§ 340

Detaljplaneändring för tomterna 112/8 och 14 i Rödbergen och tomterna 104/15, 109/7, 126/19 och 129/9 i Ulrikasborg (nr 12085)

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag godkänna detaljplaneändring för tomterna nr 8 och 14 i kvarteret nr 112 i 5 stadsdelen (Rödbergen) och tomten nr 15 i kvarteret nr 104, tomten nr 7 i kvarteret nr 109, tomten nr 19 i kvarteret nr 126 och tomten nr 9 i kvarteret 129 i 7 stadsdelen (Ulrikasborg) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 12085 (kartor A–E), daterad 17.1.2012 och ändrad 21.8.2012.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Pirkko Vainio, stf. stadssekreterare, telefon: 310 36024

pirkko.vainio(a)hel.fi

Bilagor

Utdrag

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar godkänna detaljplaneändring för tomterna nr 8 och 14 i kvarteret nr 112 i 5 stadsdelen (Rödbergen) och tomten nr 15 i kvarteret nr 104, tomten nr 7 i kvarteret nr 109, tomten nr 19 i kvarteret nr 126 och tomten nr 9 i kvarteret 129 i 7 stadsdelen (Ulrikasborg) enligt stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelnings ritning nr 12085 (kartor A–E), daterad 17.1.2012 och ändrad 21.8.2012.

Sammandrag

Tomterna ligger på Kaserngatan 20, Jägaregatan 6b, Fabriksgatan 19, Skeppsredaregatan 9, Sjömansgatan 10 och Sjömansgatan 14.

Målet med detaljplaneändringen är att skydda byggnaderna på tomterna.

På alla tomter finns gamla trähus som representerar det från Helsingfors nu nästan helt försvunna trähusbeståndet från sekelskiftet 1800/1900. I en utredning som stadsmuseet och stadsplaneringskontoret tog fram år 1997 konstaterades de ifrågavarande byggnaderna vara historiskt värdefulla och belades tomterna med byggförbud för en justering av detaljplanen. Förutom trähusen är även de andra byggnaderna på tomterna historiskt, arkitektoniskt och/eller stadsbildsmässigt värdefulla och de gällande detaljplanerna är föråldrade även i fråga om skyddandet av dem.

Utgångspunkten är att skydda fasaderna, yttertaken och vid behov de värdefulla trapphusen och de övriga historiskt och arkitektoniskt värdefulla byggnadsdelarna i byggnaderna på tomterna. I detaljplaneändringen definieras principerna för eventuella reparations-, ändrings- och tillbyggnadsarbeten samt bestämmelserna om arrangemangen på gårdsområdena. Gränserna för byggnadsytorna och byggrätterna upptas i enlighet med nuläget och ingen tilläggsbyggrätt föreslås. Bilplatskraven och kraven på bekämpning av trafikbuller har definierats på nytt till behövliga delar.

Tomternas byggrätt är sammanlagt 16 720 m² vy och yta 7 723 m².

Föredraganden

Utgångspunkter

Övriga planer och beslut

Förslaget till detaljplaneändring grundar sig på en framställning (10.3.1998) som direktionen för stadsmuseet gjorde till stadsstyrelsen på dess uppmaning, där det krävs att de kulturhistoriskt värdefulla träbyggnaderna skyddas genom en skyddsbeteckning i detaljplanen och att tomterna beläggs med byggförbud för en justering av detaljplanen.

Planläggningssituation

Området upptas i Generalplan 2002 för Helsingfors som område dominerat av flervåningshus med bostäder och verksamhetslokaler. Området är kulturhistoriskt, arkitektoniskt och med hänsyn till landskapskulturen betydande. Detaljplaneändringen som nu utarbetas följer generalplanen.

Detaljplanerna som gäller i området har fastställts mellan åren 1976 och 1982. Enligt detaljplanerna är alla tomterna kvartersområde för flervåningshus (AK eller Ake). I en del av byggnaderna får eller ska även placeras affärs- och kontorslokaler och lokaler för social service eller småindustri eller dylika lokaler på våningen i markplanet. Fyra stenhus vid gatan har skyddats som stadsbildsmässigt värdefulla objekt med beteckningen S0. De övriga byggnaderna har inte skyddats. Byggrätten som tillåts i detaljplanen har på största delen av tomterna överskridits.

Byggförbud

Stadsfullmäktige beslutade 9.9.1998 att detaljplanen för dessa tomter ändras och utfärdade byggförbud för tomterna med stöd av 42 § 2 mom. 3 punkten i byggnadslagen. Stadsstyrelsen har senast 30.8.2010 fortsatt byggförbudstiden till 9.9.2012 på grund av oavslutad planläggning med stöd av 53 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen.

Ägandeförhållanden

Tomterna är i privat ägo.

Allmän områdesbeskrivning

Tomterna ligger i stadsdelarna Rödbergen och Ulrikasborg. Området präglas av slutna kvarter med för södra innerstaden typiska bostadshus huvudsakligen i 5–7 våningar och av små stadsparker. I flera av våningarna på markplanet i bostadshusen finns affärslokaler.

Ett flertal nyrenässans- och jugendhus från sekelskiftet 1800/1900 samt hus som byggts före kriget under 1920- och 1930-talen har bevarats i omgivningen. Det nyare byggnadsbeståndet består huvudsakligen av byggnader från 1950- och 1960-talen.

Bostadshusen på tomterna som är objektet för detaljplaneändringen är byggda mellan åren 1886 och 1932.

