BRANDSÄKERHET
Jag flyttar i morgon och parkeringen är full - kan jag parkera på räddningsvägen?
Min lägenhet/fastighet som är belägen i Helsingfors brann och räddningsverket släckte branden - hur får jag kontakt med chefen för släckningsarbetet?
Vad får jag förvara i trapphuset, vinds- och källarförrådet?
Får man förvara barnvagnen i trapphuset?
Vad får jag förvara i bilgaraget?
Vad bör man beakta vid låsandet av utrymningsvägar?
Hur uppdaterar jag brandlarmanläggningens objektkort för fastigheten som jag förvaltar/äger?
Hur planerar jag trapphusets rökventilation?
När gör man protokollet för installation av brandlarmanläggning?
Hur dimensioneras rökventilationen?
Vad bör man beakta vid byggande på nära avstånd?
Vem ger råd i frågor om strukturell brandsäkerhet?
Vem kan frånkoppla larmanläggningens anslutning till nödcentralen och hur gör man det?

BEFOLKNINGSSKYDD
Utomhuslarmet för varnande av befolkningen hörs inte inne hos oss. Är det i sin ordning?
Vad är skillnaden mellan en säkerhetsplan och en räddningsplan?
I modellen för räddningsplanen som jag använder frågas det efter kontaktuppgifter till ledningscentralerna, samlingspunkter vid evakuering och kommuner för utplacering av evakuerade. Var hittar jag den här typen av information?
Vad för material ska a. säkerhetspersonalen ha till sitt förfogande, b. det finnas i befolkningsskyddsrummet, c. menas med "Material som behövs enligt förutsedda risksituationer""?
När ska vi söka skydd i befolkningsskyddsrummet?
Var finns vår bostadsaktiebolags a. allmänna eller b. gemensamma befolkningsskyddsrum? 

Jag flyttar i morgon och parkeringen är full - kan jag parkera på räddningsvägen?
Räddningsvägen är en körväg som är avsedd för räddningsfordon. Avsikten med räddningsvägarna är att garantera förutsättningarna för räddningsverkets verksamhet i olyckssituationer. Bostadsaktiebolaget anger räddningsvägarna i sin räddningsplan och låter godkänna dessa vid räddningsverket. Bostadsaktiebolaget är förpliktat att hålla räddningsvägarna i körbart skick och fria från hinder samt att förse dessa med tillbörlig märkning. På räddningsvägen får man inte parkera fordon eller ställa andra hinder. (Räddningslag 468/2003 21§ och 33§; RakMk E1 11.1.1 och 11.2.1; Inrikesministeriets förordning om märkning av räddningsvägar 1384/2003)
Tillbaka till rubrikerna

Min lägenhet/fastighet som är belägen i Helsingfors brann och räddningsverket släckte branden - hur får jag kontakt med chefen för släckningsarbetet?
Du kan ta kontakt med den jourhavande brandmästaren, tfn 310 1651
Tillbaka till rubrikerna

Vad får jag förvara i trapphuset, vinds- och källarförrådet?
Trapphuset. Ingenting. Trapphuset är den enda utgången från bostäderna och därför får inga föremål förvaras där (Räddningslag 468/2003 32 §). Föremål som förvaras vid utgångarna är ett lätt objekt för pyromaner att sätta eld på och brinnande föremål bildar mycket rök som fyller trapphuset på en liten stund. Föremål som blockerar rörelse i trapphuset utgör en risk för de boendes och brandmännens säkerhet vid utrymning. I trapphuset får man således inte ens tillfälligt förvara barnvagnar, bänkar, trappmattor, prydnadsväxter eller plastpåsar, cyklar, rollatorer eller andra föremål. Trivseln i trapphuset kan förbättras med färger eller belysning. Om du behöver ett förvaringsutrymme för exempelvis barnvagnen, ta kontakt med bostadsaktiebolagets styrelse eller disponenten så att ni tillsammans kan utse en officiell förvaringsplats för dylika föremål i fastigheten.
Vinds- och källarförråd. Vid utgångarna och vägarna till dem samt till vinds- och källarförråd och andra förråd får inga föremål förvaras. Lättantändligt material eller andra föremål får inte förvaras på vinden, i källare, under byggnader eller i direkt närhet av byggnaden på så sätt att förvaringen orsakar risk för brand eller spridning av brand eller hinder som försvårar släckning av brand. Fastighetsägaren och -innehavaren bör se till att utgångarna och vägen till dem hålls framkomliga och inte är blockerade.
Tillbaka till rubrikerna

