§ 288

Den av Sannfinländarnas fullmäktigegrupp väckta gruppmotionen om avveckling av utvidgade tjänster för personer som olagligt vistas i landet

HEL 2019-001421 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade den av Sannfinländarnas fullmäktigegrupp väckta gruppmotionen som slutbehandlad.

Behandling

Ledamoten Nuutti Hyttinen understödd av ledamoten Dani Niskanen föreslog att stadsfullmäktige skulle återremittera motionen för ny beredning med följande motivering:

De som vistas olagligt i landet har enligt grundlagen och 50 § i hälsovårdslagen rätt till brådskande vård, vilket garanterar att ingen blir utan hjälp i nöd, vare sig det gäller socialvård eller hälsovård. Utgångspunkten bör vara att en person som inte har laglig rätt att vistas i Finland ska avlägsna sig från landet.

Det är skäl att precisera sjätte stycket i utlåtandet. Där sägs det att kostnaderna för de statistikförda tjänsterna inom den öppna hälsovården är sammanlagt 33 000 euro, men totalkostnaden för de utvidgade tjänsterna för dem som olagligt vistas i landet blir ungefär 1,3 miljoner euro om året då de direkta kostnaderna och understöden till organisationer räknas med.

En inskrivning i regeringsprogrammet är ännu inte en lag, som bör tillämpas i fråga om detta.

6 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Stadsfullmäktige beslutar återremittera motionen för ny beredning. De som vistas olagligt i landet har enligt grundlagen och 50 § i hälsovårdslagen rätt till brådskande vård, vilket garanterar att ingen blir utan hjälp i nöd, vare sig det gäller socialvård eller hälsovård. Utgångspunkten bör vara att en person som inte har laglig rätt att vistas i Finland ska avlägsna sig från landet. Det är skäl att precisera sjätte stycket i utlåtandet. Där sägs det att kostnaderna för de statistikförda tjänsterna inom den öppna hälsovården är sammanlagt 33 000 euro, men totalkostnaden för de utvidgade tjänsterna för dem som olagligt vistas i landet blir ungefär 1,3 miljoner euro om året då de direkta kostnaderna och understöden till organisationer räknas med. En inskrivning i regeringsprogrammet är ännu inte en lag, som bör tillämpas i fråga om detta.

Ja-röster: 58
Alviina Alametsä, Outi Alanen, Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Katju Aro, Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Silja Borgarsdottir Sandelin, Fatim Diarra, Laura Finne-Elonen, Deek Gurhan, Mia Haglund, Joel Harkimo, Kaisa Hernberg, Mari Holopainen, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Emma Kari, Otso Kivekäs, Tapio Klemetti, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Vesa Korkkula, Anna Laine, Jape Lovén, Petra Malin, Elina Moisio, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Matti Niiranen, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Amanda Pasanen, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Tomi Sevander, Satu Silvo, Anni Sinnemäki, Sameli Sivonen, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Mikko Särelä, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 19
Mika Ebeling, Jussi Halla-aho, Perttu Hillman, Rene Hursti, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Arja Karhuvaara, Pia Kopra, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Otto Meri, Aleksi Niskanen, Dani Niskanen, Mia Nygård, Matias Pajula, Wille Rydman, Juhani Strandén, Matias Turkkila, Ulla-Marja Urho

Blanka: 2
Eveliina Heinäluoma, Mauri Venemies

Frånvarande: 6
Harry Bogomoloff, Juha Hakola, Kauko Koskinen, Silvia Modig, Suldaan Said Ahmed, Mirita Saxberg

Stadsfullmäktige beslutade fortsätta behandlingen av ärendet.

Ledamoten Nuutti Hyttinen understödd av ledamoten Jussi Halla-aho föreslog följande hemställningskläm:

Stadsfullmäktige godkände först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

7 omröstningen

Ledamoten Nuutti Hyttinens förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av motionssvaret att staden försöker utreda vilka av de "papperslösa" som utnyttjar offentliga hälsovårdstjänster är medborgare i andra EU-länder och vilka sätt det finns att låta dessa personers hemstater betala deras vårdkostnader, så att kostnaderna inte faller på det finländska samhället och de helsingforsiska skattebetalarna.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 18
Mika Ebeling, Jussi Halla-aho, Perttu Hillman, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Arja Karhuvaara, Pia Kopra, Terhi Koulumies, Otto Meri, Aleksi Niskanen, Dani Niskanen, Mia Nygård, Matias Pajula, Wille Rydman, Juhani Strandén, Matias Turkkila, Ulla-Marja Urho, Mauri Venemies

