§ 291

Godkännande av förvaltningsstadga

HEL 2016-005361 T 00 01 00

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag godkänna förvaltningsstadga för Helsingfors stad i enlighet med bilaga 1 och bestämma att den träder i kraft 1.6.2017.

Stadsfullmäktige beslutade dessutom konstatera i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 22.6.2016 om reform av ledarskapssystemet och godkännande av förvaltningsstadga till de delar som gäller ledarskapssystemet:

        att åtgärder som är nödvändiga för verkställigheten av förvaltningsstadgan får vidtas innan den trätt i kraft  

        att stadsstyrelsens ledarskapssektion får fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka andra organ än stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft 

        att kanslichefen och sektorcheferna får fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka de har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft.

Stadsfullmäktige beslutade vidare att också andra i förvaltningsstadgan angivna ledande tjänsteinnehavare får fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka de har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft.

Stadsfullmäktige beslutade ytterligare att kanslichefen får fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka sektorcheferna har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft och sektorchefernas tjänsteförhållande har börjat.

Behandling

Ledamoten Yrjö Hakanen understödd av ledamoten René Hursti föreslog att stadsfullmäktige skulle besluta återremittera ärendet för ny beredning utgående från att ett tillräckligt antal nämnder säkerställs, att bestämmandet av sektorerna och enheterna utreds på nytt, att invånarnas och personalens påverkansmöjligheter stärks och att vård- och landskapsreformens konsekvenser för stadens förvaltning utreds.

1 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, återremiss NEJ

JA-förslag: Fortsättning
NEJ-förslag: Stadsfullmäktige återremitterar ärendet för ny beredning utgående från att ett tillräckligt antal nämnder säkerställs, att bestämmandet av sektorerna och enheterna utreds på nytt, att invånarnas och personalens påverkansmöjligheter stärks och att vård- och landskapsreformens konsekvenser för stadens förvaltning utreds.

Ja-röster: 77
Mukhtar Abib, Riku Ahola, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Matti Enroth, Patrik Gayer, Juha Hakola, Jasmin Hamid, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Helena Kantola, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Tuuli Kousa, Minerva Krohn, Heimo Laaksonen, Timo Laaninen, Maria Landén, Harri Lindell, Eija Loukoila, Jape Lovén, Pekka Majuri, Hanna Mithiku, Silvia Modig, Elina Moisio, Björn Månsson, Terhi Mäki, Sari Mäkimattila, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Henrik Nyholm, Jan D Oker-Blom, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Mika Raatikainen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Laura Rissanen, Wille Rydman, Lea Saukkonen, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Ulla-Marja Urho, Mirka Vainikka, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Ville Ylikahri

Nej-röster: 5
Zahra Abdulla, Yrjö Hakanen, Rene Hursti, Sirkku Ingervo, Pertti Villo

Frånvarande: 3
Maija Anttila, Eero Heinäluoma, Sami Muttilainen

Stadsfullmäktige beslutade fortsätta behandlingen av ärendet.

Under diskussionen framställdes två hemställningsklämmar.

Ledamoten Jukka Relander understödd av ledamoten Silvia Modig föreslog följande hemställningskläm:

Ledamoten Sami Muttilainen understödd av ledamoten Riku Ahola föreslog följande hemställningskläm:

Stadsfullmäktige godkände först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

Hemställningsklämmarna togs särskilt upp till omröstning.

2 omröstningen

Ledamoten Jukka Relanders hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Reformen av sektorerna strömlinjeformar stadens förvaltning och ökar den politiska styrningen, vilket är välkommet. Stadsfullmäktige lämnar efter sig en mer fungerande stad med bättre kontroll. Med anledning av reformens skala har vi inte hunnit tillräckligt noggrant bedöma varje detalj i förslaget, som är bra i sig, och därför blir vissa problem också kvar i strukturen. När helheten granskas ur Helsingfors stadsbiblioteks perspektiv kan man upptäcka följande problem: - Biblioteket är enligt en intern enkät den mest populära samarbetspartnern i projekt som överskrider sektorgränserna. Det är skäl att bevara bibliotekets möjligheter att självständigt komma överens om samarbetet. Att utveckla biblioteket till ett allt mångsidigare gemensamt rum för invånarna förutsätter att det är möjligt att samarbeta med andra aktörer. - Biblioteksdirektören lyder enligt förslaget under en högre tjänsteman inom sektorn. Då har biblioteket två direktörer av vilka den ena är behörig men den andra har makten att driva förhandlingar, ingå avtal och föreslå gemensamma projekt för andra. Jag föreslår att det utreds på vilka sätt det är möjligt att lösa problemen ovan så att bibliotekets funktionsförmåga bevaras på bästa möjliga sätt och att biblioteket också i fortsättningen kan tillhandahålla sina högkvalitativa tjänster för invånarna.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 42
Zahra Abdulla, Riku Ahola, Outi Alanko-Kahiluoto, Paavo Arhinmäki, Sirpa Asko-Seljavaara, Jussi Chydenius, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Helena Kantola, Otso Kivekäs, Tuuli Kousa, Minerva Krohn, Harri Lindell, Eija Loukoila, Hanna Mithiku, Silvia Modig, Elina Moisio, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Pilvi Torsti, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Pertti Villo, Ville Ylikahri

Blanka: 42
Mukhtar Abib, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Harry Bogomoloff, Gunvor Brettschneider, Mika Ebeling, Matti Enroth, Patrik Gayer, Juha Hakola, Fatbardhe Hetemaj, Nuutti Hyttinen, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Timo Laaninen, Maria Landén, Jape Lovén, Pekka Majuri, Björn Månsson, Terhi Mäki, Sari Mäkimattila, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Wille Rydman, Lea Saukkonen, Tomi Sevander, Kaarin Taipale, Ulla-Marja Urho

Frånvarande: 1
Eero Heinäluoma

Stadsfullmäktige godkände inte ledamoten Jukka Relanders förslag till hemställningskläm.

3 omröstningen

Ledamoten Sami Muttilainens hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av förslaget att det utreds om det är möjligt att ordna offentliga nämndsammanträden utöver fullmäktigesammanträdena. Detta är viktigt med tanke på transparenta politiska beslut.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 34
Zahra Abdulla, Riku Ahola, Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Jukka Järvinen, Helena Kantola, Otso Kivekäs, Tuuli Kousa, Heimo Laaksonen, Harri Lindell, Eija Loukoila, Jape Lovén, Hanna Mithiku, Silvia Modig, Elina Moisio, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Nasima Razmyar, Leo Stranius, Pilvi Torsti, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Pertti Villo, Ville Ylikahri

Nej-röster: 1
Wille Rydman

Blanka: 49
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Matti Enroth, Patrik Gayer, Juha Hakola, Fatbardhe Hetemaj, Nuutti Hyttinen, Ville Jalovaara, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Minerva Krohn, Timo Laaninen, Maria Landén, Pekka Majuri, Björn Månsson, Terhi Mäki, Sari Mäkimattila, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Mari Rantanen, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Jukka Relander, Laura Rissanen, Lea Saukkonen, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Johanna Sydänmaa, Ilkka Taipale, Kaarin Taipale, Ulla-Marja Urho

Frånvarande: 1
Eero Heinäluoma

Stadsfullmäktige godkände inte ledamoten Sami Muttilainens förslag till hemställningskläm.

Ledamoten René Hursti anmälde avvikande mening genom att reservera sig mot beslutet.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Marko Karvinen, strategichef, telefon: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Sammandrag

Det ingår i det av stadsfullmäktige godkända strategiprogrammet att stadens ledarskapssystem ska förnyas.

Enligt 2015 års kommunallag ska kommunen ha en förvaltningsstadga, som ersätter de nuvarande instruktionerna. Till dessa hör bl.a. arbetsordningen för stadsfullmäktige, instruktionen för stadsstyrelsen, instruktionerna för förvaltningarna (nämnderna och direktionerna och förvaltningarna och affärsverken under dessa), den nuvarande förvaltningsstadgan och ekonomistadgan.

Stadsfullmäktige fattade 16.3.2016 ett principbeslut om en reform av ledarskapssystemet. Stadsfullmäktige beslutade 22.6.2016 förnya Helsingfors stads ledarskapssystem räknat från 1.6.2017 och godkänna förvaltningsstadga för Helsingfors stad till de delar som gäller ledarskapssystemet.

Nu föreslås förvaltningsstadgan bli godkänd i sin helhet. Förvaltningsstadgan innehåller de nya avdelningarna IV–X, som det nu ska beslutas om, de delar av avdelningarna II och III som inte ingick i junibeslutet och ändringar i de delar av förvaltningsstadgan som godkändes i juni med anledning av sådant som kommit fram under beredningen hösten 2016.

Dessutom har det beretts ett förslag om helheten med kommittéer och kommissioner.

Föredragandens motiveringar

Enligt beslutsförslaget ska hela förvaltningsstadgan för Helsingfors stad träda i kraft 1.6.2017.

Stadsdirektören framställde 10.10.2016 ett förslag för stadsstyrelsens ledarskapssektion om godkännande av förvaltningsstadgan.

Ledarskapssektionen fattade 17.10.2016 beslut om ett förslag för stadsstyrelsen. Detta förslag och motiveringarna till det har ändrats i enlighet med ledarskapssektionens beslut på följande sätt:

Ledarskapssektionen beslutade 17.10.2016

        att det läggs till att kultur- och fritidsnämndens kultursektion, idrottssektion och ungdomssektion har till uppgift att för sin del ställa upp mål för servicehelheten och att följa hur målen nås och att ge utlåtande till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen

        att nämnden dessutom kan delegera andra befogenheter inom ramen för förvaltningsstadgan.

Uppgiften att för sin del ställa upp mål och att ge utlåtande om resultatbudgeten och verksamhetsplanen har införts i den bifogade förvaltningsstadgan (bilaga 1) och i ändringsversionen (bilaga 2) såsom uppgifterna 1 och 2 för sektionerna. Dessutom har de behövliga ändringarna gjorts i föredragandens motiveringar. Nämndens möjlighet till delegering kräver inte ändringar i förvaltningsstadgan.

Ledarskapssektionen beslutade 17.10.2016 dessutom

        att i syfte att säkerställa den språkliga servicen och utvecklingsarbetet organiseras förvaltnings- och stödtjänsterna i fostrans- och utbildningssektorn så att åtminstone de svenska expert- och kundtjänstuppgifterna och den allmänna förvaltningen utgör en del av svenska servicehelheten 

        att det vid den fortsatta beredningen görs en separat utredning om behovet av en särskild stadsbildskommission, om beredningen av stadsbildsfrågor och om beslutsprocessen 

        att det vid den fortsatta beredningen görs en separat utredning om behovet av en särskild kommission för tillgänglighetsärenden 

        att det vid den fortsatta beredningen görs en separat utredning om behovet av en särskild historiekommitté och av ett diskussionsprotokoll.

Besluten kräver inte ändringar i förvaltningsstadgan och de utgör riktlinjer inför den fortsatta beredningen. I fråga om de svenska tjänsterna har det till föredragandens motiveringar lagts en uppmaning från stadsstyrelsen om fortsatt beredning. Innehållet i besluten om kommittéer och kommissioner har införts i bilaga 6 som anger ändringarna i kommittéerna och kommissionerna och dessutom har ett tillägg gjorts i avsnittet om kommittéer och kommissioner i föredragandens motiveringar. Uppmaningen från stadsstyrelsen har dessutom kompletterats.

Vidare har det i förvaltningsstadgan gjorts en del rättelser av skrivfel och andra tekniska justeringar.

Stadsfullmäktige beslutade 22.6.2016 förnya Helsingfors stads ledarskapssystem räknat från 1.6.2017 och godkänna förvaltningsstadga för Helsingfors stad till de delar som gäller ledarskapssystemet.

Nu föreslås förvaltningsstadgan bli godkänd i sin helhet. Förvaltningsstadgan innehåller de nya avdelningarna IV–X, som det nu ska beslutas om, de delar av avdelningarna II och III som inte ingick i junibeslutet och ändringar i de delar av förvaltningsstadgan som godkändes i juni med anledning av sådant som kommit fram under beredningen hösten 2016.

I det följande beskrivs helheterna med de tre delarna på en allmän nivå. De nya momenten, liksom också kompletteringarna och ändringarna, presenteras i detaljmotiveringarna.

Förslaget till förvaltningsstadga följer fullmäktiges principbeslut 16.3.2016.

Revisionsnämnden har 19.10.2016 föreslagit att stadsstyrelsen ska förelägga stadsfullmäktige de bestämmelser i förvaltningsstadgan som gäller granskning av förvaltning och ekonomi och antecknat revisionsnämndens motiveringar till bestämmelserna. Revisionsnämnden har med stöd av 121 § i kommunallagen till uppgift att för stadsstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan.

Revisionsnämndens förslag har införts på lämpliga ställen med tanke på helheten i förslaget till förvaltningsstadga. Ändringar i textinnehållet i revisionsnämndens förslag har inte gjorts, frånsett på de punkter som specificeras nedan under revisionsnämndens avsnitt om granskning av förvaltning och ekonomi.

Revisionsnämndens motiveringar framgår av bilaga 7.

Den nya förvaltningsstadgan utgör bilaga 1 till ärendet.

Av bilaga 2 framgår alla ändringar och tillägg som gjorts jämfört med den förvaltningsstadga som fullmäktige godkände 22.6.2016.

Nya delar av förvaltningsstadgan som föreslås bli godkända

De nya delar av förvaltningsstadgan som nu föreslås bli godkända är 20–31 kap. i avdelningarna IV–X. Avdelningarna gäller ekonomi och övervakning, personal, förvaltning, deltagande och kommunikation, mötesförfarande, fullmäktige, grunder för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner och övriga bestämmelser.

Dessa avdelningar i den nya förvaltningsstadgan baserar sig på gällande instruktioner, bl.a. förvaltningsstadgan och ekonomistadgan. Bestämmelser i dessa har till största delen överförts till den nya förvaltningsstadgan.

De delar av avdelningarna II och III som inte ingick i beslutet om förvaltningsstadgan i juni

Det centrala innehållet i den del av förvaltningsstadgan som godkändes i juni var avd. II, Organisering av stadens förvaltning och verksamhet, med bestämmelser om organen, borgmästaren och biträdande borgmästarna, centralförvaltningen, revisionskontoret och sektorerna, de ledande tjänsteinnehavarna och stadskoncernen. I juni godkändes också det mesta av avd. III, Organens, de förtroendevaldas och de ledande tjänsteinnehavarnas befogenheter.

De delar som inte godkändes i juni gällde:

        i fostrans- och utbildningssektorn namnet på servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och beteckningen för den ledande tjänsteinnehavaren

        i stadsmiljösektorn de särskilda befogenheterna för stadsmiljönämnden, uppgifterna och befogenheterna för stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden och föredragandena i stadsmiljönämndens sektioner

        i kultur- och fritidssektorn uppgifterna för kultur- och fritidsnämndens kultursektion, idrottssektion och ungdomssektion och uppgifterna och de särskilda befogenheterna för kulturservicehelheten i kultur- och fritidssektorn

        de särskilda befogenheterna för de ledande tjänsteinnehavarna i de fyra sektorerna

        2 §, 4 § och 5 § i avd. III 19 kap. med bestämmelser om beslutsfattandet och fördelningen av befogenheterna.

Stadsfullmäktige fattade 22.6.2016 beslut om helheten för ledarskapssystemet, organhelheten och lösningarna för sektorstrukturen i förvaltningsstadgan. De avsnitt som inte ingick i beslutet gällde i huvudsak en precisering på sektornivå av de mer detaljerade delarna av ledarskapssystemet.

Ändringar i den förvaltningsstadga som godkändes 22.6.2016

I de delar som stadsfullmäktige godkände 22.6.2016 har det gjorts ändringar med anledning av sådant som kommit fram under beredningen efter fullmäktigebeslutet. Största delen av dessa är tekniska justeringar och rättelse av skrivfel.

Innehållsändringarna i de delar som redan godkänts gäller preciseringar i befogenheterna som gjorts under höstens beredning. De viktigaste innehållsändringarna i den förvaltningsstadga som godkändes i juni har relaterats i detaljmotiveringarna för de olika sektorerna.

Revisionsnämndens avsnitt om granskning av förvaltning och ekonomi

Revisionsnämnden har med stöd av 121 § i kommunallagen till uppgift att för stadsstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan.

Avd. IV i förvaltningsstadgan innehåller kapitlet Granskning av förvaltning och ekonomi, för vilket revisionsnämnden framställer förslag om behövliga bestämmelser.

Revisionsnämnden har 19.10.2016 föreslagit att stadsstyrelsen ska förelägga stadsfullmäktige de bestämmelser i förvaltningsstadgan som gäller granskning av förvaltning och ekonomi och antecknat revisionsnämndens motiveringar till bestämmelserna.

