Helsingfors stad

Protokoll

14/2015

1 (1)

Stadsfullmäktige

 

 

 

 

Sj/25

 

23.09.2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

§ 238

Den av Socialdemokratiska fullmäktigegruppen väckta gruppmotionen om ett sysselsättningsprogram för staden

HEL 2015-001844 T 00 00 03

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag anse den av Socialdemokratiska fullmäktigegruppen väckta gruppmotionen vara slutligt behandlad.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningskläm:

 

Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av svaret att det som vägledning för det i elfte stycket avsedda verkställighetsprogrammet för sysselsättningen utreds om det samtidigt är möjligt att godkänna ett strategiskt sysselsättningsprogram för Helsingfors, med riktlinjer för bindande kvalitativa och kvantivativa mål och principer som verkställighetsprogrammet individualiserar till årliga åtgärder och prioriteringar. (Pilvi Torsti)

 

Behandling

Efter att ha förklarat diskussionen avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att följande två hemställningsklämmar hade föreslagits under diskussionen:

Ledamoten Pilvi Torsti understödd av ledamoten Osku Pajamäki hade föreslagit följande hemställningskläm:

 

Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av svaret att det som vägledning för det i elfte stycket avsedda verkställighetsprogrammet för sysselsättningen utreds om det samtidigt är möjligt att godkänna ett strategiskt sysselsättningsprogram för Helsingfors, med riktlinjer för bindande kvalitativa och kvantivativa mål och principer som verkställighetsprogrammet individualiserar till årliga åtgärder och prioriteringar.

 

Ledamoten Suzan Ikävalko understödd av ledamoten Helena Kantola hade föreslagit följande hemställningskläm:

 

Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors stad utreder möjligheten att på försök införa en sex timmars arbetsdag på något håll inom stadens service med modell från Sverige och evaluerar erfarenheterna.

 

Redogörelsen befanns vara riktig.

På förslag av ordföranden godkände stadsfullmäktige först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

Ordföranden föreslog och fullmäktige godkände följande omröstningsförfarande: Vardera hemställningsklämmen tas särskilt upp till omröstning.

8 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Pilvi Torstis förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av svaret att det som vägledning för det i elfte stycket avsedda verkställighetsprogrammet för sysselsättningen utreds om det samtidigt är möjligt att godkänna ett strategiskt sysselsättningsprogram för Helsingfors, med riktlinjer för bindande kvalitativa och kvantivativa mål och principer som verkställighetsprogrammet individualiserar till årliga åtgärder och prioriteringar.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 44
Zahra Abdulla, Outi Alanko-Kahiluoto, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Eero Heinäluoma, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Rene Hursti, Nina Huru, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Helena Kantola, Emma Kari, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Minerva Krohn, Harri Lindell, Eija Loukoila, Jape Lovén, Petra Malin, Silvia Modig, Sami Muttilainen, Terhi Mäki, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Tomi Sevander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti, Thomas Wallgren, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Anna Vuorjoki

Nej-röster: 1
Timo Laaninen

Blanka: 40
Hennariikka Andersson, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Gunvor Brettschneider, Matti Enroth, Juha Hakola, Jasmin Hamid, Fatbardhe Hetemaj, Nuutti Hyttinen, Seppo Kanerva, Arja Karhuvaara, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Heimo Laaksonen, Otto Lehtipuu, Pekka Majuri, Seija Muurinen, Björn Månsson, Sari Mäkimattila, Lasse Männistö, Jarmo Nieminen, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Päivi Storgård, Johanna Sydänmaa, Ulla-Marja Urho, Pertti Villo, Tuulikki Vuorinen, Ville Ylikahri

Stadsfullmäktige hade godkänt ledamoten Pilvi Torstis förslag till hemställningskläm.

