§ 112

Fortsättning på servicesedelsförsöket

HEL 2011-009993 T 05 00 00

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning.

Behandling

Efter att diskussion hade förts i ärendet, konstaterade ordföranden att det under diskussionen hade framställts ett understött förslag, vars godkännande hade inneburit att behandlingen av ärendet avbryts. Ordföranden uppmanade därför de följande talarna att inskränka sina yttranden till frågan om återremiss av ärendet till stadsstyrelsen. Eventuella förslag till återremiss på andra grunder skulle framställas under denna diskussion.

Efter att ha förklarat diskussionen om återremiss avslutad anförde ordföranden såsom redogörelse att ledamoten Kati Peltola understödd av ledamoten Johanna Sumuvuori under diskussionen hade föreslagit att stadsfullmäktige skulle återremittera ärendet för ny beredning utgående från att servicesedelsförsöket förlängs till utgången av år 2013. Beslut om ett permanent servicesedelssystem kan fattas först efter tillräckliga försök och utvärderingar.

Redogörelsen befanns vara riktig.

Ordföranden framställde och fullmäktige godkände följande omröstningsproposition: Den som vill fortsätta behandlingen av ärendet röstar ja; vinner nej, har ledamoten Kati Peltolas förslag om återremiss godkänts.

2 omröstningen

JA-förslag: Fortsättning
NEJ-förslag: Ärendet återremitteras för ny beredning utgående från att servicesedelsförsöket förlängs till utgången av år 2013. Beslut om ett permanent servicesedelssystem kan fattas först efter tillräckliga försök och utvärderingar.

Ja-röster: 39
Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Mika Ebeling, Matti Enroth, Sture Gadd, Juha Hakola, Suzan Ikävalko, Seppo Kanerva, Arja Karhuvaara, Laura Kolbe, Kauko Koskinen, Terhi Koulumies, Minerva Krohn, Eeva Kuuskoski, Jere Lahti, Otto Lehtipuu, Pauli Leppä-aho, Hannele Luukkainen, Lasse Männistö, Seija Muurinen, Jarmo Nieminen, Jan D Oker-Blom, Pia Pakarinen, Terhi Peltokorpi, Sanna Perkiö, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Juho Romakkaniemi, Sari Sarkomaa, Lea Saukkonen, Riitta Snäll, Johanna Sydänmaa, Astrid Thors, Nils Torvalds, Ulla-Marja Urho, Olli Valtonen, Jan Vapaavuori, Markku Vuorinen

Nej-röster: 45
Outi Alanko-Kahiluoto, Annika Andersson, Maija Anttila, Paavo Arhinmäki, Lilli Autti, Jorma Bergholm, Tuija Brax, Arto Bryggare, Yrjö Hakanen, Jussi Halla-aho, Eero Heinäluoma, Kimmo Helistö, Sanna Hellström, Rakel Hiltunen, Mari Holopainen, Nina Huru, Tarja Kantola, Jessica Karhu, Emma Kari, Anu Korppi-Koskela, Tuuli Kousa, Essi Kuikka, Päivi Lipponen, Jyrki Lohi, Silvia Modig, Elina Moisio, Sari Näre, Sara Paavolainen, Osku Pajamäki, Kati Peltola, Sirpa Puhakka, Tuomas Rantanen, Pekka Saarnio, Hanna-Kaisa Siimes, Anni Sinnemäki, Johanna Sumuvuori, Ilkka Taipale, Tarja Tenkula, Mirka Vainikka, Antti Valpas, Sanna Vesikansa, Tea Vikstedt, Julia Virkkunen, Antti Vuorela, Thomas Wallgren

Frånvarande: 1
Lasse Liemola

Stadsfullmäktige beslutade återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning.

Ledamoten Yrjö Hakanen hade under diskussionen föreslagit att fullmäktige skulle besluta:

1. anteckna hälsovårdsnämndens och socialnämndens mellanrapporter om servicesedelförsöket.
2. bemyndiga hälsovårdsnämnden och socialnämnden samt den kommande social- och hälsovårdsnämnden att vid behov fortsätta med försöken år 2013 dock så att servicesedelförsöket inte utvidgas eller etableras.
3. uppmana hälsovårdsnämnden, socialnämnden och den kommande social- och hälsovårdsnämnden att utreda sådana alternativ för användningen av servicesedlar som baserar sig på utveckling av stadens egen service.

