§ 209

Helsingfors stads bokslut för år 2018

HEL 2019-002913 T 02 02 01

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade

- godkänna stadens bokslut för år 2018 utgående från att räkenskapsperiodens resultat före ändringar i reserveringar och fonder uppgår till 386 782 745,66 euro.

- godkänna att räkenskapsperiodens resultat för affärsverken och fonderna utanför budgeten ska behandlas enligt följande:

Över-/underskott från de affärsverk som nämns nedan ska överföras till balansräkningens eget kapital enligt förslaget från direktionen vid respektive affärsverk.

Över-/underskott i de fonder som nämns nedan ska överföras till respektive fonds fondkapital i enlighet med fondens stadgar.

- godkänna att räkenskapsperiodens resultat i fråga om den övriga verksamheten behandlas enligt följande:

Stadsfullmäktige beslutade vidare att 20 miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning ska överföras till innovationsfonden.

Stadsfullmäktige beslutade vidare att 10 miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning överförs till fonden för idrotts- och friluftsanläggningar.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande tre hemställningsklämmar:

Behandling

På förslag av ordföranden godkände stadsfullmäktige som förfarande att diskussionen om ärendena 7 och 8 på föredragningslistan förs samtidigt. Eventuella förslag beträffande de båda ärendena skulle framställas under diskussionen.

Under diskussionen framställdes tre förslag till hemställningsklämmar.

Ledamoten Mari Holopainen understödd av ledamoten Reetta Vanhanen föreslog följande hemställningskläm:

Ledamoten Mai Kivelä understödd av ledamoten Atte Harjanne föreslog följande hemställningskläm:

Ledamoten Alviina Alametsä understödd av ledamoten Eva Biaudet föreslog följande hemställningskläm:

Stadsfullmäktige godkände först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

Omröstningsordning

Hemställningsklämmarna togs särskilt upp till omröstning.

1 omröstningen

Ledamoten Mari Holopainens förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Staden utreder möjligheterna att bättre än nu betona miljö- och klimateffekterna då investeringsbeslut fattas.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 49
Zahra Abdulla, Linda Ahlblad, Heidi Ahola, Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Paavo Arhinmäki, Eva Biaudet, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Laura Finne-Elonen, Mia Haglund, Atte Harjanne, Martina Harms-Aalto, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Jukka Järvinen, Atte Kaleva, Emma Kari, Mikko Kiesiläinen, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Laura Kolbe, Vesa Korkkula, Anu Korppi, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Anna Laine, Petra Malin, Silvia Modig, Elina Moisio, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Johanna Nuorteva, Hannu Oskala, Jenni Pajunen, Amanda Pasanen, Terhi Peltokorpi, Nasima Razmyar, Leo Stranius, Lilja Tamminen, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 6
Amos Ahola, Pia Kopra, Otto Meri, Dani Niskanen, Matti Parpala, Ilkka Taipale

Blanka: 24
Pentti Arajärvi, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Juha Hakola, Nuutti Hyttinen, Ville Jalovaara, Arja Karhuvaara, Tapio Klemetti, Terhi Koulumies, Seija Muurinen, Jussi Niinistö, Mia Nygård, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Mika Raatikainen, Mari Rantanen, Risto Rautava, Laura Rissanen, Daniel Sazonov, Tomi Sevander, Ulla-Marja Urho, Jan Vapaavuori, Juhana Vartiainen

Frånvarande: 6
Tuula Haatainen, Wille Rydman, Osmo Soininvaara, Sampo Terho, Pilvi Torsti, Paavo Väyrynen

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Mari Holopainens förslag till hemställningskläm.

2 omröstningen

Ledamoten Mai Kiveläs förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Man bör utreda möjligheterna att hänvisa uppföljningen av målen för utsläppsminskningarna åt fullmäktige, mer grundligt och med högre prioritet än i nuläget.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 52
Zahra Abdulla, Linda Ahlblad, Amos Ahola, Heidi Ahola, Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Eva Biaudet, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Mia Haglund, Atte Harjanne, Martina Harms-Aalto, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Emma Kari, Mikko Kiesiläinen, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Vesa Korkkula, Anu Korppi, Kauko Koskinen, Anna Laine, Petra Malin, Silvia Modig, Elina Moisio, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Johanna Nuorteva, Hannu Oskala, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Matti Parpala, Amanda Pasanen, Terhi Peltokorpi, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Tomi Sevander, Leo Stranius, Lilja Tamminen, Reetta Vanhanen, Sinikka Vepsä, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 4
Pia Kopra, Dani Niskanen, Mika Raatikainen, Ilkka Taipale

Blanka: 22
Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Juha Hakola, Nuutti Hyttinen, Atte Kaleva, Arja Karhuvaara, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Seija Muurinen, Jussi Niinistö, Mia Nygård, Jaana Pelkonen, Mari Rantanen, Risto Rautava, Daniel Sazonov, Ulla-Marja Urho, Jan Vapaavuori, Juhana Vartiainen

Frånvarande: 7
Tuula Haatainen, Otto Meri, Wille Rydman, Osmo Soininvaara, Sampo Terho, Pilvi Torsti, Paavo Väyrynen

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Mai Kiveläs förslag till hemställningskläm.