9 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Suzan Ikävalkos förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors stad utreder möjligheten att på försök införa en sex timmars arbetsdag på något håll inom stadens service med modell från Sverige och evaluerar erfarenheterna.
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 38
Zahra Abdulla, Outi Alanko-Kahiluoto, Paavo Arhinmäki, Yrjö Hakanen, Jasmin Hamid, Eero Heinäluoma, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Suzan Ikävalko, Sirkku Ingervo, Ville Jalovaara, Jukka Järvinen, Helena Kantola, Emma Kari, Otso Kivekäs, Dan Koivulaakso, Eija Loukoila, Jape Lovén, Petra Malin, Silvia Modig, Sami Muttilainen, Terhi Mäki, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Erkki Perälä, Sirpa Puhakka, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Jukka Relander, Osmo Soininvaara, Leo Stranius, Pilvi Torsti, Thomas Wallgren, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Pertti Villo, Anna Vuorjoki, Ville Ylikahri

Nej-röster: 13
Harry Bogomoloff, Matti Enroth, Fatbardhe Hetemaj, Rene Hursti, Heimo Laaksonen, Timo Laaninen, Sari Mäkimattila, Lasse Männistö, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Tuulikki Vuorinen

Blanka: 33
Hennariikka Andersson, Maija Anttila, Pentti Arajärvi, Sirpa Asko-Seljavaara, Gunvor Brettschneider, Juha Hakola, Nina Huru, Nuutti Hyttinen, Seppo Kanerva, Arja Karhuvaara, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Minerva Krohn, Otto Lehtipuu, Harri Lindell, Seija Muurinen, Björn Månsson, Jarmo Nieminen, Matti Niiranen, Jan D Oker-Blom, Hannu Oskala, Terhi Peltokorpi, Mari Puoskari, Mika Raatikainen, Timo Raittinen, Marcus Rantala, Laura Rissanen, Tomi Sevander, Päivi Storgård, Johanna Sydänmaa, Kaarin Taipale, Ulla-Marja Urho

Frånvarande: 1
Pekka Majuri

Stadsfullmäktige hade inte godkänt ledamoten Suzan Ikävalkos förslag till hemställningskläm.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ilkka Haahtela, chef för immigrations- och sysselsättningstjänster, telefon: 09 310 25565

ilkka.haahtela(a)hel.fi

Bilagor

1

SDP:n ryhmäaloite Kvsto 11.2.2015 asia 17

Sökande av ändring

Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

Beslutsförslag

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredragandens motiveringar

Socialdemokratiska fullmäktigegruppen föreslår i en gruppmotion undertecknad av 13 ledamöter att det ska utarbetas ett sysselsättningsprogram för Helsingfors stad. Motionen lyfter fram de viktigaste punkterna i sysselsättningsprogrammet, först och främst att sysselsättningsfrågorna ska bli centrala i stadens strategi. I motionen föreslås inalles tolv åtgärder eller åtgärdshelheter som syftar till att stadens sysselsättningspolitik ska stärkas och sysselsättningen handhas effektivare än hittills.

Enligt 22a § i arbetsordningen för stadsfullmäktige ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en gruppmotion på det sätt som i 22 § är föreskrivet om behandlingen av en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter. Gruppmotionen ska föreläggas fullmäktige inom åtta månader.

Stadsstyrelsen konstaterar att förslaget om att sysselsättningsfrågorna ska bli centrala i stadens strategi är aktuellt och värt att understödja. Såsom det framhålls i gruppmotionen har kommunernas ansvar för långtidsarbetslösheten ökat avsevärt under de senaste åren. Staten bär det lagstadgade ansvaret för sysselsättningen, men kommunernas ansvar har framhävts genom att de fått ett större finansieringsansvar än tidigare för arbetsmarknadsstödet till dem som länge varit arbetslösa. Utvecklingstrenden under de senaste åren har varit att staten överför en del av sitt ansvar för sysselsättningsfrågorna till kommunerna, medan makten och de viktigaste redskapen för att handha sysselsättningen blir kvar hos staten. Staden är i nästan alla sina sysselsättningsåtgärder beroende av det statliga beslutsfattandet. Staten fattar beslut bl.a. om de medel som i form av en lönesubvention beviljas för anställning av arbetslösa.

En jämförelse av situationerna i Finland och Danmark ger vid handen att det väsentliga i den danska modellen uttryckligen är att inte bara ansvaret utan också makten när det gäller sysselsättningsfrågorna har överförts till en och samma myndighet i Danmark. Enskilda delar av verksamhetsmodellerna i ett annat land kan dock inte direkt tillämpas när Helsingfors handhar sysselsättningen. Det är fråga om en helhet, där de olika delarnas funktioner har anpassats till varandra. En ändring av arbetsfördelningen mellan staten och kommunen kräver ändringar i den riksomfattande lagstiftningen. Samtidigt kan staden också göra mycket med egna beslut om den så vill. Det är likaså väsentligt med kontinuerlig aktivitet gentemot staten när det gäller såväl sysselsättningsanslag som nya projekt och försök som främjar sysselsättningen.