Vidare hade ledamoten Sirpa Asko-Seljavaara föreslagit följande hemställningskläm:

Stadsfullmäktige förutsätter att socialverket undersöker möjligheten att höja värdet på servicesedeln för närståendevård eller ersätter den på ett annat sätt så att närståendevårdaren kan ta ut sina lagstadgade semesterdagar genom att anställa en ersättande vårdare till sitt hem.

Ledamöterna Yrjö Hakanens och Sirpa Asko-Seljavaaras förslag förföll.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Marja-Liisa Rautanen, stadssekreterare, telefon: 310 36184

marja-liisa.rautanen(a)hel.fi

Bilagor

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar anteckna hälsovårdsnämndens och socialnämndens mellanrapporter om servicesedelsförsöket.

Stadsfullmäktige beslutar samtidigt bemyndiga hälsovårdsnämnden och socialnämnden att 1.7–31.12.2012 fortsätta det servicesedelsförsök som stadsfullmäktige 25.8.2012 (§ 183) fattade beslut om.

Sammandrag

Stadsfullmäktige beslutade 25.8.2010 (§ 183) att vid servicesedelsförsöket

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningsklämmar:

Stadsstyrelsen beslutade 30.8.2010 (§ 945) att vid verkställandet av stadsfullmäktiges beslut

Socialnämnden och hälsovårdsnämnden har avgett mellanrapporter om servicesedelsförsöket och dessutom föreslagit att servicesedelsförsöket ska fortsättas 1.7–31.12.2012 och etableras som ett sätt att tillhandahålla service räknat från 1.1.2013.

Föredraganden

Mellanrapporter om servicesedelsförsöket

Socialnämnden konstaterar 7.2.2012 att det stämmer överens med socialverkets servicestrategi att öka klientens valfrihet genom att utvidga användningen av servicesedlar. Hittills har hemtjänsten för barnfamiljer och den personliga hjälpen för handikappade varit de mest populära tjänsterna bland användarna av servicesedeln. För dessa tjänster har det också hittats serviceproducenter. Inom serviceboendet enligt socialvårdslagen och lagen om service och stöd på grund av handikapp används servicesedeln begränsat närmast i specialfall för enskilda klienter. I pilotprojekten med servicesedlar inom klubbverksamheten för barn, dagverksamheten för äldre och ersättarverksamheten för närståendevårdare har det visat sig att servicesedeln måste vidareutvecklas med anledning av det stora klientantalet och användningsområdena. Servicesedelsförsöket inom den personliga budgeteringen genomförs år 2012 som en del av Drumsö-projektet inom ansvarsområdet tjänster för äldre. Vad erfarenheterna om bestämmandet av servicesedelns värde beträffar konstaterar nämnden att frågan påverkar både klienterna och serviceproducenterna. Med servicesedelns värde kan man inverka på producenternas vilja att erbjuda tjänster för servicesedelsklienter, på konkurrensgraden inom den privata sektorn och även på en rättvis fördelning av klienternas självriskandel i olika inkomstklasser.

Hälsovårdsnämnden konstaterade 14.2.2012 att servicesedelsförsöken har börjat bra och att hälsovårdscentralen har lyckats med att inrikta försöket. Stadssjukhuset har räknat från 1.1.2011 genomfört ett pilotprojekt med servicesedlar inom verksamheten med endoskopi av tjocktarmen. Inom psykiatrins psykoterapiverksamhet (individuell terapi, familje-, konst- och gruppterapi) har ett pilotprojekt räknat från 15.1.2011 pågått inom den medicinska rehabiliteringen. Inom munvården inleddes ett pilotprojekt 15.2.2011 inom verksamheten med betalningsförbindelse. Flera serviceproducenter har anmält sig fastän den första anmälningen ansågs som besvärlig och byråkratisk. Antalet servicesedelsanvändare har uppgått till cirka 8 000. Servicesedeln är ett lämpligt sätt att tillhandahålla service speciellt i situationer där det finns kö till stadens egen verksamhet och behov att snabbt öka kapaciteten.

Socialnämndens utlåtande ingår i beslutshistorien. Hälsovårdsnämndens utlåtande med uppgifter om omröstningen i nämnden och en avvikande mening samt nämndernas rapporter utgör i sin helhet bilagor till föredragningslistan.

