I Helsingfors bor cirka 590 000 personer och i Helsingfors finns det fler unga vuxna och färre barn i förhållande till befolkningsmängden än i andra delar av landet. Ungefär en fjärdedel av Helsingforsborna bor ensamma. Det allmänna åldrandet av befolkningen innebär fler sjukdomar och ett ökat behov av akutvårdstjänster. Antalet akutvårdsuppdrag som rör personer som fyllt 65 år uppskattas öka till 63 % före år 2025. Även missbruksproblem som förorsakas av alkohol och droger förekommer i större utsträckning i huvudstadsregionen.

Helsingfors livliga trafik för också med sig utmaningar för akutvården. Helsingfors är Finlands enda stad med spårvagnsnät och metrotrafik. Också järnvägs- och busstrafiken, hamnarna och flygplatserna innebär extra utmaningar för akutvårdsverksamheten.

Statens centralförvaltningens organ samt ambassader är belägna i huvudstaden. Akutvården är en del av säkerhetsarrangemangen vid statsbesök och möten samt stora idrotts- och kulturevenemang.

Uppgifter

Helsingfors räddningsverk sörjer enligt avtalet i första hand för akutvård. Antalet brådskande akutvårdsuppdrag som Helsingfors räddningsverk skötte var år 2011 sammanlagt 48 335. Den största uppdragsgruppen (39 %) bland akutvårdsuppdragen är störningar i de grundläggande livsfunktionerna (livlöshet, hjärt-lungräddning, andningssvårigheter, bröstsmärta, andra symptom i bröstet, medvetslöshet, hjärninfarkt).

Det vanligaste enskilda uppdraget har varit patienter med bröstsmärta (11,8 %) och skador orsakade av fall (12,3 %). Över en tredjedel (42 %) av uppdragen leder inte till transport till hälsovårdens jour utan en del av patienterna kan efter bedömning av tillståndet lämnas i sina hem eller skötas på plats. Sådana uppdrag berör exempelvis diabetiker som har blivit medvetslösa på grund av lågt blodsocker samt patienter med snabba rytmstörningar som härrör sig från förmaket.

I enlighet med den grundläggande uppgiften transporteras akut insjuknade eller skadade patienter i kritiskt tillstånd till de specialiserade jourenheterna på basis av symptomen. I vissa fall kan vården, som till exempel propplösande behandling av hjärtinfarkt, sättas in redan på plats. Hos patienter med hjärtstillestånd förutsätter patientens överlevnad ovillkorligen att hjärtat sätts igång redan på plats innan transport.

I de situationer då man ser ambulansen köra mot sjukhuset i utryckningshastighet är det fråga om stickskador (knivöverfall), trubbiga skador (trafikolyckor) eller spontan bristning av kroppspulsådern (aorta). Vid dessa kräver den okontrollerade blödningen omedelbar kirurgi. Den nyaste uppmaningen inom akutvården är vården av patienter med hjärninfarkt, då blodproppen i en hjärnartär ofta kan upplösas på sjukhuset om behandlingen insätts inom 4,5 timmar efter att symptomen började. Till skillnad från hjärtinfarkt kan propplösande behandling vid hjärninfarkt inte påbörjas utanför sjukhus, eftersom 20 % av patienter med stroke inte har blodpropp utan hjärnblödning. Det behövs därför diagnostisk avbildning på sjukhuset innan vårdbeslutet fattas Antalet hjärninfarktpatienter som sköts av akutvården i Helsingfors har näst intill fördubblats från år 2003 och på grund av befolkningens åldrande kommer antalet att öka även fortsättningsvis.

Kundtillfredsställelse

Helsingfors räddningsverk utreder kundernas tillfredsställelse med akutvårdens tjänster med jämna mellanrum

Enkät om kundtillfredsställelse (på finska, pdf)