Trähusen på Sjömansgatan, Kaserngatan och Jägaregatan, som är byggda under 1880- och 1890-talen, representerar det äldsta byggnadsbeståndet på tomterna. De har ritats av kända arkitekter och byggmästare såsom Kiseleff & Heikel och Selim A. Lindqvist, E. Sihvola och A. Jakobsson. Även de här äldsta trähusen är i gott skick. Även inne i husen finns väl bevarade lokaler, till exempel bostaden på Sjömansgatan 10 och trapphusen på Kaserngatan 20.

Helheten (stenhus, trähus och förråd) på tomten på Fabriksgatan har ritats av byggmästare Paul Björk år 1903. Tomten är som helhet synnerligen värdefull. Stenhuset vid gatan är även stadsbildsmässigt viktigt med sina nationalromantiska motiv. Byggnaderna har i stor utsträckning bevarats i sin ursprungliga skepnad och till exempel alla trapphus i både sten- och trähuset har byggts i samma stil.

Stenhuset och trähuset på Skeppsredaregatan 9 har ritats av byggmästare J. W. Tikka år 1906. Husen är enklare till utseendet och tomten har som helhet inte bevarats lika väl som till exempel helheten på Fabriksgatan 19 men byggnaderna representerar dock väl byggmästararkitekturen i jugendstil från början av 1900-talet.

Stenhuset på Sjömansgatan 10 har ritats av arkitekt G. W. Nyberg och är till fasaden mera detaljerat. Flervåningshuset är i jugendstil och fönstren i dess fasad mot gatan är delvis ursprungliga. Tillsammans med trähuset vid gatan är de stadsbildsmässigt värdefulla och de historiska skikten av olika byggstilar syns tydligt.

Stenhuset vid gatan på Kaserngatan 20 har ritats av arkitekt Eino Forsman 1911–1912 och är mycket rikt på detaljer. Till exempel fönstren, målningsdekorationerna och trapphusen har bevarats i ursprungligt skick och portgången från gatan till gården är en imponerande lokalserie. Tillsammans med det gamla trähuset bildar byggnaderna en stadsbildsmässigt, arkitektoniskt och historiskt värdefull och tidsmässigt skiktad helhet. Även innergården har skötts väl.

Byggnaden vid gatan på Sjömansgatan 14 som ritats av Matti Finell år 1931 och byggnaden vid gatan på Jägaregatan 6b som ritats av Artur Kullman år 1932 representerar det nyaste byggnadsbeståndet på tomterna. I fasaderna mot gatan på båda byggnaderna förekommer konstfulla detaljer såsom de ursprungliga ytterdörrarna i trä. Den rappade ytan har upplivats med behandlingar av olika slag. Cementmosaiken i fasaden mot Jägaregatan har bevarats väl.

Service

Den mångsidiga servicen i stadskärnan är enkelt nåbar. I Rödbergen och Ulrikasborg finns dessutom ett stort antal restauranger och små butiker. I området finns även bland annat flera skolor, daghem och en polisinrättning.

På tomterna som detaljplaneändringen gäller finns även flera små butiker och kontor på våningen i markplanet.

Naturmiljö

Alla innergårdar på tomterna är små. Den närliggande parkerna och stränderna är i allmänt rekreationsbruk.

Skyddsobjekt

I de gällande detaljplanerna har de fyra stenhusen vid gatan skyddats som stadsbildsmässigt värdefulla. Trähusen eller de övriga byggnaderna har däremot ingen skyddsbeteckning.

I tomternas näromgivning finns också flera områden som har klassificerats som byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) med värdefulla offentliga byggnader såsom 1) stadsdelen Eira, kvarteren vid Villagatan och Mikael Agricola kyrka, 2) Johanneskyrkan med omgivning, 3) Kirurgiska sjukhuset och 4) Gardeskasernen. Tomterna 7/126/19 (Fabriksgatan 19) och 7/104/15 (Kaserngatan 20) gränsar direkt till RKY-områdena på Villagatan och Kirurgiska sjukhuset.

Miljöstörningar

Tomterna 7/126/19 och 7/104/15 är belägna vid relativt livligt trafikerade gator. Trafikbullret kan tidvis orsaka olägenheter i bostäderna i husen mot gatan.

Innehållet i detaljplaneändringen

Mål

Målet med detaljplaneändringen är att skydda bostadshusen på tomterna och på så sätt trygga de kulturhistoriska och stadsbildsmässiga värdena i stadsmiljön.

Utgångspunkten för detaljplaneändringen är att bevara nuläget och trygga boendeförhållandena. Disponeringen av byggnaderna förblir densamma och de i detaljplanen tillåtna byggrätterna stämmer överens med nuläget.

Kvartersområden för flervåningshus (AK)

Alla tomter är belägna i kvartersområden för flervåningshus. På alla tomter får det på första våningen ovan jord i byggnaden vid gatan utöver bostäder finnas affärs- och kontorslokaler och lokaler för socialtjänster eller liknande om ingång till lokalerna kan ordnas direkt från gatan. På tomterna 7/109/7 och 5/112/14 får sådana lokaler också finnas på gårdssidan.

I förslaget till detaljplaneändring upptas inga begränsningar för ibruktagande av vindar för boende förutom i fråga om ändringar på yttertaken, eftersom principerna för vindsbyggande har definierats i undantagsbeslutet för vindsbyggande i hela området.

Trafik

Inga ändringar har föreslagits i trafikarrangemangen i området. På tomterna får anläggas högst 1 bilplats/800 m² våningsyta.

Service

För att hjälpa bevara de affärslokaler som finns på tomterna på sin plats anvisas deras platser i detaljplanen med beteckningen e som tillåter affärs- och kontorslokaler och lokaler för socialtjänster eller liknande i första våningen ovan jord.

