Gymnasisterna i huvudstadsregionen: I gymnasiet tolererar man inte mobbning
Gymnasisterna i årskurs två i huvudstadsregionen trivs och känner sig trygga i sina skolor. Gymnasierna har gjort det klart att man inte tolererar mobbning och samhörigheten upplevs i regel som bra. Områden som ännu bör utvecklas är välfärdstjänsterna och stöd i karriärplanering.
Studerande i årskurs två i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla fick förra hösten en förfrågan, som var avsedd att kartlägga gymnasiernas serviceförmåga och eventuella utvecklingsbehov. Svarsfrekvensen var 70 procent och varierade mellan 60 och 85 procent i de olika kommunerna. Förfrågan besvarades av sammanlagt 8546 studerande.
Verksamhetskulturen i gymnasierna upplevs som god
Enligt förfrågan var man i allmänhet nöjd med gymnasiernas serviceförmåga. Svarens medeltal varierade från 3,35 till 4,06 mellan de olika ämnesområdena, då högsta betyget var 5. Studerandena i de svenskspråkiga gymnasierna var något nöjdare än studerandena i de finskspråkiga gymnasierna och pojkarna var något nöjdare än flickorna. Utgående från medeltalen kunde man inte utläsa märkbara skillnader mellan kommunerna, men det fanns spridning i någon mån till exempel gällande datanät, nätkurser och elektroniska inlärningsmiljöer samt internationell verksamhet, kontakter till arbetslivet och tutorverksamheten.
Nöjdast var man med frågor som gäller verksamhetskulturen, som det att man inte tolererar mobbning och att studerandena känner sig trygga. Gymnasierna har lyckats med att göra studerandena medvetna om att man inte tillåter mobbning. I fråga om mobbning är det dock nolltolerans, så det finns skäl att i fortsättningen också arbeta för att förebygga mobbning.
Vidare upplever gymnasieeleverna att man bryr sig om dem i gymnasiet och att samhörigheten är bra. Dessutom upplever man att lärarna behandlar eleverna rättvist. Gymnasisternas vårdnadshavare stöder sina barn i deras studier och man trivs bra i gymnasiet.
Man är i allmänhet nöjd med ämneslärarnas handledning. Man upplever att arbetssätten är mångsidiga samt att de stöder inlärningen och utvecklingen av studiefärdigheter. Fyra av fem av de som svarade var helt eller delvis av samma åsikt om att man har tillräcklig tillgång till hälsovårdstjänster och att arbetsron är god. Lika ofta var man nöjd med gymnasiets lokaler, studietakten, nyttan av studierna och användningen av datanätverk samt möjligheten att delta i internationell verksamhet.
Studiehandledningen och välfärdstjänsterna för studerande bör ännu utvecklas
Trots att majoriteten av de som svarat tycker att gymnasiets målsättningar oftast förverkligas, finns det även saker som kan förbättras. Färre än hälften uppgav att de har möjlighet att avlägga nätkurser.
Endast hälften av de som svarade var av helt eller delvis samma åsikt om att man får tillräckligt stöd i studiesociala frågor samt stöd i frågor handlar om känslolivet, relationer och förändringar livssituation. Bara ungefär hälften upplevde att de fick hjälp med att göra upp en karriärplan, medan något fler uppgav att de fått tillräcklig information om utbildningsmöjligheter efter gymnasiet. Cirka en femtedel av de som svarade anser att de inte får hjälp med inlärningssvårigheter. En fjärdedel var missnöjda med skolmaten.
Inga märkbara skillnader mellan flickornas och pojkarnas upplevelser
Flickornas och pojkarnas svar avvek endast något eller inte alls från varandra. Flickorna ansåg oftare än pojkarna att samarbetet mellan vårdnadshavarna och gymnasiet fungerar och att studerandena kan påverka gymnasiets angelägenheter. Flickorna upplever också oftare att de vid behov får stöd i frågor som berör känslolivet, relationer och förändringar i livssituation.
Pojkarna upplevde oftare än flickorna att de får hjälp i studiesociala ärenden och uppmuntrande feedback av lärarna. Pojkarna upplevde också oftare att de får tillräcklig information om utbildningsmöjligheter efter gymnasiet och information för att göra upp en karriärplan.
Bakgrund
Förfrågan om serviceförmåga som gjordes av huvudstadsregionens utbildningsförvaltningar grundar sig på den gemensamma planen för utvärdering. Förfrågan genomfördes av FCG Oy. Följande förfrågan genomförs nästa höst och då är det eleverna årskurs 8 inom den grundläggande utbildningen samt deras vårdnadshavare som besvarar förfrågan.
Städerna har fått resultaten för respektive stad för att kunna utveckla gymnasieutbildningen. Resultaten behandlas i gymnasierna tillsammans med personalen, studerandena och vårdnadshavarna.
Resultaten i Helsingfors
I Helsingfors stads gymnasier besvarades enkäten av 69 % av andra årets studerande, dvs. 1857 studerande.
Helsingforsgymnasisterna var mycket nöjda med stadens gymnasietjänster. Man trivs i gymnasiet och upplever att sammanhållningen är god. Samhörigheten och gruppgemenskapen stöds. Lärarna anses också vara rättvisa.
Att Helsingfors har satsat på nätbaserad undervisning framgår av enkätresultaten. Möjligheterna att genomföra kurser på nätet upplevs som rätt goda och man utnyttjar elektroniks lärmiljöer i undervisningen. Också hälsovårdstjänsterna för de studerande ses som tillräckliga.
Minst tillfreds var studerandena med skolmaten och inomhusluften. Ungefär var tredje uppgav sig vara missnöjd med skolmaten och var femte upplever att inomhusluften är dålig.
Förutom i fråga skolmaten och inomhusluften är behovet av utveckling är tydligast när det gäller karriärplaneringen efter gymnasiestudierna.
För upplysningar:
Helsingfors: Inari Salonen inari.salonen(at)hel.fi, 09 310 86777
|
