Söktjänsten för färgsättning av fasader i Helsingfors är stadens byggnadstillsyns nya webbplats, som erbjuder husbolag och fackfolk 378 historiska färgsättningsmodeller för fasader. Söktjänsten hjälper till att återställa Helsingfors särpräglade fasadfärgsättningar för stadsborna att beundra. Webbsidan är byggnadstillsynens designhuvudstadsprojekt. Den är gjord i samarbete med Tikkurila Oyj.

Söktjänsten för färgsättning av fasader i Helsingfors är riktad till husbolag, arkitekter och konservatorer som planerar färgsättning av fasader. Söktjänsten ger en översikt över färgkombinationer från olika tidsperioder, vilket kan vara till hjälp vid planeringsarbetet. Där finns 378 färgkombinationer för fasader från tiden mellan 1700–1960-talen, som byggnadskonservator Thorvald Lindquist sammanställde.

I söktjänsten finns också Helsingfors byggnadstillsyns nya anvisningar om förfaringssätt vid fasadfärgsättning och färgändring samt koder och länk till Tikkurila Oyj:s nya Helsinki Färger webbplats (Helsinki Värit -palvelu). Tikkurila har gett koder åt färgerna i söktjänsten, vilket gör det lätt att skaffa rätt färg. Därtill kan man i tjänsten läsa Hannu Tomminens publikation Helsingin värikaava, som på ett intressant och åskådligt sätt redogör för arkitekturen och färgsättningen av fasader under olika tidsperioder.

I söktjänsten för färgsättning av fasader beskrivs färgkombinationerna för fasader för enskilda byggnader samt områdena Trä-Kottby, Vallgård, Olympiabyn, Torkelsbacken, Elisabetsgatan och Tammelund. Det går att leta efter färgkombinationer på kartan eller att söka på tidsperiod, adress och område. Om det egna objektet inte finns i tjänsten kan lämpliga färgsättningar sökas med periodsökning.

Ofta har gamla byggnaders väggar rappats på nytt eller dörrarna och fönstren bytts ut, varför det inte längre går att få reda på de ursprungliga färgerna. Med tjänstens periodsökning går det att ta reda på hurdana färgkombinationer som var typiska under objektets byggnadsperiod. Det finns till exempel 14 färgkombinationer för trähus i funkisstil och över 60 färgkombinationer för stenhus i funkisstil.

Bilder:

http://aineistopankki.hel.fi/?cart=2550-ekfmbbgkdk&l=FI

Tilläggsuppgifter:

Arkitekt Leena Jaskanen,
Helsingfors stads byggnadstillsynsverk, 
tfn (09) 310 26416,  
leena.jaskanen@hel.fi  
 

www.hel.fi/helsinginvarikaava (på finska)

Helsingfors byggnadsnämnds i ordningen 18 årliga erkännande, Byggrosen, utdelades 22.1.2013.  Rosen överräcktes till två objekt, Kaisa-huset och WDC-Paviljongen. Båda har på samma gång aktiverat och harmoniserat stadsrummet. Projekten har lyckats, antingen tillfälligt eller permanent, skapa öppna, lättillgängliga och arkitektoniskt intressanta omgivningar för stadsborna.

Selina Anttinen; Vesa Oiva, Jussi Kalliopuska, Teemu Halme, Matti Huhtamies och Anssi Kolehmainen. Foto: Leena Jaskanen.

Helsingfors universitets centrumkampus bibliotek, Kaisa-huset, kompletterar den hektiska stadsmiljön, som för många bara fungerat som en omgivning att förflytta sig i. Biblioteket skapar lugn med sin blotta existens och erbjuder en källa till bildning vid sidan av det kommersiella och underhållningsmässiga utbudet. Byggt med traditionella fasadmaterial, rött tegel och glas, representerar biblioteket en arkitektoniskt vågad formgivning. Samtidigt smälter det in i Kajsaniemigatans bågformiga gatulandskap som om det hade tillhört den urbana miljön redan under årtionden. Bibliotekets arkitektur är tidlös. Den till interiören rika biblioteksbyggnaden erbjuder sina användare en högklassig miljö där ögat vilar samt en vacker omgivning att fördjupa sig i studierna i.