Fortsättning på servicesedelsförsöket

Såväl socialnämnden som hälsovårdsnämnden föreslår att det servicesedelsförsök som stadsfullmäktige 25.8.2010 (§ 183) fattade beslut om ska fortsätta 1.7–31.12.2012. Dessutom föreslår nämnderna att beslutsfattandet om servicesedeln ska beaktas i instruktionerna för social- och hälsovårdsväsendet och dagvården, som för närvarande är under beredning, utgående från att servicesedeln etableras som ett sätt att tillhandahålla service räknat från 1.1.2013.

Nämnderna konstaterar att en lyckad användning av servicesedlar förutsätter att patienterna och klienterna, serviceproducenterna och den egna personalen ska få tydlig information om praxisen med servicesedeln. Att servicesedeln ska kunna användas flexibelt och smidigt förutsätter dessutom en elektronisk datasystemhelhet som underlättar det administrativa arbetet. Både socialverket och hälsovårdscentralen har i samarbete med Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Kouvola deltagit i arbetet på datasystemlösningen. Avsikten är att senare fatta beslut om fortsättningen på arbetet.

På basis av nämndernas mellanrapporter om servicesedelsförsöket anser stadsstyrelsen att servicesedelsförsöken har varit genomförbara och i enlighet med syftet med lagen om servicesedlar ökat valmöjligheterna för klienter och patienter och därigenom förbättrat tillgången till tjänster. Utifrån mellanrapporterna är det fortfarande nödvändigt att utveckla servicesedelsystemets funktionsduglighet och smidighet. När en extern utvärdering om hur hälsovårdscentralens tandvårdskedjor fungerar blir färdig fås nödvändig tilläggsinformation och stöd för utvecklingsarbetet. Lagen om servicesedlar har som syfte att öka valmöjligheterna för klienter och patienter, förbättra tillgången till tjänster samt främja samarbetet mellan kommunerna, näringslivet och de privata serviceproducenterna. Kostnadseffekterna av att använda servicesedlar har utretts i nämndernas rapporter men det har inte varit möjligt att dra entydiga slutsatser av alla försök som hittills har pågått en relativt kort tid. I syfte att utveckla verksamheten och sömlöst kunna fortsätta servicen anser stadsstyrelsen att det är skäl att fortsätta servicesedelsförsöket till utgången av 2012. Det är möjligt att bereda etableringen av servicesedeln och fatta beslut på instruktionsnivå i samband med reformen av social- och hälsovårdsväsendet.

Hälsovårdsnämnden har framfört förslag också om ökning av informationen om användningen av servicesedeln, om uppdateringen av servicesedelns värde och om fortsättningen av datasystemssamarbetet. Stadsstyrelsen konstaterar att hälsovårdsnämnden och socialnämnden med stöd av 6 § 3 mom. i sina instruktioner har rätt att besluta om servicesedelns värde. Det är möjligt att besluta om hälsovårdsnämndens andra förslag genom stadsstyrelsens verkställighetsbeslut.

Stadsstyrelsen har för avsikt att, om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget, vid verkställandet av beslutet

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Marja-Liisa Rautanen, stadssekreterare, telefon: 310 36184

marja-liisa.rautanen(a)hel.fi

Bilagor

För kännedom

Terveyslautakunta

Sosiaalilautakunta

Teknisen palvelun lautakunta

Sosiaalivirasto

Terveyskeskus

Talous- ja suunnittelukeskus

Oikeuspalvelut

Stj-rooteli

Beslutshistoria

Kaupunginhallitus 23.04.2012 § 449

HEL 2011-009993 T 05 00 00

Päätös

Kaupunginhallitus päätti esittää kaupunginvaltuustolle, että kaupunginvaltuusto päättäisi seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättänee merkitä terveyslautakunnan ja sosiaalilautakunnan palvelusetelikokeilun väliraportit tiedoksi. 

Samalla kaupunginvaltuusto päättänee oikeuttaa terveyslautakunnan ja sosiaalilautakunnan 1.7.2012 - 31.12.2012 jatkamaan 25.8.2010 §183 päätettyjä palvelusetelikokeiluja.  