3 omröstningen

Ledamoten Alviina Alametsäs förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Staden utreder möjligheterna att vid den ekonomiska planeringen i social- och hälsovårdssektorn öka prioriteringen av beslutens välfärdseffekter på lång sikt, i synnerhet effekterna på den mentala hälsan.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 66
Zahra Abdulla, Linda Ahlblad, Amos Ahola, Heidi Ahola, Alviina Alametsä, Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Laura Finne-Elonen, Mia Haglund, Atte Harjanne, Martina Harms-Aalto, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Nuutti Hyttinen, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Emma Kari, Mikko Kiesiläinen, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Tapio Klemetti, Laura Kolbe, Pia Kopra, Vesa Korkkula, Anu Korppi, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Anna Laine, Petra Malin, Silvia Modig, Elina Moisio, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Jussi Niinistö, Dani Niskanen, Johanna Nuorteva, Hannu Oskala, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Amanda Pasanen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Mari Rantanen, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Daniel Sazonov, Tomi Sevander, Leo Stranius, Lilja Tamminen, Reetta Vanhanen, Juhana Vartiainen, Sinikka Vepsä, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki, Ozan Yanar

Nej-röster: 2
Otto Meri, Ilkka Taipale

Blanka: 11
Mika Ebeling, Juha Hakola, Atte Kaleva, Arja Karhuvaara, Heimo Laaksonen, Seija Muurinen, Mia Nygård, Matti Parpala, Risto Rautava, Ulla-Marja Urho, Jan Vapaavuori

Frånvarande: 6
Tuula Haatainen, Wille Rydman, Osmo Soininvaara, Sampo Terho, Pilvi Torsti, Paavo Väyrynen

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Alviina Alametsäs förslag till hemställningskläm.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ari Hietamäki, ekonomiplaneringschef, telefon: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Stadsstyrelsen konstaterar att enligt 113 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Stadsstyrelsen har 18.3.2019, § 196, behandlat och undertecknat Helsingfors stads bokslut.

Helsingfors har skött sin ekonomi långsiktigt, varför den vilar på en stadig grund. Räkenskapsperiodens resultat var 386,8 miljoner euro, vilket var 199 miljoner bättre än i budgeten. Resultatet var 483,1 miljoner euro år 2017 och 470,2 miljoner euro år 2016. Eftersom verksamhetsbidraget utföll bättre än budgeterat (81,3 miljoner euro) och inkomsterna från skatter och statsandelar ökade mer än man räknat med i budgeten (106 miljoner euro) var det möjligt att nå detta resultat för 2018. Också ränteutgifterna var lägre än budgeterat (12 miljoner euro).

Helsingfors stads resultaträkning

Det inflöt mer inkomster av markförsäljning än budgeterat (100 miljoner euro) sammanlagt 123 miljoner euro (utfall 143 miljoner euro 2017).

Stadens externa omkostnader ökade med 2,8 procent från föregående år. Ökningen var moderat jämfört med utgiftsökningen i andra större städer, eller i hela kommunsektorn. Utfallet för stadens omkostnader var 38 miljoner euro lägre än budgeterat.

Utgifterna enligt det ekonomiska mål som mäts utgående från driftsekonomins verksamhetsutgifter i stadsstrategin ökade med ca 2,0 procent 2018. Dessa utgifter blev ca 58 miljoner euro mindre än budgeterat. Anslagen underskreds delvis till följd av att vissa centralt reserverade anslag underskreds (bl.a. de centraliserade utgifterna för datateknik samt ändringar i periodiseringen av personalutgifter) samt att kostnaderna för val utföll lägre än budgeterat (inget landskapsval 2018 och endast en omgång i presidentvalet). I stadsmiljösektorn blev dessutom utfallet för vissa utgifter mindre än budgeterat (personalutgifterna för budgetmomentet stadsstruktur, bostadsproduktionens utgifter samt understödet till HST).

Skatteintäkterna uppgick till 3 416,6 miljoner euro, dvs. de totala skatteinkomsterna var 83,6 miljoner euro högre än budgeterat. Då man räknar med samfundsskatter och fastighetsskatter ökade skatteintäkterna med 1,1 procent jämfört med föregående år. Från och med ingången av 2018 sänktes Helsingfors kommunalskattesats med en halv procentenhet. Skatteintäkterna utvecklades mer positivt i Helsingfors än i landet i genomsnitt, trots att Helsingfors sänkte sin skattesats. Helsingfors har haft en större ökning av förvärvsinkomstskatten än landet i övrigt under de senaste åren.