Skyddsobjekt

Skyddandet av trähusen grundar sig på utredningen om behovet att skydda trähusen på Helsingforsudden, som stadsmuseet och stadsplaneringskontoret utarbetade år 1997 på uppmaning av stadsstyrelsen. Utifrån inventeringen infördes 1998 byggförbud på tomterna för ändring av detaljplanen. På terrängbesöken som förrättades i samband med beredningen av detaljplanen konstaterades att skyddsbeteckningarna i de gällande detaljplanerna är bristfälliga även i fråga om de övriga byggnaderna på tomterna.

Med den här detaljplaneändringen skyddas alla byggnader på de sex ifrågavarande tomterna: sex bostadshus i trä från sekelskiftet 1800/1900 och sju övriga bostadshus och två ekonomibyggnader.

Genom att skydda byggnaderna bevaras deras värde i fråga om fasader, yttertak och trapphus och övriga ursprungliga konstruktioner och detaljer. Särskilt tomterna 7/104/15 och 7/126/19 bildar arkitektoniskt enhetliga och historiskt värdefulla helheter. Alla trähus på tomterna har bevarats i gott skick. De låga bostadshusen i trä representerar en byggnadstyp som var typisk i Helsingfors ännu under 1800-talet men som sedermera nästan har försvunnit. Ett flertal värdefulla detaljer, såsom trapphus, fönster, ytterdörrar och portar av smidesjärn har bevarats även i byggnaderna i sten vid gatan. I vissa stenhus är ytbehandlingarna och dekorationsmotiven i fasaderna särskilt fina. En del av byggnaderna vid gatan är också stadsbildsmässigt mycket betydande.

Alla byggnader har skyddats som arkitektoniskt, stadsbildsmässigt och/eller historiskt värdefulla med beteckningen sr-2 eller som synnerligen värdefulla med beteckningen sr-1. Dessutom har den ena ekonomibyggnaden skyddats som en historiskt synnerligen värdefull byggnad med beteckningen sr-1t.

Byggnader som skyddats med beteckningen sr-1 är:

-        trähuset vid gatan på tomten 5/112/14

-        stenhuset vid gatan och trähuset på innergården på tomten 7/104/15

-        stenhuset vid gatan och trähuset på innergården på tomten 7/126/19

Byggnader som skyddats med beteckningen sr-2 är:

-        stenhuset vid gatan och trähuset på innergården på tomten 5/112/8

-        stenhusen vid gatan och på innergården på tomten 5/112/14

-        förrådsbyggnaden på innergården på tomten 7/104/15

-        stenhuset vid gatan och trähuset på innergården på tomten 7/109/7

-        stenhuset vid gatan och trähuset på innergården på tomten 7/129/9

En byggnad som skyddats med beteckningen sr-1t är:

-        förrådsbyggnaden på innergården på tomten 7/126/19

Värdefulla trapphus är:

-        trapphusen C och D på tomten 5/112/8

-        trapphuset B på tomten 5/112/14

-        trapphusen A, B, C, D, E, F, X och Y på tomten 7/104/15

-        trapphusen A, B och E på tomten 7/109/7

-        trapphusen A, B, C, D, E, F, G och H på tomten 7/126/19

Värdefulla portgångar är:

-        portgången som en lokalserie i huset vid gatan på tomten 7/104/15

Byggande av hissar:

-        En ny hiss får inte placeras i ett värdefullt trapphus om den minskar det arkitektoniska eller historiska värdet på trapphuset. Den som har för avsikt att bygga en hiss i ett värdefullt trapphus ska begära utlåtande av stadsmuseet. En ny hiss får byggas utöver våningsytan i en bostad eller i ett biutrymme bredvid trapphuset. I trapphus som inte klassificeras som värdefulla får en hiss byggas även i trapphuset med beaktande av dess särdrag.

Miljöstörningar

För fasader mot gatan i byggnader som exponeras för trafikbuller har definierats en minsta nivå för ljudisolering. På tomten 7/126/19 (Fabriksgatan 19) har minsta nivån fastställts till 35 dBA, på tomten 7/104/15 (Kaserngatan 20) till 32 dBA och på tomten 7/109/7 (Jägaregatan 6b) till 30 dBA.

Konsekvenser av detaljplaneändringen

Förverkligandet av detaljplanen gör det möjligt att bevara och reparera byggnaderna på tomterna så att de kulturhistoriska och stadsbildsmässiga värdena i byggnaderna och omgivningen bevaras och förstärks.

Byggnadernas disposition förblir oförändrad och byggrätten på tomterna har upptagits så att den motsvarar nuläget, varför genomförandet av detaljplaneändringen inte medför betydande konsekvenser för boendeförhållandena. Även trafikarrangemangen förblir oförändrade.

Planeringsfaser och växelverkan

Planläggningsarbetet inleddes på initiativ av staden.

Intressenterna underrättades om att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt genom en skrivelse från stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning. Samtidigt med skrivelsen fick de ett program för deltagande och bedömning (daterat 17.3.2011).

Att frågan om en detaljplaneändring blivit väckt meddelades även i planläggningsöversikten för år 2011.

Deltagandet och växelverkan organiserades i enlighet med de bifogade programmet för deltagande och bedömning. Utgångspunkterna och målen för detaljplanen presenterades också på ett öppet möte 11.4.2011.

Utkastet till detaljplaneändring och utkastet till detaljplanebeskrivning hölls framlagda på stadens anslagstavla (Norra esplanaden 11–13), på stadsplaneringskontoret och på stadsplaneringskontorets utställningslokal Plattformen 24.10–14.11.2011. De var också utlagda på stadsplaneringskontorets internetsidor.