Käsittely

23.04.2012 Ehdotuksen mukaan äänestyksin

Palautusehdotus:
Outi Ojala: Asia palautetaan uudelleen valmisteltavaksi siten, että palvelusetelikokeilua jatketaan vuoden 2013 loppuun. Päätös palvelusetelijärjestelmän vakinaistamisesta voidaan tehdä vasta riittävän kokeilun ja arvioinnin jälkeen.

Kannattajat: Osku Pajamäki

1 äänestys

JAA-ehdotus: Asian käsittelyä jatketaan
EI-ehdotus: Asia palautetaan uudelleen valmisteltavaksi siten, että palvelusetelikokeilua jatketaan vuoden 2013 loppuun. Päätös palvelusetelijärjestelmän vakinaistamisesta voidaan tehdä vasta riittävän kokeilun ja arvioinnin jälkeen.

Jaa-äänet: 9
Sirpa Asko-Seljavaara, Maria Björnberg-Enckell, Juha Hakola, Kimmo Helistö, Elina Moisio, Tatu Rauhamäki, Risto Rautava, Laura Rissanen, Ville Ylikahri

Ei-äänet: 6
Arto Bryggare, Jussi Halla-aho, Tarja Kantola, Outi Ojala, Osku Pajamäki, Johanna Sumuvuori

Tyhjä: 0

Poissa: 0

Outi Ojala jätti asiaan eriävän mielipiteen:

Koska kokeiluaika palvelusetelijärjestelmän käytöstä on ollut varsin lyhyt, vain runsas vuosi, ei ole syytä vielä tehdä päätöstä järjestelmän vakinaistamisesta, vaan jatkaa kokeilua vielä vuoden 2013 ajan ja vasta sitten arvioinnin perusteella päättää vakinaistamisesta.

16.04.2012 Pöydälle

Esittelijä

apulaiskaupunginjohtaja

Laura Räty

Lisätiedot

Marja-Liisa Rautanen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36184

marja-liisa.rautanen(a)hel.fi

Sosiaalilautakunta 07.02.2012 § 23

HEL 2011-009993 T 05 00 00

Päätös

Sosiaalilautakunta päätti antaa asiasta kaupunginhallitukselle seuraavan sisältöisen selvityksen:

Sosiaalivirastossa on tällä hetkellä käynnissä kaupunginvaltuuston 25.8.2010 (183 §) tekemän päätöksen nojalla seuraavat palvelusetelikokeilut:

- lapsiperheiden kotipalvelu

- vammaisten henkilökohtainen apu

- sosiaalihuoltolain mukainen palveluasuminen alle 65-vuotiaille monisairaille henkilöille

- vammaispalvelulain mukainen palveluasuminen

- lasten kerhotoiminta (lasten päivähoito)

- vanhusten päivätoiminta

- omaishoitajien lomitus.

Väliraporttina sosiaaliviraston palvelusetelikokeiluista voidaan todeta, että asiakkaan valinnanvapauden lisääminen palvelusetelin käyttöä laajentamalla on sosiaaliviraston palvelustrategian mukaista. Aiemmin käyttöön otetun vanhusten palveluasumisen palvelusetelin käyttökokemusten perusteella tiedettiin, että uuden palvelujen tuottamistavan käyttöön ottaminen ja toiminnan vakiintuminen vaatii aikaa. Palvelusetelikokeiluista ja vakinaisessa käytössä olevasta vanhusten palveluasumisen palvelusetelistä saatujen kokemusten perusteella palveluseteli tulisi vakinaistaa yhdeksi omia palveluja täydentäväksi tuottamistavaksi Helsingissä.

Käyttäjiltä ja tuottajilta saatu palaute esimerkiksi lapsiperheiden kotipalvelun palvelusetelistä on ollut lähtökohtaisesti positiivista. Sosiaalivirastossa käynnissä olevista yhteensä seitsemästä kokeilusta eniten palvelusetelin käyttäjiä on tähän saakka ollut lapsiperheiden kotipalvelussa ja vammaisten henkilökohtaisessa avussa. Näihin palveluihin on myös löytynyt palveluntuottajia.

