§ 283

Miljörapport för Helsingfors stad 2012

HEL 2013-008656 T 11 00 01

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag anteckna den bifogade miljörapporten för Helsingfors stad 2012.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Erja Saarinen, biträdande stadssekreterare, telefon: 310 36102

erja.saarinen(a)hel.fi

Bilagor

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar anteckna den bifogade miljörapporten för Helsingfors stad 2012.

Föredraganden

Miljörapporten för Helsingfors stad är en för stadskoncernen gemensam rapport som innehåller information om genomförandet av stadens miljömål och verksamhetens inverkan på miljön. Bakgrundsrapporten för miljörapporten och materialen som förvaltningarna har producerat kompletterar miljörapporten. Materialet kan tillgås på webbsidorna för Helsingfors stads miljöcentral på adressen www.hel.fi (Miljöcentralen > Miljöprogram > Miljörapport för Helsingfors stad).

Miljörapporteringen samordnas av en arbetsgrupp som stadsdirektören har tillsatt. De med tanke på hanteringen av miljökonsekvenser viktigaste förvaltningarna och affärsverken är företrädda i arbetsgruppen.

Miljöcentralen har sammanställt och redigerat rapporten med uppgifter från alla stadens 29 förvaltningar och 6 affärsverk. Utöver dessa hör 11 stiftelser och 71 dottersammanslutningar till stadskoncernen. Totalt 69 dottersammanslutningar bistod med miljödata till miljörapporten 2012. Stiftelsernas miljödata ingår inte i rapporten.

Helsingfors stads miljöledning

Miljöledning på stadsnivån

Strategiprogrammet och stadens miljöpolicy godkända av stadsfullmäktige och de gemensamma utgångspunkterna för planeringen och budgetanvisningarna godkända av stadsstyrelsen styr hur miljöfrågor beaktas på stadsnivån. Inom delsektorerna för miljöskyddet har staden dessutom flera program för genomförande av stadens miljöledning. Förvaltningarnas miljöprogram stöder miljöledningen på stadsnivån.

Enligt stadens etiska principer är Helsingfors en av de främsta aktörerna när det gäller att bära det globala ansvaret. Verksamhetsprinciperna för miljöfrågor i strategiprogrammet för åren 2009–2012 har att göra med skyddet av Östersjön, verksamhet för att stävja klimatförändringen, energibesparing och energieffektivitet, främjande av kollektivtrafik, miljöfrågor i upphandling och naturskydd. En majoritet av åtgärderna som hänför sig till miljöfrågor i strategiprogrammet genomfördes väl. Endast några förvaltningar ställde dock sådana bindande energibesparingsplaner som krävs i strategiplanen.

Helsingfors stadsfullmäktige godkände stadens nya miljöpolicy i september 2012. Miljöpolicyn ställer konkreta och kvantitativa mål för de olika delområdena inom miljöskyddet, både på lång sikt till år 2050 och på mellanlång sikt ungefär till år 2020. Miljöpolicyn kommer att följas upp som en del av stadens årliga miljörapportering.

Enligt miljöpolicyn tillämpar affärsverken ett verifierat miljösystem före år 2020 medan förvaltningarna och dottersammanslutningarna minst följer principen för förenklade miljösystem i sin verksamhet. I fråga om partnerskap fastsälls i miljöpolicyn bland annat att ett miljöprogram eller en miljöplan utarbetas för alla storevenemang som arrangeras i staden.

Förvaltningarnas miljöledning år 2012

Förvaltningarnas miljöledning och särskilt miljöprogramarbete avancerade väl år 2012. Miljösystemen ISO 14001 tillämpas vid Helsingfors Hamn, Palmia och i Helsingfors Energis kraftverk, värmecentraler och fjärrvärmeverksamhet. Miljöcentralen och fyra bibliotek vid stadsbiblioteket använde sig av miljösystemet Ekokompassi. Systemet Green Office, Gröna flaggor och miljöcertifikat beviljade av Okka-stiftelsen utnyttjades vid några förvaltningar. Flera förvaltningar har redan börjat konstruera eller har planer på att konstruera ett miljösystem under de närmaste åren. Totalt 16 förvaltningar hade program för miljö eller hållbar utveckling. År 2012 hade miljöfrågor bundits till personalens premieringssystem vid 15 förvaltningar.