Får man förvara barnvagnen i trapphuset?
Det är inte tillåtet under några som helst omständigheter. Se motiveringen ovan.
Tillbaka till rubrikerna

Vad får jag förvara i bilgaraget?
Bilgaraget är avsett endast för förvaring av motorfordon. I enskilda bilgarage som tillhör småhus eller höghus får man förvara rimliga mängder verktyg, tilläggsutrustning, utrustning för friluftsliv mm. Bilgaragets användningssyfte nämns i det giltiga byggnadstillståndet. Bilgaraget får inte användas för andra syften än det som nämns i byggnadstillståndet, som till exempel som förråd, kontor, reparationsverkstad eller som lokal för boende, heta arbeten, affärer eller sammanträden eller verkstad. För ändring av användningssyftet måste man ansöka om tillstånd från byggnadstillsynsmyndigheten. Brandsäkerhetskraven för byggandet av ett bilgarage definieras i Finlands Byggbestämmelsesamlings E-serie. Ytterligare information finns i anvisningen (pdf).
Tillbaka till rubrikerna

Vad bör man beakta vid låsandet av utrymningsvägar?
Fastighetsägaren och -innehavaren bör se till att utgångarna och vägen till dem hålls framkomliga och inte är blockerade (Räddningslag 468/2003 32 §). Utgångarna och dörrarna på vägen till dem bör kunna öppnas lätt i nödsituationer. I dörrar till utrymningsvägar i inkvarteringslokaler och vårdanstalter används lås som alltid kan öppnas inifrån utan nyckel. I andra byggnader bör dörrarna till utrymningsvägarna kunna öppnas utan nyckel under lokalens normala användning. Arrangemang för passerkontroll får inte förhindra trygg utrymning av byggnaden. (RakMk E1 10.6)
Tillbaka till rubrikerna

Hur uppdaterar jag brandlarmanläggningens objektkort för fastigheten som jag förvaltar/äger?
Brandlarmanläggningars objektkort bör alltid uppdateras när det sker förändringar angående objektet, brandlarmanläggningen eller kontaktpersonerna. Förändringarna anmäls till räddningsverket med denna blankett.
Tillbaka till rubrikerna

Hur planerar jag trapphusets rökventilation?
Från sektionerade utgångar bör det beredas möjlighet till rökventilation och tillströmning av ersättningsluft (Finlands byggbestämmelsesamling, E1 Byggnaders brandsäkerhet 11.4.2).
Tillbaka till rubrikerna

När gör man protokollet för installation av brandlarmanläggning?
Protokollet för installation av brandlarmanläggning är en objektbestämd handling, som berör den stegvis framskridande planeringen, installationen, ibruktagandet och överlåtelsen av en brandlarmanläggning. För dess ifyllande och användning ansvarar ansvarspersonen för brandlarmanläggningsarbeten.
Protokollet för installation av brandlarmanläggning utarbetas för nybyggda objekt och andra objekt dit man installerar en automatisk brandlarmanläggning som är ansluten till nödcentralen. I redan befintliga objekt ska det tidigare utförda protokollet för brandlarmanläggningen uppdateras till exempel när lokalernas användningssyfte ändras, när detektortypen ändras eller vid byte av brandlarmcentral. Det objektbestämda protokollet för brandlarmanläggningen ska börja fyllas i redan i den inledande fasen av objektets planering. Då kan de nödvändiga exakta grunddefinitionerna om objektet skrivas in i protokollet. (Anvisning om planering och installation av automatiska brandlarmanläggningar 2002)
Tillbaka till rubrikerna