Nej-röster: 41
Alviina Alametsä, Outi Alanen, Maija Anttila, Katju Aro, Eva Biaudet, Silja Borgarsdottir Sandelin, Fatim Diarra, Laura Finne-Elonen, Deek Gurhan, Mia Haglund, Kaisa Hernberg, Mari Holopainen, Rene Hursti, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Emma Kari, Dan Koivulaakso, Vesa Korkkula, Anna Laine, Petra Malin, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Amanda Pasanen, Petrus Pennanen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Satu Silvo, Anni Sinnemäki, Sameli Sivonen, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Mikko Särelä, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Reetta Vanhanen, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Blanka: 16
Ted Apter, Pentti Arajärvi, Sirpa Asko-Seljavaara, Eveliina Heinäluoma, Otso Kivekäs, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Jape Lovén, Matti Niiranen, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Terhi Peltokorpi, Risto Rautava, Laura Rissanen, Tomi Sevander

Frånvarande: 10
Harry Bogomoloff, Juha Hakola, Joel Harkimo, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Silvia Modig, Elina Moisio, Suldaan Said Ahmed, Mirita Saxberg, Sinikka Vepsä

Stadsfullmäktige godkände inte ledamoten Nuutti Hyttinens förslag till hemställningskläm.

Ledamoten Nuutti Hyttinen understödd av ledamöterna Matias Turkkila, Juhani Strandén, Aleksi Niskanen, Pia Kopra och Jussi Halla-aho anmälde avvikande mening i beslutet med följande motivering:

De som vistas olagligt i landet har enligt grundlagen och 50 § i hälsovårdslagen rätt till brådskande vård, vilket garanterar att ingen blir utan hjälp i nöd, vare sig det gäller socialvård eller hälsovård. Utgångspunkten bör vara att en person som inte har laglig rätt att vistas i Finland ska avlägsna sig från landet.

Det är skäl att precisera sjunde stycket i utlåtandet. Där sägs det att kostnaderna för de statistikförda tjänsterna inom den öppna hälsovården är sammanlagt 33 000 euro, men totalkostnaden för de utvidgade tjänsterna för dem som olagligt vistas i landet blir ungefär 1,3 miljoner euro om året då de direkta kostnaderna och understöden till organisationer räknas med.

En inskrivning i regeringsprogrammet är ännu inte en lag, som bör tillämpas i fråga om detta.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ilkka Haahtela, chef för immigrations- och sysselsättningstjänster, telefon: 310 25565

ilkka.haahtela(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Sannfinländarnas fullmäktigegrupp föreslår i sin gruppmotion att stadsfullmäktige ska upphäva sitt beslut fattat 29.11.2017 (§ 426) om att utöka papperslösa personers social- och hälsovårdstjänster.

Stadsstyrelsen hänvisar till social- och hälsovårdsnämndens utlåtande och konstaterar att Helsingfors sedan början av år 2014 har erbjudit alla papperslösa lagstadgad brådskande sjukvård samt personer som ännu inte fyllt 18 år och havande kvinnor omfattande hälso- och sjukvård. I början av år 2018 utökades vården i enlighet med stadsfullmäktiges beslut fattat 29.11.2017 (§ 426) till att också gälla nödvändig social- och hälsovård, vilket till sin omfattning motsvarar ungefär detsamma som de social- och hälsovårdstjänster som erbjuds asylsökande. Det innebär nödvändig behandling av sjukdomar, medicinering, uppföljning, vaccineringar och munhälsovård. Utökningen av servicen har i praktiken gällt hälso- och sjukvården.

I detta sammanhang avser man med papperslösa personer som vistas i landet utan uppehållstillstånd och som kommer från någon annan än en EU- eller EES-stat eller Schweiz samt vars uppehållstillstånd har gått ut eller vars ankomst till landet eller vistelse i landet inte varit laglig. Hit hör de personer som har fått negativt asylbeslut eller annat negativt beslut om uppehållstillstånd och som stannat kvar i landet. Dessutom finns det personer som befinner sig i ett tillstånd som liknar papperslöshet. Deras tillfälliga vistelse i landet är laglig, men de saknar försäkringsskydd för den händelse att de blir sjuka eller behöver sjukhusvård. Till dem hör till exempel vissa rörliga befolkningsgrupper från EU-länder i Östeuropa som inte har försäkringsskydd i sitt hemland samt studerande vars tidsbestämda uppehållstillstånd som berättigar till vistelse i landet har gått ut.