I stadens budget för år 2012 finns 18 mål med anknytning till miljöfrågor, varav 10 genomfördes till fullo och 2 delvis. De uppnådda målen gällde gatudammhalter, renhållning av allmänna områden, hantering av överskottsmassor från gatu- och parkbyggen, kompletterande planteringar på alléer, främjande av mångfalden i stadsnaturen, utveckling och övervakning av fiskenäringen, kompletteringsbyggande, kollektivtrafikens transportandel, energibesparing och tillförlitlighet och kundtillfredsställelse inom spårtrafiken. De mål som inte uppnåddes gällde plogning och halkbekämpning på trafikleder, förkortande av tiden för grävarbeten, plantering av fiskyngel, antalet utarbetade detaljplaner, andelen kollektivtrafik inom den tvärgående trafiken och minskning av den totala energiförbrukningen.

Miljöarbetet och rapporteringen inom dottersammanslutningarna har utvecklats betydligt under de senaste åren. Miljösystemen ISO 14001 tillämpades bland annat vid Helen Elnät Ab och Helsingfors Busstrafik Ab. Urheiluhallit Oy tog i bruk systemet Ekokompassi år 2012.

Miljösystemen och miljöprogrammen genomförs ofta med hjälp av ekostödpersoner. I slutet av år 2012 hade sammanlagt 1 008 personer fått utbildning och utsetts till ekostödpersoner i stadens arbetsgemenskaper.

Stadens centrala miljöåtgärder och miljökonsekvenser

Markanvändning och naturens mångfald

Beaktandet av miljöfrågor är vardagligt planeringsarbete inom markanvändningen. År 2012 färdigställdes 59 förslag till detaljplaner, 75 trafikplaner och delgeneralplaner för Björkholmen, västra stranden i Havsrastböle och Ärtholmen.

Arbetet med den nya generalplanen för Helsingfors inleddes år 2012. Målet är att generalplanen färdigställs år 2016. Det nya generalplanearbetet utgår från behovet att bättre anpassa trafiken och markanvändningen till varandra. Spårtrafiken, anpassningen till klimatförändringen och energifrågorna spelar centrala roller.

Det treåriga biotopkartläggningsprojektet slutfördes år 2012. Även mångfaldsinventeringen av skogsnaturen i enlighet med verksamhetsprogrammet för mångfalden i södra Finlands skogar fortsatte år 2012.

Utkastet till stadens riktlinjer för främmande arter blev färdigt år 2012. Staden har fortsatt bekämpningen av skadliga främmande arter.

Förorenad mark sanerades huvudsakligen på områden som omdisponerades för bostadsbruk. De mest betydande saneringsobjekten år 2012 var Fiskehamnen och Busholmen.

År 2012 transporterades sammanlagt 230 000 ton förorenade jordmassor, varav 141 736 ton var från stadens egna objekt, till 14 olika ställen för behandling eller slutdeponering. En så stor del som möjligt av jorden som grävs används till exempel i utfyllnader på byggnadsområden i närheten av grävplatsen.

Klimat och energi

År 2012 var den totala mängden utsläpp i Helsingfors 3 % mindre än år 2011 och hela 18 % mindre än år 1990. I fråga om växthusgasutsläpp stod fjärrvärmen för 46 %, trafiken för 22 %, brukselektriciteten för 21 % och olje- och eluppvärmningen för 8 % av den totala mängden utsläpp. Utsläppen inom alla sektorer minskade, med undantag av fjärrvärmen.