I enlighet med revisionsnämndens förslag har följande punkter lagts till och ändrats i förvaltningsstadgan, utan ändring av formuleringarna:

        i 8 kap. 1 § 1 mom. 11 punkten har det lagts till att stadsstyrelsen inte beslutar om revisionsdirektörens lön 

        kanslichefens och personaldirektörens befogenheter som hänför sig till revisionsdirektörens tjänsteförhållande har strukits (12 kap. 1 § 1 mom. 11 punkten och 3 § 1 mom. 3 punkten)

        i revisionsnämndens uppgifter, 13 kap. 1 §: 

• har punkterna 2–5 i 2 mom. lagts till om uppgifter inom ekonomin och verksamheten, om bokslutet, om avskrivningar och om beskrivning av intern tillsyn och riskhantering
• har passusen om ett arbetsprogram strukits i 4 mom. 2 punkten 
• har punkterna 7 och 8 i 4 mom. lagts till om ärenden som gäller revisionsdirektörens tjänsteförhållande 

        i 13 kap. 2 § har det till revisionsdirektörens befogenheter lagts bestämmelser om de befogenheter som gäller personalärenden, ekonomiska ärenden och beredskap

        i 19 kap. 3 § har det lagts till en bestämmelse om övertagningsrätt för revisionsnämnden och dess ordförande 

        i 20 kap. 7 § har det lagts till att revisionskontoret utgör en upphandlande enhet och i 9 § en bestämmelse om upphandling av revisionstjänster

        21 kap. Granskning av förvaltning och ekonomi 1–3 § har lagts till 

        i 22 kap. 4 § har revisionsdirektören lagts till 

        i 23 kap. 1 § har behörighetsvillkor lagts till för utvärderingschefen och revisionschefen

        i 29 kap. 7 § har det lagts till bestämmelser om närvaro- och yttranderätt vid revisionsnämndens sammanträden.

Kommunstyrelsen kan avvika från revisionsnämndens förslag till bestämmelser i förvaltningsstadgan och till budget av en grundad anledning som gäller samordningen av kommunens förvaltningsstadga och budgetförslag.

Uppgiften att besluta om revisionsdirektörens lön hade i beslutet 22.6.2016 och förvaltningsstadgan hänförts till stadsstyrelsens befogenheter.

Revisionsnämnden föreslår att revisionsnämnden "beslutar om revisionsdirektörens lön och om grunderna för bestämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om andra premieringar, om den inte har gett nämndens ordförande beslutanderätt".

Då beslutet om lönen överförs till revisionsnämndens befogenheter är det dock motiverat att stadens allmänna principer för bestämmandet av lönen tillämpas på revisionsdirektörens lön. Det anges inte heller i andra delar av förvaltningsstadgan att befogenheter som gäller lönen kan överföras. I syfte att samordna förvaltningsstadgan har förslaget på dessa grunder lagts till revisionsnämndens befogenheter i 13 kap. 1 § 4 mom. 6 punkten i förvaltningsstadgan i formen "beslutar om revisionsdirektörens lön i enlighet med stadens allmänna grunder för bestämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om andra premieringar".

Utöver det ovanstående har innehållet i revisionsnämndens förslag inte ändrats, frånsett punkterna nedan, som inte har lagts till i förvaltningsstadgan för att stadens administration ska vara enhetlig och förvaltningsstadgan samordnad.

Under stadsstyrelsens befogenheter i Avd. III 8 kap. 1 § 1 mom. har det inte lagts till en uteslutande tilläggspassus om att stadsstyrelsen inte ställer upp mål för revisionsnämnden. Revisionsnämnden har en i kommunallagen angiven ställning i den kommunala administrationen, inom vilken stadsstyrelsen ska agera.

Med tanke på en enhetlig förvaltning har det i 13 kap. 1 § 4 mom. inte lagts till någon punkt 7 om inrättande av tjänster. Alla tjänster inrättas av stadsstyrelsen.

I 13 kap. 1 § 4 mom. har det inte lagts till någon punkt 8 om att revisionsnämnden beslutar utlysa tjänsterna vid revisionskontoret. För utlysning av tjänster behövs det inte någon särskild bestämmelse i förvaltningsstadgan, beslutanderätten hör till den anställande myndigheten, om inte något annat är föreskrivet. Något annat är föreskrivet bara i fråga om de tjänster som tillsätts av stadsfullmäktige. Då är det stadsstyrelsen som utlyser tjänsten. Motiveringen för att tilläggsförslaget strukits är att förvaltningsstadgan internt blir konsekvent. Den föreslagna bestämmelsen innebär inte något nytt innehåll i förvaltningsstadgan.

Beredning och styrning av ledarskapsreformen hösten 2016

Beredningen av ledarskapsreformen har under hösten 2016 genomförts i enlighet med uppmaningarna i stadsstyrelsens verkställighetsbeslut 27.6.2016, § 639, som gäller förvaltningsstadgan och reformen av ledarskapssystemet.

Stadsstyrelsens ledarskapssektion har under hösten 2016 fortsatt att styra och följa reformen av ledarskapssystemet och organisationen.

Stadsdirektören tillsatte 23.6.2016 arbetsgrupper för beredningsfasen hösten 2016 av reformen av ledarskapssystemet.

Reformen har beretts inom en projektorganisation baserad på arbete i arbetsgrupper, så att beredningen har skett med befintliga personalresurser genom att sakkunniga och ledningen har fått i uppdrag att bereda reformen inom ramen för sin arbetsinsats. Det har inte anställts separat projektpersonal. Till följd av reformen av ledarskapssystemet är de andra pågående utvecklingsprojekten färre än normalt.

Personalkommittén har fortsatt som uppföljningsgrupp för samarbetet.

Stadskansliet har under hösten 2016 berett de kommande tillsättningsförfarandena och tjänsteregleringarna. De tillsättningsförfaranden som gäller servicehelheternas ledning och de följande chefsnivåerna preciseras när uppgiftshelheterna preciseras i beredningsgrupperna för sektorerna. För alla sektorer har det utarbetats samarbetsplaner.

Stadskansliet har ombesörjt att de ledigblivande tjänsterna som verkschef och avdelningschef inte tillsätts tills vidare utan har skötts med visstidsarrangemang. Också rekryteringar till chefsuppgifterna på följande organisationsnivåer har bedömts separat. Till följd av ändringssituationen begränsas det permanenta tillsättandet av vissa anställningar redan i år. Principerna för tillsättande av anställningar har preciserats i nya anvisningar om tillstånd att tillsätta anställningar.

Stadsdirektören har 17.8.2016 underrättat justitieministeriet om det fullmäktigebeslut som gäller antalet fullmäktigeledamöter.

Stadsstyrelsen har inrättat tjänsterna som kanslichef och sektorchefer. Stadsfullmäktige har 28.9.2016 valt kanslichef. Ansökningstiden till tjänsterna som sektorchef gick ut 12.9.2016. Valet av sektorchefer föreläggs stadsfullmäktige under hösten efter beredning.

Beredning av förvaltningsstadgan och den övriga organisationen i arbetsgrupper

Stadsdirektören beslutade vid behandlingen i direktörskollegiet 23.6.2016, § 43, tillsätta nio arbetsgrupper för beredningen av ledarskapsreformen. Mandattiden för arbetsgrupperna går ut 31.12.2016, varefter de tillsatta beredningsgrupperna omvärderas. En princip för sammansättningen av arbetsgrupperna var att alla förvaltningar och affärsverk skulle vara företrädda och att det breda kunnande som behövs vid beredningen skulle utnyttjas. Beredningsarbetsgrupperna är:

        Ledarskap och samordning

        Delaktighet

        Förvaltnings- och stödtjänster

        Sektorgrupper

• Centralförvaltningen
• Fostran och utbildning
• Stadsmiljö
• Kultur och fritid 
• Social- och hälsovård

        Högholmens djurgård

Arbetsgruppen ledarskap och samordning utgör ledningsgrupp för ändringsprocessen. Gruppen har sammanställt ett förslag om de delar som ska läggas till i förvaltningsstadgan och om de behövliga ändringarna. Kompletteringarna i förvaltningsstadgan har för sektorernas del beretts i sektorarbetsgrupperna och för hela stadens del vid stadskansliet.

Arbetsgruppen delaktighet har fortsatt beredningen av den delaktighets- och interaktionsmodell för Helsingfors som anknyter till det nya ledarskapssystemet och till strukturen med sektornämnder. Den har också berett kompletteringar om delaktighet i förvaltningsstadgan.

Arbetsgruppen förvaltnings- och stödtjänster har samordnat ordnandet och organiseringen av sektorernas förvaltnings- och stödtjänster, utstakat samarbetet, arbetsfördelningen och rollerna inom stadskansliets och sektorernas förvaltnings- och stödtjänster och samordnat ICT-förändringen. Gruppen har berett kompletteringar i förvaltningsstadgan som gäller ekonomin, tillsynen och personalen.

Sektorgrupperna har till uppgift

        att sköta styrningen av ändringsprocessen

        att utarbeta ett förslag om de delar som ska läggas till i förvaltningsstadgan och om de behövliga ändringarna 

        att utarbeta ett förslag om organisationen på nivån under servicehelheterna och om verksamhetsstadgorna för sektorerna

        att se till att personalens sakkunskap blir utnyttjad. 

Sektorgrupperna har för styrningen av ändringsprocessen verksamhetsplaner, kommunikationsplaner och samarbetsplaner som baserar sig på det egna uppgiftsområdet och på den nuvarande gruppen av förvaltningar. Rytmen för arbetet i sektorgrupperna är sådan att först har beredningen av tilläggen till förvaltningsstadgan inletts och genast jämsides med dessa beredningen av organisationen på nivån under servicehelheterna.

Beredningen av verksamhetsstadgorna inleds på senhösten när beredningen av organisationen har avancerat. Personalens sakkunskap har utnyttjats med hjälp av olika metoder. De anställda har planenligt informerats om beredningen av reformen och diskussioner med de anställda har förts enligt etablerad ledarskapspraxis, såsom verks-, avdelnings-, enhets- och arbetsgemenskapsmöten.

Sektorgrupperna har ordnat samlande introduktionsmöten, verkstäder och seminarier för de blivande sektorerna. Mötena på förhösten har främst varit avsedda för ledningen och cheferna. När beredningen av reformen avancerar till en mer detaljerad nivå ordnas det möten för personalen i fråga.

De kompletteringar till förvaltningsstadgan som gäller sektorerna har beretts av sektorgrupperna. Kompletteringarna till förvaltningsstadgan har behandlats och anpassats till varandra av stadgekommittén och arbetsgruppen ledarskap och samordning.

Den grupp som utreder Högholmens djurgårds ställning har tagit fram alternativa organisationsformer för djurparken och inlett en bedömning av de olika alternativen.

Ledarskapssektionen har vid sina sammanträden under hösten 2016 behandlat hur beredningen av delområdena fortskrider och vilka behoven av riktlinjer är.

Delaktighetsmodellen

Stadsfullmäktige beslutade 16.3.2016 i principbeslutet om reformen av ledarskapssystemet att det som en del av reformen dras upp riktlinjer för stadsbornas delaktighet, i vilka det slås fast hur tidigare försök med delaktighet och hörande ska bli permanenta och tas i bruk. Här ingår åtminstone deltagande budgetering, invånar- och användarråd och webbdeltagande. Dessutom bör lokalt deltagande beaktas i modellen.

Delaktighetsgruppen har för sin del berett ärendet så att delaktighetsbestämmelserna i den nya kommunallagen har varit underlag för beredningen. Dessutom har det för Helsingfors sökts en lämplig modell som går längre och som är kopplad till det nya ledarskapssystemet och strukturen med sektornämnder.

Modellen har beretts inom de gränser som tidsschemat medger i brett samarbete, öppet och genom flera kanaler tillsammans med invånare, sammanslutningar, stadsanställda och förtroendevalda. Växelverkansprocessen började i juni 2016 med en webbenkät och en blankettenkät på biblioteken. De gemensamma utvecklingsdagarna i stadshuset det första veckoslutet i september samlade inemot 200 personer för två dagar i syfte att dra upp riktlinjer och element för delaktighetsmodellen. I september ordnades för alla öppna invånaraftnar om delaktighetsmodellen i Kampen, Gamlas, Malm och Kvarnbäcken.

Vid beredningen av den nya delaktighetsmodellen användes i stor utsträckning de möjligheter till växelverkan som internet erbjuder. Utöver den traditionella enkäten och informationen på stadens webbsidor – hel.fi/osallisuusmalli – grundades det en för alla öppen utvecklargrupp på Facebook.

Dessutom fick stadens påverkansorgan komma med synpunkter på beredningen av modellen. Diskussioner om delaktighetsmodellen fördes med äldrerådet, handikapprådet, Kruts kärngrupp för de unga och tvåspråkighetskommittén. En rapport om växelverkan utgör bilaga 3.

Tyngdpunkten vid beredningen av modellen har legat på att utarbeta gemensamma principer på stadsnivå och på att utreda de detaljer som framgår av stadsfullmäktiges principbeslut och komma med framställningar med anknytning till dessa. Beredningsarbetsgruppens promemoria, som utgör bilaga 4, beskriver sådana lösningar i modellen för delaktighet och växelverkan som går längre än förvaltningsstadgan med avseende på utvecklingen av sektorstrukturen och tjänsterna i sektorerna.

Kommittéer och kommissioner

Helheten med kommittéer och kommissioner och andra s.k. tillfälliga organ har granskats. Nuläget för helheten framgår av bilaga 5. Helheten har utformats under ett flertal årtionden, och den utgör inte någon klar och koherent helhet. En del av organen är lagstadgade eller hänför sig till skötseln av lagstadgade uppgifter. Största delen har i alla fall sitt ursprung i stadens egna åtgärder, och deras uppgift är att granska specialteman över förvaltningsgränserna, att fungera som samarbetsorgan eller att utföra en noggrant definierad uppgift. Namnen på organen motsvarar inte nödvändigtvis sättet att tillsätta dem och inte heller deras sammansättning, uppgifter eller ställning. Organen är sammansatta av både förtroendevalda, medlemmar utnämnda av externa parter och stadsanställda.

När det nya ledarskapssystemet och sektormodellen införs är det ändamålsenligt att förenhetliga kommittéernas och kommissionernas roll och sättet att tillsätta dem. Sektormodellen minskar betydligt behovet av organ mellan förvaltningarna, eftersom samarbetet kan bedrivas inom sektorn. Inte heller myndighetssamarbetet med externa myndigheter kräver att det finns ett organ, utan sådant kan bedrivas exempelvis i arbetsgrupper. En del av organen har överlappande verksamhetsområden. Genom sammanslagning av uppgifter går det att bilda en förnuftigare organhelhet. Bilaga 6 omfattar ett förslag till ny helhet med kommittéer och kommissioner.

Ledarskapssektionen beslutade 17.10.2016 att det vid den fortsatta beredningen görs en separat utredning om behovet av en särskild stadsbildskommission, om beredningen av stadsbildsfrågor och om beslutsprocessen, att det vid den fortsatta beredningen görs en separat utredning om behovet av en särskild kommission för tillgänglighetsärenden och att det vid den fortsatta beredningen görs en separat utredning om behovet av en särskild historiekommitté. Utredningsuppgifterna har lagts till i bilaga 6.

Det är varken behövligt eller ändamålsenligt att i förvaltningsstadgan införa bestämmelser om kommittéer och kommissioner, inte heller när det gäller de lagstadgade organen. Därmed blir det stadsstyrelsen som ska bedöma och tillsätta organhelheten. Detta är motiverat för att stadskoncernen ska bli lättare att styra, vilket är ett mål med reformen. Stadsstyrelsen är skyldig att tillsätta de lagstadgade organen. Också de kommittéer och kommissioner som nu omtalas på instruktionsnivå har en sådan ställning att de inte behöver nämnas i förvaltningsstadgan.

Förslaget till ny helhet går ut på att organen för samarbete mellan förvaltningar eller med bara tjänsteinnehavare som medlemmar ska dras in. En del organ som behandlat vissa teman föreslås bli sammanslagna. Dessutom kan organ för myndighetssamarbete vid behov ombildas till arbetsgrupper. Enligt förslaget kan dessutom verksamheten i vissa organ omvärderas vid den fortsatta beredningen.

I förslaget ingår en tydligare indelning än nu av organen i kommittéer, som är organ bestående av förtroendevalda, och kommissioner, som är påverkansorgan eller organ för myndighetssamarbete.

Enligt motiveringarna till stadsfullmäktiges beslut 22.6.2016 inrättas det i enlighet med ledarskapssektionens beslut 30.5.2016 en digitaliseringskommission, som bland annat följer utarbetandet, verkställandet och genomförandet av ett IT-program, kommer med förslag till principer och riktlinjer för de digitala tjänsterna och ger utlåtanden om projekt.

Den verksamhetsmodell som skisserats upp för digitaliseringskommissionen går ut på att denna kan vara ett organ för växelverkan, en think-tank och ett forum som behandlar digitaliseringen på bred front. Medlemmarna kan representera förtroendevalda, stadsanställda och samarbetspartner.

Enligt motiveringarna till stadsfullmäktiges beslut 22.6.2016 utreds möjligheten att inrätta en forskningskommission som stöder stadens informationsproduktion och universitetssamarbete.

Möjligheten att inrätta en forskningskommission har utretts under hösten 2016 som en del av arbetet i arbetsgruppen för centralförvaltningen. Fördelen med kommissionen är att det finns ett utsett organ med specifika uppgifter. Å andra sidan är såväl stadens som universitetens verksamhetsområden så omfattande att det också bör vara möjligt med flerdimensionellt samarbete. Det är skäl att bedöma om ett utsett organ är ett alltför stelt redskap som samarbetsform. Kommissionen skulle kunna vara behövlig exempelvis för utvidgning av de inhemska och internationella forskningsnätverken och för stärkande av forskningssamarbetet med universiteten. I den eventuella sammansättningen kan ingå personer som svarar för forskningsverksamheten vid de viktigaste samarbetsuniversiteten och -högskolorna (Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Hanken, Konstuniversitetet) och aktörer med erfarenhet av marknadsundersökningar och omvärldsanalyser, t.ex. Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Näringslivets forskningsinstitut Etla. Staden bör i kommissionen företrädas av de personer vars arbete hänför sig till utvecklingsverksamhet och utnyttjande av forskningsrön.