Uppskattningarna av antalet papperslösa i Helsingfors varierar mellan 1 500 och 5 000. Det är möjligt att någorlunda följa upp de kostnader som de papperslösas hälso- och sjukvård medför. Rapporteringen av dem kan ligga något under nivån för den verkliga användningen, men man håller på att utveckla rapporteringen, och verksamhetsenheterna har getts anvisningar om rapporteringen.

År 2018 hade öppenvården inom hälso- och sjukvården 139 papperslösa klienter, antalet klientbesök var 321 och de statistikförda kostnaderna var 33 000 euro. Dessutom uppstår det kostnader för service inom den specialiserade sjukvården. Enligt en riktgivande uppskattning som bygger på beräkningar som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd samt social- och hälsovårdsministeriet ligger totalkostnaderna för öppenvård och specialiserad sjukvård i Helsingfors på 200 000–300 000 euro på årsnivå. Man bör ta hänsyn till att det är omöjligt att bedöma hur stor befolkningsgruppen i fråga i verkligheten är och att det i samband med klientbesök inom hälso- eller sjukvården inte särskilt ofta kommer fram vad för status klienten har i fråga om sin rätt att uppehålla sig i landet. Med beaktande av serviceanvändningens volym i relation till antalet papperslösa i Helsingfors är det emellertid inte skäl att anta att de papperslösas tillgång till hälso- och sjukvård utöver brådskande hälso- och sjukvård skulle spela rollen av fristående magnet för personer som olagligt stannar kvar i landet.

I ljuset av statistik som har publicerats av polisinrättningen i Helsingfors har stadens säkerhetsläge förbättrats under de senaste åren. Antalet brott som polisinrättningen i Helsingfors fick vetskap om minskade år 2018 jämfört med år 2017. Mest minskade egendomsbrotten. Gatutrygghetsindexet var år 2018 bättre än år 2017. Det som har bidragit till ett bättre index är bland annat att volymen av skadegörelse, misshandel och lindrig misshandel har minskat.

Enligt stadens trygghetsundersökning har den allmänna känslan av trygghet förbättrats jämfört med år 2015. Helsingforsarna upplever att deras eget bostadsområde och stadens centrum samt kollektivtrafiken är tryggare än förut. Även om Helsingfors trygghetssituation har förbättrats, så befinner sig enligt rapporten om den inre säkerheten särskilt personer som vistas olagligt i landet samt sådana som väntar på att bli avlägsnande från landet i en sårbar situation när det gäller våldsam radikalisering samt risken för att de ska begå brott och bli offer för brott. Framdeles kommer Finland att ha allt fler personer som vistas i landet olagligt, vilket är ett säkerhetsproblem både samhälleligt och för dem själva.

Helsingfors stad utredde i en bred arbetsgrupp utmaningar, servicebehov och åtgärder i anslutning till papperslösa personer. I den arbetsgruppsutredning som publicerades år 2018 beaktades de av stadsfullmäktige 29.11.2017 (§ 426) godkända åtgärdsförslagen gällande papperslösa personer i fråga om behov av instruktioner och riktlinjer samt utveckling av uppföljningen. Personalen vid Helsingfors hälsostationer har också fått anvisningar när det gäller uppfyllandet av förutsättningarna för nödvändig vård. På hälsostationer hänvisar man vid behov klienterna till specialiserad sjukvård eller sjukhusvård för fortsatta åtgärder.

Det konstateras i det nuvarande regeringsprogrammet att nödvändig vård ska tryggas för alla papperslösa. Med tanke på bedömningen av konsekvenserna för hälsa och välfärd utgör de papperslösa personerna en särskilt sårbar befolkningsgrupp vars hälsa och välfärd gagnas av att tillräckliga social- och hälsovårdstjänster ordnas.

Stadsstyrelsen anser att det med hänvisning till det som har beskrivits här ovan inte har skett sådana förändringar i förhållandena som skulle motivera en revidering av Helsingfors stadsfullmäktiges beslut 29.11.2017 (§ 426) om de papperslösas social- och hälsovård.

Stadsstyrelsen har inhämtat social- och hälsovårdsnämndens utlåtande om motionen. Förslaget har beretts som samarbete mellan stadskansliets näringslivsavdelning och förvaltningsavdelning.

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en gruppmotion som undertecknats av mer än hälften av fullmäktigegruppens medlemmar och som har rubriken gruppmotion. Sannfinländarnas fullmäktigegrupp har kompletterat sin gruppmotion med underskrifter av Pia Kopra, Mari Rantanen, Juhani Strandén och Aleksi Niskanen.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ilkka Haahtela, chef för immigrations- och sysselsättningstjänster, telefon: 310 25565

ilkka.haahtela(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 16.09.2019 § 609

HEL 2019-001421 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo perussuomalaisten valtuustoryhmän ryhmäaloitteen loppuun käsitellyksi.