Sammanlagt ökade koldioxidutsläppen från energiproduktionen med cirka 4 % år 2012. Ökningen berodde på det kalla vädret, vilket gjorde att användningen av naturgas och stenkol ökade inom fjärrvärmeproduktionen. Användningen av stenkol ökade med 2 % och användningen av naturgas med 7 % jämfört med året innan. År 2012 ökade andelen förnybar energi inom anskaffningen av el, fjärrvärme och fjärrkyla vid Helsingfors Energi till 6 %, tack vare ett gott vattenår.

Den totala energiförbrukningen i Helsingfors var år 2012 cirka 14 700 GWh, vilket motsvarar 2011 års nivå. Fjärrvärme såldes cirka 5 % mera än år 2011 på grund av det kalla vädret. Elförbrukningen i hela stadsområdet ökade år 2012 med en procent jämfört med år 2011, men samtidigt minskade förbrukningen per invånare med drygt en procent.

Av de bygglov som byggnadstillsynen beviljade år 2012 var 51 procent i energiprestandaklassen A. Det innebär en ökning på 7 procent jämfört med år 2011.

Användningen av förnybar energi främjades av Helsingfors Energi, då det började provbränna pellets bland stenkol år 2012. I fastigheter som ägs av Helsingfors stad producerades förnybar energi bland annat i Aurinkolahden koulu och Latokartanon koulu och Miljöhuset i Vik. Byggnadstillsynen stödde ökningen av förnybara energiformer genom att befria luftvärmepumpar och solfångare från ansökan om åtgärdstillstånd.

Staden hade flera partnerskapsprojekt med näringslivet, med hjälp av vilka uppnåendet av stadens klimatmål främjades. Inom nätverket Klimatpartner som bildades år 2012 undertecknar företag och sammanslutningar en klimatförbindelse, i vilken de slår fast sina egna klimatmål. Systemet Ekokompassen är ett förenklat hanteringsverktyg för miljöfrågor som riktas till små och medelstora företag. År 2012 utnyttjade 31 organisationer Ekokompassen.

År 2012 var den totala energiförbrukningen inom Helsingfors stadskoncern 6 % högre än år 2011. År 2012 sjönk den specifika väderkorrigerade förbrukningen av värmeenergi i fastigheterna som staden äger med 3 % från år 2011. Under perioden 1990–2012 har den specifika förbrukningen i servicebyggnader minskat med 11 % och i bostadshus med 24 %.

Den specifika elförbrukningen i stadens fastigheter steg med 5 % från år 2011. Under perioden 1990–2012 har den specifika elförbrukningen ökat med 21 % i servicebyggnader och med 14 % i bostadshus. Ökningen av den specifika elförbrukningen grundar sig på en förbättrad utrustningsstandard i fastigheterna, en större användningsgrad och förbättrad luftkonditionering.

Den månatliga uppföljningen av energiförbrukningen omfattade i slutet av år 2012 cirka 90 procent av stadens offentliga servicefastigheter (520 objekt).

Stadens energisparkommission (ESNK) har ställt en energibesparing på 2 % per år som mål för stadens förvaltningar. Vid slutet av år 2012 hade 16 förvaltningar en energibesparingsplan.

Stadens fastigheter granskas systematiskt i syfte att utreda lönsamma möjligheter att spara energi. Staden har låtit utföra minst en energigranskning i 85 % av sina offentliga verksamhetslokaler (mätt i byggnadsvolym). År 2012 slutfördes sammanlagt 14 energigranskningar och en granskning vid ibruktagandet. Vid slutet av år 2012 hade granskningar slutförts i 524 av stadens servicebyggnader.

Helsingfors stad bygger nybyggnadsobjekten enligt lågenergiprinciper och följer lågenergianvisningen även i ombyggnader. Servicebyggnadsobjekt som år 2012 färdigställdes enligt lågenergiprinciper är Kvarnbäckens hälsostation och Kvartersgården Kanava. Totalt fem ombyggnadsobjekt på lågenerginivån färdigställdes.