I regeringsprogrammet anges det att "en överföring av ansvaret för arbetskraftsservice inklusive resurser till kommunerna när det gäller de svårast sysselsatta utreds enligt pendlingsregion, i enlighet med Danmarks modell. Resurserna och sysselsättningsansvaret sammanslås, vilket gör det ekonomiskt attraktivt för kommunerna att snabbt anställa arbetskraft." Helsingfors stad har för avsikt att aktivt främja en utredning i form av försök i stadsregioner där Helsingfors medverkar.

I den nuvarande relationen mellan staten och kommunen är det viktigt att satsa på samarbete och partnerskap med den statliga arbets- och näringsbyrån där det ingår en tydlig överenskommelse om ansvar, roller och uppgifter.

Stf. stadsdirektören tillsatte vid direktörskollegiets sammanträde 1.10.2014 en sysselsättningsarbetsgrupp med uppgift att bedöma genomslagskraften, kundorienteringen och den ekonomiska ändamålsenligheten då staden handhar sysselsättningen och att komma med förslag om dessa. Arbetsgruppen hade också till uppgift att framställa förslag om hur det är ändamålsenligt att organisera sysselsättningsverksamheten som en helhet. Stadsdirektören beslutade vid behandlingen i direktörskollegiet 17.6.2015 uppmana stadskansliet att bereda en reform av sysselsättningsverksamheten utifrån arbetsgruppens förslag. Stadsdirektören beslutade samtidigt tillsätta en arbetsgrupp för arbetsmarknadsstödet, eftersom stödets kommunandel ökar kraftigt. Denna arbetsgrupp har till uppgift att följa hur arbetsmarknadsstödets kommunandel utvecklas och vilken genomslagskraft sysselsättningsåtgärderna har och att komma med förslag till ytterligare åtgärder för att förbättra sysselsättningen och hindra att kommunandelen ökar.

Sysselsättningsarbetsgruppen insåg under sitt arbete att helheten med stadens sysselsättningsåtgärder för närvarande är splittrad, vilket medför olägenheter både för kontinuiteten inom kundprocesserna och för stadens förmåga att komma överens om samarbete med sina partner. Enskilda åtgärder är att staden producerar fungerande och ändamålsenliga tjänster, men den största utmaningen är att dessa inte utgör en klar helhet. Det är därför viktigt att skapa en servicehelhet som härleds ur stadens sysselsättningsåtgärder på ett enhetligt sätt och som har enhetliga mål. Servicehelheten bör ha tillgång till enhetliga arbetsredskap, såsom datasystem, uppföljnings- och responssystem och verktyg för bedömning av servicebehovet.

Sysselsättningstjänsterna bör alltid ha en övergång till den öppna arbetsmarknaden som mål. Sysselsättningsresurserna måste omorganiseras i enlighet med dessa mål. Genom utveckling av sysselsättningsåtgärderna till en enhetlig servicehelhet går det samtidigt att säkerställa att alla klienter som omfattas av tjänsterna får samma service, exempelvis företagssamarbete för Duuris klienter. Att sysselsättningshelheten blir en enhetligare helhet är också en förutsättning för att staden ska kunna vara konsekvent och en stark förhandlingspart med staten i sysselsättningsfrågor.

Sysselsättningsfrågorna bör såsom det föreslås i motionen bli centrala i stadens strategi. Sysselsättningsåtgärderna bör synas starkare som en del av strategin på stadsnivå tillsammans med näringslivsfrågorna. Det är motiverat att för sysselsättningen utarbeta ett verkställighetsprogram baserat på fullmäktigestrategin, där riktlinjerna för de årliga prioriteringarna, målen och åtgärderna för sysselsättningen utgör en klarare helhet än tidigare. Programmet behandlas i stadsstyrelsen och i en sysselsättningskommitté som tillsätts. De externa ledamöterna i kommittén förbinder sig vid de gemensamma målen.

