monipuolisesti alueen asukkaita.

Käsittely

05.10.2020 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Veronika Honkasalo: Lisätään päätösehdotukseen:

"Kaupunginhallitus kehottaa parantamaan esimerkiksi Kontulan nuorten toimintakeskus Luupin esteettömyyttä, jotta tilat palvelevat monipuolisesti alueen asukkaita."

Kannattaja: Mai Kivelä

Kaupunginhallitus hyväksyi yksimielisesti Veronika Honkasalon vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

28.09.2020 Pöydälle

Esittelijä

kansliapäällikkö

Sami Sarvilinna

Lisätiedot

Titta Reunanen, alueosallisuuden päällikkö, puhelin: 310 23437

titta.reunanen(a)hel.fi

Anu Markkola, Vuorovaikutussuunnittelija, puhelin: 310 36547

anu.markkola(a)hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 22.09.2020 § 544

HEL 2020-001933 T 00 00 03

Lausunto

Kaupunkiympäristölautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

Kaupunkiympäristölautakunta toteaa, että kaupunki tarjoaa tiloja asukastoiminnan käyttöön kaupungin hallinnoimista tiloista kuten kouluista, päiväkodeista, nuorisotaloista ja kirjastoista sekä sosiaali- ja terveystoimialan lähiöasemista ja asukastaloista. Kaupungilla on VARAAMO-järjestelmä, jonka avulla voi varata tiloja eri puolilta kaupunkia. Kasvatuksen ja koulutuksen toimiala vuokraa koulujen tiloja Timmi-järjestelmän kautta. Kulttuuri- ja vapaa-ajan toimiala kehittää yhteistyössä muiden toimialojen kanssa uutta yhteistä tilojen varausjärjestelmää.

Kaupungin uusissa tilahankkeissa ja peruskorjauksissa otetaan tilojen asukaskäytön tarpeet huomioon tilojen monitoimikäyttöisyyden, sähköisen lukituksen ja turvallisuuden suunnittelussa.

Keväällä 2020 toteutettiin Kontulan keskustan ideakilpailu, jossa Kontulan liike- ja palvelukeskustan aluetta halutaan kehittää toiminnallisesti sekoittaen kaupallisia ja julkisia palveluita, toimitiloja ja asumista, puisto-, virkistys- ja liikuntapalveluita sekä erityisesti vahvistaa alueen identiteettiä ja kaupunkikulttuuria.

Kilpailijoilta pyydettiin myös ideoita ostoskeskuksen vetovoiman lisäämiseksi. Ideat voivat liittyä esimerkiksi kulttuuriin, vapaa-aikaan, yhteisöllisyyteen ja asukastoimintaan. Ideat ovat optioita ostoskeskuksen kehittämisessä eikä niille määritellä laajuustavoitteita, mutta synergiat muihin toimintoihin ovat toivottavia. Alue suunnitellaan esteettömyyden periaatteita noudattaen ja huomioiden vanhenevan väestön tarpeet.

Tarkoituksena oli selvittää myös alueen kaavoituspotentiaali sekä käynnistää kaavamuutos, jolla pyritään luomaan puitteet myös asukastoiminnalle sekä vanhempien kontulalaisten tarpeita palvelevaa tilaa.

Ostoskeskuksen rakennusten tekninen kunto edellyttää peruskorjausta tai korvaavaa uudisrakentamista. Kilpailulla pyrittiin selvittämään eri vaihtoehtoja kokonaisratkaisuksi. Yksityiskohtaiset tilaohjelmat laaditaan suunnittelun edetessä rakennussuunnitteluun, jolloin myös säilytystilojen tarve ratkaistaan. Tällöin huolehditaan myös, että tilat ovat esteettömiä ja sopivat monenlaiseen toimintaan.

Tilallisina laajuustavoitteina kilpailuohjelmassa on annettu liiketiloille n. 25 000 – 30 000 k-m2, asunnoille n. 70 000 k-m2 sekä kaupungin palvelutiloille n. 7 000 k-m2.

Kilpailualueella sijaitsevat Ostostie 4:n Kulttuuri- ja vapaa-ajan toimialan kirjasto ja nuorisotila sekä Keinulaudankuja 4:ssä Sosiaali- ja terveystoimialan tilat Kontulan lähiöasema, Kontulan Symppis, Wanhaposti ja Kontupiste. Lisäksi ostoskeskuksen alueella toimivat uimahalli ja kaupungin väestönsuojassa Kontulan skeittihalli.

