§ 435

Ökning av bostadsproduktionsfonden genom överföring av medlen i bostadslånefonden

HEL 2012-000162 T 02 05 05

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag öka Helsingfors stads bostadsproduktionsfond genom att till denna överföra alla medel i Helsingfors stads bostadslånefond.

Stadsfullmäktige beslutade dessutom att överföringen görs så att 5,0 mn euro av medlen överförs för det ändamål som avses under punkt 2 i 3 § i stadgarna, Användning, dvs. för finansiering med avseende på byggherrerisker vid stadens egen bostadsproduktion och för finansiering av utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet inom bostadsproduktionen, och resten av medlen till punkt 1 för beviljande av lån som behövs för stadens egen bostadsproduktion, så att medlen kan beaktas vid beviljandet av lån ur bostadsproduktionsfonden när detta beslut träder i kraft och att överföringen mellan fonderna genomförs i bokföringen senast bokslutsdagen per 31.12.2012, varvid också det exakta belopp som överförs blir fastställt.

Stadsfullmäktige beslutade också att de amorterings- och ränteinkomster och andra inkomster som hänför sig till bostadslånefondens lånestock ska redovisas till bostadsproduktionsfonden.

Bostadslånefondens kapital uppgick 31.10.2012 till sammanlagt 89,3 mn euro, varav de återstående kapitalen för lån ur bostadslånefonden stod för en andel på 11,0 mn euro.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande två hemställningsklämmar:

1.     Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds med vilka förutsättningar och på vilka sätt det lönar sig att utnyttja bostadsproduktionsfonden för att främja gruppbyggprojekt. (Tuomas Rantanen)
 

2.     Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds om det lönar sig för staden att skapa en sådan modell för försöksbyggande som undersöker tekniska och till stadsplaneringen anknutna innovationer och med stöd av vilken bostadsproduktionsbyrån kan låta producera ägarbostäder till skäligt pris i områden som sedan tidigare är hyreshusdominerade. (Tuomas Rantanen)

Behandling

Efter att ha förklarat diskussionen avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att ledamoten Tuomas Rantanen understödd av ledamoten Outi Ojala under diskussionen hade föreslagit följande två hemställningsklämmar:

1.     Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds med vilka förutsättningar och på vilka sätt det lönar sig att utnyttja bostadsproduktionsfonden för att främja gruppbyggprojekt.
 

2.     Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds om det lönar sig för staden att skapa en sådan modell för försöksbyggande som undersöker tekniska och till stadsplaneringen anknutna innovationer och med stöd av vilken bostadsproduktionsbyrån kan låta producera ägarbostäder till skäligt pris i områden som sedan tidigare är hyreshusdominerade.

Redogörelsen befanns vara riktig.

På förslag av ordföranden godkände stadsfullmäktige först stadsstyrelsens förslag enhälligt.

Ordföranden föreslog och fullmäktige godkände följande omröstningsförfarande: Vardera hemställningsklämmen tas särskilt upp till omröstning.

4 omröstningen

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som godkänner ledamoten Tuomas Rantanens första förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds med vilka förutsättningar och på vilka sätt det lönar sig att utnyttja bostadsproduktionsfonden för att främja gruppbyggprojekt.

NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 67
Outi Alanko-Kahiluoto, Sirpa Asko-Seljavaara, Lilli Autti, Maria Björnberg-Enckell, Harry Bogomoloff, Tuija Brax, Gunvor Brettschneider, Mika Ebeling, Matti Enroth, Sture Gadd, Yrjö Hakanen, Jussi Halla-aho, Eero Heinäluoma, Sanna Hellström, Mari Holopainen, Nina Huru, Sirkku Ingervo, Jukka Järvinen, Miina Kajos, Seppo Kanerva, Tarja Kantola, Arja Karhuvaara, Heikki Karu, Mari Kiviniemi, Laura Kolbe, Terhi Koulumies, Tuuli Kousa, Minerva Krohn, Essi Kuikka, Otto Lehtipuu, Pauli Leppä-aho, Päivi Lipponen, Jyrki Lohi, Hannele Luukkainen, Silvia Modig, Elina Moisio, Seija Muurinen, Sari Näre, Jarmo Nieminen, Outi Ojala, Jan D Oker-Blom, Sara Paavolainen, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Kati Peltola, Sanna Perkiö, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Juho Romakkaniemi, Pekka Saarnio, Lea Saukkonen, Anni Sinnemäki, Johanna Sumuvuori, Johanna Sydänmaa, Tarja Tenkula, Ulla-Marja Urho, Mirka Vainikka, Tuomo Valokainen, Olli Valtonen, Jan Vapaavuori, Sanna Vesikansa, Tea Vikstedt, Julia Virkkunen, Antti Vuorela, Markku Vuorinen, Ville Ylikahri, Henrika Zilliacus-Tikkanen

Blanka: 3
Jorma Bergholm, Jere Lahti, Terhi Mäki

Frånvarande: 15
Zahra Abdulla, Maija Anttila, Juha Hakola, Kimmo Helistö, Rakel Hiltunen, Emma Kari, Kauko Koskinen, Terhi Peltokorpi, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Heli Puura, Tatu Rauhamäki, Laura Rissanen, Sari Sarkomaa, Antti Valpas

5 omröstningen

Den som godkänner ledamoten Tuomas Rantanens andra förslag till hemställningskläm röstar ja; den som motsätter sig klämmen röstar nej.

JA-förslag: Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds om det lönar sig för staden att skapa en sådan modell för försöksbyggande som undersöker tekniska och till stadsplaneringen anknutna innovationer och med stöd av vilken bostadsproduktionsbyrån kan låta producera ägarbostäder till skäligt pris i områden som sedan tidigare är hyreshusdominerade.

NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 43
Outi Alanko-Kahiluoto, Lilli Autti, Jorma Bergholm, Maria Björnberg-Enckell, Tuija Brax, Gunvor Brettschneider, Mika Ebeling, Sture Gadd, Yrjö Hakanen, Eero Heinäluoma, Sanna Hellström, Mari Holopainen, Sirkku Ingervo, Jukka Järvinen, Miina Kajos, Tarja Kantola, Tuuli Kousa, Minerva Krohn, Essi Kuikka, Otto Lehtipuu, Päivi Lipponen, Jyrki Lohi, Silvia Modig, Elina Moisio, Sari Näre, Outi Ojala, Jan D Oker-Blom, Sara Paavolainen, Kati Peltola, Sanna Perkiö, Tuomas Rantanen, Pekka Saarnio, Anni Sinnemäki, Johanna Sumuvuori, Tarja Tenkula, Mirka Vainikka, Tuomo Valokainen, Sanna Vesikansa, Tea Vikstedt, Julia Virkkunen, Antti Vuorela, Ville Ylikahri, Henrika Zilliacus-Tikkanen

Nej-röster: 1
Pauli Leppä-aho

Blanka: 27
Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Matti Enroth, Jussi Halla-aho, Nina Huru, Seppo Kanerva, Arja Karhuvaara, Heikki Karu, Mari Kiviniemi, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Jere Lahti, Hannele Luukkainen, Terhi Mäki, Seija Muurinen, Jarmo Nieminen, Pia Pakarinen, Jaana Pelkonen, Risto Rautava, Juho Romakkaniemi, Lea Saukkonen, Johanna Sydänmaa, Ulla-Marja Urho, Olli Valtonen, Jan Vapaavuori, Markku Vuorinen

Frånvarande: 14
Zahra Abdulla, Maija Anttila, Juha Hakola, Kimmo Helistö, Rakel Hiltunen, Emma Kari, Terhi Peltokorpi, Sirpa Puhakka, Mari Puoskari, Heli Puura, Tatu Rauhamäki, Laura Rissanen, Sari Sarkomaa, Antti Valpas

Stadsfullmäktige hade godkänt ledamoten Tuomas Rantanens två förslag till hemställningsklämmar.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Eija Venetkoski-Kukka, lånechef, telefon: 310 36329

eija.venetkoski-kukka(a)hel.fi

Bilagor

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar öka Helsingfors stads bostadsproduktionsfond genom att till denna överföra alla medel i Helsingfors stads bostadslånefond.