När det gäller punkterna i gruppmotionen har Helsingfors avancerat på följande sätt:

1.

Vid stadskansliet bereds en framställning om tillsättande av en sysselsättningskommitté under stadsstyrelsen med representanter för stadens ledning och de politiska partierna och dessutom åtminstone arbetsmarknadsorganisationerna, företagarna och den tredje sektorn. Vid beredningen har det ansetts att sysselsättningskommittén bör kallas exempelvis kommissionen för sysselsättningsärenden, så att den inte heter lika som den redan befintliga sysselsättningskommittén. Vilka roller kommissionen för sysselsättningsärenden och sysselsättningskommittén har bör granskas i fortsättningen. 

2.

Sysselsättningsarbetsgruppen gjorde i juni en framställning i enlighet med det ovanstående om sättet att handha sysselsättningen. I framställningen beaktas både stadens interna och stadens externa partnerskap. Beredningen av ett partnerskapsprogram inleddes år 2015 tillsammans med arbets- och näringsbyrån.

3.

Ett av stadskansliets huvudsakliga mål är tjänster som är anpassade till varandra utan skarvar mellan både stadens egna aktörer och utomstående aktörer. Detta mål syns starkt också i sysselsättningsarbetsgruppens rapport. Respas träningstjänster har för sina klienter velat bygga upp en smidig väg till arbete och utbildning. Den planerade enheten Ohjaamo vill eliminera skarvarna mellan förvaltningarna genom att ge sina klienter en servicemodell gemensam för flera förvaltningar. För att sysselsättningen av invandrare ska främjas har projektet Töissä Suomessa fått finansiering i syfte att skapa smidiga vägar för invandrare att lära sig språk och få jobb, bl.a. har det första expathuset i Finland byggts.

Pensionsutredningar görs i enheten för utredning av arbetsförmågan. Enheten hör till social- och hälsovårdsverkets byrå för socialt och ekonomiskt stöd och sköter också andra uppgifter än pensionsutredningar. Den har också många andra klienter än arbetslösa. Enhetens verksamhet är starkt förknippad med social rehabilitering. Därför är det inte motiverat att placera enheten direkt under servicecentralen för arbetskraft, men pensionsutredningarna bör också i fortsättningen vara en viktig del av Duuris serviceutbud.

4.

Att förbättra och uppdatera kompetensen och yrkeskunskaperna har en allt större betydelse för arbetslösas möjligheter att få jobb. I syfte att öka och uppdatera yrkeskunskaperna ordnar aktörerna inom stadens sysselsättningsenheter kompetenskortsutbildning och utvecklar delexamina och utbildning i arbetet. Genom utbildning i arbetet påvisas en kompetens som förvärvats i en arbetsdominerad inlärningsmiljö och som senare kan identifieras och godkännas som en del av studierna.

För att främja sysselsättningen erbjuder utbildningsverket olika alternativ att öka kompetensen och fullgöra utbildning på andra stadiet. I samråd med stadskansliets sysselsättningsenheter (inklusive Respa) genomförs utbildning i arbetet i form av arbetsförsök och lönesubventionerat arbete.

Det öppna yrkesinstitut som inrättats med anslaget från Helsingfors stads 200-årsjubileum som huvudstad främjar sysselsättningen bland unga genom att erbjuda ungdomar som inte har utbildning och som står utanför arbetslivet en väg till yrkesutbildning. I det öppna yrkesinstitutet är det möjligt att avlägga delar av en examen, att bli bekant med olika yrkesbranscher och att slutföra grundskolestudierna. I yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto görs studierna dessutom mångsidigare. Målet är att erbjuda allt fler vägar att öka arbetslivskompetensen.

Vuxeninstitutet Stadin aikuisopistos kompetensprogram för unga vuxna (NAO) är riktat till ungdomar i åldrarna 20–29 år med enbart grundskoleutbildning. Programmet för unga vuxna går ut på att de unga ska inleda studierna, bli vana med studierytmen, fästa avseende vid kontroll över livet, studera tillståndskort som främjar sysselsättningen och förvärva arbetslivsfärdigheter. Efter en yrkesträningsperiod följer branschvisa studier.