Kaisa-husprojektet innehöll många konstruktionsmässigt krävande detaljer. Speciellt krävande arbetsmoment var förstärkningen med pelare i de nedersta våningarna, fasaden mot Kajsaniemigatan med sina välvda öppningar och stora glasväggar samt de uppåt minskande ellipsformade öppningarna som genomlöper biblioteksvåningarna.

Byggnadens arkitektur utgår från arkitekt Vesa Oivas och arkitekt Selina Anttinens tävlingsseger. Huvudplanerare var arkitekt Matti Huhtamies och ansvarig byggnadskonstruktör var konstruktionsingenjör Anssi Kolehmainen.

Paviljongen aktiverade och fyllde ut det tomma stadsrummet mellan Arkitekturmuseet och Designmuseet och skapade förutsättningar för ett nytt slags sommarvardagsrum för stadsborna. Stället erbjöd ett öppet rum för verkstäder, diskussionsserier samt mången annan slags verksamhet och möten under World Design Capital 2012 -årets sommar.

I all sin tillfällighet visade Paviljongen handgripligen de dolda möjligheter som den öppna platsen mellan två för den finländska identiteten viktiga museer i bästa fall erbjuder. Paviljongen hade en sällsynt avslappnad stämning och man kunde komma dit bara för att titta in för en stund och känna in de pågående tillställningarna eller för att fördjupa sig i flera timmar och inhämta nya tankar. Den stelhet och dryghet som ibland utmärker museimiljöer lös med sin frånvaro.

Paviljongens arkitektur, som utgår från studerande Pyry-Pekka Kantonens tävlingsseger, har planerats av studerande- och expertgruppen vid Aalto-universitetets trästudio. Paviljongen förverkligades som ett samarbete mellan Aalto-universitetet, Arkitekturmuseet, Designmuseet och UPM. För koordineringen av sommarens händelsekalender stod tankesmedjan Demos Helsinki.

Hedersomnämnanden gick till tre olika slags projekt: planeringsgruppen för det konstruktionsmässiga och tekniska förverkligandet av renoveringen av Svenska Teatern; Kampens kapell och de efterinstallerade hissarna i Aktiebolaget Vilhola.

Renoveringen av Svenska Teatern har varit ett av de byggnadstekniskt mest krävande, om inte det mest krävande, byggnadsprojektet i Helsingfors under den senaste tiden. Vid planeringen av renoveringen har man lyckats samordna byggnadsskyddet, byggbestämmelserna samt de tekniska krav teaterverksamheten ställer. I samband med renoveringen förstärkte man den gamla grunden och byggde en till källare samt en till stålkonstruerad våning ovan jord. Byggplatsen var väl ledd och organisationen tillräcklig. Den brandtekniska planeringen och arkitektplaneringen samordnades på ett lyckat sätt. Hedersomnämnandet gick till Svenska Teaterns planeringsgrupp: huvudplaneraren arkitekt Stefan Ahlman, den ansvariga byggnadskonstruktören DI Teuvo Meriläinen, den ansvariga arbetsledaren Veijo Koskinen samt TKM Tapio Ilomäki från ingenjörsbyrån Akukon Oy och DI Timo Risku från Akumek Oy, vilka ansvarade för planeringen av scen- och föreställningstekniken.

Kampens kapell är stadsbildsmässigt den sista saknade biten i det viktigaste utvecklingsprojektet för Helsingfors centrum under 2000-talets första årtionde. Kapellet erbjuder en plats för stillhet mitt i stadens livliga kommersiella centrum. Kapellet är öppet varje dag och på plats finns anställda från Helsingfors församlingar och socialverk. I planeringen av verksamhetskonceptet har utöver Helsingfors kyrkliga samfällighet även Esbo och Vanda kyrkliga samfälligheter deltagit.

Som byggnad är träkapellet ett helhetskonstverk. Dess konstruktionsmässigt krävande trästomme är gjord av böjt limträ och den horisontella fasadbeklädnaden av böjda granribbor. När kapellet byggdes fästes berömligt med uppmärksamhet vid väderförhållandena och kapellet byggdes helt och hållet under väderskydd.