Stadsfullmäktige beslutar dessutom att överföringen görs så att 5,0 mn euro av medlen överförs för det ändamål som avses under punkt 2 i 3 § i stadgarna, Användning, dvs. för finansiering med avseende på byggherrerisker vid stadens egen bostadsproduktion och för finansiering av utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet inom bostadsproduktionen, och resten av medlen till punkt 1 för beviljande av lån som behövs för stadens egen bostadsproduktion, så att medlen kan beaktas vid beviljandet av lån ur bostadsproduktionsfonden när detta beslut träder i kraft och att överföringen mellan fonderna genomförs i bokföringen senast bokslutsdagen per 31.12.2012, varvid också det exakta belopp som överförs blir fastställt.

Stadsfullmäktige beslutar också att de amorterings- och ränteinkomster och andra inkomster som hänför sig till bostadslånefondens lånestock ska redovisas till bostadsproduktionsfonden.

Bostadslånefondens kapital uppgick 31.10.2012 till sammanlagt 89,3 mn euro, varav de återstående kapitalen för lån ur bostadslånefonden stod för en andel på 11,0 mn euro.

Sammandrag

I stadgarna för Helsingfors stads bostadsproduktionsfond, som stadsfullmäktige 26.9.2001 senast fattade beslut om, har 3 §, Användning, följande lydelse:

"Fonden används

1 för beviljande av lån som behövs för stadens egen bostadsproduktion, varom beslut fattas av stadsstyrelsen

2 för finansiering med avseende på byggherrerisker vid stadens egen bostadsproduktion och för finansiering av utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet inom bostadsproduktionen, varom beslut fattas av bostadsproduktionskommittén eller av bostadsproduktionsbyrån inom ramen för befogenhetsgränser som bostadsproduktionskommittén särskilt fastställt

3 för betalning av kapitalkostnaderna för räntestödsbostäder, varom beslut fattas av fastighetskontoret."

Medlen för beviljande av lån ur bostadsproduktionsfonden är i praktiken slut. Staden borde ändå kunna bevilja flera tiotal miljoner euro i lån ur fonden för bostadsproduktion under de närmaste åren. Det sammanlagda kapitalet i bostadsproduktionsfonden uppgår till 139,3 miljoner euro, som enligt 2011 års bokslut fördelar sig på följande sätt:

1 Lån för bostadsproduktion, kapital 101,3 mn euro, som i sin helhet har använts för beviljade lån

2 Byggherrerisker vid bostadsproduktionen, kapital 4,0 mn euro

3 Räntestödsbostäder, kapital 34,0 mn euro.

Medlen för finansiering med avseende på byggherrerisker vid bostadsproduktionen och för finansiering av utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet inom bostadsproduktionen har främst använts i sådana fall där bostadsproduktionsbyrån i egenskap av byggherre har ansvarat för fel som byggfirmor eller planeringsbyråer har orsakat. Bostadsproduktionsbyrån har såsom byggherre tagit på sig ett större ansvar för att kostnaderna inte ska påföras de boende. Dessutom har medlen använts för betalning av deltagaravgifter i utvecklingsprojekt som hänför sig till utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet. Medlen för dessa ändamål har inkomstförts i bostadsproduktionsfonden ur resultatet av bostadsproduktionsbyråns verksamhet. Förbrukningen varierar årligen från ca 100 000 till 600 000 euro. Investeringskostnaderna i anslutning till utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet har inte täckts med medel ur bostadsproduktionsfonden. Det är inte meningen att denna princip ska ändras.