Andra energieffektivitetsåtgärder som gällde stadens fastigheter år 2012 var till exempel projektet EkoTeko och projektet Energiatehokas ja toimintavarma korjauskonsepti (sv. Energieffektivt och driftsäkert reparationskoncept, ENERSIS). Försöksprojektet i Helsingfors var Myllypuron ala-aste.

Vattenvård, vattenförbrukning och avloppsrening

År 2012 användes i Helsingfors 192 liter vatten per invånare och dygn,
vilket är 7 liter mindre än år 2011.

År 2012 ökade totala mängden avloppsvatten med 11 procent från år 2011. Näringsbelastningen till havet ökade jämfört med år 2011.

Sommaren 2012 var mängden växtplanktonalger i Helsingfors yttre och inre skärgård normal. Blågrönalger påträffades på färre än hälften av Helsingfors badstränder och de konstaterade algmängderna var huvudsakligen små. På badstränderna vid Vanda å iakttogs inga blågrönalger. Vattnets mikrobiologiska kvalitet på badstränderna i Helsingfors var huvudsakligen bra.

År 2012 utförde Helsingfors och Esbo en gemensam granskning av vilka effekter avloppsvattnet har på vattendragen. Enligt granskningen har eutrofieringsutvecklingen stannat av i granskningsområdena. Cirka 40 % av de undersökta bottnarna i havsområdet utanför Helsingfors var dock syrefria och den interna näringsbelastningen i dem konstaterades vara betydande.

I augusti 2012 genomfördes i samband med Östersjöutmaningen en forskningsresa med T/A Muikku i syfte att kartlägga tillståndet på havsbottnen utanför Helsingfors och den interna näringsbelastningens andel i eutrofieringen av havsområdet. Helsingfors stad och Åbo stad förband sig år 2007 som en del av Östersjöutmaningen till konkreta nya frivilliga åtgärder och belastningsminskningar till förmån för strandvattnen och hela Östersjön. Östersjöutmaningen har redan antagits av mer än 190 organisationer.

Avfall

Käringmossens avfallshanteringscentral är den enda verksamma soptippen för samhällsavfall i huvudstadsregionen. Utöver HRM finns även andra aktörer som fungerar inom avfallsbranschen, men de sopor som dessa aktörer samlar in ingår inte i den här rapportens avsnitt om kommunalt avfall. År 2012 tog Kärringmossens avfallshanteringscentral emot en 7 % mindre mängd avfall och jordmassor än året innan.

Mängden avfall producerat av Helsingfors stadsorganisation var densamma som år 2011, men sorteringsaktiviteten var svagare. Återvinningsgraden inom stadsorganisationen var 40 procent, vilket är 5,9 procentenheter mindre än år 2011. Avfallskostnaderna har stigit under de senaste åren. År 2012 orsakade avgifterna för avfallshanteringen staden en utgiftspost på nästan 5,8 miljoner euro.

Lokalcentralen, utbildningsverket och Palmia utredde skolornas årliga totala avfallsmängder. År 2012 vidtog Palmia flera åtgärder för att minska matsvinnet och mängden biologiskt avfall. År 2012 vidtog Palmias cateringservice flera åtgärder för att minska matsvinnet och mängden biologiskt avfall.

I stadens verksamhet har betydelsen av massanvändning betonats under de senaste åren på grund av omfattande områdesbyggnadsprojekt. Staden har under år 2012 inlett flera projekt för att öka nyttoanvändningen av överskottsmassor. De mest betydande projekten var formningen av soptippen i Nordsjö och bullervallarna vid Lahtisleden. Genom att effektivisera användningen av överskottsmassor har staden sparat 6,7 miljoner euro och minskat koldioxidutsläppen. År 2012 transporterades cirka 0,2 miljoner kubikmeter överskottsmassor till aktörer utanför staden.