09.09.2019 Pöydälle

Esittelijä

kansliapäällikkö

Sami Sarvilinna

Lisätiedot

Ilkka Haahtela, maahanmuutto- ja työllisyysasioiden päällikkö, puhelin: 310 25565

ilkka.haahtela(a)hel.fi

Sosiaali- ja terveyslautakunta 18.06.2019 § 142

HEL 2019-001421 T 00 00 03

Lausunto

Sosiaali- ja terveyslautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon perussuomalaisten ryhmäaloitteesta paperittomien palvelujen laajentamisen purkamisesta:

"Helsingin kaupunginvaltuusto päätti 29.11.2017 niin kutsutuille paperittomille henkilöille tarjotun sosiaali- ja terveydenhuollon palvelujen laajentamisesta. Vuodesta 2014 on tarjottu paitsi lakisääteinen kiireellinen sairaanhoito kaikille paperittomille myös laajat terveydenhuoltopalvelut alle 18-vuotiaille ja raskaana oleville. Vuodesta 2018 palvelu laajennettiin koskemaan myös niin sanottua välttämätöntä sosiaali- ja terveydenhuoltoa, mikä vastaa laajuudeltaan suunnilleen samaa kuin turvapaikanhakijoille tarjottavat sosiaali- ja terveydenhuollon palvelut. Käytännössä palvelujen laajentaminen on koskenut lähinnä terveydenhuollon palveluja.

Tässä yhteydessä paperittomalla tarkoitetaan maassa ilman oleskelulupaa oleskelevaa, muualta kuin EU- tai ETA-valtiosta tai Sveitsistä tullutta henkilöä, jonka oleskelulupa on umpeutunut tai maahantulo tai maassa oleskelu ei ole laillista. Näihin kuuluvat maahan jääneet kielteisen turvapaikka- tai muun oleskelulupapäätöksen saaneet. Lisäksi paperittoman kaltaisessa tilassa on henkilöitä, joiden tilapäinen maassa oleskelu on laillista, mutta jolla ei ole vakuutusturvaa sairauden tai sairaanhoidon varalle. Näitä ovat esimerkiksi tietyt Itä-Euroopan EU-maiden liikkuvat väestöryhmät, joilla ei ole vakuutusturvaa kotimaassaan sekä opiskelijat, joilla määräaikaiseen maassa oloon oikeuttava oleskelulupa on umpeutunut.

Toisin kuin kiireelliset palvelut, jotka on määritelty terveydenhuoltolaissa, välttämättömien palvelujen yksikäsitteinen määrittely puuttuu. Helsingissä sillä tarkoitetaan käytännössä sellaista lääketieteellistä hoitoa, jonka lääkäri tai muu terveydenhuollon ammattilainen on todennut välttämättömäksi niin, että hoitoa ei voida lykätä ilman että potilaan terveydentila olennaisesti heikkenee maassa olon aikana. Maassaoloaika on asian luonteesta johtuen paperittomien kohdalla vaikeasti arvioitavissa. Yksityiskohtaista listausta välttämätöntä hoitoa vaativista tilanteista ei voida laatia, mutta sosiaali- ja terveystoimiala on laatinut riittävät sovellettavissa olevat ohjeet hoidon välttämättömyyden arviointiin.

Kun päätös hoidon laajentamisesta loppuvuodesta 2017 tehtiin, vuoden 2015 suuri maahanmuuttoaalto oli ohi ja paperittomia oli Helsingissä arviolta 1 000‒1 500. Tiedossa oli, että määrä voi kasvaa merkittävästi, kun 8 500 turvapaikanhakijan valitukset eri oikeusasteissa tulevat päätökseen ja ratkaisut saadaan vuoden 2018 aikana.

Arviot paperittomien tämän hetkisestä määrästä Suomessa vaihtelevat huomattavasti välillä 3 000–10 000, ja heistä mahdollisesti puolet on Helsingissä. Helsingin terveydenhuollossa paperittomien määrä ei ole lisääntynyt samassa suhteessa.

Toisin kuin aloitteessa todetaan, kustannuksia pystytään seuraamaan, mutta niiden raportointi voi olla jonkin verran todellista käyttöä alhaisempaa, joskin tilanne on kohentunut vuoden takaisesta ja tarkentuu edelleen, kun toimintayksiköt sisäistävät raportointia koskevan ohjeistuksen. Paperittomuuden toteaminen on melko monimutkainen prosessi, mutta se on edellytys hoidon oikealle kohdentamiselle sekä tilastoinnille.