Vid social- och hälsovårdsverkets enhet stöd för sysselsättning sköts uppgifter inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte i form av utbildning i arbetet. Arbetsuppgifterna inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte öppnas och det utreds vilken yrkesinriktade grundexamen eller examensdel de passar ihop med. För närvarande är det möjligt att uppnå kompetens i 19 examensdelar vid enheten stöd för sysselsättning.

5.

Bedömning av servicebehovet är en viktig del av helheten med fungerande sysselsättningsåtgärder. I dagens läge används flera sätt att bedöma servicebehovet. I lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen anges det hur servicebehovet för arbetslösa klienter bestäms under utredningsperioden. Helsingfors TYP-nätverk planerar och utvecklar sin verksamhet på det sätt som lagen kräver. I TYP-nätverket deltar klienterna i en hälsoundersökning i anslutning till vilken ett index för arbetsförmågan fastställs.

I sysselsättningsarbetsgruppens arbete har vikten av att bedöma servicebehovet beaktats. För sysselsättningshelheten bör skapas en gemensam modell för bedömning av servicebehovet. Det är inte ändamålsenligt att Helsingfors bygger upp modellen ensam, utan arbetet måste också beakta de riksomfattande projekten för utveckling av bedömningen av funktions- och arbetsförmågan. Helsingfors kommunala sysselsättningsförsök är redan med i Kommunförbundets projekt för mätare av funktionsförmågan.

6.

Det har kommits överens om en arbetsfördelning enligt vilken Duuris företagssamarbete är på den statliga arbets- och näringsbyråns ansvar. Helsingfors TYP-nätverk håller på och förnyar sin verksamhetsmodell. I den nya kundprocessen betonas en serviceväg för främjande av sysselsättningen med arbetsgivarsamarbete som en av verksamheterna.

I stadens sysselsättningshelhet bedrivs företagssamarbete för närvarande i huvudsak av stadskansliets näringslivsavdelning. Genom en reform av stadens sysselsättningsåtgärder så att de bildar en enda helhet går det bättre att garantera företagssamarbete i staden för alla sysselsättningsaktörer. Antalet egna företagskoordinatorer inom staden har ökats, och Duuris klienter hänvisas också till deras arbete.

7.

Stadens sysselsättningsenheter har ordnat företagssamarbete med olika slags gemensamma projekt, där rekryterande företag har varit partner. Till exempel har det med köpcentret Forum kommits överens om samarbete inom vilket företagarna i Forum under våren erbjöd arbetslösa ungdomar en arbetsprövningsplats för två månader. Stadens projekt Respa har bistått företagen i Forum vid rekryteringen och vid skötseln av praktiska angelägenheter med arbets- och näringsbyrån. Som en del av arbetsprövningen erbjuder staden ungdomarna kundtjänstutbildning, en kurs i verbal judo, möjlighet för dem som arbetar med livsmedel att få hygienpass och möjlighet att studera finska vid sidan av arbetet. Respas karriärcoachar stöder dessutom ungdomarna under arbetsprövningen med personlig rådgivning, så att de samtidigt kan bearbeta sina egna fortsatta planer.

För kommunförsöket och vid Respa har det anställts företagskoordinatorer med uppgift att organisera företagssamarbete. Företagskoordinatorer har också rekryterats för projektet Ohjaamo. Målet är att företagssamarbetet ska genomföras med samarbetsmodeller som har visat sig vara bra och att skapa nya modeller. De preciserade arbetssätten vid företagssamarbete och för främjande av matchning kan i fortsättningen också omfatta evenemang av typen arbetstorg.

8.

I Helsingfors erbjuds arbetslösa möjligheter att bli sysselsatta vid stadens egna förvaltningar och affärsverk. Utöver lönesubventionerat arbete är det möjligt för arbetslösa med arbetsprövning eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hos staden. Assisterande arbetsuppgifter ordnas speciellt vid social- och hälsovårdsverkets enhet stöd för sysselsättning. Enheten ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i samarbete med exempelvis Stara och hemvården. Dessutom finns enstaka platser att tillgå bl.a. vid bibliotek, i församlingar, i organisationer, vid daghem och i invånarhus. Det är fråga om assisterande arbetsuppgifter, såsom umgänge med äldre, ledsagande, små reparationer, insamling av skräp, förbättring av omgivningen, gräsklippning osv. Ungefär 1 300 personer börjar årligen hos staden i lönesubventionerat arbete.