Det är motiverat att bedöma inrättandet av en forskningskommission närmare efter att den mer detaljerade organisationen och verksamhetsmodellen för både sektorerna och det framtida stadskansliet har beretts. På detta sätt går det att noggrannare bedöma de utmaningar för stadens forsknings- och utvecklingsverksamhet som sektormodellen och sammanslagningen av faktacentralen och stadskansliet för med sig och de eventuella fördelarna av att kommissionen inrättas.

Detaljmotiveringar till förvaltningsstadgan

Detaljmotiveringarna omfattar motiveringarna till bestämmelserna i de nya avdelningar som det nu ska fattas beslut om och motiveringarna till de avsnitt som inte ingick i junibeslutet. Dessutom föreslås det ändringar i det beslut som 22.6.2016 fattades om förvaltningsstadgan.

Motiveringarna till den förvaltningsstadga som godkändes 22.6.2016 har inte upprepats i fråga om de delar som förblir oförändrade. De små tekniska korrigeringarna har inte heller motiverats separat.

Avd. II Organisering av stadens förvaltning och verksamhet

2 kap. Organ

9 § Stadsmiljönämnden

Nämndens uppgifter har omformulerats så att de uppgifter som hör till miljö- och tillståndssektionen och sektionen för byggnader och allmänna områden har utelämnats.

10 § Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion

Sektionens uppgifter har preciserats, också när det gäller ordalydelsen.

11 § Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden

Sektionens uppgifter bestämdes inte i beslutet 22.6.2016 om förvaltningsstadgan. Det anges att sektionen sköter stadens verksamhetslokaler, lokalprojekt och gatuhållning och anläggningen och underhållet av allmänna områden.

15–17 § Kultur- och fritidsnämndens kultursektion, idrottssektion och ungdomssektion

Sektionernas uppgifter bestämdes inte i beslutet 22.6.2016 om förvaltningsstadgan. En gemensam uppgift för alla tre sektioner är att för sin del ställa upp mål för servicehelheten och att följa hur målen nås, att ge utlåtande till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen och att sköta de uppgifter som hänför sig till fördelningen av understöd. Kultursektionen sköter dessutom godkännandet av läroplaner för den grundläggande konstundervisningen. Ungdomssektionen följer dessutom hur påverkanssystemet för unga och de ungas initiativrätt tillgodoses i staden.

23 § Direktionerna för skolorna och gymnasierna

Vid beredningen under hösten har det visat sig finnas ett behov av att lägga till bestämmelser om direktionerna för skolorna och gymnasierna i förvaltningsstadgan. Bestämmelserna om direktioner ska enligt kommunallagen ingå i förvaltningsstadgan.

Direktionerna har till uppgift att utveckla och stödja undervisningen och fostran och att främja samarbetet mellan skolan eller gymnasiet och hemmet.

4 kap. Centralförvaltningen, revisionskontoret och sektorerna

5 § Fostrans- och utbildningssektorn

Den förvaltningsstadga som godkändes 22.6.2016 föreslås bli ändrad så att ordet undervisningen byts ut mot verksamheten, eftersom lagen om grundläggande utbildning har bestämmelser om också annan verksamhet som ska skötas än undervisning. Dessutom anges det att den i lagen om grundläggande utbildning avsedda förskoleundervisningen och morgon- och eftermiddagsverksamheten i alla fall hör till servicehelheten småbarnspedagogik och förskoleundervisning.

Den servicehelhet som i juni inte namngavs föreslås nu få ett namn: Servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete.

7 § Kultur- och fritidssektorn

Kulturservicehelhetens uppgifter bestämdes inte i beslutet 22.6.2016 om förvaltningsstadgan. Servicehelheten föreslås få till uppgift att ansvara för stadens kulturpolitik och för stadens biblioteks-, kultur-, orkester-, musei- och konstmuseiverksamhet. Kulturservicehelheten ansvarar för de till helheten hörande riksomfattande och lokala specialuppgifter som är särskilt föreskrivna i lag.

Servicehelhetens uppgifter motsvarar uppgifterna hos de nuvarande kulturförvaltningar som hänförs till servicehelheten.

Till beskrivningen av sektorn har det lagts preciseringar om materialet och konstsamlingarna.

Dessutom föreslås skyddet av kulturmiljön bli ändrat till värnandet om kulturmiljön. Värnandet omfattar skydd, undersöknings- och utredningsverksamhet och rådgivning och uppföljning vid renovering och restaurering.

8 § Social- och hälsovårdssektorn

I beskrivningen av sektorn föreslås "det sociala" blir struket, så att där återstår det etablerade uttrycket hälsan och välbefinnandet.

5 kap. Ledande tjänsteinnehavare

6 § Ledande tjänsteinnehavare i fostrans- och utbildningssektorn

Beteckningen för den som leder en av servicehelheterna har preciserats till direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete.

7 § Ledande tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn

Till uppgifterna för sektorchefen i stadsmiljösektorn har det lagts att vara föredragande i miljö- och tillståndssektionen, dock inte i ärenden som gäller byggnadstillsyn och bygglov eller i ärenden som gäller miljöövervakning och miljötillstånd.

Beteckningen för den som leder servicehelheten tjänster och tillstånd har ändrats till kundrelationsdirektör.

8 § Social- och hälsovårdssektorn

Paragrafen har i fråga om den som leder en av servicehelheterna kompletterats med en uppgiftsbeskrivning, som inte ingick i beslutet 22.6.2016 om förvaltningsstadgan. Kulturdirektören leder kulturpolitiken och utvecklingen av kulturtjänsterna.

Beteckningen på finska för ungdomsdirektören föreslås bli ändrad från "nuorisojohtaja" till "nuorisoasiainjohtaja".

Avd. III Organens, de förtroendevaldas och de ledande tjänsteinnehavarnas befogenheter

7 kap.

1 § Stadsfullmäktiges befogenheter

Till stadsfullmäktiges befogenheter har det lagts beslut om ekonomiskt betydande och långvariga åtaganden, såsom långvariga eller dyra förhyrningar (6 och 8) och allmänna principer för långfristiga arrendeavtal (7).

I 1 mom. har slutet i den nuvarande 14 punkten om stadskansliets personalärenden strukits: "om tjänstgöringsskyldigheten inte ändras". Detta härrör direkt från lagen och innebär bl.a. att en visstidsanställd behåller sin visstidsanställning och en ordinarie anställd förblir ordinarie.

Enligt 16 punkten förordnas en handhavare av en vakant tjänst för en viss tid i regel av den anställande myndigheten. Stadsstyrelsen har dock rätt att med avvikelse från huvudregeln förordna en handhavare av en vakant tjänst som kanslichef, sektorchef eller revisionsdirektör, för högst nio månader. Tiden har förlängts från nuvarande 180 dagar, så att det blir tillräckligt med tid för processen med att tillsätta tjänsten.

Till stadsfullmäktiges befogenheter i ekonomiska ärenden har det som punkterna 18–22 lagts sådana beslut om budget, avskrivningsplan och fonder som hör till fullmäktiges uppgifter och som nu ingår i ekonomistadgan.

En ny uppgift som en del av 17 punkten är att ställa upp mål för dottersammanslutningarna och de stiftelser där staden har bestämmande inflytande.

8 kap. Stadsstyrelsens och dess sektioners befogenheter

1 § Stadsstyrelsens befogenheter

1 mom. 4 punkten om dokumentförvaltningen har justerats.

Det har lagts till en ny punkt 6 om fastställande av gränser för beslutsfattandet i andra organ i enlighet med nuvarande praxis.

Det har lagts till en ny punkt 7 om anvisningar för intern kontroll och riskhantering i enlighet med nuvarande praxis. I punkten har också tillagts godkännande av verksamhetsanvisningar för intern revision i linje med andan i den nya kommunallagen. I anvisningarna bestäms ändamålet, befogenheterna och ansvaret inom funktionen intern revision.

Det har lagts till en ny punkt 8 om beslut som gäller avgifter.

I 10 punkten har räddningskommendören, som saknades i det tidigare beslutet lagts till som ett tekniskt tillägg.

13 punkten. Stadsfullmäktige beslutar nu om inrättande av de högsta tjänsterna. Det har ansetts vara ändamålsenligt att flytta beslutanderätten till en lägre nivå.

17 punkten. Enligt nuvarande praxis har en tjänsteinnehavare som själv sagt upp sig från sin tjänst beviljats avsked av den anställande myndigheten. Praxisen med beviljande av avsked ger dock det intrycket att myndigheten har rätt att vägra bevilja avsked. Detta är inte möjligt. Det är bara frågan om att konstatera det faktum att tjänsteförhållandet upphör i och med att tjänsteinnehavaren har sagt upp sig. I regel konstaterar den anställande myndigheten att tjänsteförhållandet har upphört. Det är dock onödigt att förelägga fullmäktige ärenden som gäller konstaterande av att ett tjänsteförhållande upphört, och därför kan stadsstyrelsen konstatera att tjänsteförhållandet har upphört när det gäller kanslichefen, sektorcheferna och revisionsdirektören.

15, 16 och 19 punkten

Fullmäktige anställer innehavarna av tjänsterna som kanslichef, revisionsdirektör och sektorchefer. Det är dock onödigt att förelägga fullmäktige alla enskilda ärenden som hänför sig till deras tjänsteförhållande. Beslutanderätten i dessa ärenden har delvis överförts på stadsstyrelsen och delvis på kanslichefen (12 kap. 1 § 9 punkten).

Till det som avses i 19 punkten hör bl.a. beviljande av bisysslotillstånd och förbud att ta emot och att inneha en bisyssla, förordnande av tjänsteinnehavare att delta i kontroller och undersökningar som utförs för att hälsotillståndet skall bli klarlagt, beviljande av tjänstledighet och anställning av en vikarie för högst nio månader och beviljande av semester.

Till stadsstyrelsens befogenheter har det bland de uppgifter som kan delegeras lagts ekonomiska ärenden (6–8 och 10) ur ekonomistadgan i enlighet med nuvarande praxis.

Bland uppgifterna har tredje punkten i den förvaltningsstadga som godkändes 22.6.2016 strukits: "förutsättningar för bygglov inom områden i behov av planering med stöd av markanvändnings- och bygglagen och undantag som hör till kommunens behörighet med stöd av samma lag då ett markanvändningsavtal ansluter sig till ärendet", eftersom rättspraxis har ändrats och ärenden av detta slag inte längre föreläggs stadsstyrelsen.

Det har lagts till en ny punkt 8 om beslut om stadgar för intressekontoret och en ny punkt 10 om beslut att göra sådana betalningar som inte är bindande för staden och inte angivna i budgeten.

10 kap. Sektornämndernas allmänna befogenheter

1 §. Sektornämndernas allmänna befogenheter

Till sektornämndernas allmänna befogenheter har det lagts uppgifter i punkterna 4–6 om ekonomiska ärenden, såsom resultatbudget, verksamhetsplan, bokslutsuppgifter och avskrivningstider. Enligt ekonomistadgan sköts motsvarande uppgifter för närvarande av nämnderna.

Uppgiften att godkänna en beskrivning av sektorns interna kontroll och riskhantering (7) motsvarar nuvarande praxis.

11 kap. Allmänna befogenheter för direktionerna och direktörerna för affärsverken

1 kap. Allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken

Till befogenheterna har det lagts uppgifter i punkterna 3–5 om ekonomiska ärenden som motsvarar de nuvarande, såsom resultatbudget, verksamhetsplan, bokslutsuppgifter och avskrivningstider.

Uppgiften att godkänna en beskrivning av den interna kontrollen och riskhanteringen (6) motsvarar nuvarande praxis.

2 kap. Allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken

Början av 1 mom. har ändrats så att ordalydelsen är densamma som i andra avsnitt av förvaltningsstadgan.

Personalärendena i punkterna 3–5 följer nuvarande praxis.

Enligt 6 punkten kan direktören för ett affärsverk själv besluta eller till en tjänsteinnehavare delegera rätten att besluta om ärenden som gäller tjänsteförhållandena för andra tjänsteinnehavare vid affärsverket. Till dessa ärenden hör bl.a. beviljande av bisysslotillstånd och förbud att ta emot och att inneha en bisyssla, förordnande av tjänsteinnehavare att delta i kontroller och undersökningar som utförs för att hälsotillståndet skall bli klarlagt, beviljande av tjänstledighet och semester och anställning av en vikarie. Direktören för ett affärsverk kan naturligtvis inte delegera sin beslutanderätt i ärenden som gäller dem som är direkt underställda direktören.

Enligt 7 punkten kan direktören för ett affärsverk själv besluta eller till en annan tjänsteinnehavare delegera rätten att besluta om andra personalärenden vid affärsverket. Personalärenden som gäller arbetstagare kan också delegeras till en arbetstagare, eftersom det då är fråga om arbetsgivarens beslutanderätt, inte utövande av offentlig makt.

Till befogenheterna har det lagts uppgifter i punkterna 8–10 om ekonomiska ärenden som motsvarar nuvarande praxis.

12 kap. Befogenheter i centralförvaltningen

1 § Kanslichefens befogenheter

I 1 mom. 9 punkten om personalärenden har slutet strukits: om tjänstgöringsskyldigheten inte ändras. Detta härrör direkt från lagen och innebär bl.a. att en visstidsanställd behåller sin visstidsanställning och en ordinarie anställd förblir ordinarie. Detta behöver inte anges i förvaltningsstadgan.

10 punkten. Fullmäktige anställer innehavarna av tjänsterna som sektorchefer och revisionsdirektör och stadsstyrelsen innehavarna av tjänsterna som direktörer för affärsverken inom centralförvaltningen. Det är dock onödigt att förelägga fullmäktige alla enskilda ärenden som hänför sig till sektorchefernas och revisionsdirektörens tjänsteförhållanden och till tjänsteförhållandena i centralförvaltningen. Det är kanslichefen som har beslutanderätt i ärenden som gäller dessa tjänster (11).

Till dessa ärenden hör bl.a. beviljande av bisysslotillstånd och förbud att ta emot och att inneha en bisyssla, förordnande av tjänsteinnehavare att delta i kontroller och undersökningar som utförs för att hälsotillståndet skall bli klarlagt, beviljande av tjänstledighet och semester och anställning av en vikarie.

Till de ekonomiska ärendena i 1 mom. har lagts punkterna 12–14, vilka motsvarar nuvarande praxis.

Nya tillägg är 15 punkten, beslut om vilka upphandlingar som ska genomföras gemensamt, 16 punkten, beslut om att andra upphandlande enheter än stadskansliet ska utgöra en inköpscentral vid enskilda upphandlingar, och 17 punkten, beslut om användning av anslag upp till 500 000 euro som i budgeten ställts till stadsstyrelsens disposition.

Till personalärendena i 2 mom. har lagts punkterna 9–11, vilka motsvarar nuvarande praxis.

Enligt 12 punkten kan kanslichefen själv besluta eller till en tjänsteinnehavare delegera rätten att besluta om ärenden som gäller tjänsteförhållandena för andra tjänsteinnehavare vid stadskansliet. Till dessa ärenden hör bl.a. beviljande av bisysslotillstånd och förbud att ta emot och att inneha en bisyssla, förordnande av tjänsteinnehavare att delta i kontroller och undersökningar som utförs för att hälsotillståndet skall bli klarlagt, beviljande av tjänstledighet och semester och anställning av en vikarie. Kanslichefen kan naturligtvis inte delegera sin beslutanderätt i ärenden som gäller dem som är direkt underställda kanslichefen.

Enligt 13 punkten kan kanslichefen själv besluta eller till en annan tjänsteinnehavare delegera rätten att besluta om andra personalärenden vid stadskansliet. Personalärenden som gäller arbetstagare kan också delegeras till en arbetstagare, eftersom det då är fråga om arbetsgivarens beslutanderätt, inte utövande av offentlig makt.

2 § Förvaltningsdirektörens befogenheter

Ett nytt tillägg är befogenheter för förvaltningsdirektören att ge förhållningsregler som gäller förvaltningen, beslutsberedningen och ärendehanteringen. Bestämmelsen har visat sig vara behövlig för att en enhetlig beredning och ärendehantering ska säkerställas.

5 § Finansdirektörens befogenheter

Det har lagts till en ny punkt 8 om beslut som gäller anvisningar om fakturering och indrivning. Detta har tidigare hört till stadsstyrelsens befogenheter, men har nu delegerats till finansdirektören som en administrativ uppgift.

Det har lagts till en ny punkt 9 om leasingfinansiering. Enligt den gällande ekonomistadgan har beslut om sådan fattats av stadsdirektören, som dock har delegerat beslutanderätten till finansdirektören. Genom bestämmelsen bekräftas nuvarande praxis.

De nya punkterna 10–12 gäller öppnande och avslutande av konton, anslutning till koncernkontosystemet och maximibeloppet för kontanta medel. Beslut om detta har fattats av kanslichefen, som dock har delegerat beslutanderätten till finansdirektören. Genom bestämmelsen bekräftas nuvarande praxis.