I detta sammanhang vore det ändamålsenligt att utvidga möjligheten att använda fonden så att också investeringskostnaderna för byggobjekt med särskilda ekonomiska eller tekniska risker kan täckas med fondmedel. Sådana kostnader kan uppstå när det t.ex. i syfte att förebygga segregation och säkerställa en balanserad områdesutveckling inleds projekt som innefattar en särskild risk. I sådana projekt kan det ingå kostnader som det inte är motiverat att påföra de boende. På detta sätt går det att genomföra objekt som på grund av de nämnda riskerna eventuellt inte alls skulle bli av. Medlen för sådana exceptionella ändamål ska hållas separat från de i föregående stycke avsedda medlen för risk-, utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet, vilka alltjämt ska finansieras ur bostadsproduktionsbyråns resultat.

Bostadsproduktionsbyrån konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att det kan anses vara värt att anvisa en del av medlen för risker inom bostadsproduktionen och för finansiering av utvecklings- och försöksbyggnadsverksamhet inom bostadsproduktionen. Med detta avses exempelvis investeringskostnader som hänför sig till byggandet av objekt med en särskild teknisk eller ekonomisk risk och som det inte är motiverat att påföra de boende. Detta kan ha betydelse för en balanserad områdesutveckling och för förebyggande av segregation. Bostadsproduktionsfonden har inte tidigare haft medel för detta ändamål. I detta syfte breddas alltså fondens användningsändamål. I nuläget kan 5 miljoner euro anses vara en lämplig nivå.

Bostadslånefonden har i det nuvarande marknadsläget inte på många år haft den betydelse för underlättande av helsingforsares bostadsanskaffning som fondens ursprungliga ändamål går ut på. Bankernas konkurrenssituation har hållit lånens räntemarginaler skäliga och tillgången till lån har inte varit något problem vid bostadsanskaffning. I detta sammanhang är det meningen att beviljandet av lån ur bostadslånefonden ska upphöra och att den nuvarande bostadslånestockens räntor och kapital ska hänföras till bostadsproduktionsfonden efter hand som de flyter in. För närvarande uppgår medlen i bostadslånefonden till sammanlagt 89,3 mn euro, varav 11 mn euro utgör lån. Enligt uppgift från bostadsavdelningen har efterfrågan på lån ur bostadslånefonden varit blygsam. Antalet lån som årligen beviljats ur fonden har varit liten, år 2011 sammanlagt åtta lån, 749 300 euro, och år 2012 sammanlagt nio lån, 830 100 euro.

Bostadsnämnden konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att en indragning av bostadslånefonden och överföring av medlen till bostadsproduktionsfonden genomför ett av nämnden uttalat utvecklingsmål, eftersom medlen då kommer samma förvaltningsgren till godo. Nämnden anser att skötseln av de lån som hittills beviljats ur bostadslånefonden kan överföras på ekonomi- och planeringscentralen.

Föredraganden

Föredraganden anser med stöd av bostadsproduktionskommitténs och bostadsnämndens utlåtanden att det är ändamålsenligt att sluta bevilja lån ur bostadslånefonden och att i stället överföra medlen i bostadslånefonden till bostadsproduktionsfonden på det sätt som framgår av beslutsförslaget. Att finansiera byggande i grupp med medel ur bostadsproduktionsfonden är enligt föredraganden inte motiverat, utan finansieringen bör i enlighet med fondstadgarna gälla bara stadens egen bostadsproduktion. De lån som beviljats ur bostadslånefonden förblir oförändrade i enlighet med villkoren i skuldebrevet, och amorteringarna och räntorna hänförs till bostadsproduktionsfonden när de förfaller, till den punkt som gäller lån för bostadsproduktion. Det är inte behövligt att i detta sammanhang ändra de gällande stadgarna för bostadsproduktionsfonden.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Eija Venetkoski-Kukka, lånechef, telefon: 310 36329