Myndighetssamarbete

Myndighetssamarbete bedrevs under detaljplaneberedningen med stadsmuseet och byggnadstillsynsverket samt med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

Stadsmuseet har gett ett utlåtande och fastighetskontorets lokalcentral har gett ett ställningstagande om utkastet till detaljplaneändring.

Stadsmuseet tillstyrker utkastet till detaljplaneändring och konstaterar att bevarandet av byggnadernas värdefulla särdrag kan tryggas genom utförliga bestämmelser.

Fastighetskontorets lokalcentral konstaterar att detaljplaneändringen inte medför konsekvenser för skolan (på tomten 7/126/1) som ligger bredvid tomten 7/126/19, vare sig i fråga om skolans verksamhet eller arrangemangen på dess tomt. Lokalcentralen vill dessutom säkra sig om att detaljplanändringen gör det möjligt att bevara det befintliga staketet eller ett staket som motsvarar det befintliga staketet på gränsen mellan tomterna.

Detaljplaneändringen förutsätter inte att staketet rivs och hindrar inte byggandet av ett nytt staket som motsvarar det befintliga staketet.

Åsikter

Stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning fick under detaljplaneberedningen fem skrivelser med åsikter om utkastet till detaljplaneändring, varav tre gällde programmet för deltagande och bedömning och två utkastet till detaljplaneändring. Dessutom framfördes muntliga åsikter per telefon och på diskussionstillfället.

Åsikterna gällde de eventuella tilläggskostnaderna som skyddsbestämmelserna orsakar i samband med ändrings- och reprationsarbeten och konsekvenserna av skyddandet bl.a. i fråga om byggande av hissar och vindsbyggande. I fråga om vissa fasader och takfall begärdes lindringar i skyddsbestämmelserna så att byggandet av nya fönsteröppningar och balkonger tillåts. Dessutom nämndes möjligheten att utvidga skyddsbestämmelserna så att de utöver trapphusen även omfattar andra gemensamma lokaler såsom källare och vindar. I en åsikt föreslogs också att tilläggsbyggrätt anvisas för tomten 7/126/19.

Åsikterna har beaktats i planläggningsarbetet så att skyddsbestämmelserna om nya öppningar i fasaderna och yttertaken har granskats noggrannare och vid behov ändrats.

Åsikterna och myndigheternas ställningstaganden sammanfattas och besvaras utförligare i den bifogade rapporten om växelverkan. En promemoria av diskussionstillfället utgör en bilaga till rapporten om växelverkan.

Förslaget framlagt, anmärkningar och utlåtanden

Förslaget hölls offentligt framlagt 17.2–19.3.2012. En anmärkning gjordes mot förslaget.

Byggnadstillsynsverket, räddningsverket, nämnden för allmänna arbeten, fastighetsnämnden, miljöcentralen, direktionen för stadsmuseet, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, affärsverket Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland har gett utlåtande om förslaget.

Anmärkning

Bostads Ab Koivu (Mu1) kräver att skyddsbeteckningarna görs rimligare i fråga om den östra fasaden och takformen på ekonomibyggnadsdelen i sten i gårdsbyggnaden på tomten 7/126/19 och i fråga om takfallet mot gården i gatubyggnaden.

Bolaget hänvisar till likställighetsprincipen och konstaterar att skyddet som föreslås i detaljplaneförslaget är strängare än skyddet för motsvarande eller ännu värdefullare byggnader i närliggande kvarter. Bolaget kritiserar även sättet på vilket skyddet av det för området typiska stenhuset vid gatan och ekonomibyggnaden har bundits till det i övrigt befogade skyddet av trähuset.

Bolaget konstaterar ytterligare att de föreslagna skyddsbestämmelserna orsakar orimligt stora kostnader för bolaget då de försämrar byggnadsmöjligheterna betydligt både i byggnaden vid gatan och på vindarna i gårdsbyggnaden.

Detaljplaneförslaget har ändrats med anledning av anmärkningen så att det i trähusets östra gavelfasad på bolagets tomt 126/19 får byggas till byggnadens särdrag väl passande nya fönsteröppningar med grannarnas samtycke. I fråga om taken ändras skyddsbestämmelserna i ändringsförslaget inte eftersom nya fönsteröppningar och ändringar av takformen anses vara i strid med skyddsmålen.

Utlåtanden

Affärsverket Helsingfors Energi och Helen Elnät Ab konstaterar att Helen Elnät har en transformatorstation för distribution på tomten 7/126/19 (Fabriksgatan 19). Läget för transformatorstationen bör upptas på detaljplanekartan.

Byggnadstillsynsverket föreslår att skyddsbestämmelserna ändras så att det är möjligt att placera nya fönsteröppningar på yttertaket i de objekt där förutsättningarna för vindsbyggande uppfylls oberoende. Samtidigt konstaterar byggnadstillsynsverket att bestämmelserna om byggande av hissar är motstridiga och förbjuder möjligheten att bygga hissar på ett för strängt sätt. Enligt verket bör bestämmelserna om byggandet av hissar lindras.

I de övriga utlåtandena finns ingenting att påpeka om.

Beteckningarna och bestämmelserna på kartdelen av förslaget till detaljplaneändring har med anledning av Helsingfors Energis och Helen Elnät Ab:s utlåtande utökats med följande omnämnande: "På tomten 7/126/19 får finnas en transformatorstation för distribution som betjänar den lokala elförsörjningen.

Punkten om att hissar får byggas utöver våningsytan har strukits från planbestämmelserna med anledning av byggnadstillsynsverkets utlåtande. Hissarnas ytor hör alltid till våningsytan.