Hur dimensioneras rökventilationen?
För byggnader ska planeras och utformas tillräcklig möjlighet till rökventilation som är ändamålsenlig för byggnadens olika utrymmen. (Finlands byggbestämmalsesamling, E1 Byggnaders brandsäkerhet 11.4.1).
Föreskrifter och anvisningar som ska beaktas vid planering av rökventilation: Finlands byggbestämmelsesamling, E1 Byggnaders brandsäkerhet 11.4, E2 Produktions- och lagerbyggnaders brandsäkerhet 7, E4 E4 Bilgaragens brandsäkerhet 2.6, Räddningslag 22§ Säkerhet i fråga om användning av byggnader och anordningar.
Tillbaka till rubrikerna

Vad bör man beakta vid byggande på nära avstånd?
Avståndet mellan byggnaderna ska vara sådant att branden inte lätt kan spridas till grannbyggnader och att risken för områdesbrand förblir liten. Om avståndet mellan byggnaderna är mindre än 8 meter, ska man sörja för begränsning av brandens spridning med strukturella eller andra åtgärder. (Finlands byggbestämmelsesamling, E1 Byggnaders brandsäkerhet 9.1.2).Exempel på avstånden mellan byggnader och sektionering av byggnader finns i miljöministeriets publikationsserie Miljöhandledning 39, Byggnaders brandsäkerhet & brandsäkerhet vid reparationsbyggande, sid. 104-105.
Tillbaka till rubrikerna

Vem ger råd i frågor om strukturell brandsäkerhet?
Helsingfors räddningsverk har en separat rådgivningsgrupp för planerare. I bilagan hittar du kontaktpersonen för ditt område. Var vänlig och ta kontakt i god tid, eftersom man i rusningstider kan få vänta upp till några veckor på första lediga tid för möte. Rådgivningsgruppens områdesindelning

Tillbaka till rubrikerna

Vem kan frånkoppla larmanläggningens anslutning till nödcentralen och hur gör man det?
När reparationsarbeten eller annan verksamhet i byggnaden kan orsaka ett falskt brandalarm ska man utreda behovet av frånkoppling av den automatiska branlarmanläggningens detektorer. För branddetektorernas frånkoppling ansvarar brandlarmanläggningens skötare som har fått utbildning för detta. När man planerar att koppla från detektorerna bör man beakta hur detta påverkar byggnadens användning i övrigt och dess brandsäkerhet samt det eventuella behovet av brandbevakning på området där detektorerna frånkopplats.
Den som utför frånkopplandet ansvarar alltid för att detta gjorts tillbörligen och att man eventuellt har tillsatt brandbevakning för perioden då brandlarmanläggningen är frånkopplad samt för att anläggningen återställs till full funktion efter att arbetena som påkallat frånkoppling har avslutats.
Om hela byggnaden saneras och inga vanliga användningsfunktioner pågår i byggnaden är det under vissa förutsättningar möjligt att koppla av den automatiska branlarmanläggningen för hela byggnaden från nödcentralen så länge som byggarbetet pågår. I dylika fall ska man i god tid före den planerade frånkopplingen ta kontakt med rådgivningsgruppen för planerare (kontaktpersonen för det egna området) för att komma överens om en extra brandsyn i objektet som eventuellt behövs och som ska genomföras före frånkoppling samt för genomgång av villkoren för frånkopplingen. (Räddningslag, 22§ Säkerhet i fråga om användning av byggnader och anordningar) Rådgivningsgruppens områdesindelning 

Tillbaka till rubrikerna

Utomhuslarmet för varnande av befolkningen hörs inte inne hos oss. Är det i sin ordning?
Utomhuslarmet är avsett för varnande av befolkningen som rör sig ute. I Helsingfors når utomhuslarmet inte fullständigt alla områden men vid behov kompletteras det på skuggområdena med högtalarbilar. Under denna länk finns en karta med befolkningslarmen placering i Helsingfors.
Tillbaka till rubrikerna