Vuonna 2018 Helsingin paperittomien terveydenhuollon avohoidon tilastoituneet kustannukset olivat 33 000 euroa. Näitä palveluja käyttäneitä paperittomia oli 139 ja käyntejä 321.

Tutkimusnäyttöä siitä, että kiireellistä terveydenhuoltoa laajemman terveydenhuollon tarjoaminen paperittomille toimisi itsenäisenä vetovoimatekijänä maahan saapumiselle, ei Suomesta ole. Myöskään muista Euroopan maista ei ole tiedossa vakuuttavaa tämän suuntaista näyttöä.

3.6.2019 julkaistussa neuvottelutuloksessa hallitusohjelmaksi esitetään, että paperittomuutta ehkäistään ja torjutaan laaja-alaisella viranomaisyhteistyöllä. Välttämätön hoito turvataan kaikille paperittomille. Lisäksi selvitetään, miten paperittomien ja turvapaikkaa hakevien lasten oikeus varhaiskasvatukseen toteutuu ja turvataan jokaisen nuoren, kesken koulutuksen maahan tulleiden ja paperittomien oikeus suorittaa perusopetus loppuun.

Edellä olevasta käy ilmi, että toimintaympäristössä ei ole tapahtunut sellaisia muutoksia, joiden perusteella voimassa olevia paperittomien sosiaali- ja terveydenhuoltoa koskevia Helsingin kaupunginvaltuuston päätöksiä olisi tarpeen muuttaa.

Terveys- ja hyvinvointivaikutusten arviointi

Paperittomat henkilöt muodostavat erityisen haavoittuvan väestöryhmän, jonka riittävien sosiaali- ja terveyspalvelujen järjestäminen parantaa tämän väestöryhmän terveyttä ja hyvinvointia."

Käsittely

18.06.2019 Ehdotuksen mukaan

Asiassa tehtiin seuraava palautusehdotus:

Palautusehdotus:
Jäsen Mari Rantanen: Palautetaan uudelleen valmisteluun:

Laittomasti maassa oleville kuuluu perustuslain ja terveydenhuoltolain 50 §:n mukainen kiireellinen hoito, jotka takaavat ettei kukaan jää ilman hätäapua niin sosiaalihuollon kuin terveydenhuollon osalta. Lähtökohta tulee olla se, että mikäli henkilöllä ei ole laillista oikeutta oleskella Suomessa, tulee hänen poistua maasta.

Lausunnon seitsemättä kappaletta olisi syytä tarkentaa. Kohdassa kerrotaan vain terveydenhuollon avohoidon tilastoituneiden palveluiden summa 33 000 euroa, mutta kokonaiskustannus laittomasti maassa olevien palveluiden laajennuksesta on suorien kustannusten ja järjestöavustusten kanssa noin 1,3 miljoonaa euroa vuodessa.

Hallitusohjelman kirjaus ei ole vielä laki, jota tulisi asian suhteen soveltaa.

Jäsen Mari Rantasen palautusehdotus raukesi kannattamattomana.

Sosiaali- ja terveyslautakunta antoi asiasta esittelijän ehdotuksen mukaisen lausunnon.

Jäsen Mari Rantanen jätti lausunnosta seuraavan eriävän mielipiteen:

Laittomasti maassa oleville kuuluu perustuslain ja terveydenhuoltolain 50 §:n mukainen kiireellinen hoito, jotka takaavat ettei kukaan jää ilman hätäapua niin sosiaalihuollon kuin terveydenhuollon osalta. Lähtökohta tulee olla se, että mikäli henkilöllä ei ole laillista oikeutta oleskella Suomessa, tulee hänen poistua maasta.

Lausunnon seitsemättä kappaletta olisi syytä tarkentaa. Kohdassa kerrotaan vain terveydenhuollon avohoidon tilastoituneiden palveluiden summa 33 000 euroa, mutta kokonaiskustannus laittomasti maassa olevien palveluiden laajennuksesta on suorien kustannusten ja järjestöavustusten kanssa noin 1,3 miljoonaa euroa vuodessa.

Hallitusohjelman kirjaus ei ole vielä laki, jota tulisi asian suhteen soveltaa.

04.06.2019 Pöydälle

Esittelijä

sosiaali- ja terveystoimialan toimialajohtaja

Juha Jolkkonen

Lisätiedot

Jukka Pellinen, hallintoylilääkäri, puhelin: 310 42305

jukka.pellinen(a)hel.fi