Sosiaalihuoltolain ja vammaispalvelulain mukaisen palveluasumisen palvelusetelin käyttö on rajoittunut lähinnä yksittäisten asiakkaiden erikoistilanteisiin, joissa palveluja ei muilla tavoin ole ollut mahdollista järjestää joustavasti. Lasten päivähoidon kerhotoiminnan palvelusetelin osalta asiakasmääriin on saattanut vaikuttaa kunnallisen kerhotoiminnan ja sen markkinoinnin lisääminen sekä elokuussa 2011 alkanut maksuttomuuskokeilu. Kerhotoimintaa tarjoavat sosiaaliviraston lisäksi myös seurakunnat ja erilaiset järjestöt. Vanhusten päivätoiminnan osalta oli jo kokeilun alkuvaiheessa tiedossa, että aloitettavassa ryhmässä tulee olla vähintään 15 asiakasta ennen kuin tuottaja pystyy käynnistämään päivätoimintapaikan. Tästä syystä päivätoiminnan palvelusetelin vakiintuminen tulee viemään aikaa ja palveluntuottajien kanssa on yhteistyössä kehitettävä uusia tapoja markkinoida ja ohjata asiakkaita palvelusetelin piiriin.

Omaishoitajien lomituksen palvelusetelin käyttöalue on kokeilun perusteella osoittautunut vanhuspalveluissa liian suppeaksi. Omaishoitajilla on tarvetta saada hoidettava lyhytaikaishoitoon pi-demmäksi aikaa kuin pelkästään lakisääteisinä lomapäivinä. Usein lakisääteiset vapaapäivät ja muu lyhytaikaishoito yhdistetään samalle hoitojaksolle, jolloin pelkästään lakisääteiseen vapaaseen kohdentuva palveluseteli ei palvele asiakkaita parhaalla mahdollisella tavalla. Palveluseteliä tulee kehittää siten, että se kattaa myös muun kuin lakisääteisen vapaan aikaisen lyhytaikaishoidon hoivayksikössä. Vanhusasiakkaiden näkökulmasta tulee myös pohtia, löytyykö palvelusetelin avulla keinoja tukea omaishoitoperheiden (hoitajan ja hoidettavan) yhteistä kuntoutumista. Sekä vammaisten että iäkkäiden palvelusetelin käyttäjien näkökulmasta palveluseteliä tulee kehittää siten, että sillä voi ostaa esimerkiksi lyhytaikaishoidon tai muun vapaan järjestämiseksi palvelua kotiin.

Yleisesti voidaan todeta, että palvelusetelin arvon määrittely vaikuttaa sekä asiakkaiden että palvelun tuottajien toimintaan. Helsingin kaupungin sosiaaliviraston, Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen Terveys- ja sosiaalitalouden yksikön sekä Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen toteuttaman tutkimuksen mukaan palvelusetelin arvolla voidaan vaikuttaa tuottajien halukkuuteen tarjota palveluja palveluseteliasiakkaille, kilpailun asteeseen yksityisellä sektorilla ja myös asiakkaiden omavastuuosuuden oikeudenmukaiseen jakautumiseen eri tuloluokissa.

Lisäksi sosiaalilautakunta päätti edellä selvitetyn perusteella esittää, että sosiaalilautakunta oikeutetaan 1.7.2012–31.12.2012 päättämään palvelusetelikokeiluista sekä niissä tarvittavista toimenpiteistä.

Sosiaali- ja terveystoimen sekä päivähoidon toiminnan uudistamiseen liittyvät johtosääntömuutokset käsitellään kaupunginvaltuustossa kevätkaudella 2012. Tässä yhteydessä tulee huomioitavaksi myös palveluseteliin liittyvän päätöksenteon sisällyttäminen virastojen johtosääntöihin.

Käsittely

07.02.2012 Esittelijän muutetun ehdotuksen mukaan

Merkittiin, että esittelijä muutti päätösehdotuksensa kolmannen, sanalla "Väliraporttina" alkavan kappaleen viimeisen virkkeen loppuosan, joka kuului: "yhdeksi palvelujen tuottamistavaksi Helsingissä", kuulumaan seuraavasti: "yhdeksi omia palveluja täydentäväksi tuottamistavaksi Helsingissä".

Merkittiin lisäksi, että esittelijä muutti Esittelijä -osion toiseksi viimeisen kappaleen alun "Tutkimuksen johtopäätöksinä" kuulumaan seuraavasti: "Tämän tutkimuksen johtopäätöksinä".

17.01.2012 Pöydälle

Esittelijä

sosiaalijohtaja

Paavo Voutilainen

Lisätiedot

Marjo Lindgren, johtava asiantuntija, puhelin: 310 43526

marjo.lindgren(a)hel.fi