eija.venetkoski-kukka(a)hel.fi

Tiedoksi; Muutoksenhakukielto, valmistelu

Kiinteistölautakunta

Asuntotuotantotoimikunta

Talous- ja suunnittelukeskus

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 03.12.2012 § 1344

HEL 2012-000162 T 02 05 05

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle, että kaupunginvaltuusto päättäisi seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättänee kartuttaa Helsingin kaupungin asuntotuotantorahastoa siirtämällä sinne Helsingin kaupungin asuntolainarahastossa olevat varat kokonaisuudessaan.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättänee, että em. siirrossa varoista 5,0 milj. euroa siirretään sääntöjen 3 §:n Rahaston käyttö, kohdan 2 mukaiseen tarkoitukseen kaupungin oman asuntotuotannon rakennuttamisen riskeihin sekä asuntotuotantoon liittyvän kehittämis- ja koerakentamistoiminnan rahoittamiseen, ja loput varoista kohtaan 1 kaupungin omaan asuntotuotantoon tarvittavien lainojen myöntäminen, siten että em. varat voidaan huomioida asuntotuotantorahaston lainoja myönnettäessä tämän päätöksen tullessa voimaan, ja että siirrot rahastojen välillä toteutetaan kirjanpidossa viimeistään tilinpäätöspäivänä per 31.12.2012, missä yhteydessä myös siirrettävien varojen tarkka summa vahvistuu.

Kaupunginvaltuusto päättänee myös, että vuoden 2012 osalta asuntolainarahaston lainakantaan kohdistuvat lyhennys-, korko- ja muut tulot tilitetään asuntotuotantorahastoon.

Asuntolainarahaston pääomat ovat 31.10.2012 tilanteessa olleet yhteensä 89,3 milj. euroa, josta asuntolainarahastosta myönnettyjen lainojen jäljellä olevien pääomien osuus 11,0 milj. euroa.

26.11.2012 Pöydälle

Esittelijä

kaupunginjohtaja

Jussi Pajunen

Lisätiedot

Eija Venetkoski-Kukka, lainapäällikkö, puhelin: 310 36329

eija.venetkoski-kukka(a)hel.fi

Asuntolautakunta 16.02.2012 § 11

HEL 2012-000162 T 02 05 05

Päätös

Asuntolautakunta päätti antaa kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

Asuntolainarahaston lainojen menekki on ollut viime vuosina vähäinen. Rahoituslaitosten myöntämien asuntolainojen korot ovat alhaisella tasolla, eikä kaupungin ole ollut tarkoituksenmukaista kilpailla lainaehdoilla niiden kanssa. Vuonna 2010 rahastosta myönnettiin 16 lainaa, yhteismäärältään 1 349 730 euroa ja 8 lainaa vuonna 2011, yhteismäärältään 749 300 euroa. Asuntolainarahastossa on varoja yhteensä noin 89 miljoonaa euroa, joista uloslainattuna vain noin 12 miljoonaa euroa. Lainarahasto ei nykyisellään käytännössä toimi asuntotuotantoa edistävällä tavalla.

Kaupungin hallintokeskuksessa ja talous- ja suunnittelukeskuksessa on pohdittu mahdollisuutta lopettaa lainojen myöntäminen asuntolainarahastosta ja rahastossa olevien varojen siirtämistä asuntotuotantorahastoon sekä nykyisen asuntolainakannan korkojen ja pääomien tulouttamista tähän rahastoon.

Tällä hetkellä asuntotuotantorahaston lainojen myöntämiseen osoitetut varat ovat käytännössä loppuneet. Kuitenkin sieltä tulisi voida myöntää kaupungin lainoja omaan asuntotuotantoon useita kymmeniä miljoonia euroja lähivuosina.

Asuntolainarahastosta tähän mennessä myönnetyt lainat säilyisivät ennallaan ja niiden lyhennykset ja korot tuloutettaisiin asuntotuotantorahastoon. Hallintokeskuksen näkemyksen mukaan asuntolainarahaston varojen siirtäminen asuntotuotantorahastoon ei edellytä asuntotuotantorahaston sääntöjen muuttamista.