Trafik och verkningar av trafiken

Antalet resor inom kollektivtrafiken per invånare ökade år 2012 med en procent jämfört med året innan. Antalet passagerare håller på att öka. Spårtrafikens andel av stadens interna kollektivtrafikresor ändrades inte och var 57 %. Den största ökningen i passagerarmängderna (9,4 %) skedde i Helsingfors interna bussresor på regiontrafiklinjerna.

Trafikvolymerna sjönk en aning i Helsingfors. I innerstaden var trafikvolymerna i medeltal 1,7 procent mindre jämfört med år 2011. Trafiken vid stadens gräns ökade däremot med en dryg procent jämfört med året innan. Den tvärgående trafiken minskade som helhet med cirka en procent från år 2011 och kollektivtrafikens färdmedelsandel stannade på 2011 års nivå vid 18,9 procent.

Helsingfors har som mål att öka andelen cykelresor av färdmedelsfördelningen till 15 procent före år 2020. År 2012 var andelen cykelresor av stadens färdmedelsfördelning 11 procent. Arbetsgruppen Helsingfors cykelprojekt, som inledde sin verksamhet år 2010, slutförde sitt arbete år 2012. Utifrån dess arbete utarbetades en plan för främjande av cykelåkning. Förbättringen av förhållandena för cykelåkning har inletts i innerstaden. År 2012 öppnades cykelvägen Banan och under sommaren fungerade förvarings- och uthyrningstjänsten Cykelcentralen i Kampen. År 2012 färdigställdes en utredning om nyttorna och kostnaderna av cykelåkning, utifrån vilken en plan för främjande av cykelåkning togs fram.

Den år 2012 fastställda gränsvärdesnivån per timme för kvävedioxid överskreds på mätstationerna vid Mannerheimvägen och Vallgård, men det årliga gränsvärdet överskreds inte. Miljöministeriet beviljade 9.10.2012 Helsingfors stad fortsatt tid till 1.1.2015 för att uppnå EU:s årliga gränsvärde för kvävedioxid.

Luftkvaliteten försämras fortfarande av gatudamm. År 2012 konstaterades 36 överskridningar av gränsvärdet vid Ring I:s flyttbara mätstation, då det tillåtna maximiantalet är 35. Vid Mannerheimvägens fasta mätstation konstaterades 7 överskridningar, betydligt färre än maximiantalet.

Staden har flera olika åtgärder för att minska mängden gatudamm. År 2012 fortsatte utvecklingen av goda praxisar inom projektet Redust medan verkningarna av den minskade användningen av nabbdäck bland annat för luftkvaliteten har utretts inom forskningsprogrammet NASTA (2011–2013).

Spårvagnarna och metrotågen i Helsingfors övergick år 2012 till att använda elektricitet producerad med finsk vattenkraft som energikälla. År 2012 började 2 hybridbussar och 54 bussar av lätt konstruktion trafikera. Utsläppen från dessa är cirka 25 procent mindre än från en vanlig buss.

Buller och vibrationer

År 2012 inleddes byggandet av en bullervall norr om Ring I vid Stensböle i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. För att minska bullret från gatutrafiken fortsatte byggandet av bullerskydd på sträckan Bindegränden–Frontsoldatsvägen. I flera nya objekt utnyttjades finkornigare beläggning som är tystare.

År 2012 inleddes justeringen av verksamhetsplanen för bullerbekämpning. Utredningen Melun terveysvaikutukset ja ympäristömelun häiritsevyys (sv. Hälsoeffekterna av buller och störande inverkan av omgivningsbuller) färdigställdes och publicerades i Helsingfors stads miljöcentrals publikationsserie.