13 kap. Revisionsnämndens och revisionskontorets befogenheter

2 § Revisionsdirektörens befogenheter

De nuvarande punkterna 3–4 i 1 mom. har strukits. I den del av förvaltningsstadgan som redan godkänts finns bestämmelser om premiering av personalen vid revisionskontoret och om verkställighet av bestämmelserna i tjänste- och arbetskollektivavtal i enlighet med stadens beslut. Premieringen av personalen och verkställigheten av bestämmelserna i tjänste- och arbetskollektivavtal hör dock till det övriga som gäller anställningsförhållandet och till personalärendena och behöver inte nämnas separat.

Punkterna 7 och 8 som gäller revisionskontorets personalärenden har samma motiveringar som för kanslichefen ovan.

14 kap. Allmänna befogenheter för de ledande tjänsteinnehavarna i sektorerna

1 § Sektorchefernas allmänna befogenheter

Till 1 mom. har lagts punkterna 4-6 om ekonomiska ärenden, vilka enligt praxis i den gällande ekonomistadgan hör till verkschefen.

De nuvarande punkterna 5 och 6 om personalärenden har strukits med samma motiveringar som för revisionsdirektören ovan.

Punkterna 9 och 10 har lagts till i 2 mom. med samma motiveringar som för kanslichefen ovan.

Särskilda befogenheter i sektorerna

15 kap. Särskilda befogenheter i fostrans- och utbildningssektorn

Beredningen under hösten 2016 bygger på den beredning som genomfördes våren 2016.

I de gällande instruktionerna finns det för de ledande tjänsteinnehavarna bestämmelser om befogenheterna när det gäller verkscheferna och utbildningsverkets och finska arbetarinstitutets avdelningschefer.

I den nya förvaltningsstadgan är utgångspunkten att sektorchefernas befogenheter bara omfattar de uppgifter som gäller flera servicehelheter eller hela sektorn. Till befogenheterna för direktörerna för servicehelheterna hänförs bara de uppgifter som gäller servicehelheten i fråga.

Jämfört med de gällande instruktionerna föreslås det flera, främst tekniska ändringar i förvaltningsstadgan. Sådana bestämmelser om befogenheter som blivit onödiga föreslås bli strukna.

I bestämmelserna om befogenheterna för de ledande tjänsteinnehavarna föreslås följande ändringar i innehållet jämfört med de gällande instruktionerna.

Godkännande av planer på stadsnivå

Enligt den nuvarande instruktionen för utbildningsväsendet är det utbildningsnämndens sektioner som godkänner läroplaner på både stadsnivå och enhetsnivå. I fråga om småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är det nämnden som har godkänt motsvarande planer på stadsnivå. Enligt instruktionen för finska arbetarinstitutet har direktionen haft till uppgift att godkänna undervisningsplaner och besluta om prioriteringar för undervisningen. Enligt instruktionen har rektorn haft till uppgift att fastställa studieprogram i enlighet med de prioriteringar för undervisningen som direktionen fattat beslut om.

I den nya sektorn är det ändamålsenligt att förfarandena vid godkännandet är desamma i servicehelheterna. Som en ändring i förvaltningsstadgan föreslås det att sektionen godkänner planer på stadsnivå och att sektorchefen eller den som sektorchefen förordnar godkänner planer på enhetsnivå.

En plan för småbarnspedagogik, en läroplan och en plan för eftermiddagsverksamheten på enhetsnivå utarbetas med planen på stadsnivå som underlag. Planen på stadsnivå innehåller också anvisningar om hur planen på enhetsnivå ska utarbetas. Beslut om det som är strategiskt viktigt i planerna ovan fattas således alltjämt av sektionerna.

Planen för småbarnspedagogik, läroplanen och planen för eftermiddagsverksamheten på enhetsnivå är s.k. levande dokument, som vid behov preciseras utifrån erfarenheterna och utvärderingsresponsen. Uppdateringar och preciseringar görs alltid i enlighet med planerna på stadsnivå. Med tanke på en smidig verksamhet är det ändamålsenligt att planerna för de olika enheterna kan godkännas på tjänstemannanivå. Läroplanerna behandlas av skolornas direktioner, och vårdnadshavarnas delaktighet och närdemokratin för skolornas del tillgodoses på så sätt vid direktionsbehandlingen. Det är dock skäl att beslutsfattandet sker centraliserat i servicehelheten, så att planerna på enhetsnivå säkert följer de riksomfattande normerna och sektionens beslut.

Grundskolornas nät med lämplighetsprov, språkprogram, nät med specialklasser och nät med förberedande undervisning och påbyggnadsundervisning är fortfarande separata planer, som godkänns av sektionen.

Dessutom föreslås vissa andra ändringar.

Uppgifterna att fatta beslut om antalet vårdplatser och öppettiderna för verksamhetsenheterna inom småbarnspedagogiken och om platserna för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever föreslås bli överförda från barnomsorgsnämnden till barnomsorgsdirektörens befogenheter.

Barnomsorgsnämnden har redan i nuläget till barnomsorgsdirektören delegerat befogenheterna att besluta om ändringar som gäller högst 28 vårdplatser, om överföring av vårdplatser från ett barnomsorgsområde till ett annat och från en dagvårdsenhet till en annan och om stängning av verksamhetsställen i högst en månad. Uppgiften att besluta om namnen på verksamhetsenheterna föreslås alltjämt höra till barnomsorgsdirektörens befogenheter i enlighet med nuvarande praxis.

Uppgiften att tillsätta delegationer för yrkesläroanstalterna föreslås bli överförd från utbildningsnämndens finska sektion till befogenheterna för direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete.

1 § Fostrans- och utbildningsnämndens särskilda befogenheter

I lagen om småbarnspedagogik ingår bestämmelser om uppgifterna för den som anordnar småbarnspedagogik. Detta har tillagts i 5 punkten som en ändring jämfört med junibeslutet. I sin tidigare form omfattade denna punkt i förvaltningsstadgan inte småbarnspedagogiken.

Det föreslås att nämnden ska vara den som fattar beslut om antalet ledamöter i direktionerna för skolor och gymnasier och i de gemensamma direktionerna och om grunderna för valet av dessa, likaså om direktionens uppgifter. Det är ändamålsenligt att beslutanderätten om grunderna för valet av ledamöter i direktionerna överförs från fullmäktige till nämnden. Det är inte fråga om ett så betydelsefullt ärende att fullmäktige måste fatta beslut om det. Detsamma gäller kommittén för yrkeskunnande och studierättskommittén för yrkesutbildningen.

För närvarande har sektionen i fråga befogenheter att förordna vilka skolor och gymnasier som har en gemensam direktion. Det är ändamålsenligt att besluta om saken i nämnden, eftersom nämnden också beslutar om grunderna för valet av ledamöter i direktionerna och om dessas uppgifter.

2 § Fostrans- och utbildningsnämndens finska och svenska sektions befogenheter

Till uppgifterna har det lagts beslut om val av ledamöter och ersättare och av ordförande och vice ordförande i direktionerna för skolor och gymnasier.

Punkterna 5 och 6 i den förvaltningsstadga som godkändes 22.6.2016 har strukits, eftersom befogenheterna i fråga redan ingår i punkterna 1 och 2.

3 § Särskilda befogenheter för direktionerna för skolor och gymnasier

Uppgifterna har formulerats utifrån direktionernas uppgifter i den nuvarande instruktionen för utbildningsväsendet.

16 kap. Särskilda befogenheter i stadsmiljösektorn

Bestämmelserna om befogenheterna baserar sig på vårens beredning, som har preciserats med anledning av ledarskapssektionens riktlinjer 30.5.2016 och stadsfullmäktiges beslut 22.6.2016. Befogenheterna för stadsplaneringsnämnden, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, nämnden för allmänna arbeten, miljönämnden och bostadsproduktionskommittén har grupperats om speciellt mellan stadsmiljönämnden och sektionen för byggnader och allmänna områden. En del av de befogenheter som tidigare hört till nämnderna har i den nya förvaltningsstadgan också hänförts till tjänsteinnehavare med stöd av ändamålsenlighetssynpunkter.

Stadsmiljönämndens beslutanderätt i fråga om ändringar som hänför sig till planläggningen är i den nya förvaltningsstadgan något mer omfattande jämfört med stadsplaneringsnämndens tidigare befogenheter. Att öka nämndens beslutanderätt är ändamålsenligt för att planläggningsprocessen ska bli lättare och kompletteringsbyggandet smidigare. Nämnden föreslås dock inte få besluta om detaljplaneändringar som har stor betydelse och som fullmäktige har till uppgift att godkänna.

Besluten om byggförbud med anledning av att en detaljplan eller generalplan ska utarbetas överförs från stadsstyrelsen till stadsmiljönämnden, till vars uppgifter det hör att styra och övervaka planeringen av markanvändningen. Överföringen av beslutanderätten gör byggförbudsförfarandet smidigare och gör det möjligt att snabbt sätta förbud i kraft.

Uppgifterna för nämnden och tjänsteinnehavare i undantagsärenden bevaras huvudsakligen oförändrade. Den beslutanderätt som stadsplaneringsnämnden har vid principiellt betydande undantag hänförs till stadsmiljönämnden. En ny uppgift för nämnden blir att besluta om områdesvisa undantag och om betydande avvikelser som gäller oplanlagda strandområden, vilket hänförts till kommunens befogenheter. Till markanvändningsdirektörens uppgifter överförs huvudsakligen de undantag som för närvarande är delegerade till verkschefen vid stadsplaneringskontoret. Markanvändningsdirektören föreslås besluta om andra avvikelser som kräver en bedömning av markanvändningskonsekvenserna än sådana som är principiellt betydande med beaktande av projektets volym och ändamål.

Till byggnadstillsynsdirektörens uppgifter överförs de till byggnadsnämnden tidigare hänförda undantag av teknisk karaktär som inte kräver en bedömning av markanvändningskonsekvenserna och som är lämpliga i sammanhanget med bygglovsförfarande, likaså de till stadsplaneringsnämnden tidigare hänförda undantag från bestämmelserna om byggnadsskydd i fråga om vilka bedömningen betonar ändamålsenlighetprövningen mer än den rättsliga prövningen.

I fråga om avgöranden som gäller planeringsbehov i oplanlagda områden föreslås stadsmiljönämnden på motsvarande sätt besluta om undantagsärenden när avgörandet är principiellt betydande. I övrigt överförs besluten om avgöranden som gäller planeringsbehov från stadsplaneringsnämnden till markanvändningsdirektören, vilket gör behandlingen av ansökningar smidigare och snabbare.

Undantag och avgöranden som gäller planeringsbehov, när ett markanvändningsavtal hänför sig till dem, överförs i enlighet med de ovan beskrivna principerna från stadsstyrelsens befogenheter antingen till stadsmiljönämnden eller till markanvändningsdirektören. Ett beslut om undantag kräver inte att ett markanvändningsavtal godkänns.

Förvaltningsstadgan föreslås inte längre omfatta beslutanderätt för organ och tjänsteinnehavare att godkänna separata beslut om trafikplaner. Beslut om trafikregleringar fattas i detaljplanen och gatuplanen. Detta gör beslutsfattande i anslutning till trafik- och gaturegleringar smidigare och minskar antalet ärenden som ska behandlas i organen. Beslutanderätten i fråga om gatuplanerna hänförs till stadsmiljönämnden och i fråga om ekonomiskt och principiellt obetydliga gatuplaner till markanvändningsdirektören.

Organens befogenheter i fastighetsärenden förblir huvudsakligen oförändrade. Till stadsmiljönämndens befogenheter överförs reserveringen av små bostadstomter som redan utlysts en gång tidigare och små ändringar i alla reserveringar.

När det gäller fastighetsnämndens befogenheter överförs till tjänsteinnehavarnivå uppgifter som är obetydliga, uppgifter av teknisk natur och uppgifter som redan tidigare delegerats till tjänsteinnehavarnivå, såsom att i enlighet med inlösningslagen ansöka om inlösningstillstånd, tillstånd till förhandsbesittningstagande och inlösningsförrättningar för inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter, att sänka arrenden för en viss tid, att vidta åtgärder för att riva byggnader, att bevilja tillstånd att söka undantagslov och att förordna fastighetsregisterförare och att övervaka dennas verksamhet.

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion beslutar om bygglov, om den sammanlagda våningsytan för nybyggnaderna i en ansökan är eller överstiger 3 000 kvadratmeter våningsyta. Alla andra bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov, rivningsanmälningar, tillstånd för miljöåtgärder, tillstånd att förlänga tillståndets giltighetstid och rätter att påbörja arbeten föreläggs byggnadstillsynsdirektören eller en tjänsteinnehavare förordnad av byggnadstillsynsdirektören. Detta medger ett effektivt och snabbt beslutsfattande. Enligt den nuvarande instruktionen för byggnadstillsynen har byggnadsnämnden fattat beslut om en del av rivningsloven och tillstånden för miljöåtgärder. Till byggnadstillsynsdirektörens uppgifter har det lagts att bestämma att det ska göras undersökning om en byggnads skick.

I fråga om de övriga byggnadstillsynsärendena följer befogenheterna i förslaget till förvaltningsstadga den gällande instruktionen med vissa stadgetekniska ändringar.

Nämnden för allmänna arbeten sköter vissa uppgifter i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Bland dessa har övervakningen, trafikregleringen vid vägarbeten och en del avgiftsärenden i förvaltningsstadgan hänförts till kundrelationsdirektören och en del avgiftsärenden hänförts till stadsingenjören. Nämnden har också i nuläget delegerat dessa uppgifter till tjänsteinnehavare.

I instruktionen för byggnadsväsendet ingår det att fatta beslut om anläggande och underhåll av allmänna platser för mottagning av överskottsmassor och snö och att handha de uppgifter som är föreskrivna i avfallslagen eller med stöd av denna lag, likaså att besluta om byggande av offentliga toaletter och att övervaka skötseln av dessa. Detta ingår i uppgiften att anlägga och underhålla allmänna områden och har inte separat angetts i förvaltningsstadgan.

Befogenheten att besluta om rivning av byggnader, konstruktioner och anordningar, som nu hör till nämnden för allmänna arbeten, har i förvaltningsstadgan hänförts till stadsingenjören. Det är främst fråga om rivning som sker i anslutning till anläggande eller iståndsättning av allmänna områden.

En del av de uppgifter som nämnden för allmänna arbeten nu sköter har hänförts till kundrelationsdirektörens befogenheter i enlighet med de nuvarande delegeringarna. De gäller beslut om avtal i anslutning till permanent placering av konstruktioner och anordningar, beslut om tillstånd till grävning i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden, beslut om tillfälliga trafikregleringar och -begränsningar med stöd av vägtrafiklagstiftningen och beslut om myndighetsuppgifter som hänför sig till flyttningen av fordon. Kundrelationsdirektören har enligt förvaltningsstadgan dessutom till uppgift att bevilja tillstånd till evenemang och att ge samtycke i enlighet med kommunikationsministeriets förordning om specialtransporter och specialtransportfordon.

Bland de uppgifter som nämnden för allmänna arbeten nu sköter har befogenheten att vara den kommunala myndighet som enligt markanvändnings- och bygglagen ska övervaka att trafikleder, gator, torg, öppna platser, parker och ställen utomhus avsedda för vistelse uppfyller kraven på en bra stadsbild och trivsel hänförts till markanvändningsdirektören.

Bland det som hör till befogenheterna för nämnden för allmänna arbeten har uppgiften att tillsätta en kommunal parkeringsövervakare som personval hänförts till sektorchefen. De övriga uppgifter som anvisats nämnden i instruktionen för byggnadsväsendet har hänförts till miljö- och tillståndssektionen, sektionen för byggnader och allmänna områden och stadsmiljönämnden. Till nämndens befogenheter har i förvaltningsstadgan lagts de uppgifter som ingår i lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna.

Miljönämndens uppgifter i instruktionen för miljöförvaltningen har i stor utsträckning överförts oförändrade på stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion och miljödirektörens uppgifter har så gott som oförändrade överförts till den nya förvaltningsstadgan och de sköts av den tjänsteinnehavare som leder miljöövervakningsuppgifterna. Uppgiften att utfärda kommunala miljöskyddsföreskrifter, som för närvarande hör till stadsfullmäktiges befogenheter, har i förvaltningsstadgan hänförts till miljö- och tillståndssektionens befogenheter. Miljöskyddsföreskrifterna preciserar miljöskyddslagen och är huvudsakligen bestämmelser av teknisk karaktär.

Bostadsproduktionskommitténs särskilda befogenheter enligt instruktionen för bostadsproduktionskommittén och bostadsproduktionsbyrån har i den nya förvaltningsstadgan hänförts till en tjänsteinnehavare, eftersom uppgifterna inte kräver politisk bedömning. De övriga uppgifter som nu hör till bostadsproduktionskommittén och -byrån ingår i sektornämndens, sektionernas eller sektorchefens allmänna eller särskilda befogenheter.

1 § Stadsmiljönämndens särskilda befogenheter

Ordalydelserna i den av fullmäktige 22.6.2016 godkända förvaltningsstadgan har preciserats och korrigerats på ett flertal ställen.

En innehållsmässig ändring är att nämndens befogenheter att godkänna detaljplaneändringar ändras så att de motsvarar nämndens befogenheter att bevilja undantag från detaljplanen. Detaljplaneändringar med betydande verkningar hör till fullmäktiges befogenheter.