Asukasjärjestöt ovat myös vuokranneet tyhjänä olevia tiloja asukaskäyttöön ja kattaneet tiloista ja toiminnasta aiheutuvia kustannuksia kaupunginkansliasta haettavilla asukastoiminnan avustuksilla, joita vuodelle 2020 jaettiin noin 800 000 euroa kaupunginhallituksen päätöksellä.

Ostoskeskuksessa sijaitsevat kaupungin omistamat tilat ovat tällä hetkellä vuokrattuina. Lähialueella osoitteessa Kontulankuja 5 on kotihoidolta vapautunut 156 m2 suuruinen tila vuokrattavaksi Heka Oy:n omistamasta rakennuksesta maantasokerroksesta. Kaupunkiympäristön toimialan vuokraneuvottelijat voivat myös avustaa välittämällä tiedustelut tyhjistä tiloista ostoskeskuksen omistajayhtiöille sekä etsimällä sopivaa vuokrattavana tai myytävänä olevaa liiketilaa lähialueelta.

Kaupunkiympäristölautakunta katsoo, että kaupungin on syytä turvata esteettömät tilat asukastoiminnalle Kontulan ostoskeskuksen ympäristössä.

Käsittely

22.09.2020 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Mia Haglund: Lausunnon loppuun lisätään virke:
Kaupunkiympäristölautakunta katsoo, että kaupungin on syytä turvata esteettömät tilat asukastoiminnalle Kontulan ostoskeskuksen ympäristössä.

Kannattaja: Eveliina Heinäluoma

Kaupunkiympäristölautakunta päätti yksimielisesti hyväksyä Mia Haglundin vastaehdotuksen.

15.09.2020 Pöydälle

Esittelijä

kaupunkiympäristön toimialajohtaja

Mikko Aho

Lisätiedot

Hannu Kurki, erityissuunnittelija: 310 36285

hannu.kurki(a)hel.fi

Kasvatus- ja koulutuslautakunta 16.06.2020 § 151

HEL 2020-001933 T 00 00 03

Lausunto

Kasvatus- ja koulutuslautakunta antoi seuraavan lausunnon Paavo Arhinmäen valtuustoaloitteesta Kontulan asukkaiden kokoontumistilojen parantamisesta:

Kasvatuksen ja koulutuksen toimialan käytössä olevien tilojen uudis- ja perusparannushankkeiden yhteydessä toteutetaan esteettömiä tiloja, joista osa on kaupungin strategian mukaisesti kaikkien asukkaiden varattavissa. Asukaskäyttöisten tilojen yhteyteen toteutetaan myös erilliset varastotilat asukaskäyttöön.

Kontulan alueella on useita kaupungin toimialojen käytössä olevia tiloja. Kasvatuksen ja koulutuksen toimialan käytössä olevista tiloista  Kontulan ala-asteen perusparannus on suunniteltu toteutettavan vuosina 2023-2026. Tässä yhteydessä rakennukseen toteutetaan asukaskäyttöön sopivat esteettömät tilat, mikä lisää kokoontumistilojen määrä alueella. Perusparannuksen suunnitteluun osallistetaan koulun henkilökuntaa ja lapsia sekä selvitetään alueellisen asukaskäytön laajuus ja erityispiirteet. Kontulan ala-asteen peruskorjaus ei auta kuitenkaan tämänhetkiseen tilatarpeeseen, joten ratkaisua pitäisi etsiä tässä vaiheessa aloitteessa esitettyjen tilapäisten ratkaisuvaihtoehtojen kautta.

Toteuttamalla esteettömiä ja helposti saavutettavia, asukaskäyttöön soveltuvia tiloja Kontulan ala-asteen perusparannuksen yhteydessä vahvistetaan alueen yhteisöllisyyttä sekä tuetaan alueen asukastoimintaa, yhdistysten toimintamahdollisuuksia ja elinikäistä oppimista

Käsittely

16.06.2020 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Vesa Korkkula: Lisätään kohdan (3) loppuun:

"Kontulan ala-asteen peruskorjaus ei auta kuitenkaan tämänhetkiseen tilatarpeeseen, joten ratkaisua pitäisi etsiä tässä vaiheessa aloitteessa esitettyjen tilapäisten ratkaisuvaihtoehtojen kautta."