Skyddsbestämmelserna har inte ändrats med anledning av utlåtandena. Byggnaderna har konstaterats vara historiskt och arkitektoniskt värdefulla. Att lindra skyddsbestämmelserna anses äventyra bevarandet av dessa värden.

Hörande av intressenter

Intressenterna har hörts angående de ändringar som har gjorts i förslaget till detaljplaneändring. Utbildningsverket konstaterade att skolans sopskjul som har byggts intill tomtgränsen ska beaktas i planeringen av nya fönster i gaveln på trähuset på tomten 7/126/19. Stadsmuseet och de övriga intressenterna har ingenting att påpeka om saken.

Ändringar i förslaget till detaljplaneändring

Förslaget till detaljplaneändring har med anledning av anmärkningen och utlåtandena ändrats enligt följande:

-        I trähusets östra gavelfasad på tomten 126/19 får till byggnadens särdrag väl passande nya fönsteröppningar byggas med grannarnas samtycke.

-        Följande omnämnande om transformatorstationen på tomten 7/126/19 har lagts till anteckningarna och bestämmelserna i detaljplaneförslaget: ”På tomten 7/126/19 får finnas en transformatorstation för distribution som betjänar den lokala elförsörjningen.”

-        Punkten som tillåter byggande av hissar utöver våningsytan har konstaterats onödig och tagits bort.

Övriga ändringar

Dessutom har följande ändringar gjorts i förslaget till detaljplaneändring:

-        På tomten 7/126/19 har trapphusbeteckningen I tagits bort. Beteckningen syftar på trappan i trapphuset E och det är onödigt med två beteckningar.
 

-        Den svenskspråkiga formuleringen av bestämmelsen om byggande av balkonger "…till arkitekturens särdrag väl passande…" har ändrats till "…till byggnadens särdrag väl passande…" så att den bättre stämmer överens med den finskspråkiga bestämmelsen.

Ändringarna är inte väsentliga och förslaget till detaljplaneändring behöver därför inte läggas fram på nytt.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Pirkko Vainio, stf. stadssekreterare, telefon: 310 36024

pirkko.vainio(a)hel.fi

Bilagor

Bilagematerial

Utdrag

För kännedom

Kaupunkisuunnittelulautakunta

Kiinteistölautakunta

Rakennuslautakunta

Helsingin Energia -liikelaitos

Kaupunginmuseon johtokunta

Pelastuslautakunta

Yleisten töiden lautakunta

Ympäristölautakunta

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 15.10.2012 § 1122

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle, että kaupunginvaltuusto päättäisi seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättänee hyväksyä 5. kaupunginosan (Punavuori) korttelin nro 112 tonttien nro 8 ja 14 sekä 7. kaupunginosan (Ullanlinna) korttelin nro 104 tontin nro 15, korttelin nro 109 tontin nro 7, korttelin nro 126 tontin nro 19 ja korttelin nro 129 tontin nro 9 asemakaavan muutoksen kaupunkisuunnitteluviraston asemakaavaosaston 17.1.2012 päivätyn ja 21.8.2012 muutetun piirustuksen nro 12085 (kartat A–E) mukaisena.

Esittelijä

apulaiskaupunginjohtaja

Hannu Penttilä

Lisätiedot

Pirkko Vainio, vs. kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36024

pirkko.vainio(a)hel.fi

Kaupunkisuunnittelulautakunta 21.08.2012 § 268

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Ksv 0812_9, Kasarmikatu 20, Jääkärinkatu 6b, Tehtaankatu 19, Laivanvarustajankatu 9, Merimiehenkatu 10 ja Merimiehenkatu 14, karttaruutu G2/T4 ja T3

Päätös

Kaupunkisuunnittelulautakunta päätti lähettää 17.1.2012 päivätyn ja 21.8.2012 muutetun 5. kaupunginosan (Punavuori) tontteja 112/8 ja 112/14 sekä 7. kaupunginosan (Ullanlinna) tontteja 104/15, 109/7, 126/19 ja 129/9 koskevan asemakaavan muutosehdotuksen nro 12085 (kartat A–E) kaupunginhallitukselle puoltaen sen hyväksymistä ja esittää, ettei tehty muistutus ja annetut lausunnot anna aihetta muihin toimenpiteisiin.

Lautakunta päätti muuttaa asemakaavan muutosehdotusta seuraavasti:

sr-1
Rakennuksen vesikatto on säilytettävä eheänä eikä katujulkisivun puoleiselle katolle saa sijoittaa uusia ikkuna-aukkoja. Muille kun katusivun puoleisille vesikaton osille saa avata uusia, rakennuksen ominaispiirteisiin soveltuvia ikkunoita. Uusien ikkuna-aukkojen soveltumisesta rakennuksen ominaispiirteisiin tulee pyytä museoviraston lausunto. Vesikaton muotoa ei saa muuttaa eikä sen yläpuolelle saa sijoittaa teknisiä laitteita tai muita rakennelmia.

sr-2
Suojeltujen puutalojen vesikatto on säilytettävänä eheänä eikä katujulkisivun puoleiselle katolle saa sijoittaa uusia ikkuna-aukkoja. Muille kun katusivun puoleisille vesikaton osille saa avata uusia, rakennuksen ominaispiirteisiin soveltuvia ikkunoita. Uusien ikkuna-aukkojen soveltumisesta rakennuksen ominaispiirteisiin tulee pyytä museoviraston lausunto. Vesikaton muotoa ei saa muuttaa eikä sen yläpuolelle saa sijoittaa teknisiä laitteita tai muita rakennelmia.

Muistutuksen ja lausuntojen johdosta tehdyt muutokset

-        Tontin 7/126/19 puutalon itäiseen päätyjulkisivuun sallitaan uusien, rakennuksen ominaispiirteisiin soveltuvien ikkunoiden avaaminen naapureiden suostumuksella.
 