I den godkända förvaltningsstadgan föreslås 8 punkten, offentlig framläggning av ett detaljplaneförslag, bli struken. Vid beredningen av en detaljplan bör det vara möjligt att lägga fram en detaljplan, också på nytt, utan att ett organ fattar beslut om detta.

De befogenheter som hör till nämndens beslutanderätt eller som överförs på en tjänsteinnehavare har förenhetligats med stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens och sektionernas befogenheter. Till befogenheterna har det lagts förvärv av aktier som berättigar till innehav av fastigheter och upplåtelse av fastigheter eller byggnader inom gränser fastställda av stadsstyrelsen, beslut om godkännande av planer för gatu- och parkområden eller andra allmänna områden och beslut om de uppgifter som hör till kommunen enligt lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna.

Uppgiften att förvärva verksamhetslokaler för stadens bruk och godkänna projektplaner och skissritningar för lokalprojekt har överförts på sektionen för byggnader och allmänna områden.

Beslutanderätten i fråga om att under en kort tid använda markområden i sektorns förvaltning, de uppgifter som hör till stadens bostadsförvaltning, fastställandet av valet av boende och anvisandet av kommunala hyresbostäder för andra sektorers bruk har överförts till kundrelationsdirektören.

Dessutom har befogenhetsbestämmelserna gjorts mer allmänna på så sätt att nämnden bara beslutar om sådana undantag i enlighet med 171 § i markanvändnings- och bygglagen som är principiellt betydande med beaktande av projektstorleken och dispositionen och som enligt instruktionen hörde till stadsplaneringsnämndens uppgifter. Befogenheterna i fråga om undantag som kräver en bedömning av markanvändningskonsekvenserna har överförts till markanvändningsdirektören och befogenheterna i fråga om undantag av ringa betydelse och undantag från bestämmelserna om byggnadsskydd har överförts till den tjänsteinnehavare som leder byggnadstillsynen.

Bedömningen av hur betydande ett undantag är baserar sig på en totalbedömning från fall till fall med beaktande av projektstorleken och dispositionen. Principiellt betydande undantag är exempelvis en betydande höjning av byggrätten och exploateringstalet jämfört med detaljplanen, såsom överskridning av den i detaljplanen angivna byggrätten med mer än 20 %, en höjning av tomtexploateringstalet i en detaljplan för småhustomter motsvarande mer än exploateringstalet 0,05 och en ändring av den i detaljplanen angivna dispositionen. Utsträckning av byggandet till ett område för vilket byggrätt inte har anvisats i detaljplanen, då byggåtgärden inte följer principerna i detaljplanen, kan också i vissa fall anses vara betydande.

Markanvändningsdirektören föreslås besluta om undantag, när den i detaljplanen angivna byggrätten för en befintlig byggnad höjs med mer än cirka 10 % och byggrätten för en nybyggnad med mer än cirka 5 %. Beslut om ökning av byggrätten i mindre grad än så fattas i form av mindre undantag enligt 175 § i markanvändnings- och bygglagen. Till undantag från bestämmelserna om byggnadsskydd hänför sig mer rättslig prövning än vid andra undantag, och det är därför ändamålsenligt att beslut om sådana undantag fattas av den tjänsteinnehavare som leder byggnadstillsynen.

2 § Befogenheter för stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion

Sektionens befogenheter har förenhetligats med befogenheterna för sektionen för byggnader och allmänna områden, bl.a. när det gäller beslut om taxor och framställningar i ärenden som hör till sektionens verksamhetsområde. Ordalydelserna för uppgifterna har preciserats och dessutom har enskilda uppgifter överförts till de befogenheter som får delegeras till tjänsteinnehavare.

Uppgiften att utfärda miljöskyddsföreskrifter har överförts från stadsfullmäktiges till sektionens befogenheter. Miljö- och tillståndssektionen är den kommunala miljövårdsmyndighet som tillämpar miljöskyddslagen och det är därför med tanke på både substansen och en effektiv behandling ändamålsenligt att befogenheterna överförs på sektionen.

Beslut om att avbryta byggnadsarbeten fattas enligt lagen av en tjänsteinnehavare som sköter byggnadstillsynen. Uppgiften har därför överförts till befogenheterna för den tjänsteinnehavare som leder byggnadstillsynen. Bland sektionens uppgifter har det dessutom strukits andra uppgifter som i den nuvarande instruktionen anvisats tjänsteinnehavare eller som nämnden delegerat till tjänsteinnehavare.

3 § Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden

Till sektionens befogenheter har utöver beslut om taxor och framställningar i ärenden som hör till sektionens verksamhetsområde hänförts att inom gränser fastställda av stadsstyrelsen köpa, sälja, hyra och byta affärslokaler och att utifrån en behovsutredning godkänna projektplaner och andra planer för lokalprojekt. Dessutom fattar sektionen gatuhållningsbeslut och beslut om att upphöra med gatuhållningen.

4 § Särskilda befogenheter för sektorchefen i stadsmiljösektorn

Till sektorchefens uppgifter har lagts att föra markägarens talan på stadens vägnar.

Till sektorchefens särskilda befogenheter hör utom de ovannämnda uppgifterna att besluta om inlösning av byggnader, konstruktioner och anordningar i områden som sektorn arrenderat och om i markanvändnings- och bygglagen avsedda ersättningar till följd av genomförandet av generalplaner och detaljplaner. Dessa uppgifter har också enligt den nuvarande instruktionen för fastighetsväsendet hört till en tjänsteinnehavares befogenheter.

5 § Markanvändningsdirektörens befogenheter

De uppgifter som hör till markanvändningsdirektörens befogenheter och som kan delegeras vidare till andra tjänsteinnehavare har med undantag för de ovan särskilt nämnda uppgifterna antingen hänförts till tjänsteinnehavare i de nuvarande instruktionerna eller också delegerats till dem för beslutsfattande.

6 § Stadsingenjörens befogenheter

De särskilda befogenheter som i den nuvarande instruktionen hör till bostadsproduktionskommittén har hänförts till stadsingenjören, som kan delegera dem vidare. Stadsingenjören har till uppgift att besluta om bildande och överlåtelse av planerade bolag, förordnande av företrädare vid bolagsstämmor, av styrelsemedlemmar och av revisorer för bolagen, byggherreavtal för bostäder, ansökan om lån, godkännande av översiktsplaner och huvudritningar, ansökan om bygglov och ansökan om understöd med anknytning till boende och byggande.

Till stadsingenjörens uppgifter har också överförts den ovannämnda befogenheten att besluta om rivning av byggnader och konstruktioner i sektorns besittning. Till uppgifterna hör också andra uppgifter som tidigare hört till tjänsteinnehavare.

7 § Kundrelationsdirektörens befogenheter

Att förordna fastighetsregisterförare, som hör till fastighetsnämndens uppgifter, och att besluta om valet av boende, som hör till bostadsnämndens uppgifter, har i förvaltningsstadgan hänförts till kundrelationsdirektörens befogenheter. De övriga befogenheter som hör till kundrelationsdirektören är i de nuvarande instruktionerna i regel anvisade eller delegerade till tjänsteinnehavare.

8 § Allmänna befogenheter för den tjänsteinnehavare som leder byggnadstillsynen

Tjänsteinnehavaren beslutar om de i markanvändnings- och bygglagstiftningen avsedda uppgifter som hör till tjänsteinnehavarens befogenheter, såsom tillstånd, arbetsledare, övervakning, planerare, servitut, granskningar, undersökningar och samlingslokaler. Till tjänsteinnehavarens uppgifter hör dessutom att besluta om tillstånds- och tillsynsavgifter.

Det är ändamålsenligt att information om planer på att riva en byggnad ska höra till befogenheterna för den tjänsteinnehavare som leder byggnadstillsynen, eftersom den utsatta tiden för detta är 14 dagar i lagstiftningen, vilket innebär en utmaning om ärendet ska föreläggas sektionen. Uppgiften är också i den gällande instruktionen för byggnadstillsynen hänförd till en tjänsteinnehavare.

9 § Allmänna befogenheter för den tjänsteinnehavare som leder miljöförvaltningen

Tjänsteinnehavaren beslutar om uppgiftsfördelningen mellan stadsveterinärerna och om behövliga åtgärder då luftkvaliteten försämras. Tjänsteinnehavare gör dessutom framställningar hos stadsdirektören om att åtgärder som säkerställer luftkvaliteten ska vidtas i enlighet med miljöskyddslagen.

Arbetsfördelningen mellan tjänsteinnehavaren och borgmästaren i fråga om uppgifterna i anslutning till säkerställande av luftkvaliteten i enlighet med miljöskyddslagen är densamma som för närvarande mellan miljödirektören och stadsdirektören.

10 § Räddningsnämndens befogenheter

Till nämnden befogenheter har det som för andra nämnder lagts uppgifter om ekonomiska ärenden, såsom resultatbudget, verksamhetsplan, bokslutsuppgifter och avskrivningstider.

11 § Räddningskommendörens befogenheter

Befogenheterna i förvaltningsstadgan motsvarar de befogenheter som i den nuvarande instruktionen för räddningsväsendet har föreskrivits räddningskommendören. Till räddningskommendörens befogenheter har dessutom lagts de personalärenden som hör till verkschefens allmänna behörighet, de ekonomiska ärenden som enligt praxis i den nuvarande ekonomistadgan hör till verkschefen och de beslut om skadestånd som enligt instruktionen hör till nämnden.

12 § Särskilda befogenheter för direktionen för trafikaffärsverket

Enligt förvaltningsstadgan godkänner direktionen en metrotrafikstadga och en spårvägstrafikstadga för staden. Det har tidigare inte funnits någon bestämmelse om detta i instruktionen för HST, utan stadgorna har godkänts ibland av stadsfullmäktige och ibland av direktionen för HST, och tillägget förtydligar därmed befogenheterna.

13 § Särskilda befogenheter för direktören för trafikaffärsverket

Till förvaltningsstadgan har lagts ansvaret i enlighet med lagen om spårbunden stadstrafik, som trädde i kraft 1.3.2016, när det gäller verksamhetsutövarens anmälan till Trafiksäkerhetsverket och upprätthållandet av ett säkerhetsstyrningssystem. Direktören för trafikaffärsverket ansöker dessutom på stadens vägnar om statsandelar och -understöd som hör till affärsverkets verksamhetsområde.

De bestämmelser om förande av talan som ingår i den gällande instruktionen för HST har för tydlighetens skull införts i förvaltningsstadgan. Enligt kommunallagen har direktören för ett affärsverk rätt att föra affärsverkets direktions talan, om inte något annat bestäms i förvaltningsstadgan.

17 kap. Särskilda befogenheter i kultur- och fritidssektorn

De särskilda befogenheterna i kultur- och fritidssektorn ingick inte i beslutet 22.6.2016 om förvaltningsstadgan.

1 §–4 § Befogenheterna för kultur- och fritidsnämnden och dess kultursektion, idrottssektion och ungdomssektion

Fördelningen av befogenheterna mellan nämnden och sektionerna har preciserats att gälla understödsverksamheten och den därtill anslutna delegeringen. Nämnden fattar beslut om principerna för fördelning av understödsanslag. Sektionerna beslutar om fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition. De uppgifter som hänför sig till fördelningen av understöd sköts nu av kultur- och biblioteksnämnden, idrottsnämnden och ungdomsnämnden.

I enlighet med ledarskapssektionens beslut 17.10.2016 läggs det till att kultur- och fritidsnämndens kultursektion, idrottssektion och ungdomssektion har till uppgift att för sin del ställa upp mål för servicehelheten och att följa hur målen nås och att ge utlåtande till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen.

Kultursektionen fastställer dessutom läroplaner för grundläggande konstundervisning.

5 § Särskilda befogenheter för sektorchefen i kultur- och fritidssektorn

När det gäller cheferna för servicehelheterna i sektorn har det inte visat sig finnas behov av att införa särskilda befogenheter i förvaltningsstadgan.

18 kap. Särskilda befogenheter i social- och hälsovårdssektorn

3 § Särskilda befogenheter för sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn

Den nuvarande verkschefens sektorspecifika uppgifter har överförts till befogenheterna för sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn.

När det gäller cheferna för servicehelheterna i sektorn har det inte visat sig finnas behov av att införa särskilda befogenheter i förvaltningsstadgan.

19 kap. Bestämmelser om beslutsfattandet och fördelningen av befogenheterna

1 § Föredragning

Det har lagts till att stadsfullmäktige inte har någon föredragande. I stadsfullmäktige behandlas ärendena enligt nuvarande praxis utifrån ett förslag som gjorts av stadsstyrelsen, revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott, och där finns inte någon individuell föredragande.

3 § Övertagning av ett ärende för behandling i ett högre organ (övertagningsrätt)

En högre myndighet kan inte utan en uttrycklig bestämmelse ingripa i en lägre myndighets befogenheter. Övertagningsrätten är en sådan undantagsbestämmelse. Övertagningsrätten innebär inte att beslutsfattandet underställs. Vissa beslutstyper är direkt med stöd av lag ställda utanför övertagningsrätten.

Enligt nuvarande praxis kan stadsstyrelsen, stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören eller en biträdande stadsdirektör överföra ett ärende för behandling i stadsstyrelsen då en myndighet underställd stadsstyrelsen har fattat beslut i ärendet. En nämnd eller ordföranden för en nämnd kan överföra ett ärende för behandling i nämnden då en myndighet underställd nämnden har fattat beslut i ärendet, om inte det tas upp för behandling i stadsstyrelsen. Direktionen för HST har samma ställning som en nämnd. De övriga direktionerna har ingen övertagningsrätt. Tiden för utnyttjande av övertagningsrätten är 14 dagar eller en kortare tid bestämd av myndigheten.

Ett begränsande beslut fattades av stadsstyrelsen 1.12.2014, § 1261, enligt vilket tiden för utnyttjande av övertagningsrätten är åtta dagar och rätten inte utnyttjas i fråga om beslut fattade av tjänsteinnehavare underställda nämnderna eller direktionen för HST. Också nämnderna har fattat begränsande beslut.

Enligt förslaget utnyttjar stadsstyrelsen övertagningsrätten på beslut som fattats av stadsstyrelsens sektioner, centralförvaltningens tjänsteinnehavare, direktionerna för affärsverken i centralförvaltningen, sektornämnderna, sektornämndernas sektioner, räddningsnämnden och direktionen för trafikaffärsverket. Avsikten är att stadsstyrelsen ytterligare ska fatta ett begränsande beslut enligt vilket den inte utnyttjar sin övertagningsrätt på beslut som fattats av tjänsteinnehavare i sektorerna.

De övriga organen har övertagningsrätt gentemot sina egna sektioner och tjänsteinnehavare underställda organen, räddningsnämnden gentemot tjänsteinnehavarna vid räddningsverket och direktionen för trafikaffärsverket gentemot tjänsteinnehavarna vid affärsverket.

Sektionerna har ingen övertagningsrätt. Stadsmiljönämnden har inte övertagningsrätt när det gäller räddnings- eller trafikfrågor. Direktionerna för affärsverken i centralförvaltningen har inte alls någon övertagningsrätt.

Borgmästaren har enligt förslaget beslutanderätt att för behandling i stadsstyrelsen överföra alla ärenden som omfattas av stadsstyrelsens övertagningsrätt. Biträdande borgmästarna har samma rätt i ärenden som omfattas av sektornämndernas övertagningsrätt, likaså ordförandena för direktionerna för räddningsnämnden och trafikaffärsverket. Kanslichefen och på motsvarande sätt sektorcheferna har enligt förslaget rätt att besluta för behandling i stadsstyrelsen eller sektornämnderna överföra beslut som fattats av tjänsteinnehavare, men inte av organ.

4 § Myndigheter med uppgift att behandla upphandlingsrättelser

Den nya paragrafen som följer nuvarande praxis har överförts från ekonomistadgan. Ett tillägg är behandlingen i fullmäktige av en rättelse som hänför sig till ett beslut av stadsfullmäktige.

5 § Talan och utlåtanden till utomstående

Med myndighet avses antingen organ eller tjänsteinnehavare beroende på till vems uppgifter saken hör.

Avd. IV Ekonomi och övervakning

20 kap. Ekonomiförvaltning

Bestämmelserna i den nuvarande ekonomistadgan har i behövliga delar överförts till 20 kap. i förvaltningsstadgan. Kommunallagen omfattar fler paragrafer som gäller ekonomiförvaltning och som i motsats till den tidigare ekonomistadgan inte upprepas i detta sammanhang.

Jämfört med den nuvarande ekonomistadgan har regleringen i detalj hänförts till de närmare anvisningar som utfärdas av stadsstyrelsen, finansdirektören och verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningen.

När det gäller budgeten och ekonomiplanen har anvisningarna för utarbetande av budgeten lags till bestämmelserna. Att utfärda sådana anvisningar har också upptagits bland stadsstyrelsens befogenheter (8 kap. ovan).

Definitionen av upphandlande enheter är en ny sak som omfattas av regleringen.

För gemensamma upphandlingar har stadskansliet förordnats till inköpscentral. Dessutom har det till kanslichefens befogenheter lagts till en möjlighet att besluta att någon annan upphandlande enhet ska utgöra en inköpscentral vid enskilda upphandlingar.

Befogenheterna om gemensamma upphandlingar, som tidigare hört till nämnden för tekniska tjänster och anskaffningsdirektören, överförs i och med beslutet om förvaltningsstadgan till kanslichefen som en del av stadskansliets alla upphandlingar. Kanslichefen kan efter eget gottfinnande delegera befogenheterna om upphandlingar och gemensamma upphandlingar.

