Pauliina
Rektor, lågstadieskolan Tapanilan ala-aste
Var har du arbetat tidigare?
Jag var klasslärare i två olika skolor i Esbo i 18 år och vid sidan om biträdande rektor under nästan fem år.

Hurdan uppfattning hade du om Helsingfors stad som arbetsgivare innan du kom till Mosabacka?
En uppmuntrande arbetsgivare, som värdesätter yrkeskunnighet och erfarenhet. En stad som vill satsa på bra grundläggande undervisning.
Vad omfattar ditt arbete som rektor?
Många olika uppgifter: personal- och ekonomiärenden, ärenden som har med fastighetsskötseln att göra, kontakter med olika intressegrupper och så naturligtvis uppgifter som rör ordnandet och utvecklingen av undervisningen tillsammans med lärarkåren. Arbetstempot är ofta ganska hektiskt och arbetstakten osammanhängande: i sista hand är det rektorn som ansvarar för all verksamhet i skolan – lite som vd:n för ett företag.
Har rektorn fortfarande ett kansli?
Jovisst, men även om det på väggarna klättrar två stora monster, som jag har fått av mina före detta förskoleelever (en flygande skräckis och en slemmig otäcking med fyra ögon), tror jag att tröskeln till kansliet inte är för hög. Jag försöker hålla dörren öppen så ofta som möjligt, och likaså ha öronen öppna för sorge- och glädjeämnen hos både stora och små.
Hur stor är din arbetsgemenskap?
Den består av nästan 30 vuxna och 226 elever.
Samarbetar du med andra skolor och stadens andra verk och affärsinrättningar?
Vi samarbetar tätt med Maatulli och Hiidenkivi skolor. Av övriga samarbetspartner kan nämnas närpolisen i Malm, som i höstas deltog i utlysning av skolfreden och säkerhetsuppfostran. Med hjälp av Palmia och fastighetskontoret har vi fäst mycket uppmärksamhet på underhållet av vår nästan hundraåriga fastighet.
Hur ser lågstadieskolan ut i Helsingfors år 2050?
De mångkulturella inslagen har säkert ökat, läroböckerna och de traditionella undervisningsmedlen har ersatts av ny teknologi, undervisningen är allt mer individuell och åtminstone delvis virtualiserad. Jag hoppas ändå, att vi inte har glömt de viktigaste värdena, utan att vi även i fortsättningen månar om hänsyn till andra och färdigheter till växelverkan.
Ditt favoritställe i Helsingfors?
Mosabacka så klart!
Var bor du och hur tar du dig till arbetet?
I Karabacka i Esbo. Till min familj hör förutom maken tre barn. Tyvärr är egen bil en nödvändighet.
Bild: Seppo Saarentola
Helsingin Henki 1/2011 / Uusi duuni
|