Asuntolautakunnan näkemyksen mukaan asuntolainarahaston lakkauttaminen ja varojen siirto asuntotuotantorahastoon toteuttaisi lautakunnan esittämän kehittämistavoitteen, koska tällöin varat tulevat käytettäväksi saman hallinnonalan hyväksi.

Asuntolainarahaston tähän mennessä myönnettyjen lainojen hallinnointi kokonaisuudessaan, myös lainojen hoitoon liittyvät maksuhelpotukset ja lainojen siirtoasiat, voidaan siirtää talous- ja suunnittelukeskuksen hoidettaviksi, koska se käytännössä hoitaa rahastolainojen lyhennysten ja korkojen maksuun liittyvät tehtävät tälläkin hetkellä.  Muodollisesti asuntolainarahasto tulisi lakkauttaa siten, että sovitusta päivämäärästä lukien uusia lainoja ei enää myönnetä. 

Asuntolautakunta toteaa, että voimassa olevan MA-ohjelman yhtenä tavoitteena on omatoimisen rakentamisen ja rakennuttamisen edistäminen. Lautakunta esittää, että varojen siirron yhteydessä hallintokeskus tutkii voidaanko asuntotuotantorahaston varoista tukea jatkossa myös ryhmärakennuttamista. Asunto-osasto on vastaanottanut alkuvuonna kolme hakemusta ryhmärakentamishankkeiden rahoittamiseksi. Hakemusten kokonaisarvo on noin 20 miljoonaa euroa. Niitä ei ole voitu käsitellä, koska kaupungilla ei ole instrumenttia ryhmärakennuttamisen rahoitukseen.

Esittelijä

virastopäällikkö

Jaakko Stauffer

Lisätiedot

Matti Pitkänen, toimistopäällikkö, puhelin: 310 34152

matti.pitkanen(a)hel.fi

Asuntotuotantotoimikunta 25.01.2012 § 8

HEL 2012-000162 T 02 05 05

Päätös

Asuntotuotantotoimikunta päätti antaa kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

Asuntotuotantorahaston kartuttaminen ehdotuksesta ilmenevällä tavalla siirtämällä sinne asuntolainarahaston varat on perusteltua. Kaupungin oman asuntotuotannon primääri- ja tertiäärilainat  myönnetään asuntotuotantorahastosta,  jonka lainoitukseen myönnettävät varat on tällä hetkellä käytetty, eikä sieltä voida myöntää uusi lainoja. Asuntotuotantorahaston kartuttaminen lainoituksen turvaamiseksi on siten välttämätöntä.  Asuntolainarahaston käyttö yksityishenkilöiden asuntolainoitukseen on taas pankkirahoituksen saatavuuden ja asuntoluottojen edullisuuden johdosta käynyt lähes merkityksettömäksi, joten on perusteltua siirtää siellä olevat varat aktiiviseen käyttöön.

Ehdotuksen mukaan osa siirrettävistä varoista kohdennetaan asuntotuotannon riskeihin sekä asuntotuotantoon liittyvän kehittämis- ja koerakentamistoiminnan rahoittamiseen. Tällä tarkoitetaan esimerkiksi investointikustannuksia, jotka liittyvät erityistä teknistä tai taloudellista riskiä sisältävien kohteiden rakentamiseen ja joita ei ole perusteltua siirtää asukkaiden maksettaviksi. Ehdotusta voidaan pitää tältäkin osin kannatettavana ja sillä voi olla merkitystä alueiden tasapainoisessa kehittämisessä ja segregaation ehkäisyssä.  Asuntotuotantorahastossa ei ole ollut aikaisemmin tähän tarkoitukseen osoitettuja varoja, joten tältä osin rahaston käyttötarkoitusta laajennetaan. Tarkoitukseen osoitettua 5 000 000 euroa voidaan pitää tässä vaiheessa oikean suuruisena tasona.

Esittelijä

toimitusjohtaja

Sisko Marjamaa

Lisätiedot

Markku Nyyssölä, yksikön johtaja, puhelin: 310 32297

markku.nyyssola(a)att.hel.fi