21 kap. Granskning av förvaltning och ekonomi

Kompletteras utifrån revisionsnämndens förslag.

22 kap. Intern kontroll och riskhantering

Förvaltningsstadgan bör omfatta de uppgifter som hänför sig till intern kontroll och riskhantering och ansvarsfördelningen i kommunen. För närvarande är ansvaret bestämt i de av fullmäktige godkända grunderna för intern kontroll och riskhantering och i instruktionerna (bl.a. nämndernas och direktionernas ansvar och tjänsteinnehavarnas ansvar), likaså i de av stadsstyrelsen utfärdade anvisningarna för intern kontroll och riskhantering. Ansvaret och uppgifterna ändras inte.

Avd. V Personal

23 kap. Personal

2 § Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande

Innehållet är detsamma som i den nuvarande förvaltningsstadgan. Hänvisningen till lagtext har strukits.

3 § Befogenheter för den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande

De tidigare befogenheterna för den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande har sammanställts i förkortad form.

Avd. VI Förvaltning

24 kap. Förvaltningsförfarande och beslutsfattande

När det gäller förvaltningsförfarandet är det motiverat att i förvaltningsstadgan uppta bestämmelser om undertecknande av handlingar, informationsgivning och ordnandet av dokumentförvaltningen. Dessa bestämmelser finns också i den gällande förvaltningsstadgan, frånsett ordnandet av dokumentförvaltningen.

Med stöd av 90 § 1 mom. 2 l punkten i kommunallagen (410/2015) ska det i förvaltningsstadgan nu upptas bestämmelser om ordnandet av dokumentförvaltningen. Eftersom det enligt 9 § 1 mom. i arkivlagen (831/1994) är kommunstyrelsen som ska ordna arkivfunktionen i en kommun, är det ändamålsenligt att i förvaltningsstadgan enbart uppta en hänvisning till detta ansvar.

Språkdräkten i bestämmelserna har i övrigt förbättrats och förtydligats.

25 kap. Tvåspråkighet

Bestämmelser om tvåspråkighet finns för närvarande på olika håll i instruktionerna. Då förvaltningsstadgan omarbetas är det ändamålsenligt att sammanföra bestämmelserna och att i behövliga delar komplettera dem. Preciserande bestämmelser föreslås bland annat i fråga om arbetsspråk och mötesspråk. Grundprincipen om tvåspråkighet eller användningen av språken i förvaltningen förändras inte. Vid beredningen har förslaget från tvåspråkighetskommittén beaktats.

Avd. VII Deltagande och kommunikation

26 kap. Initiativrätt och behandling av initiativ

Behandlingen av kommuninvånarnas initiativ i fullmäktige föreslås bli ökad till två gånger om året i stället bara en som nu. Detta förbättrar informationen till förtroendevalda om de initiativ som kommuninvånare har tagit i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet. Detsamma gäller initiativ från ungdomar.

27 kap. Stadsbornas och serviceanvändarnas rätt att delta

1 § Principer för delaktighet och växelverkan

Bestämmelserna om delaktighet i den nya kommunallagen har använts som underlag. Dessutom har det för Helsingfors sökts en lämplig modell som går längre och som är kopplad till det nya ledarskapssystemet och strukturen med sektornämnder.

I fokus för utvecklingen av en användarorienterad stad är kommuninvånarnas erfarenhetskunskap och sakkännedom. I modellen för delaktighet och växelverkan ses samarbetet med kommunmedlemmarna och serviceanvändarna som en del av det strategiska målet att utveckla stadsdelarna utgående från invånarna och gemenskapen och att främja delaktigheten. Helsingfors bör se till att alla har samma möjligheter att delta och stödja deltagandet i synnerhet bland de invånare och områden som har den svagaste ställningen.

Det är inte ändamålsenligt att i förvaltningsstadgan reglera detaljerna för delaktighet och växelverkan. Principerna och delfaktorerna beskrivs närmare i den bifogade beskrivningen av modellen för delaktighet och växelverkan.

För att en invånar- och användarorienterad verksamhetskultur och förfaringssätt och processer som främjar denna ska kunna genomföras på stadsnivå och utvecklas krävs det en strategisk styrning av modellen för delaktighet och växelverkan. Utfallet, kvaliteten, transparensen, genomslagskraften och utvecklingsbehoven när det gäller delaktighet och växelverkan bör också följas upp och bedömas som en del av uppföljningen av strategiutfallet.

Enligt stadsfullmäktiges principbeslut 16.3.2016 bör lokalt deltagande beaktas i modellen för deltagande och växelverkan. Detta innebär inte att ett delområdesorgan i enlighet med 36 § i kommunallagen inrättas, utan en verksamhetsmodell med vilken staden mer planmässigt och enhetligt kan växelverka med invånare och sammanslutningar i olika områden. Trots att det hör till stadsstyrelsens allmänna befogenheter att godkänna principer för de lokala deltagandet, lyfts denna fråga särskilt fram i förvaltningsstadgan med en passus om vikten av att anpassa förfaringssätten över sektorgränserna till varandra.

2–4 § Möjligheterna för den unga befolkningen, den äldre befolkningen och personer med funktionsnedsättning att delta och påverka

Från ungdomslagen har bestämmelsen om en påverkansgrupp för unga, från äldreomsorgslagen bestämmelsen om ett äldreråd och från handikappservicelagen bestämmelsen om ett råd för personer med funktionsnedsättning överförts till kommunallagen. Det anges i förvaltningsstadgan att dessa organ tillsätts av stadsstyrelsen.

28 kap. Stadens kommunikation

Med stöd av 90 § 1 mom. 2 o punkten i kommunallagen (410/2015) ska det i förvaltningsstadgan upptas bestämmelser om principer för kommunikation. Eftersom bestämmelser om kommunikation också ingår i 29 § i lagen, och eftersom det är ändamålsenligt att stadsstyrelsen får bestämma detaljerna om kommunikationen, föreslås det att förvaltningsstadgan bara ska innehålla hänvisningar till de ovannämnda och en kort notering om de gällande principerna för kommunikation.

Avd. VIII Mötesförfarande, 29 kap., och Avd. IX Bestämmelser om fullmäktige, 30 kap.

Bestämmelser om mötesförfarandet finns för närvarande både i förvaltningsstadgan och i arbetsordningen för stadsfullmäktige. Det är dessutom föreskrivet i förvaltningsstadgan att arbetsordningen i vissa delar följs i andra organ. Detta är otillfredsställande, och det är därför ändamålsenligt att sammanföra bestämmelserna så att de bestämmelser som är gemensamma för alla organ hänförs till kapitlet om mötesförfarande och att de kompletterande specialbestämmelserna om fullmäktiges verksamhet hänförs till kapitlet om fullmäktige.

Några sakändringar i mötesförfarandet föreslås inte bli gjorda. Fullmäktigeledamöterna kan dock i fortsättningen lämna in motioner bara genom mötessystemet. Detta har varit möjligt sedan ingången av år 2016 och skulle göra både ledamöternas och handläggarnas arbete betydligt effektivare. Dessutom föreslås det att bestämmelserna om diskussionsprotokollet ska strykas, och då kan det övervägas om det längre behövs något diskussionsprotokoll, eftersom det görs videoinspelningar av sammanträdena. Det föreslås att borgmästaren, biträdande borgmästarna och kanslichefen ska få rätt att yttra sig i fullmäktige, och de får ordet först på samma sätt som medlemmarna av det nuvarande direktörskollegiet. Frågorna på frågestunden besvaras av borgmästaren och biträdande borgmästarna.

Det föreslås att bestämmelserna ska uppta förfaranden som utgör vedertagen praxis och som hittills inte har ingått där, men utgående från vilka organen har verkat. Till dessa hör tidpunkten för när kallelsen till sammanträde skickas, bestämmelserna och närvaro- och yttranderätt, skickandet av föredragningslistan tillsammans med kallelsen till sammanträde, bestämmandet av olika förslagstyper och skötseln av organens administrativa uppgifter. Sådana bestämmelser i fråga om fullmäktige utgörs av noggrannare och tydligare bestämda typer av anföranden och remissdebatten som en möjlighet att behandla ett ärende.

Utöver detta har det i bestämmelserna gjorts ett flertal språkliga justeringar, samordningar och omfördelningar i paragraferna. Dessutom har det gjorts tekniska ändringar som beror på reformen av ledarskapssystemet och den förändrade kommunallagen.

Avd. X Grunder för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner

Bestämmelser om grunderna för de förtroendevaldas arvoden finns för närvarande i arvodesstadgan för förtroendevalda. Stadgan innehåller både principer och konkreta belopp för de ekonomiska förmånerna. Kommunallagen (410/2015) förutsätter inte att förvaltningsstadgan upptar bestämmelser om de förtroendevaldas ekonomiska förmåner, fastän det enligt 14 § 2 mom. 11 punkten i lagen är fullmäktige som fattar beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner.

Det är ändamålsenligt att bestämmelser om principerna och delegeringen av befogenheterna i saken införs i förvaltningsstadgan. Enligt förslaget beslutar fullmäktige alltjämt om beloppen för arvodena och ersättningarna. De föreslagna principerna baserar sig på 82 § 1 och 2 mom. i kommunallagen och på principerna i den gällande arvodesstadgan. Stadskansliet föreslås få rätt att ge tekniska föreskrifter om utbetalningen och om hur ersättningar söks och å andra sidan att reda ut oklara situationer.

Hur reformen av ledarskapssystemet avancerar och fortsatt beredning

Beredningsetapper för organisationen

Arbetsgruppen ledarskap och samordning fortsätter som ledningsgrupp för ändringsprocessen. Utifrån beredningen i sektorgrupperna sammanställer gruppen ett förslag om organisationen på nivån under servicehelheterna.

Arbetsgruppen delaktighet fortsätter med den mer detaljerade beredningen av åtgärderna i modellen för delaktighet och växelverkan i samverkan med de övriga arbetsgrupperna. Sättet att genomföra modellen för delaktighet och växelverkan fastställs närmare i det övriga arbetet på ledarskapssystemet och inte i förvaltningsstadgan och verksamhetsstadgorna.

Arbetsgruppen förvaltning och stödtjänster fortsätter att samordna arbetet med att arrangera och organisera sektorernas förvaltnings- och stödtjänster. Organisationen av sektorernas förvaltning fastslås i verksamhetsstadgan för varje sektor.

Arbetet i sektorgrupperna fortsätter efter kompletteringen av förvaltningsstadgan med beredningen av organisationen på nivån under servicehelheterna och beredningen av en verksamhetsstadga.

Beslut om varje sektors organisation på nivån under servicehelheterna fattas enligt förvaltningsstadgan av sektornämnden (10 kap. 1 § 2 mom.). Enligt stadsfullmäktiges beslut 22.6.2016 får stadsstyrelsens ledarskapssektion fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka andra organ än stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft. I enlighet med detta föreläggs stadsstyrelsens ledarskapssektion under höstperioden ett beslutsförslag om organisationen på nivån under servicehelheterna i sektorerna.

I fråga om tre sektorer är det möjligt att fatta beslut om följande organisationsnivå utifrån den förvaltningsstadga som godkändes 22.6.2016. Besluten om organisationen i fostrans- och utbildningssektorn och i social- och hälsovårdssektorn bereds så att de kan föreläggas ledarskapssektionen efter mitten av oktober. Beslutet om organisationen i kultur- och fritidssektorn bereds så att det kan föreläggas ledarskapssektionen i slutet av oktober.

I de delar av förvaltningsstadgan som hänför sig till stadsmiljösektorn föreläggs stadsfullmäktige nu en hel del justeringar. Beslut om följande organisationsnivå i sektorn kan därför fattas om fullmäktige godkänner de kompletteringar som nu ingår i beslutsförslaget. Tidsschemat för beredningen är sådant att det är möjligt att förelägga ledarskapssektionen ärendet om organisationen på nivån under servicehelheterna i stadsmiljösektorn när beslutsförslaget om förvaltningsstadgan har blivit behandlat i stadsstyrelsen.

Sista fasen under beredningen hösten 2016 är beredningen av verksamhetsstadgor för centralförvaltningen och sektorerna och beslutsfattandet om dessa. Verksamhetsstadgorna omfattar centralförvaltningens och sektorernas detaljerade organisation. Utifrån verksamhetsstadgan kan de anställda placeras i den nya organisationen och behövliga ändringar i datasystemen förberedas. Till följd av den tid som dessa åtgärder kräver, är målet för tidsschemat att beslut om verksamhetsstadgorna ska kunna fattas före utgången av år 2016.

Enligt förvaltningsstadgan godkänner sektorchefen en verksamhetsstadga för sektorn (14 kap. 1 § 1 mom.). Kanslichefen godkänner en verksamhetsstadga för stadskansliet (12 kap. 1 § 1 mom. 5 punkten). Revisionsdirektören godkänner en verksamhetsstadga för revisionskontoret (13 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten).

Processen för val av sektorchefer har beretts så att sektorcheferna kan tillträda sina tjänster före årsskiftet. Beslut om organisationen, dvs. verksamhetsstadgor, måste till följd av ändringarna i personal- och datasystemet fattas före utgången av år 2016. För det fall att sektorchefernas tillträde blir fördröjt, är det för att reformen säkert ska kunna genomföras behövligt att föreslå att stadsfullmäktige beslutar att kanslichefen får fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka sektorcheferna har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft och sektorchefernas tjänsteförhållande har börjat.

Förvaltnings- och stödtjänsterna organiseras enligt förvaltningsstadgan (4 kap. 9 §) så att varje sektor utöver servicehelheterna har en sektorförvaltning under sektorchefen. Sektorförvaltningen sköter sektorns förvaltnings- och stödtjänster. Hur sektorförvaltningen organiseras bestäms i enlighet med förvaltningsstadgan i verksamhetsstadgan för sektorn.

Arbetet i den arbetsgrupp som utreder Högholmens djurgårds ställning fortsätter, och djurparkens placering i den nya organisationen ska därför inte bestämmas i förslaget till förvaltningsstadga. När utredningarna om djurparken har blivit färdiga finns det två huvudalternativ för det fortsatta beslutsfattandet, beroende på resultaten av utredningarna. Om någon annan organisationsmodell än stadens organisation (t.ex. ett bolag eller en stiftelse) är genomförbar, bereds det ett beslutsförslag i saken.

Om alternativet blir att höra till stadens organisation, bereds en placering av djurparken i stadens organisation i enlighet med riktlinjerna i stadsfullmäktiges beslut 16.3.2016 och 22.6.2016 om ledarskapsreformen, utan att organ- och sektorstrukturen ändras.

Som det första alternativet går det att bereda ett förslag till komplettering av förvaltningsstadgan så att djurparken placeras i stadens organisation med bestämmelser i förvaltningsstadgan. Det andra alternativet är att djurparken placeras i helheten med kultur- och fritidssektorn genom ett beslut inom organisationen på nivån under servicehelheterna.

Val av ledning och chefer och överföring av personalen till den nya organisationen

De nya tjänster och uppgifter som inrättas i den nya organisationen tillsätts i regel internt, om inte den tillsättande myndigheten beslutar något annat. När uppgifterna tillsätts internt, riktas ett s.k. anmälningsförfarande till de anställda som tidigare har haft motsvarande uppgifter.

Valet av servicehelheternas ledning görs utifrån de i förvaltningsstadgan angivna behörighetskraven för uppgifterna och ledningen i servicehelheterna.

Valet av chefer för organisationen på nivån under servicehelheterna görs i varje sektor när stadsstyrelsens ledarskapssektion har fattat beslut om sektorns organisation.

Överföringen av de övriga cheferna och av de anställda i centralförvaltningen och i sektorerna kan göras när verksamhetsstadgor för centralförvaltningen och sektorerna har blivit godkända.

Samarbete

För reformen av ledarskapssystemet har det utarbetats en samarbetsplan på stadsnivå, som preciseras när beredningen och beslutsfattandet fortskrider. Sakinnehållet under beredningsfasen avgör var samarbete tillämpas i varje enskilt fall.

Under hösten 2016 har det för varje ny sektor beretts en egen samarbetsplan som bygger på den ovannämnda planen för den fortsatta beredningen av organisationen i sektorerna.

Uppförandekod

I enlighet med motiveringarna till fullmäktiges beslut 22.6.2016 är det möjligt att utarbeta en till det nya ledarskapssystemet anknuten uppförandekod för ledningen bestående av förtroendevalda och för de ledande tjänsteinnehavarna när beslut har fattats om de centrala lösningarna för det nya ledarskapssystemet. Inom ramen för den fortsatta beredningen av ärendet föreläggs stadsstyrelsens ledarskapssektion under vintern 2016–2017 en uppförandekod, som exempelvis kan antecknas i ledarskapssektionen eller stadsstyrelsen.

Utvärdering av reformen

Det är meningen att en övergripande utvärderingsundersökning om ledarskapsreformen ska göras åren 2017–2020. Syftet med utvärderingsundersökningen är att bedöma Helsingfors ledarskapsreform i sin helhet. Ett annat syfte med utvärderingen och den information som den ger upphov till är bl.a. att stödja ledarskapet och förändringsledningen och gagna beslutsfattandet. Det är meningen att utvärderingen ska inledas våren 2017. Utvärderingen sker under följande fullmäktigeperiod 2017–2020 så att utvärderingsundersökningen blir färdig 30.9.2020.