För att sysselsättningstjänsterna så effektivt som möjligt ska främja sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden, är det ändamålsenligt att erbjuda arbetstillfällen, arbetsprövningsplatser och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte mångsidigt i olika branscher och inte begränsa sig till någon viss bransch eller till assisterande uppgifter. Sysselsättningstjänsten bör utom det tillfälliga jobbet också producera ett mervärde med tanke på fortsatt sysselsättning. Enbart assisterande arbetsuppgifter innebär inte nödvändigtvis ett tillräcklig mervärde med tanke på fortsatt sysselsättning. Därför är det inte ändamålsenligt att öka deras tyngdpunkt i servicen i förhållande till det övriga utbudet av sysselsättningstjänster.

9.

De olika verksamhetsenheterna inom sysselsättningen samlar in kundrespons på olika sätt. Det används bl.a. kundråd och kundenkäter. I anslutning till arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte samlas det in respons från alla kunder. Kundråd har anlitats för utveckling av verksamheten. Bland annat servicecentret för arbetskraft genomförde i fjol en kundenkät, vars resultat har utnyttjats vid planeringen av ny verksamhet. Vid Respa har en kamratinstruktör för ungdomar arbetat. Någon enhetlig modell för insamling av kundrespons finns dock inte inom sysselsättningsverksamheten. Det vore ändamålsenligt att skapa ett gemensamt system som tjänar all sysselsättningsverksamhet. Det vore också ändamålsenligt om en del av frågorna var desamma inom huvudstadsregionen eller i de sex största städernas tjänster, så att jämförbarheten blir god. Vid helhetsreformen av sysselsättningsåtgärderna bör det beaktas att också ett gemensam system för kundrespons ska utvecklas.

10.

Sommararbetssedeln är ett försök genom vilket arbetsgivare som anställer en niondeklassare för sommaren med en sommarsedel under tiden 1.6–16.8.2015 kompenseras av Helsingfors stad med 300 euro. Stadskansliets näringslivsavdelning och ungdomscentralen täcker kostnaderna upp till 340 000 euro, så att ungdomscentralen täcker 11,8 procent och näringslivsavdelningen 88,2 procent av utfallet. Sommarsedeln är ett tvåårigt försök, vars fortsättning bedöms utifrån resultaten och kostnadseffektiviteten. Finansieringen bedöms som en del av helhetsutvärderingen av försöket.

11.

ESF-projektet Hankinnoista duunia (HANDU) i huvudstadsregionen, vilket samordnas av Institutet för hälsa och välfärd, inleddes i maj 2015. Helsingfors delprojekt stöder att ett sysselsättningsvillkor införs som en del av processen inom upphandlingsverksamheten. I projektet utreds det vilka de juridiska förutsättningarna för ett sysselsättningsvillkor är och hur det fungerar i praktiken. Delprojektet omfattar modeller för tillämpningskriterier för sysselsättningsvillkoret från en konkurrensutsättningsaspekt, med andra ord exempelvis vid hurdan konkurrensutsättning av upphandlingar (upphandlingens karaktär) det är ändamålsenligt att sätta en gräns i euro, som då den överskrids ålägger vinnaren att sysselsätta ett visst antal långtidsarbetslösa. Helsingfors delprojekt genomförs i samråd mellan anskaffningscentralen och stadskansliet. Målet med pilotprojektet är att sysselsätta tio arbetslösa helsingforsare genom tillämpning av ett sysselsättningsvillkor och/eller sociala kriterier.

12.

Om kommunförsöket förlängs, lönar det sig för Helsingfors att medverka under förutsättning att det vid det fortsatta kommunförsöket finns en reell möjlighet att pröva på nya verksamhetsmodeller i synnerhet för arbetsfördelningen mellan staten och kommunen. Helsingfors bör aktivt främja att en i regeringsprogrammet avsedd utredning av en överföring av totalansvaret (inklusive resurser) från staten till kommunen sker genom försök i stadsregioner där Helsingfors medverkar.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Ilkka Haahtela, chef för immigrations- och sysselsättningstjänster, telefon: 09 310 25565

ilkka.haahtela(a)hel.fi

Bilagor

1

SDP:n ryhmäaloite Kvsto 11.2.2015 asia 17

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 14.09.2015 § 853

HEL 2015-001844 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää katsoa Sosialidemokraattisen valtuustoryhmän ryhmäaloitteen loppuun käsitellyksi.

