7

Kulturstrategi för Helsingfors 2012-2017

HEL 2011-000969 T 00 01 01

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige beslutar godkänna kulturstrategin för Helsingfors 2012–2017 enligt bilaga 1.

Föredraganden

Bakgrund

Stge godkände 29.4.2009 ett strategiprogram för åren 2009–2012 som är gemensamt för hela staden. Stge beslutade i detta sammanhang att kulturcentralen skulle bereda en separat kulturstrategi och att denna skulle föreläggas Stge år 2011. Syftet med kulturstrategin är att riktlinjer ska dras upp för stadens kulturpolitiska kurs och främsta utvecklingsmål åren 2012–2017 och för genomförandemetoder.

Perspektivet öppnas år 2012, då världens designhuvudstad Helsingfors varit landets huvudstad i 200 år, och är öppet t.o.m. år 2017, som är ett märkesår för vår nationella självständighet.

En styrka hos Helsingfors är att här ges en omfattande utbildning inom kultursektorerna och att viktiga kulturinrättningar är belägna här. Ungefär hälften av dem som i landet som helhet är verksamma inom kultursektorerna bor i Helsingfors. Dessa spelar en betydande roll då det skapas en internationell miljö som är lockande för människor och företag och i fråga om investeringar. Kulturutbudet och -tjänsterna påverkar Helsingfors profil, konkurrensförmåga och attraktionskraft.

Staden ökar genom att främja förutsättningarna för skapande arbete helsingforsarnas möjligheter att delta i kulturlivet. Detta ökar i sin tur kunnandet, självkännedomen och det kritiska tänkandet vad kulturen beträffar. Samtidigt som staden stöder kulturekonomin stärker den livskraften och sysselsättningen. Resultatet blir att bildningen, kreativiteten, kunnandet och den innovativa förmågan ökar.

Kulturtjänsterna inom stadskoncernen produceras av kulturcentralen, stadsbiblioteket, Helsingfors konstmuseum, stadsmuseet, stadsorkestern, utbildningsverket, finska arbetarinstitutet, svenska arbetarinstitutet, ungdomscentralen, idrottsverket och Högholmens djurpark och av de dottersammanslutningar som är verksamma i kulturvärlden. Kulturtjänsterna har dessutom en koppling till tjänstekedjorna i andra av stadens verksamhetsområden, i fråga om allt från planläggning till markanvändning och från lokalhantering till hälsovårdstjänster och sociala tjänster. Kulturstrategin ansluter sig till närings-, konkurrens- och turistpolitiken, till riktlinjerna för internationalism, kulturell mångfald och olika minoriteter och till målen för hur metropolområdet som helhet ska utvecklas.

Vision och värderingar i stadens kulturpolitik

Visionen för kulturen är att Helsingfors är ett pluralistiskt och personligt centrum för konst, kreativitet och kultur och en internationellt intressant föregångare inom kulturen i Östersjöområdet.

Kulturtjänsterna för helsingforsarna gör Helsingfors till en pluralistisk och mångkulturell gemenskap. Detta resulterar i kvalitet, upplevelser, glädje och kunnande i helsingforsarnas liv och skapar samtidigt en känsla av tillhörighet till Helsingfors.

Följande gemensamma värderingar styr arbetet med att genomföra kulturpolitiken i stadens verksamhet:

-        kreativitet

-        invånarcentrering

-        ekologisk inriktning

-        rättvisa

-        resurshushållning

-        trygghet

-        företagsvänlighet

Kulturpolitiska mål

Målen för stadens kulturpolitik är i hög grad desamma som målen för idrotts- och ungdomspolitiken. Till de gemensamma målen hör att helsingforsarnas livskvalitet och funktionsförmåga ska förbättras, att tillhörighet och psykiskt välbefinnande ska främjas, att utveckling mot utslagning ska stoppas och att ett mångkulturellt Helsingfors ska utvecklas. Kulturell mångfald bidrar till att stärka och förnya den kulturella basen.

Ett av målen är att kulturtjänsterna ska ha sociala verkningar. Kulturinrättningarna spelar en betydande roll då det skapas en internationell miljö som är lockande för människor och företag och i fråga om investeringar. Ett mångsidigt och upplevelserikt kulturutbud bidrar till att invånarna i området mår bra. Kulturutbudet och -tjänsterna påverkar också Helsingfors profil, konkurrensförmåga och attraktionskraft. 

Kreativitet föder arbete och arbetstillfällen, av vilka den mest betydande delen med finländska mått mätt finns i Helsingfors. En hög utbildningsnivå, omfattande kulturella rättigheter och en hälsofrämjande effekt av kultur är en viktig del av kulturtjänsternas sociala verkningar. Att ha rätt till högklassig kultur är väsentligt både för dem som använder stadens tjänster och för stadens anställda. 

Förutsättningarna för skapande arbete främjas för att helsingforsarnas möjligheter att delta i kulturlivet ska öka. Samtidigt som kulturekonomin stöds blir livskraften starkare och utvecklingen i sysselsättningen positivare i Helsingfors. Detta resulterar i att bildningen, kreativiteten, kunnandet och den innovativa förmågan ökar. 

Helsingforsarnas språkliga färdigheter och förmåga att läsa bilder och medier stärks i flödet av audiovisuell information. Läsförmåga är en resurs som stärker självkännedomen, det kritiska tänkandet, välbefinnandet och kreativiteten.