Tillstånds- och anmälningsförfaranden utnyttjas för att säkra en tillräcklig bullerbekämpning vid verksamhet som orsakar buller. Miljöcentralen behandlade år 2012 totalt 222 i miljöskyddslagen avsedda anmälningar om buller, vilket är 18 fler än året innan. Av anmälningarna gällde cirka 140 byggande och cirka 80 evenemang.

Anskaffningar

År 2012 ökade pappersförbrukningen vid Helsingfors stads organisation för första gången sedan år 2006. År 2012 var pappersförbrukningen per anställd 254 ark, vilket är 9 % mera än året innan men 30 % mindre än år 2006.

År 2012 begärde anskaffningscentralen 45 anbud för gemensamma upphandlingar genom konkurrensutsättning. Kriterierna för hållbar utveckling uppfylldes i 36 procent (räknat i euro) och i 37 procent (räknat i antal) av de gemensamma upphandlingarna.

Upphandlingsprocesserna för Helsingfors Energis produkter och service innehöll miljökriterier i 90 procent (räknat i euro) och i 80 procent (räknat i antal) av upphandlingsfallen.

Helsingfors Busstrafik Ab genomförde under år 2012 sju betydande konkurrensutsättningar och upphandlingsavtal. I dem utnyttjades miljökriterier i cirka 63 procent (räknat i euro) och i cirka 57 procent (räknat i antal) av upphandlingsfallen.

Miljöfostran och miljömedvetenhet

Under år 2012 deltog cirka 72 000 stadsbor, dvs. 12 procent av Helsingforsarna, i evenemang med temat miljöfostran.

Katternas natt på Högholmen lockade över 10 000 besökare och evenemanget Påskön på Högholmen cirka 6 500 besökare. I naturskolorna deltog nästan 900 elever.

Av besökarna på Stora Räntans Naturcentrum deltog 5 193 i olika slags guidnings- och utbildningsevenemang. I naturskolor deltog över 1 600 personer. På Stora Räntan arrangerades även 65 öäventyr och 11 kurser i miljöfostran för lärare och dagvårdspersonal.

Oy Gardenia-Helsinki Ab arrangerade flera naturskolor, naturhobbydagar, kursverksamhet med temat natur och evenemang med temat miljö.

Sammanlagt arrangerades 211 vårstädtalkon och i dem deltog 27 628 personer. I slutet av år 2012 fanns totalt 458 parkfaddrar. På olika ställen i Helsingfors arrangerades 16 parkvandringar och i dem deltog 1 245 personer.

Klimat- och energirådgivningen nådde år 2012 sammanlagt 175 000 stadsbor, vilket motsvarar 29 procent av helsingforsarna. Det totala antalet deltagare ökade med 29 procent jämfört med året innan. De mest centrala energi- och klimatrådgivarna år 2012 var Helsingfors Energi och byggnadskontoret.

År 2012 nådde Helsingfors Energis energisparrådgivning sammanlagt nästan 170 000 personer, vilket är 42 000 fler än år 2011. År 2012 inleddes förnyelsen av Helens energirådgivning.

Klimatinfo erbjuder stadsborna och andra aktörer praktiska råd och handledning i en livsstil med låga utsläpp. Klimatinfo arrangerade för andra gången evenemanget Energifabriken, nu i samband med evenemanget Återvinningsfabriken. Klimatinfos tidning Ilmastosanomat publicerades mellan tidningen Metro på våren och hösten.

Byggnadskontoret ordnade mångsidig klimat- och energirådgivning under år 2012. Inom kampanjen "Energi för andraklassare" delades läromedel ut till fler än 1 100 elever. Boken "Hei, mistä saadaan energiaa?" delades ut till 4 000 elever och cirka 40 skolor. Andra uppmärksammade insatser var projektet ENGAGE och kampanjen Kevyin askelin (sv. med lätta steg).