Käsittely

14.09.2015 Esittelijän muutetun ehdotuksen mukaan

Esittelijä muutti esitystään siten, että esittelijän perusteluiden kuudennen kappaleeseen loppuun lisätään Pilvi Torstin vastaehdotuksen mukaisesti seuraava:

Samalla kaupunki voi halutessaan omilla päätöksillään tehdä myös paljon. Olennaista on myös jatkuva aktiivisuus valtion suuntaan sekä työllisyysmäärärahojen että työllisyyttä edistävien uusien hankkeiden ja kokeilujen osalta.

 

Vastaehdotus:
Pilvi Torsti: (6) LISÄTÄÄN LOPPUUN Samalla kaupunki voi halutessaan omilla päätöksillään tehdä myös paljon. Olennaista on myös jatkuva aktiivisuus valtion suuntaan sekä työllisyysmäärärahojen että työllisyyttä edistävien uusien hankkeiden ja kokeilujen osalta.

Kannattaja: Otso Kivekäs

Vastaehdotus:
Pilvi Torsti: (26) LISÄTÄÄN LOPPUUN Lisäksi muiden kuntien kuten Vantaan pitkäaikaistyöttömyyden hoitoon liittyviä kokeiluja seurataan ja esitetään niistä seuraavat johtopäätökset ja mahdollinen toteutus Helsingissä. Käsittelyfoorumina voisi olla perustettava työllisyystoimikunta.

Kannattaja: Veronika Honkasalo

Vastaehdotus:
Pilvi Torsti: (38) POISTETAAN VIIMEINEN VIRKE: "Tämän vuoksi niiden painopistettä..."

Kannattaja: Veronika Honkasalo

 

1. äänestys:

JAA-ehdotus: Esityksen mukaan

EI-ehdotus: (26) LISÄTÄÄN LOPPUUN Lisäksi muiden kuntien kuten Vantaan pitkäaikaistyöttömyyden hoitoon liittyviä kokeiluja seurataan ja esitetään niistä seuraavat johtopäätökset ja mahdollinen toteutus Helsingissä. Käsittelyfoorumina voisi olla perustettava työllisyystoimikunta.

Jaa-äänet: 8
Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Lasse Männistö, Mika Raatikainen, Tatu Rauhamäki, Laura Rissanen, Hannu Tuominen, Sanna Vesikansa

Ei-äänet: 7
Veronika Honkasalo, Silvia Modig, Osku Pajamäki, Terhi Peltokorpi, Marcus Rantala, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti

Tyhjä: 0

Poissa: 0

Äänin 8 - 7 kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän ehdotuksen.

 

2. äänestys:

JAA-ehdotus: Esityksen mukaan

EI-ehdotus: (38) POISTETAAN VIIMEINEN VIRKE: "Tämän vuoksi niiden painopistettä..."

Jaa-äänet: 10
Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Lasse Männistö, Terhi Peltokorpi, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Tatu Rauhamäki, Laura Rissanen, Hannu Tuominen, Sanna Vesikansa

Ei-äänet: 5
Veronika Honkasalo, Silvia Modig, Osku Pajamäki, Kaarin Taipale, Pilvi Torsti

Tyhjä: 0

Poissa: 0

Äänin 10 - 5 kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän ehdotuksen.

 

Kahden suoritetun äänestyksen perusteella kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän muutetun esityksen.

07.09.2015 Pöydälle

Esittelijä

apulaiskaupunginjohtaja

Ritva Viljanen

Lisätiedot

Ilkka Haahtela, maahanmuutto- ja työllisyysasioiden päällikkö, puhelin: 09 310 25565

ilkka.haahtela(a)hel.fi

 

Postadress

Besöksadress

Telefon

FO-nummer

Kontonr

PB 10

Norra esplanaden 11-13

+358 9 310 1641

0201256-6

FI0680001200062637

00099 HELSINGFORS STAD

Helsingfors 17

Telefax

 

Moms nr

kaupunginkanslia@hel.fi

http://www.hel.fi/kaupunginkanslia

+358 9 655 783

 

FI02012566