-        Kaavaehdotuksen merkintöihin ja määräyksiin on lisätty seuraava maininta tontilla 7/126/19 sijaitsevasta muuntamosta: "Tontilla 7/126/19 saa sijaita alueellista sähkönhuoltoa palveleva jakelumuuntamo."
 

-        Kaavamääräyksistä on poistettu tarpeettomana kohta, jossa hissien rakentaminen sallitaan kerrosalan lisäksi.

Muut muutokset

-        Tontin 7/126/19 porrashuonetunnus I on poistettu. Tunnus viittaa porrashuoneeseen E liittyvään portaikkoon, eikä kahta merkintää tarvita.
 

-        Parvekkeiden rakentamista koskevan määräyksen ruotsinkielistä sanamuotoa "…till arkitekturens särdrag väl passande…" on muutettu muotoon "…till byggnadens särdrag väl passande…", jotta se vastaisi paremmin suomenkielistä määräystä.

Samalla lautakunta päätti esittää kaupunginhallitukselle, ettei kaavan muutosehdotusta aseteta uudelleen nähtäville.

Lisäksi lautakunta päätti antaa kaupunkisuunnittelulautakunnan esityksestä ja vuorovaikutusraportista ilmenevät vastaukset kaupungin perusteltuna kannanottona tehtyyn muistutukseen.

Päätöksen jakelu:

- kaupunginhallitus

- hallintokeskus/Kaj:n rooteli ******************

Käsittely

21.08.2012 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

Palautusehdotus:
Arja Karhuvaara: Viitaten rakennusvalvonnan lausuntoon asiasta, esitän, että Asunto Oy Koivulle myönnetään oikeus ullakkoasuntojen rakentamiseen ja siihen kuuluvien, arkkitehtuuriin sopivien ikkuna-aukkojen avaamiseen sekä sallitaan hissien rakentaminen.

Kannattajat: Elina Palmroth-Leino

Vastaehdotus:
Osmo Soininvaara:
sr-1
Rakennuksen vesikatto on säilytettävä eheänä eikä katujulkisivun puoleiselle katolle saa sijoittaa uusia ikkuna-aukkoja. Muille kun katusivun puoleisille vesikaton osille saa avata uusia, rakennuksen ominaispiirteisiin soveltuvia ikkunoita. Uusien ikkuna-aukkojen soveltumisesta rakennuksen ominaispiirteisiin tulee pyytä museoviraston lausunto. Vesikaton muotoa ei saa muuttaa eikä sen yläpuolelle saa sijoittaa teknisiä laitteita tai muita rakennelmia.

sr-2
Suojeltujen puutalojen vesikatto on säilytettävänä eheänä eikä katujulkisivun puoleiselle katolle saa sijoittaa uusia ikkuna-aukkoja. Muille kun katusivun puoleisille vesikaton osille saa avata uusia, rakennuksen ominaispiirteisiin soveltuvia ikkunoita. Uusien ikkuna-aukkojen soveltumisesta rakennuksen ominaispiirteisiin tulee pyytä museoviraston lausunto. Vesikaton muotoa ei saa muuttaa eikä sen yläpuolelle saa sijoittaa teknisiä laitteita tai muita rakennelmia.

Kannattajat: Elina Palmroth-Leino

1 äänestys

JAA-ehdotus: Asian käsittelyä jatketaan
EI-ehdotus: Viitaten rakennusvalvontaviraston lausuntoon asiasta esitän, että Asunto Oy Koivulle myönnetään oikeus ullakkoasuntojen rakentamiseen ja siihen kuuluvien, arkkitehtuuriin sopivien ikkuna-aukkojen avaamiseen sekä sallitaan hissien rakentaminen.
 

Jaa-äänet: 5
Laura Finne-Elonen, Mari Holopainen, Risto Meriläinen, Osmo Soininvaara, Sampo Villanen

Ei-äänet: 3
Arja Karhuvaara, Lasse Männistö, Elina Palmroth-Leino

Tyhjä: 0
 

Poissa: 1
Matti Niemi

2 äänestys

Jaa-ehdotus:
Esityksen mukaan

Ei - ehdotus:
sr-1
Rakennuksen vesikatto on säilytettävä eheänä eikä katujulkisivun puoleiselle katolle saa sijoittaa uusia ikkuna-aukkoja. Muille kun katusivun puoleisille vesikaton osille saa avata uusia, rakennuksen ominaispiirteisiin soveltuvia ikkunoita. Uusien ikkuna-aukkojen soveltumisesta rakennuksen ominaispiirteisiin tulee pyytä museoviraston lausunto. Vesikaton muotoa ei saa muuttaa eikä sen yläpuolelle saa sijoittaa teknisiä laitteita tai muita rakennelmia.

sr-2
Suojeltujen puutalojen vesikatto on säilytettävänä eheänä eikä katujulkisivun puoleiselle katolle saa sijoittaa uusia ikkuna-aukkoja. Muille kun katusivun puoleisille vesikaton osille saa avata uusia, rakennuksen ominaispiirteisiin soveltuvia ikkunoita. Uusien ikkuna-aukkojen soveltumisesta rakennuksen ominaispiirteisiin tulee pyytä museoviraston lausunto. Vesikaton muotoa ei saa muuttaa eikä sen yläpuolelle saa sijoittaa teknisiä laitteita tai muita rakennelmia.