Kannattaja: Petra Malin

Kasvatus- ja koulutuslautakunta hyväksyi Vesa Korkkulan vastaehdotuksen yksimielisesti, ilman äänestystä.

Esittelijä

kasvatuksen ja koulutuksen toimialajohtaja

Liisa Pohjolainen

Lisätiedot

Vera Schulman, yksikön päällikkö, puhelin: 310 20777

vera.schulman(a)hel.fi

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta 02.06.2020 § 98

HEL 2020-001933 T 00 00 03

Lausunto

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta antoi asiasta seuraavan lausunnon:

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta kannattaa järjestökäyttöön soveltuvien tilojen kehittämistä. Kontulan ostoskeskuksen rakennusten ja kaupunkikuvan kehittämisestä on käynnissä kilpailu, minkä yhteydessä esteettömyyttä ja toiminnallisuutta parantavat toimenpiteet tulevat huomioitavaksi myös kirjasto- ja nuorisotilojen osalta.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimialalla on Kontulan ostoskeskuksen alueella kirjasto-, nuoriso- ja liikuntatiloja. Kontulan toimintakeskus Luupin nuorisotiloja käytetään myös asukas- ja järjestötoimintaan. Toimipiste sijaitsee 2. kerroksessa portaiden päässä, mutta tilaan pääsee tarvittaessa myös hissillä. Tilat eivät kuitenkaan ole täysin esteettömät. Nuorisotiloja vuokrataan ensisijaisesti helsinkiläisille nuorten ryhmille ja nuorisojärjestöille, mutta käyttäjinä on myös muita järjestöjä. Järjestökäyttöön on vuokrattavissa kokoontumis- ja harrastetiloja.

Kirjaston tilat sijaitsevat maantasossa ja tiloihin on esteetön pääsy. Kirjastossa ei tällä hetkellä kuitenkaan ole säännölliseen järjestökäyttöön vuokrattavissa olevaa kokoontumistilaa.

Koska suunnittelukilpailun tulosten toteutukseen voi mennä pitkäkin aika, kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta katsoo, että nykyisten tilojen esteettömyyttä ja käytettävyyttä on syytä harkita parannettaviksi.

Kaupunki on käynnistänyt Kontulan ostoskeskuksen alueen kehittämiseen liittyvän ideakilpailun keväällä 2020. Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala näkee, että vapaa-ajan palveluilla ja osallisuudella on merkittävä vaikutus alueen vetovoimaan. Kontulan palvelujen ja tilojen merkittävä parantaminen on kaupunkistrategian mukaista, koska alue on nimetty esimerkiksi Mukana-ohjelmassa kohdealueeksi. Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta pitää tärkeänä, että ostoskeskuksen uudistamisen yhteydessä luodaan uudenlaiset ja nykyistä paremmat toimitilat myös kirjasto-, nuoriso- ja kulttuuritiloille. Uudet tai korjattavat tilat tulee lähtökohtaisesti suunnitella niin, että ne soveltuvat omatoimiseen asukaskäyttöön.

Mellunkylän alueella on pitkäaikainen ja vahva verkostoyhteistyö kaupungin ja kansalaistoimijoiden välillä. Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta pitää tärkeänä, että alueen vahvat osallisuusverkostot ja laajemmin asukkaat otetaan tiiviisti mukaan tilojen, palvelujen ja toiminnan suunnitteluun. Toimintamalleihin voidaan ottaa mallia esimerkiksi Maunulatalon suunnittelusta ja toiminnasta.

Käsittely

02.06.2020 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Sami Muttilainen: Lisätään lausuntoon: ”Koska suunnittelukilpailun tulosten toteutukseen voi mennä pitkäkin aika, kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta katsoo, että nykyisten tilojen esteettömyyttä ja käytettävyyttä on syytä harkita parannettaviksi.”

Kannattaja: Jussi Chydenius

Lautakunta hyväksyi Sami Muttilaisen vastaehdotuksen yksimielisesti.

19.05.2020 Pöydälle

Esittelijä

kulttuurin ja vapaa-ajan toimialajohtaja

Tommi Laitio

Lisätiedot

Matti Kuusela, tilapalvelupäällikkö, puhelin: 310 87783

matti.kuusela(a)hel.fi

Elli Alho, suunnittelija, puhelin: 310 87967

elli.alho(a)hel.fi

Jukka Mattila, toiminnanjohtaja, puhelin: 310 89072

jukka.p.mattila(a)hel.fi