Miljörisker

Anpassningen till klimatförändringen främjades som en del av det vardagliga arbetet. Staden hade också flera utvecklingsprojekt. År 2012 genomfördes flera skyddsåtgärder för översvämningar och planeringen av en förbättring och upprustning av översvämningsskydden till exempel i fråga om de redan byggda skyddskonstruktionerna för översvämningar i Lerstrand och Hålvik inleddes år 2012.

I september började EU-projektet Klimatsäker stad (ILKKA) som miljöcentralen samordnar. Ett mål för projektet är att skapa planeringsverktyg och planeringsanvisningar för stadsplanerare så att de kan beakta klimatförändringen.

År 2012 inträffade totalt 17 procent färre oljeskador i Helsingforsområdet än året innan.

Utvecklingen av Helsingfors stads beredskap för bekämpning av oljeskador och sjöräddningsverksamhet fortsatte år 2012. En bekämpningsbil för oljeskador togs i bruk. För bekämpning av översvämningsolyckor skaffades 6 motorsprutor.

År 2012 deltog Helsingfors stad i flera olika oljebekämpningsövningar, varav en var en katastrofövning som arrangerades av Finska vikens sjöbevakning.

Den mest betydande operativa övningen var den i enlighet med Östersjöns skyddsavtal (HELCOM) arrangerade oljebekämpningsövningen Balex Delta 2012. Flera av stadens förvaltningar deltog i övningen.

Miljöekonomi

Helsingfors stads miljökostnader, HRM:s andelar medräknade, ökade med 4 procent år 2012. Miljökostnaderna som grundar sig på Helsingfors stads egen verksamhet steg med 7 procent jämfört med år 2011. Miljökostnaderna från Helsingfors stads egen verksamhet motsvarar 2,8 procent av stadens alla omkostnader. De största utgiftsposterna utgjordes av miljöbaserade el- och bränsleskatter, kostnader för rengöring av områden och sophantering i områden samt kostnader för klimatskyddet. Ökningen av miljökostnaderna från stadens egen verksamhet jämfört med året innan kan förklaras särskilt med att Helsingfors Energis utgifter för utsläppshandel och andra klimatåtgärder ökat.

Helsingfors stads miljöinvesteringar år 2012, HRM:s andelar medräknade, minskade med 11 procent jämfört med år 2011. Helsingfors stads miljöinvesteringar år 2012 motsvarade drygt 3 % av stadens alla investeringar i anläggningstillgångar. Stadens miljöinvesteringar minskade med 39 procent jämfört med år 2011. Minskningen berodde på mindre investeringsutgifter för klimatskydd och sanering av förorenad mark.

Helsingfors stads miljöintäkter år 2012, HRM:s andelar medräknade, ökade med 12 procent jämfört med år 2011. HRM:s intäkter från vattenförsäljningen och grundavgifter bildade en del och avgifterna för avfallstransport och avfallshantering en del av miljöintäkterna. Helsingfors stads egna miljöintäkter utgjorde cirka 0,5 procent av stadens alla rörelseintäkter. Stadens största miljöintäkter kom från biljettintäkterna från Högholmens djurgård och avfallsavgifter för fartyg och försäljning av skrotmetall.

Det sammanlagda värdet på miljöansvaren 1.1.2012 uppgick till 23,1 miljoner euro i bokslutet. Ansvaren gällde rivningen av kraftverket A och förberedelserna på att sanera den förorenade marken på Hanaholmen och efterbehandlingen av soptippar.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Erja Saarinen, biträdande stadssekreterare, telefon: 310 36102

erja.saarinen(a)hel.fi

Bilagor

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 26.08.2013 § 831

HEL 2013-008656 T 11 00 01

Päätös

Kaupunginvaltuusto päättänee merkitä tiedoksi liitteenä olevan Helsingin kaupungin ympäristöraportin vuodelta 2012.

Esittelijä

apulaiskaupunginjohtaja

Hannu Penttilä

Lisätiedot

Erja Saarinen, apulaiskaupunginsihteeri, puhelin: 310 36102

erja.saarinen(a)hel.fi