Redovisningen av statsandelar uppgick till 197,3 miljoner euro och de minskade med ca 23 miljoner euro jämfört med föregående år som en följd av de nedskärningar som konkurrenskraftsavtalet medförde samt genom utjämning av statsandelarna på grund av skillnader i kommunernas inkomstskattebas.

Årsbidraget var 752 miljoner euro, vilket är 206 miljoner euro högre än i budgeten men klart svagare än föregående år (838 miljoner euro 2017). Årsbidraget visar hur mycket resultatfinansiering staden kan använda för investeringar och amortering av lån.

*) Effekterna av att bokföringen av extraordinära intäkter och kostnader ändrades 2017 har beaktats sedan 2016

Utfallet för stadens investeringar 2018 var 625 miljoner euro när affärsverkens investeringar beaktas (närmast affärsverket HST:s investeringar i kollektivtrafik), alltså nästan på samma nivå som föregående år (621 miljoner 2017).

Investeringsnivån i Helsingfors var hög, precis som 2017. Investeringsnivån i Helsingfors har under de två senaste åren märkbart ökat.

I budgeten hade det reserverats anslag på 571,5 miljoner euro, (exklusive affärsverken) för investeringar. Investeringsdelens disponibla anslag efter att överskridningsrätter beviljats på grund av föregående års outnyttjade anslag samt övriga överskridningsrätter uppgår till sammanlagt ca 694,3 miljoner euro, varav sammanlagt 516 miljoner euro, eller 74 procent, förbrukades. I budgeten hade det reserverats sammanlagt 181,7 miljoner euro för affärsverkens investeringar, utfallet blev 109,1 miljoner euro, dvs. 60 procent.

Helsingfors stads finansieringsanalys

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var positivt, 150,7 miljoner euro. Detta centrala nyckeltal som beskriver stadens ekonomi blev svagare än föregående år (245 miljoner euro 2017). Det lägre årsbidraget var orsak till att nivån blev lägre i år.

Kassaflödet från stadens verksamhet och investeringar har visat ett överskott under åren 2016–2018, vilket har förbättrat nyckeltalen i finansieringsanalysen.

Det lyftes inga nya långfristiga budgetlån. Stadens lånestock sjönk till 1 100 miljoner euro (inkl. HST:s lån från penninginstitut). Långfristiga lån amorterades med sammanlagt 106 miljoner euro. Amorteringarna finansierades med kassaflödesöverskottet från verksamheten och investeringarna.

Stadens kassa och banktillgodohavanden har minskat med 75 miljoner euro under den aktuella räkenskapsperioden. Kassan minskade på grund av den svagare nivån på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde jämfört med föregående år, amortering av långfristiga lån och ökad utlåning. Stadens likviditet i slutet av året var 91 dagar.

I stadens likvida medel ingår 428 miljoner euro i dotterbolagens medel på stadens koncernkonto, dvs. stadens kortfristiga lån till dotterbolagen samt 81 miljoner euro i personalkassans medel, dvs. kortfristigt lån till stadens personalkassa.

I övriga förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital visas Bostadsproduktionens ökade användning av stadens så kallade interna kontokredit såsom en post som försämrar stadens betalningsförmåga. Detta berodde på den märkbart ökade produktionen och på att entreprenadernas kostnader ökat.

Eftersom årsbidraget under det senaste året förblivit högt har det varit möjligt för staden att finansiera en allt större del av investeringarna med inkomstfinansiering. Detta har dessutom gjort det möjligt att minska stadens lånestock.

Ökningen av lånefordringar förklaras av ett beviljat lån på 90 miljoner euro till Stadion-stiftelsen för Olympiastadions ombyggnadsprojekt.

Helsingfors stadskoncerns årsbidrag för 2018 var 1 358 miljoner euro, vilket är cirka 35 miljoner euro sämre än 2017. Helsingfors stads årsbidrag sjönk med 86 miljoner euro 2018 jämfört med föregående år. Därmed höjde dottersammanslutningarna stadskoncernens årsbidrag med över 50 miljoner euro mer än året innan. Framförallt Helen Ab:s verksamhet var mer lönsam än året innan.

Stadskoncernens överskott var 528 miljoner euro, vilket var 120 miljoner euro sämre än föregående år. Helsingfors stads överskott var 75 miljoner euro sämre än föregående år.