Jaa-äänet: 3
Mari Holopainen, Risto Meriläinen, Sampo Villanen

Ei-äänet: 5
Laura Finne-Elonen, Arja Karhuvaara, Lasse Männistö, Elina Palmroth-Leino, Osmo Soininvaara

Tyhjä: 0
 

Poissa: 1
Matti Niemi

14.08.2012 Pöydälle

24.01.2012 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

17.01.2012 Pöydälle

Esittelijä

asemakaavapäällikkö

Olavi Veltheim

Lisätiedot

Sinikka Wasastjerna, arkkitehti, puhelin: 310 37478

sinikka.wasastjerna(a)hel.fi

Mika Kaalikoski, liikenneinsinööri, liikennesuunnittelu, puhelin: 310 37433

mika.kaalikoski(a)hel.fi

Matti Neuvonen, diplomi-insinööri, teknistaloudellinen suunnittelu, puhelin: 310 37311

matti.neuvonen(a)hel.fi

Riitta Salastie, arkkitehti, rakennussuojelu, puhelin: 310 37218

riitta.salastie(a)hel.fi

Rakennusvalvontavirasto Kaupunkikuvaosasto 22.5.2012

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Kaupunkisuunnittelulautakunta on 24.1.2012 päättänyt lähettää asemakaavan muutosehdotuksen 12085 (laadittu 17.1.2012 – Sinikka Wasastjerna ja Riitta Salastie) hyväksyttäväksi.

Muutosehdotusta laadittaessa on neuvoteltu rakennusvalvontaviraston kanssa. Rakennusvalvontavirasto on lisäksi kommentoinut ehdotusta sähköpostitse (Ossi Lehtinen lähettänyt Salastielle 25.11.2011).

Asemakaavan suojelumääräykset Sr-1 ja Sr-2 edellyttävät vesikattojen säilyttämistä eheänä, eikä katolle ole sallittua sijoittaa uusia ikkuna-aukkoja. Tämän määräyksen johdosta esim. uusien ullakkoasuntojen rakentaminen ei ole mahdollista, vaikka joidenkin kohteiden osalta ullakkorakentamisen muut edellytykset täyttyisivätkin. Määräystä on perusteltu mm. siten, että ullakkoja voitaisiin ottaa rakennuksen alemmassa kerroksessa olevan asunnon käyttöön. Tällöinkin uusien asuintilojen sijoittaminen ullakolle olisi mahdotonta, koska mahdollisesti tarvittavia ikkunoita ei ole sallittua tehdä.

Rakennusvalvontavirasto esitti kommenttinsa erityisesti edellä mainitusta suojelumääräyksestä sähköpostikannanotossaan. Vaikka alue on Yleiskaava 2000 liitekartan (Rakennus- ja maisemakulttuuri) määrittelemällä tavalla kulttuurihistoriallisesti, rakennustaiteellisesti ja maisemakulttuurin kannalta merkittävä, eivät kyseiset rakennuskohteet sijaitse kaupunkisuunnitteluviraston, rakennusvalvontaviraston ja kaupunginmuseon yhteisesti laatiman Helsingin ullakkorakentamisen kaupunkikuvalliset vyöhykkeet –kartan mukaan sellaisella arvokkaalla alueella, jossa vesikaton ikkunoihin olisi otettu mitään kantaa.

Rakennusvalvontavirasto esittää määräyksen muuttamista siten, että vesikatolle olisi mahdollista sijoittaa uusia ikkunoita niissä kohteissa, missä ullakkorakentamisen edellytykset muutoinkin täyttyvät.

Hissien rakentamista koskevat määräykset ovat ristiriitaiset. Toisaalta määrätään, että ’arvokkaaseen porrashuoneeseen ei saa sijoittaa uutta hissiä, mikäli se heikentää porrashuoneen rakennustaiteellista tai historiallista arvoa’. Tämä antaa mahdollisuuden harkinnalle, mutta toisaalla määrätään, että ’uuden hissin saa rakentaa kerrosalan lisäksi porrashuoneen viereiseen asuin- tai aputilaan’. Asemakaavassa on pyritty määrittelemään kerrosalat tarkasti olemassa olevan rakennusvolyymin mukaan. Erityistä lisärakennusoikeutta ei ole esitetty. Hissejä koskevien määräysten antama mahdollisuus lisärakennusoikeuteen on minimaalinen. Käytännössä määräys liiaksi kieltää hissien rakentamisen mahdollisuuden.

Rakennusvalvontavirasto esittää kyseisten hissejä koskevien määräysten väljentämistä.

Asemakaavan suojelumääräykset ovat hyvin tarkasti laadittu. Määräykset ohjaavat korjausrakentamista myös niiltä osin, mihin viranomaisvalvonta esim. rakennusvalvonnan osalta ei ylety. Rakennusvalvontavirasto ei ota kantaa näihin määräyksiin.

Lisätiedot

Lehtinen Ossi, puhelin: +358504065998

ossi.lehtinen(a)hel.fi

Kiinteistölautakunta 19.04.2012 § 234

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Kiinteistökartta G2 T3-4, G3/T1,  Kasarmikatu 20, Jääkärinkatu 6b, Tehtaankatu 19, Laivanvarustajankatu 9, Merimiehenkatu 10 ja 14

Päätös

Lautakunta päätti antaa kaupunkisuunnittelulautakunnalle 5. kaupunginosan (Punavuori) tontteja 112/8 ja 112/14 sekä 7. kaupunginosan (Ullanlinna) tontteja 104/15, 109/7, 126/19 ja 129/9 koskevasta asemakaavan muutosehdotuksesta nro 12085 seuraavan lausunnon:

Lautakunta toteaa, että kaavoitustyö on käynnistetty Helsingin kaupungin aloitteesta.