Hur kulturstrategin genomförs

Kulturstrategin utgör en ram och styr hela stadens kurs under perioden 2012–2017 i fråga om kulturverksamheten och därtill hörande åtgärder. Strategin innehåller beslut om gemensamma riktlinjer för verksamheten. Beslut om enskilda åtgärder fattas på basis av normal budgetberedning.

Strategin innehåller beslut om gemensamma riktlinjer för verksamheten. Beslut om enskilda åtgärder fattas under den normala budgetberedningen.

Bilaga 2 till detta ärende är en beskrivning över kulturutbudet och -tjänsterna i Helsingfors. Beskrivningen är ett sammandrag av en bilaga godkänd av kultur- och biblioteksnämnden där stadens kultuverksamhet och de åtgärdsförslag som samlats ihop under kulturcentralens beredningsarbete beskrivs ingående. En del av de i bilagan uppräknade åtgärderna har inletts eller är nästan avslutade och kräver inte resurstillskott. Endast de främsta åtgärdsförslagen ingår i själva strategin. De är sammanförda till följande fyra strategiska helheter i dokumentet:

1.     Välbefinnade genom kulturtjänster

2.     Ett Helsingfors med många kulturer

3.     Miljö och stadsstruktur

4.     Kultur – attraktionskraft hos Helsingfors 

En viktig riktlinje i kulturstrategin är att kulturtjänsterna särskilt i nya områden ska produceras på basis av ett utvecklat understödssystem, i samarbete med kulturvärlden. Dessutom stärks kulturtjänsterna för barn och ungdomar och för seniorer. En arbetsgrupp tillsatt av stadsdirektörskollegiet funderar just nu på hur praxis för en procentandel för konst skulle kunna uppdateras. Den ska vara klar med sitt arbete 15.11.2011. De nya principerna föreläggs stadsstyrelsen före utgången av år 2011.

Det är tänkt att de främsta kulturpolitiska riktlinjerna och åtgärdsförslagen i kulturstrategin ska ingå i stadens allmänna strategi för nästa fullmäktigeperiod. Arbetet på denna inleds år 2012.  

Hur ärendet behandlats

Kultur- och biblioteksnämnden behandlade ärendet vid sammanträdena 6.10.2009. 8.12.2009, 18.5.2010 och 16.11.2010 och förde dessutom en separat remissdebatt 7.9.2010. Strategiutkastet behandlades av stadsstyrelsen i en aftonskola 7.12.2010 och vid ett sammanträde 13.12.2010. Strategin presenterades i en aftonskola som stadsstyrelsen höll 7.11.2011.

Kulturcentralen har under beredningen hört olika aktörer och organisationer i kulturvärlden i stor omfattning. Den har också ordnat möten där den hört sådana som är verksamma i stadens kultursektor.

Kulturcentralen beredde strategin åren 2009–2011 utifrån remissdebatter som förts av kultur- och biblioteksnämnden.  

Roteln för bildnings- och personalväsendet uppmanade i juni 2011 de femton nämnder och direktioner som har starkast anknytning till kulturstrategin, likaså ekonomi- och planeringscentralen, kommissionen för invandrar- och integrationsärenden och tre kulturinriktade dottersammanslutningar inom stadskoncernen, att ge utlåtande om dokumentet med den av kulturcentralen beredda strategin och om bilagedelen före utgången av september. Utlåtandena utgör bilaga till förslaget.

Roteln för bildnings- och personalväsendet har utifrån utlåtandena omarbetat strukturen i strategin tekniskt och stilistiskt för att den egentliga strategin och de främsta åtgärdsförslagen i anslutning till den ska bli ordenligt framlyfta. Det åtgärdsförslag som gäller gratis användning av skollokaler har ändrats på så sätt att en effektiv användning av skollokaler stöds genom prissättningen. Vidare har förslaget om avgiftsfri kollektivtrafik för barn ändrats på så sätt att det bör ses till att avgifterna inom kollektivtrafiken inte gör det omöjligt att delta i kulturell hobbyverksamhet. Att flerstämmighet i kulturen ska främjas genom utveckling av understödssystemet har införts bland de kulturpolitiska principerna.

Stadens tidigare kulturplaner

Staden har tidigare haft kulturplaner för åren 1991–1999 och 2001–2010.

”Kultur-Helsingfors – en plan för utveckling av kulturen i Helsingfors 1991–1999” bereddes under ledning av Jörn Donner. Planen innehåller flera åtgärdsförslag som gäller kulturlivet i Helsingfors. Enligt kommittén bakom planen är kulturutvecklingen i Helsingfors en nyckelfråga för hela landets framtid. Flera av kommitténs 127 åtgärdsförslag har genomförts, och många redan planerade kulturprojekt fick stöd via planen.  

Syftet med rapporten "Staden en plats för skapande – kulturplan för Helsingfors 2001–2010" var att undersöka möjligheterna till en fortsättning på det samarbete som inletts under kulturhuvudstadsåret. En del av åtgärderna genomfördes inte, eftersom planen saknar ett klart ansvars- eller uppföljningssystem för hur förslagen ska verkställas och finansieras. Nya festivaler kom till i Helsingfors under kulturhuvudstadsåret, och stadens roll som ekonomisk uppbackare av olika evenemang och festivaler blev starkare. 

Utöver att det funnits kulturplaner beredde kultur- och biblioteksnämndens kulturhuvudstadssektion år 1995 planen Helsingfors 2000. Planen hade som syfte att vara ett stöd under förberedelserna för kulturhuvudstadsåret.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Upplysningar

Hannu Hyttinen, stadssekreterare, telefon: 310 36683

hannu.hyttinen(a)hel.fi

Bilagor

Utdrag