Helsingfors stadskoncerns resultaträkning

År 2018 var verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen −35 miljoner euro negativt, alltså klart sämre än året innan (171 miljoner euro). Helsingfors stads inverkan på stadskoncernens verksamhets och investeringars kassaflöde var 150,7 miljoner euro, vilket var lägre än föregående år (245,1 miljoner euro). Dottersammanslutningarnas sammanräknade investeringsnivå uppgick till 1 093,5 miljoner euro och det var 328,9 miljoner euro mer än året innan (764,6 miljoner euro). Dottersammanslutningarnas sammanräknade investeringsnivå försämrade, i takt med stadens försämrade årsbidrag, kassaflödet från stadskoncernens verksamhet och investeringar.

Stadskoncernens lånestock uppgick till 4 983,8 miljoner euro (2017 var motsvarande siffra 4 984,7 miljoner euro), alltså 7 670 euro per invånare. Av detta utgjorde Helsingfors stads lånestock 1 100 miljoner euro, dvs. 1 693 euro per invånare. Helsingfors stads lånestock fortsatte att minska medan dottersammanslutningarnas totala lånestock ökade i motsvarande utsträckning.

Helsingfors stadskoncerns finansieringsanalys

I bokslutet 2018 presenteras preliminära befolkningsuppgifter per 31.12.2018 och en jämförelse med 31.12.2017.

Statistikcentralen publicerar de slutgiltiga officiella befolkningsmängderna i slutet av mars följande år. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen behandla boksluten senast i slutet av mars. På grund av tidtabellen för behandlingen av bokslutet har man i Helsingfors stads bokslut använt en preliminär uppgift för befolkningsmängden.

Det slutliga befolkningsantalet 2018 var 1 758 färre invånare än den preliminära uppgiften i bokslutet.

Nyckeltalen som presenteras i bokslutet 2018 för slutliga befolkningsuppgifter 2017 och 2018 har presenterats i den bifogade tabellen (Nyckeltal med slutgiltiga befolkningsdata 2017–2018). Skillnaden mellan de preliminära uppgifterna och de slutgiltiga är inte betydande.

I samband med behandlingen av bokslutet konstaterar stadsstyrelsen att kommunstyrelsen enligt kommunallagen i verksamhetsberättelsen ska lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat.

Resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter behandlas i deras egna bokslut i enlighet med bokföringsbestämmelserna.

Dessutom föreslår stadsstyrelsen stadsfullmäktige att 20 miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning överförs till innovationsfonden. En ökning av innovationsfondens kapital gör det möjligt att under fullmäktigeperioden genomföra utvecklingsprojekt, vilka under en viss tid realiserar stadsstrategin, t.ex. testverksamhet inom digitaliseringsprogrammet med företag och övriga partner. En ändring av fondens stadgar föreläggs stadsfullmäktige separat.

Innovationsfondens fria kapital var i mars 2019 ca 12 miljoner euro. Den årliga användningen har varierat, under de senaste åren då projektsökningar ordnats har den varit 3–3,5 miljoner euro.

Stadsstyrelsen föreslår vidare stadsfullmäktige att 10 miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning överförs till fonden för idrotts- och friluftsanläggningar. Det är viktigt att öka fondens kapital för att kunna finansiera pågående idrottsprojekt (bl.a. Urhea-halli). Det fria kapitalet i fonden för idrotts- och friluftsanläggningar var i mars 2019 ca 10 miljoner euro.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ari Hietamäki, ekonomiplaneringschef, telefon: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 10.06.2019 § 427

HEL 2019-002913 T 02 02 01

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää

- hyväksyä kaupungin vuoden 2018 tilinpäätöksen siten, että tilikauden tulos ennen varausten ja rahastojen muutoksia on 386 782 745,66 euroa.

- hyväksyä tilikauden tuloksen käsittelystä liikelaitosten ja talousarvion ulkopuolisten rahastojen osalta seuraavasti:

Alla olevien liikelaitosten yli-/alijäämä siirretään ko. liikelaitoksen johtokunnan esityksen mukaisesti ko. liikelaitoksen taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli-/alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisen ko. rahaston rahastopääomaan.

- hyväksyä muun toiminnan tilikauden tuloksen käsittelystä seuraavasti:

Edelleen kaupunginvaltuusto päättää, että innovaatiorahastoon siirretään Helsingin kaupungin taseeseen kertyneistä voittovaroista 20 miljoonaa euroa.

Edelleen kaupunginvaltuusto päättää, että urheilu- ja ulkoilulaitosrahastoon siirretään Helsingin kaupungin taseeseen kertyneistä voittovaroista 10 miljoonaa euroa.

18.03.2019 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

pormestari

Jan Vapaavuori

Lisätiedot

Ari Hietamäki, taloussuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 36567

ari.hietamaki(a)hel.fi