Kaavamuutoksen tavoitteena on tonteilla sijaitsevien rakennusten suojeleminen. Rakennusten käyttötarkoitus pysyy samana, ja kaavamuutoksessa sallitut rakennusoikeudet vastaavat tämänhetkistä tilannetta.

Tontit ovat yksityisomistuksessa. Kaavamuutoksesta ei koidu tonttien omistajille kaupunginhallituksen 9.2.2004 tekemän maapoliittisen päätöksen edellyttämää merkittävää hyötyä, ja maapoliittisia neuvotteluja ei ole siten tarpeen käydä.

Lautakunnalla ei ole huomauttamista itse kaavamuutosehdotuksen johdosta.

Esittelijä

osastopäällikkö

Juhani Tuuttila

Lisätiedot

Kirsi Federley, insinööri, puhelin: 310 36451

kirsi.federley(a)hel.fi

Pelastuslautakunta 03.04.2012 § 45

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Päätös

Lautakunta päätti todeta, että sillä ei ole huomautettavaa pelastustoimen osalta koskien Punavuoren ja Ullanlinnan kuuden tontin asemakaavan muutosehdotus (nro 12085) (a-asia)

Tähän päätökseen ei saa hakea muutosta, koska päätös koskee asian valmistelua. Sovellettava lainkohta: Kuntalaki 91§

Esittelijä

va pelastuskomentaja

Jorma Lilja

Lisätiedot

Esko Rantanen, johtava palotarkastaja, puhelin: 310 31232

esko.rantanen(a)hel.fi

Yleisten töiden lautakunta 27.03.2012 § 161

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Päätös

Yleisten töiden lautakunta päätti antaa kaupunkisuunnitteluvirastolle seuraavan lausunnon:

Yleisten töiden lautakunnalla ei ole huomauttamista asemakaavaehdotukseen. Yleisten töiden lautakunta puoltaa asemakaavan muutosehdotuksen hyväksymistä.

Esittelijä

kaupunginarkkitehti

Jukka Kauto

Lisätiedot

Anu Kiiskinen, aluesuunnittelija, eteläinen suurpiiri, puhelin: 310 38419

anu.kiiskinen(a)hel.fi

Kaupunginmuseon johtokunta 27.03.2012 § 31

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Päätös

Kaupunginmuseon johtokunta päätti antaa asemakaavan muutosehdotuksesta seuraavan lausunnon:

Asemakaavan muutoksella suojellaan kuudella Punavuoren ja Ullanlinnan tontilla sijaitsevat puutalot ja muut tonteilla sijaitsevat kulttuurihistoriallisesti arvokkaat rakennukset.

Suojeltavat puutalot edustavat 1800–1900-lukujen vaihteen Helsingistä melkein kokonaan hävinnyttä puutalokantaa. Kaupunginmuseon ja kaupunkisuunnitteluviraston vuonna 1997 laatimassa selvityksessä kyseiset rakennukset todettiin historiallisesti arvokkaiksi ja tontit asetettiin rakennuskieltoon asemakaavan tarkistamista varten.

Asemakaavan muutoksella pyritään edistämään kulttuuriympäristön ja kansallisesti merkittävän rakennusperinnön sekä niiden alueellisesti vaihtelevan luonteen säilymistä, mikä kuuluu valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin.  Kuudesta tontista kaksi rajautuu valtakunnallisesti merkittäviin rakennettuihin kulttuuriympäristöihin (RKY 2009), joiden arvojen säilyminen on turvattava. Tontti 7/104/15 rajautuu Kirurgisen sairaalan RKY-alueeseen ja tontti 7/126/19 rajautuu Eiran kaupunginosan, Huvilakadun kortteleiden ja Mikael Agricolan kirkon RKY-alueeseen.

Puutalojen lisäksi myös muut tonteilla sijaitsevat rakennukset ovat historiallisesti, rakennustaiteellisesti ja/tai kaupunkikuvallisesti arvokkaita ja voimassaolevat asemakaavat ovat myös niiden suojelun osalta vanhentuneet.

Asemakaavamuutoksen määrittelemä suojelu kohdistuu rakennusten julkisivuihin, vesikattoihin ja tarvittaessa arvokkaisiin porrashuoneisiin sekä muihin historiallisesti ja rakennustaiteellisesti arvokkaisiin rakennusosiin. Kaavamuutoksessa määritellään mahdollisten korjaus- ja muutos- ja lisärakentamistöiden periaatteet sekä piha-alueiden järjestelyjä koskevat määräykset. Asemakaavan suojelumääräykset ovat erittäin seikkaperäiset ja yksityiskohtaiset. Niiden noudattamisella turvataan rakennusten kulttuurihistoriallisen ja rakennustaiteellisen arvon säilyminen.

Kaupunginmuseon johtokunnan aloitteesta lähtenyt rakennussuojeluhanke toteutuu asemakaavan muutoksen myötä kiitettävällä tavalla, mitä johtokunta pitää erittäin myönteisenä. Kaupunginmuseon johtokunta puoltaa asemakaavan hyväksymistä.

Esittelijä

yksikön päällikkö

Anne Mäkinen

Lisätiedot

Sari Saresto, tutkija, puhelin: +358 9 310 36483

sari.saresto(a)hel.fi

Ympäristölautakunta 13.03.2012 § 81

HEL 2011-003513 T 10 03 03

Päätös

Ympäristölautakunta päätti, että lausunnon asiasta antaa ympäristökeskus.

Esittelijä

ympäristötutkimuspäällikkö

Päivi Kippo-Edlund

Lisätiedot

Eeva Pitkänen, ympäristötarkastaja, puhelin: +358 9 310 31517

eeva.pitkanen(a)hel.fi