Målet för utvärderingen är bl.a.

        att bedöma hur målen för ledarskapsreformen har uppnåtts

        att bedöma och producera systematiska undersökningsdata om hur ledarskapsreformen lyckats och om den avancerat i önskad riktning

        att producera systematisk information och undersökningsdata liksom också utvecklingsförslag för styrning och utveckling av ledarskapsreformen i en riktning som motsvarar målen

        att producera dels bedömningar och synpunkter om framtida utmaningar, utvecklingsobjekt och utvecklingsbehov, dels synpunkter och utvecklingsförslag för att kunna tillgodose dem

        att producera information om konsekvenserna av ledarskapsreformen (inklusive icke-önskade konsekvenser) och om dess genomslagskraft.

Verkställighet av fullmäktiges beslut

Om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget kommer stadsstyrelsen vid verkställigheten av beslutet att

1. konstatera att stadsstyrelsens ledarskapssektion fortsätter att styra och följa reformen av ledarskapssystemet och organisationen
2. uppmana stadsdirektören att vid behov komplettera och ändra ledningsgruppen för ändringsprocessen, arbetsgrupperna för beredning av sektorernas struktur mer i detalj och andra behövliga arbetsgrupper
3. uppmana stadsdirektören att vid behov bereda eventuellt behövliga korrigeringar eller justeringar i förvaltningsstadgan så att de kan behandlas i stadsfullmäktige våren 2017
4. uppmana stadskansliet att för den stadsstyrelse som utses sommaren 2017 bereda beslut om tillsättande av kommittéer och kommissioner enligt riktlinjerna i bilaga 6 och att i enlighet med ledarskapssektionens beslut 17.10.2016 göra utredningar för ledarskapssektionen om stadsbildskommissionen, beredningen av stadsbildsfrågor och beslutsprocessen, kommissionen för tillgänglighetsärenden, historiekommittén och diskussionsprotokollen
5. ge en uppmaning om att vid den fortsatta beredningen av fostrans- och utbildningssektorn beakta ledarskapssektionens beslut 17.10.2016 om att i syfte att säkerställa den språkliga servicen och utvecklingsarbetet organisera förvaltnings- och stödtjänsterna i fostrans- och utbildningssektorn så att åtminstone de svenska expert- och kundtjänstuppgifterna och den allmänna förvaltningen utgör en del av svenska servicehelheten.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Marko Karvinen, strategichef, telefon: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

Bilagor

Sökande av ändring

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 31.10.2016 § 943

HEL 2016-005361 T 00 01 00

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

        Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä Helsingin kaupungin hallintosäännön liitteen 1 mukaisesti voimaan 1.6.2017 lukien.

Lisäksi kaupunginvaltuusto toteaa, että kaupunginvaltuuston 22.6.2016 tekemän päätöksen Johtamisjärjestelmän uudistaminen ja hallintosäännön johtamisjärjestelmää koskevien osien hyväksyminen mukaisesti:

        hallintosäännön täytäntöön panemiseksi tarpeellisiin toimenpiteisiin voidaan ryhtyä ennen sen voimaantuloa 

        kaupunginhallituksen johtamisen jaosto voi tehdä hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä muiden toimielinten kuin kaupunginvaltuuston ja kaupunginhallituksen toimivaltaan kuuluvia päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa 

        kansliapäällikkö ja toimialajohtajat voivat tehdä hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä toimivaltaansa kuuluvia päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa.

Edelleen kaupunginvaltuusto päättää, että myös muut hallintosäännössä mainitut johtavat viranhaltijat voivat tehdä hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä toimivaltaansa kuuluvia päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa.

Vielä kaupunginvaltuusto päättää, että kansliapäällikkö voi tehdä toimialajohtajien toimivaltaan kuuluvia hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa ja toimialajohtajien virkasuhteen alkamista.

Samalla kaupunginhallitus toteaa, että jatkovalmistelussa selvitetään

        erikseen tarve tekniselle neuvottelukunnalle, jonka tehtäviin kuuluisivat mahdollisesti myös rakennetun ympäristön energiakysymykset ja esteettömyyskysymykset sekä

        tarve nimistötoimikunnan työn jatkumiselle.

Käsittely

31.10.2016 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Esittelijä muutti esitystään siten, että valtuuston käsittelypäiväksi esitetään 16.11.2016.

Vastaehdotus:
Pilvi Torsti:

Lisätään uudeksi päätöskohdaksi:

Selvitetään erikseen jatkovalmistelussa tarve tekniselle neuvottelukunnalle, jonka tehtäviin kuuluisivat mahdollisesti myös rakennetun ympäristön energiakysymykset ja esteettömyyskysymykset.

Kannattaja: Laura Kolbe

Vastaehdotus:
Pilvi Torsti:

Lisätään uudeksi päätöskohdaksi:

Selvitetään jatkovalmistelussa tarve nimistötoimikunnan työn jatkumiselle.

Kannattaja: Laura Kolbe

Vastaehdotus:
Pilvi Torsti:

Lisätään uudeksi päätöskohdaksi:

Hallintosääntöön lisätään toimialalautakuntien tehtäviin maininta, että ne voivat perustaa tarpeellisiksi katsomiaan neuvottelukuntia, joihin kutsutaan julkishallinnon viranhaltijoita ja ulkopuolisia asiantuntijoita.

Kannattaja: Laura Kolbe

Kaupunginhallitus hyväksyi yksimielisesti Pilvi Torstin teknistä neuvottelukuntaa ja nimistötoimikuntaa koskevat vastaehdotukset.

Äänestys:

JAA-ehdotus: Esityksen mukaan
EI-ehdotus: Pilvi Torstin toimialalautakuntien tehtäviä koskevan vastaehdotuksen mukaan muutettuna

Jaa-äänet: 11
Veronika Honkasalo, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Kauko Koskinen, Silvia Modig, Lasse Männistö, Hannu Oskala, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Tatu Rauhamäki, Sanna Vesikansa

Ei-äänet: 4
Laura Kolbe, Osku Pajamäki, Pilvi Torsti, Mirka Vainikka

Tyhjä: 0

Poissa: 0

Kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän ehdotuksen äänin 11 - 4.

Kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän muutetun ehdotuksen ja Pilvi Torstin kahden vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

Kirjoitusvirheen korjaaminen, hallintolaki 51 §, LSM, 2.11.2016

kaupunginvaltuuston esityksen perusteluihin on hallintolain 51 §:n mukaisesti tehty merkitykseltään vähäisiä kirjoitusvirheiden korjauksia.

Kirjoitusvirheen korjaaminen, hallintolaki 51 §, LSM, 10.11.2016

Pöytäkirjan liitteisiin 1 ja 2 on korjattu 29 luvun 18 ja 27 §:ssä esiintyvät virheelliset hallintosäännön sisäiset viittaukset. Edellä mainittuihin liitteisiin on tehty myös muita merkitykseltään vähäisiä kirjoitusvirheiden korjauksia.

24.10.2016 Pöydälle

27.06.2016 Ehdotuksen mukaan

13.06.2016 Esittelijän muutetun ehdotuksen mukaan

06.06.2016 Pöydälle

Esittelijä

vs. kaupunginjohtaja

Pekka Sauri

Lisätiedot

Marko Karvinen, strategiapäällikkö, puhelin: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

Kaupunginhallituksen johtamisen jaosto 17.10.2016 § 72

HEL 2016-005361 T 00 01 00

Päätös

Kaupunginhallituksen johtamisen jaosto esitti, että kaupunginhallitus esittää kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

        Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä Helsingin kaupungin hallintosäännön liitteen 1 mukaisesti.

Lisäksi kaupunginvaltuusto toteaa, että kaupunginvaltuuston 22.6.2016 tekemän päätöksen Johtamisjärjestelmän uudistaminen ja hallintosäännön johtamisjärjestelmää koskevien osien hyväksyminen mukaisesti:

        hallintosäännön täytäntöön panemiseksi tarpeellisiin toimenpiteisiin voidaan ryhtyä ennen sen voimaantuloa 

        kaupunginhallituksen johtamisen jaosto voi tehdä hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä muiden toimielinten kuin kaupunginvaltuuston ja kaupunginhallituksen toimivaltaan kuuluvia päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa 

        kansliapäällikkö ja toimialajohtajat voivat tehdä hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä toimivaltaansa kuuluvia päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättää, että myös muut hallintosäännössä mainitut johtavat viranhaltijat voivat tehdä hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä toimivaltaansa kuuluvia päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättää, että kansliapäällikkö voi tehdä toimialajohtajien toimivaltaan kuuluvia hallintosäännön toimeenpanoon liittyviä päätöksiä ennen hallintosäännön voimaantuloa ja toimialajohtajien virkasuhteen alkamista.

Samalla johtamisen jaosto päätti kehottaa kaupunginjohtajaa valmistelemaan esityksen kaupunginhallitukselle siten, että valmistelussa huomioidaan seuraavat muutokset ja täsmennykset:

1. Lisätään kulttuuri, liikunta ja nuorisojaostojen toimivaltaan
   - asettaa osaltaan palvelukokonaisuudelle tavoitteita sekä seuraa niiden toteutumista
   - antaa lausunnon toimialalautakunnalle tulosbudjetista ja toimintasuunnitelmasta
   
   Lisäksi lautakunta voi delegoida muuta toimivaltaa hallintosäännön puitteissa
    
2. Kielellisten palveluiden ja kehittämistyön turvaamiseksi, organisoidaan kasvatus- ja sivistys toiminta-alan hallinto- ja tukitehtävistä ainakin ruotsinkieliset asiantuntija- ja asiakaspalvelutehtävät sekä yleishallinto osaksi ruotsinkielistä palvelukokonaisuutta
    
3. Selvitetään erikseen jatkovalmistelussa tarve erilliselle kaupunkikuvaneuvottelukunnalle ja kaupunkikuvakysymysten valmistelu ja päätöksentekoprosessi
    
4. Selvitetään erikseen jatkovalmistelussa tarve erilliselle esteettömyysasioiden neuvottelukunnalle
    
5. Selvitetään erikseen jatkovalmistelussa tarve erilliselle historiatoimikunnalle ja keskustelupöytäkirjojen pitämiselle.

Käsittely

17.10.2016 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Vastaehdotus:
Lasse Männistö:

1. Lisätään kulttuuri, liikunta ja nuorisojaostojen toimivaltaan
   - asettaa osaltaan palvelukokonaisuudelle tavoitteita sekä seuraa niiden toteutumista
   - antaa lausunnon toimialalautakunnalle tulosbudjetista ja toimintasuunnitelmasta
   
   Lisäksi lautakunta voi delegoida muuta toimivaltaa hallintosäännön puitteissa
    
2. Kielellisten palveluiden ja kehittämistyön turvaamiseksi, organisoidaan kasvatus- ja sivistys toimialan hallinto- ja tukitehtävistä ainakin ruotsinkieliset asiantuntija- ja asiakaspalvelutehtävät sekä yleishallinto osaksi ruotsinkielistä palvelukokonaisuutta
    
3. Selvitetään erikseen jatkovalmistelussa tarve erilliselle kaupunkikuvaneuvottelukunnalle ja kaupunkikuvakysymysten valmistelu ja päätöksentekoprosessi
    
4. Selvitetään erikseen jatkovalmistelussa tarve erilliselle esteettömyysasioiden neuvottelukunnalle
    
5. Selvitetään erikseen jatkovalmistelussa tarve erilliselle historiatoimikunnalle ja keskustelupöytäkirjojen pitämiselle.

Kannattaja: Otso Kivekäs

Vastaehdotus:
Osku Pajamäki:

1. Lisätään kulttuuri, liikunta ja nuorisojaostojen toimivaltaan
   - asettaa osaltaan palvelukokonaisuudelle tavoitteita sekä seuraa niiden toteutumista
   - antaa lausunnon toimialalautakunnalle tulosbudjetista ja toimintasuunnitelmasta
   
   Lisäksi lautakunta voi delegoida muuta toimivaltaa hallintosäännön puitteissa
    
2. Kielellisten palveluiden ja kehittämistyön turvaamiseksi, organisoidaan kasvatus- ja sivistys toimialan hallinto- ja tukitehtävistä ainakin ruotsinkieliset asiantuntija- ja asiakaspalvelutehtävät sekä yleishallinto osaksi ruotsinkielistä palvelukokonaisuutta.
    
3. Hallintosääntöön lisätään toimialalautakuntien tehtäviin maininta, että ne voivat perustaa tarpeellisiksi katsomiaan neuvottelukuntia, joihin kutsutaan julkishallinnon viranhaltijoita ja ulkopuolisia asiantuntijoita.
    
4. Seuraavien neuvottelukuntien tulee jatkaa toimintaansa:
   
   Kaupunkikuvaneuvottelukunnan (KNK) tulee jatkaa toimintaansa uudelleen järjestäytyneenä niin, että myös sen nimi (esimerkiksi kaupunkiympäristön neuvottelukunta) heijastaa paremmin sen monipuolisia tehtäviä.
   
   Tekninen neuvottelukunta  (TNK)
   Mikäli energiansäästöneuvottelukunta lakkautetaan, TNK vastaa joka tapauksessa rakennetun ympäristön energiakysymyksistä.
   
   Historiatoimikunta jatkaa toimintaansa, sekä selvitetään tarve keskustelupöytäkirjojen pitämiselle

Kannattaja: Pilvi Torsti

1 äänestys

JAA-ehdotus: Lasse Männistön vastaehdotuksen mukaisesti muutettuna
EI-ehdotus: Osku Pajamäen vastaehdotuksen mukaisesti muutettuna

Jaa-äänet: 6
Paavo Arhinmäki, Otso Kivekäs, Pekka Majuri, Lasse Männistö, Erkki Perälä, Laura Rissanen

Ei-äänet: 3
Harri Lindell, Osku Pajamäki, Pilvi Torsti

Johtamisen jaosto hyväksyi Lasse Männistön vastaehdotuksen äänin 6 - 3.

Johtamisen jaosto hyväksyi yksimielisesti Lasse Männistön vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

10.10.2016 Pöydälle

30.05.2016 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

16.05.2016 Pöydälle

Esittelijä

kaupunginjohtaja

Jussi Pajunen

Lisätiedot

Marko Karvinen, strategiapäällikkö, puhelin: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

Sami Sarvilinna, kaupunginlakimies, puhelin: 310 64874

sami.sarvilinna(a)hel.fi

Marju Pohjaniemi, henkilöstöjohtaja, puhelin: 310 37965

marju.pohjaniemi(a)hel.fi

Stadsfullmäktige 22.06.2016 § 196

HEL 2016-005361 T 00 01 00

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag

        förnya Helsingfors stads ledarskapssystem räknat från 1.6.2017
 

        godkänna förvaltningsstadga för Helsingfors stad till de delar som gäller ledarskapssystemet i enlighet med bilaga 1
 

        att åtgärder som är nödvändiga för verkställigheten av förvaltningsstadgan får vidtas innan den trätt i kraft
 

        att stadsstyrelsens ledarskapssektion får fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka andra organ än stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft
 

        att kanslichefen och sektorcheferna får fatta beslut som hänför sig till verkställigheten av förvaltningsstadgan och i vilka de har beslutanderätt innan förvaltningsstadgan trätt i kraft.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningsklämmar:

1. Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av reformen av ledarskapssystemet att det utreds hur arkivförvaltningen kan ordnas så att staden på bästa möjliga sätt kan övergå till digital dokumentförvaltning i den nya organisationen. (Laura Kolbe)
    
2. Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av reformen av ledarskapssystemet och den därtill anslutna förvaltningsstadgan att det smidiga samarbetet i fråga om Helsingfors stadsorkesters konstnärliga, funktionella och administrativa ledarskap säkerställs vid  den fortsatta beredningen i syfte att trygga den höga konstnärliga kvaliteten och verksamhetskvaliteten. (Wille Rydman)
    
3. Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av beslutsförslaget att det vid den fortsatta beredningen utreds vilken roll de sakkunniga och den beredningshjälp som biträdande borgmästarna behöver kommer att ha, inklusive stadssekreterarnas ställning och möjligheter att arbeta som beredare under tjänsteansvar. (Maija Anttila)

Behandling

22.06.2016 Enligt förslaget

Efter att diskussion hade förts i ärendet, konstaterade ordföranden att det under diskussionen hade framställts ett understött förslag, vars godkännande hade inneburit att behandlingen av ärendet avbryts. Ordföranden uppmanade därför de följande talarna att inskränka sina yttranden till frågan om återremiss av ärendet till stadsstyrelsen.

Efter att ha förklarat diskussionen om återremiss avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att ledamoten Yrjö Hakanen understödd av ledamoten Sirkku Ingervo under diskussionen hade föreslagit att stadsfullmäktige skulle besluta återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning utgående från att ett tillräckligt antal nämnder och direktioner tryggas, preciseringen av sektioner och enheter övervägs på nytt, invånarnas och personalens deltagande stärks och effekterna av reformen av social- och hälsovården och regionförvaltningen, som statsrådet bereder, på kommunens uppgifter utreds innan beslut fattas.

Redogörelsen befanns vara riktig.

22 omröstningen

JA-förslag: Fortsättning
NEJ-förslag: Stadsfullmäktige återremitterar ärendet för ny beredning utgående från att ett tillräckligt antal nämnder och direktioner tryggas, preciseringen av sektioner och enheter övervägs på nytt, invånarnas och personalens deltagande stärks och effekterna av reformen av social- och hälsovården och regionförvaltningen, som statsrådet bereder, på kommunens uppgifter utreds innan beslut fattas.