Vad är skillnaden mellan en säkerhetsplan och en räddningsplan?
En säkerhetsplan är, i fråga om brandsäkerhet, beteckningen som användes så länge lagen om räddningsväsendet var i kraft. När räddningslagen trädde i kraft ändrades planens namn till räddningsplan.
I ordlistan för beredskap och befolkningsskydd definieras planerna på följande sätt:
en räddningsplan är en handlingsplan som ska göras upp för ett visst objekt eller evenemang för förebyggande av olyckor och för olyckssituationer. Räddningsplanen kan vara en del i beredskaps- eller säkerhetsplanen eller en separat plan.
En säkerhetsplan är en plan som syftar till att främja säkerheten i ett visst objekt eller ett område. Säkerhetsplaner utarbetas såväl i olika förvaltningssektorer som i kommunerna och företagen. Säkerhetsplanen kan vara lokal eller regional. I säkerhetsplanen bekräftas speciellt de deltagande parternas gemensamma målsättningar för främjandet av den lokala säkerheten och bland annat motarbetande av brottslighet, förbättrande av trafiksäkerhet och förebyggande av olyckor. I säkerhetsplanen beaktas och sammanjämkas program och planer för främjande av säkerheten från olika sektorer som kompletterar den. Som föremål för säkerhetsplanen tas de fenomen och omständigheter som enligt analys av den lokala omgivningen för verksamheten och kartläggning av risker uppskattas som de mest centrala och mest inflytelserika för områdets säkerhet. (Beredskaps- och befolkningsskyddsordlista, Räddningsbranschens centralorganisation i Finland)
Tillbaka till rubrikerna

I modellen för räddningsplanen som jag använder frågas det efter kontaktuppgifter till ledningscentralerna, samlingspunkter vid evakuering och kommuner för utplacering av evakuerade. Var hittar jag den här typen av information?
I Helsingfors antecknas inte kontaktuppgifterna till befolkningsskyddets ledningscentraler och samlingspunkter eller kommunerna för utplacering av evakuerade i räddningsplanen, utan dessa uppgifter meddelas av räddningsmyndigheten när beredskapen höjs.
Tillbaka till rubrikerna

Vad för material ska a. säkerhetspersonalen ha till sitt förfogande, b. det finnas i befolkningsskyddsrummet, c. menas med "Material som behövs enligt förutsedda risksituationer"?
Numera ger myndigheterna inte detaljerade föreskrifter eller förteckningar över saker som man bör skaffa sig för undantagsförhållanden. I räddningsplanen betonas systematiskt identifierande av riskerna som man själv berörs av och förebyggande av dagliga olycks- och risksituationer. I olyckssituationer bör man kunna begränsa skadorna snabbt och effektivt och förebygga ytterligare skador. För detta ska man skaffa redskap som behövs i olyckssituationer och för räddningsverksamhet. De som gör upp räddningsplanen ska själv komma fram till de lämpliga och rätta lösningarna på basis av sin riskanalys.
Tillbaka till rubrikerna

När ska vi söka skydd i befolkningsskyddsrummet?
Befolkningsskyddsrummena är huvudsakligen avsedda för situationer under undantagsförhållanden. I samband med höjandet av beredskapen ger räddningsmyndigheterna noggrannare anvisningar om huruvida man ska bege sig till befolkningsskyddsrummet.
Under normalförhållanden ska befolkningen då de hör den allmänna farosignalen ta skydd inomhus, lyssna på radion och följa de anvisningar som ges samt undvika att använda telefonen för att säkerställa räddningsmyndigheterna teleförbindelser. Ifall detaljerade anvisningar om skyddsåtgärder har angetts för området, ska dessa följas. Under undantagsförhållanden ska befolkningen bege sig till befolkningsskyddsrummen omedelbart. Lär mer anvisningar om skyddsåtgärder under rubrikerna Befolkningsskydd, Befolkningsskyddsrum och Instruktioner för agerande i situationer där man behöver skydda sig.
Tillbaka till rubrikerna

Var finns vår bostadsaktiebolags a. allmänna eller b. gemensamma befolkningsskyddsrum?
Det allmänna befolkningsskyddsrummet är avsett för den rörliga delen av befolkningen och för dem som inte har ett skyddsrum hemma eller på sin arbetsplats. Ett enskilt bostadsaktiebolag kan inte reservera platser i ett allmänt befolkningsskyddsrum.
Det gemensamma befolkningsskyddsrummet är ett skyddsrum som är reserverat för personerna vid flera bostadsaktiebolag eller företag, ämbeten och anstalter. I första hand kan du kontrollera lösningen för befolkningsskyddet i dokumenten om bygglovet för ditt bostadsaktiebolag.
Under denna länk hittar du allmänna och gemensamma bergskyddsrum.

Tillbaka till rubrikerna