| Generalplan för hela staden utarbetas i Helsingfors med ca 10 års intervaller, men på grund av stadens stora areal är arbetet med generalplanen en nästan fortlöpande process. Den senaste generalplanerundan avslutades 2004. Utgående från generalplanen bereds nu ett stort antal delgeneralplaner och andra planer. Som bakgrund till nästa generalplan inleds inom de närmaste åren beredningen av en ny utvecklingsbild för markanvändningen.
Enligt markanvändnings- och bygglagen framställs generalplanen på en karta. Till planen hör även planbeteckningar och -bestämmelser. I anslutning till generalplanen finns en beskrivning. Fullmäktige kan godkänna generalplanen med eller utan rättsverkan. En generalplanekarta med rättsverkan får juridisk ställning med tillhörande beteckningar och bestämmelser. Generalplanebeskrivningen är ett bilagematerial med motiveringar och beskrivning av generalplanen.
Regional planering
En del av arbetet med en generalplan går ut på att delta i arbetet med den regionala planeringen, något som sköts av flera olika parter tillsammans.
Nylands förbund har i uppgift att göra upp landskapsplaner och landskapsprogram. Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD:s utvecklingsbyrå gör upp en Framtidsvision för huvudstadsregionen (PKS) tillsammans med kommunerna och övriga samarbetspartners. Den senaste framtidsvisionen är PKS 2025, som godkändes våren 2003. SAD gör också upp Planen för huvudstadsregionens trafiksystem (PLJ). Arbetet med en generalplan utförs i nära samarbete med grannstäderna.
Delegationen för huvudstadsregionen förbereder en gemensam strategi för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen. Strategin avser att finna lösningar på de utmaningar som bostadsproduktionen innebär, utveckla kollektivtrafiken, förverkliga utvecklingsprojekt inom markanvändningen samt bidra till att de markområden som behövs för bostadsproduktion kan tas i bruk.
|