Ja-röster: 77
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Jasmin Hamid, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Timo Laaninen, Maria Landén, Harri Lindell, Eija Loukoila, Jape Lovén, Hannele Luukkainen, Pekka Majuri, Petra Malin, Sami Muttilainen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Henrik Nyholm, Maria Ohisalo, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Sanna Vesikansa, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 4
Yrjö Hakanen, Rene Hursti, Sirkku Ingervo, Thomas Wallgren

Frånvarande: 4
Sirpa Asko-Seljavaara, Eero Heinäluoma, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade beslutat fortsätta behandlingen av ärendet.

Efter att ha förklarat diskussionen i själva ärendet avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att ledamoten Yrjö Hakanen under diskussionen hade föreslagit att stadsfullmäktige förkastar förslaget och förpliktar stadsstyrelsen att bereda ett nytt förslag som bygger på att makten inte samlas inom en liten krets, ett tillräckligt antal nämnder och enheter tryggas och invånarnas och personalens möjligheter att påverka utvidgas.

Ordföranden konstaterade att ledamoten Yrjö Hakanens förslag om förkastande inte hade understötts, varvid det förföll.

Stadsfullmäktige hade beslutat godkänna stadsstyrelsens förslag.

Ordföranden anförde såsom redogörelse att följande hemställningsklämmar hade föreslagits under diskussionen:

Ledamoten Yrjö Hakanen understödd av ledamoten René Hursti hade föreslagit följande fyra hemställningsklämmar:

Ledamoten Laura Kolbe understödd av ledamoten Björn Månsson hade föreslagit följande hemställningskläm:

Ledamoten Pilvi Torsti understödd av ledamoten Thomas Wallgren hade föreslagit följande hemställningskläm:

Ledamoten Wille Rydman understödd av ledamoten Nina Huru hade föreslagit följande hemställningskläm:

Ledamoten Maija Anttila understödd av ledamoten Thomas Wallgren hade föreslagit följande hemställningskläm:

Ledamoten Sirkku Ingervo understödd av ledamoten Thomas Wallgren hade föreslagit följande två hemställningsklämmar:

Ledamoten Helena Kantola understödd av ledamoten Nina Huru hade föreslagit följande hemställningskläm:

Ledamoten René Hursti understödd av ledamoten Henrik Nyholm hade föreslagit följande hemställningskläm:

Redogörelsen befanns vara riktig.

Ordföranden föreslog och fullmäktige godkände följande omröstningsförfarande: Hemställningsklämmarna tas var och en särskilt upp till omröstning.

23 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att invånarna blir hörda och förslagen kring närdemokrati preciseras i fråga om bl.a. deltagande budgetering under den fortsatta beredningen.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 13
Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Sirkku Ingervo, Dan Koivulaakso, Eija Loukoila, Petra Malin, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Sirpa Puhakka, Thomas Wallgren, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 48
Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Jussi Chydenius, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Arja Karhuvaara, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Maria Landén, Harri Lindell, Jape Lovén, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Maria Ohisalo, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Timo Raittinen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Pertti Villo

Blanka: 21
Mukhtar Abib, Gunvor Brettschneider, Mika Ebeling, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Jessica Karhu, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Timo Laaninen, Hannele Luukkainen, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Mari Puoskari, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Jukka Relander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm.

24 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att personalen har möjlighet att utse sin representant i de arbetsgrupper som bildas för den fortsatta beredningen.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 15
Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Sirkku Ingervo, Helena Kantola, Dan Koivulaakso, Eija Loukoila, Petra Malin, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Sirpa Puhakka, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 41
Mukhtar Abib, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Eero Heinäluoma, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Arja Karhuvaara, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Maria Landén, Harri Lindell, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Timo Raittinen, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho

Blanka: 26
Outi Alanko-Kahiluoto, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Jasmin Hamid, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Jessica Karhu, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Timo Laaninen, Jape Lovén, Hannele Luukkainen, Björn Månsson, Maria Ohisalo, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Mari Puoskari, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Jukka Relander, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Thomas Wallgren, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm.

25 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att det vid den fortsatta beredningen utreds om faktacentralens statistik- och forskningsverksamhet kan ordnas som en egen enhet.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 15
Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Sirkku Ingervo, Dan Koivulaakso, Eija Loukoila, Petra Malin, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Maria Ohisalo, Sirpa Puhakka, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 38
Hennariikka Andersson, Matti Enroth, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Maria Landén, Harri Lindell, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Timo Raittinen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho

Blanka: 29
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Timo Laaninen, Jape Lovén, Hannele Luukkainen, Björn Månsson, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Mari Puoskari, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Jukka Relander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Thomas Wallgren, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm.

26 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att det vid den fortsatta beredningen utreds om stadsarkivets verksamhet på stadskansliets förvaltningsavdelning kan ordnas som en egen enhet.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 14
Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Sirkku Ingervo, Dan Koivulaakso, Eija Loukoila, Petra Malin, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Sirpa Puhakka, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 41
Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Matti Enroth, Eero Heinäluoma, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Maria Landén, Harri Lindell, Jape Lovén, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Timo Raittinen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho

Blanka: 27
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Jasmin Hamid, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Timo Laaninen, Hannele Luukkainen, Björn Månsson, Maria Ohisalo, Hannu Oskala, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Mari Puoskari, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Jukka Relander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Thomas Wallgren, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Yrjö Hakanens förslag till hemställningskläm.

27 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Laura Kolbes förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av reformen av ledarskapssystemet att det utreds hur arkivförvaltningen kan ordnas så att staden på bästa möjliga sätt kan övergå till digital dokumentförvaltning i den nya organisationen.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 80
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Timo Laaninen, Maria Landén, Harri Lindell, Eija Loukoila, Jape Lovén, Hannele Luukkainen, Pekka Majuri, Petra Malin, Sami Muttilainen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Henrik Nyholm, Maria Ohisalo, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Thomas Wallgren, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki

Blanka: 2
Jukka Relander, Pertti Villo

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade godkänt ledamoten Laura Kolbes förslag till hemställningskläm.

28 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Pilvi Torstis förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av stadsstyrelsens förslag att det vid den fortsatta beredningen utreds hur faktacentralens statistik- och forskningsverksamhet på ekonomi- och planeringsavdelningen kan ordnas som en egen enhet och om en kommission kan inrättas för styrning av statistik- och forskningsverksamheten.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 33
Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Mika Ebeling, Yrjö Hakanen, Eero Heinäluoma, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Timo Laaninen, Eija Loukoila, Jape Lovén, Petra Malin, Sami Muttilainen, Terhi Mäki, Henrik Nyholm, Maria Ohisalo, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Terhi Peltokorpi, Sirpa Puhakka, Nasima Razmyar, Tomi Sevander, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Thomas Wallgren, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 1
Helena Kantola

Blanka: 48
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Jasmin Hamid, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Seppo Kanerva, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Maria Landén, Harri Lindell, Hannele Luukkainen, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Björn Månsson, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Erkki Perälä, Mari Puoskari, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Jukka Relander, Laura Rissanen, Wille Rydman, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Pilvi Torstis förslag till hemställningskläm.

29 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Wille Rydmans förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av reformen av ledarskapssystemet och den därtill anslutna förvaltningsstadgan att det smidiga samarbetet i fråga om Helsingfors stadsorkesters konstnärliga, funktionella och administrativa ledarskap säkerställs vid  den fortsatta beredningen i syfte att trygga den höga konstnärliga kvaliteten och verksamhetskvaliteten.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 77
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Jukka Järvinen, Helena Kantola, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Timo Laaninen, Maria Landén, Harri Lindell, Hannele Luukkainen, Pekka Majuri, Petra Malin, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Henrik Nyholm, Maria Ohisalo, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Thomas Wallgren, Sanna Vesikansa, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 1
Sami Muttilainen

Blanka: 4
Ville Jalovaara, Seppo Kanerva, Eija Loukoila, Jape Lovén

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade godkänt ledamoten Wille Rydmans förslag till hemställningskläm.

30 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Maija Anttilas förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av beslutsförslaget att det vid den fortsatta beredningen utreds vilken roll de sakkunniga och den beredningshjälp som biträdande borgmästarna behöver kommer att ha, inklusive stadssekreterarnas ställning och möjligheter att arbeta som beredare under tjänsteansvar.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 75
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Mika Ebeling, Matti Enroth, Laura Finne-Elonen, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Fatbardhe Hetemaj, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Timo Laaninen, Maria Landén, Harri Lindell, Eija Loukoila, Jape Lovén, Pekka Majuri, Petra Malin, Sami Muttilainen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Henrik Nyholm, Maria Ohisalo, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Thomas Wallgren, Sanna Vesikansa, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Blanka: 7
Jussi Chydenius, Rene Hursti, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Heimo Laaksonen, Hannele Luukkainen, Terhi Peltokorpi

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Ledamoten Terhi Peltokorpi meddelade att hennes avsikt hade varit att rösta ja.

Stadsfullmäktige hade godkänt ledamoten Maija Anttilas förslag till hemställningskläm.

31 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Sirkku Ingervos förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av ledarskapssystemet att det utreds om det är möjligt att justera antalet nämnder och arbetsfördelningen mellan dessa i god tid under den första fullmäktigeperioden så att eventuella ändringsbehov kan bedömas före följande fullmäktigeperiod.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 20
Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Eero Heinäluoma, Veronika Honkasalo, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Helena Kantola, Dan Koivulaakso, Maria Landén, Eija Loukoila, Jape Lovén, Petra Malin, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Sirpa Puhakka, Thomas Wallgren, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 29
Hennariikka Andersson, Matti Enroth, Fatbardhe Hetemaj, Rene Hursti, Ville Jalovaara, Seppo Kanerva, Jessica Karhu, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Harri Lindell, Hannele Luukkainen, Pekka Majuri, Lasse Männistö, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Wille Rydman, Osmo Soininvaara, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti

Blanka: 33
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Jasmin Hamid, Mari Holopainen, Jukka Järvinen, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Timo Laaninen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Matti Niiranen, Maria Ohisalo, Sara Paavolainen, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Mari Puoskari, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Tomi Sevander, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Sirkku Ingervos förslag till hemställningskläm.

32 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Sirkku Ingervos förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds om det är möjligt att inrätta en sektion för skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet, så att verksamheten kan ordnas i enlighet med behovet och lagens anda.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 13
Yrjö Hakanen, Eero Heinäluoma, Rene Hursti, Nina Huru, Sirkku Ingervo, Helena Kantola, Dan Koivulaakso, Maria Landén, Petra Malin, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Thomas Wallgren, Pertti Villo

Nej-röster: 20
Hennariikka Andersson, Matti Enroth, Fatbardhe Hetemaj, Katri Korolainen, Terhi Koulumies, Harri Lindell, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Lasse Männistö, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Wille Rydman, Osmo Soininvaara, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho

Blanka: 49
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Jasmin Hamid, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Nuutti Hyttinen, Suzan Ikävalko, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Timo Laaninen, Eija Loukoila, Jape Lovén, Hannele Luukkainen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Matti Niiranen, Maria Ohisalo, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Tomi Sevander, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Sirkku Ingervos förslag till hemställningskläm.

33 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Helena Kantolas förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av reformen av ledarskapssystemet att möjligheterna utreds att bevara tillräckligt med makt hos kultur-, idrotts- och ungdomssektionen i frågor som gäller servicehelheterna i fråga, så att staden också i fortsättningen kan erbjuda invånarna kultur- och fritidstjänster av minst samma standard som i nuläget.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 12
Laura Finne-Elonen, Yrjö Hakanen, Rene Hursti, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Helena Kantola, Heimo Laaksonen, Maria Landén, Sami Muttilainen, Henrik Nyholm, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 2
Seppo Kanerva, Harri Lindell

Blanka: 65
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Mika Ebeling, Matti Enroth, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Timo Laaninen, Eija Loukoila, Jape Lovén, Hannele Luukkainen, Pekka Majuri, Petra Malin, Seija Muurinen, Björn Månsson, Terhi Mäki, Lasse Männistö, Matti Niiranen, Maria Ohisalo, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Laura Rissanen, Wille Rydman, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Ulla-Marja Urho, Thomas Wallgren, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 6
Pentti Arajärvi, Sirpa Asko-Seljavaara, Fatbardhe Hetemaj, Tuomas Tuure, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Helena Kantolas förslag till hemställningskläm.

34 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten René Hurstis förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av beslutsförslaget att det vid den fortsatta beredningen utreds om det är möjligt att höja mötesarvodena till en sådan nivå att de förtroendevaldas möjligheter att sköta sitt uppdrag på heltid tryggas.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 8
Rene Hursti, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Jape Lovén, Henrik Nyholm, Thomas Wallgren, Pertti Villo, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 21
Hennariikka Andersson, Pentti Arajärvi, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Fatbardhe Hetemaj, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Hannele Luukkainen, Pekka Majuri, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Lasse Männistö, Jan D Oker-Blom, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Marcus Rantala, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Wille Rydman

Blanka: 53
Mukhtar Abib, Outi Alanko-Kahiluoto, Maija Anttila, Paavo Arhinmäki, Gunvor Brettschneider, Jussi Chydenius, Matti Enroth, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Seppo Kanerva, Helena Kantola, Jessica Karhu, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Katri Korolainen, Kauko Koskinen, Timo Laaninen, Maria Landén, Harri Lindell, Eija Loukoila, Petra Malin, Seija Muurinen, Terhi Mäki, Matti Niiranen, Maria Ohisalo, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Timo Raittinen, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Tuomas Tuure, Ulla-Marja Urho, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 3
Sirpa Asko-Seljavaara, Tuomo Valokainen, Tuulikki Vuorinen

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten René Hurstis förslag till hemställningskläm.

Ledamoten Yrjö Hakanen anmälde avvikande mening med följande motivering:

Det förslag till reform av ledarskapssystemet och till förvaltningsstadga som en majoritet i fullmäktige godkänt koncentrerar ledarskapet till en allt mindre krets och ökar tjänstemännens makt bland annat i och med att största delen av nämnderna dras in.

Beslutet har motiverats med att det politiska beslutsfattandet och tjänstemannaberedningen skiljs från varandra. I praktiken får kanslichefen och sektorcheferna en större roll som föredragande. Inom sektorerna stärks dessutom de ledande tjänstemännens ställning i de olika enheterna och områdena när största delen av nämnderna och direktionerna dras in.

De enormt stora sektorerna sägs främja utvecklingen av servicehelheterna. Hur smidigt och enhetligt servicen fungerar är dock framför allt beroende av hur arbetena organiseras, av verksamhetsmodellerna och av resurserna på gräsrotsnivå – och blir inte löst genom att beslutsfattandet centraliseras uppåt, till en liten krets.

Exempelvis sammanslagningen av nio verk inom stadsplaneringen, fastighetsväsendet, byggnadsväsendet och miljöförvaltningen koncentrerar makten på ett sätt som vid sidan av kompetens- och ärendehanteringen också innebär risker med avseende på bristande övervakning och på korruption. I kultur- och fritidssektorn samlas i sin tur fler än tio mycket olika enheter, som för ledningen kräver mycket sakkännedom på specialområden och som inte bildar enhetliga servicehelheter.

Det som allra mest kan ifrågasättas är den radikala minskningen av antalet nämnder och direktioner. Nämndsystemet är vid sidan av fullmäktige en helt central del av den kommunala demokratin. Att ersätta över tjugo nämnder och direktioner med fyra innebär att de förtroendevaldas roll och invånarnas möjligheter att påverka försvagas.

Slopandet av stadsplaneringsnämnden, bostadsnämnden, miljönämnden, ungdomsnämnden, barnomsorgsnämnden och kultur- och biblioteksnämnden förbättrar inte styrningen av deras områden utifrån invånarnas behov, snarare tvärtom.

Samtidigt som förslaget centraliserar makten till en liten krets, saknas det konkreta förslag om hur invånarnas möjligheter att påverka kan ökas. Delaktigheten beskrivs på ett sätt där det främst är fråga om växelverkan och inte en omfördelning av makten och resurserna. I stället för delaktighet under tjänstemannaledning bör det utvecklas deltagande budgetering, områdesforum och delområdesnämnder, till vilka faktisk beslutanderätt delegeras.

Personalen har hörts vid beredningen, men personalen fick inte vara representerad i beredningsgrupperna.

Allt som allt innehåller det av stadsstyrelsen föreslagna och av en majoritet i fullmäktige godkända beslutet mycket fler faktorer som försvagar demokratin än sådana som stöder den. FKP:s och Helsingforslistornas grupp anser därför att förslaget borde ha återremitterats för ny beredning utgående från att ett tillräckligt antal nämnder och direktioner tryggas, preciseringen av sektioner och enheter övervägs på nytt, invånarnas och personalens deltagande stärks och effekterna av reformen av social- och hälsovården och regionförvaltningen, som statsrådet bereder, på kommunens uppgifter utreds innan beslut fattas. Då detta förslag inte godkändes och det i fullmäktige inte gjordes korrigeringar i förslaget anmäler jag avvikande mening genom att reservera mig mot beslutet.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Marko Karvinen, strategichef, telefon: 310 36257

marko.karvinen(a)hel.fi

Sami Sarvilinna, stadsjurist, telefon: 310 64874

sami.sarvilinna(a)hel.fi

Marju Pohjaniemi, personaldirektör, telefon: 310 37965

marju.pohjaniemi(a)hel.fi