Kapellet har planerats av arkitekt Mikko Summanen på arkitektbyrån K2S Oy. Den ansvariga arbetsledaren Nikolaus Tolpo från projektets huvudentreprenör Pakrak Oy har haft en central roll för det lyckade förverkligandet av träkonstruktionerna.

Frågor gällande planering av efterinstallerade hissar är aktuella just nu när man söker skydds- och hisslösningar till innerstadens värdefulla trapphus. De efterinstallerade hissarna i aktiebolaget Vilhola är ett uppmuntrande exempel på ett noggrant planerat och väl genomfört hissprojekt. Hissarna i bolagets tre trapphus har byggts på olika sätt och i olika storlek, ettdera i trapphuset eller i samband med lägenheterna. Huvudplanerare var arkitekt Jarmo Inkinen. Hissleverantören AMSLIFT Oy:s verkställande direktör Juha Kiviranta hade en central roll för det lyckade utvecklingsarbetet av hissarna.

Bilder:

http://aineistopankki.hel.fi/?cart=2567-ledijilfil&l=FI

Alternativa bilder fås av informatör Marjukka Haavisto tfn 3102 6446.
 

Mer information:

Verkschef Lauri Jääskeläinen, tfn 050 562 3609
Byggnadstillsynsverket

Läs byggnadstillsynens nya instruktion.

Det koordinatsystem som använts ska tydligt märkas ut på varje ‎ritning och plan där det finns positions- eller höjdangivelser. Systemet märks ut på sidan ‎för ritningsstämpel enligt den modell som finns under länken http://bit.ly/mallimerkinta ‎‎(pdf). Ritningar som märkts på andra sätt godkänns, om det tydligt och entydigt framgår ‎vilka koordinatsystem som använts.‎

De nya koordinatsystemen är plankoordinatsystemet ETRSGK25 och höjdsystemet ‎N2000. I och med det nya höjdsystemet förändras de beräknade höjderna med ca trettio ‎centimeter, vilket lönar sig att beakta även i pågående projekt.‎

Tilläggsuppgifter:‎

Helsingfors stads byggnadstillsynsverk,‎
Info- telefonservice, tfn 09 310 26363 vardagar kl. 10-13.‎
 

Tilläggsuppgifter om kartorna: ‎
Fastighetskontorets stadsmätningsavdelning,‎
kundservice, tfn 09 310 31930.‎

Helsingfors stads momsnummer är FI02012566.

Helsingfors byggnadstillsynsverk

Arkitekt Leena Jaskanen, tfn (09) 310 26416, leena.jaskanen@hel.fi‎
Verkschef Lauri Jääskeläinen, tfn (09) 310 26220, lauri.jaaskelainen@hel.fi

Akademikern, arkitekten Juha Leiviskä har fått Helsingfors stads byggnadsnämnds pris ‎Byggrosen för år 2009. Också tre hedersomnämnanden delades ut: till Arkkitehtitoimisto Okulus Oy, Arkkitehtitoimisto Sari ‎Schulman Oy och till Insinööritoimisto Leo Maaskola Oy.

I motiveringen till priset Byggrosen lovordas Juha Leiviskä för sin internationellt framstående ‎livsgärning som arkitekt. Ett av de objekt ritade av Leiviskä som lyfts fram är Social- och kom-‎munalhögskolans nya byggnad från år 2009 i Kronohagen i Helsingfors. Byggnaden är ett ‎exempel på ytterst skickligt och högklassigt kompletteringsbyggande i en historiskt krävande ‎miljö. Leiviskä har också ritat många andra kända byggnader, bl.a. biblioteks- och ‎daghemsbyggnaden i Vallgård, som tagits upp i den aktuella debatten, och Kulturhuset ‎Sandels. Han har dessutom planerat restaureringar i flera historiskt värdefulla byggnader. ‎Karakteristiskt för hans produktion är att ljus och utrymme utnyttjas på ett mästerligt sätt.‎

Temat för 2009 års Byggros blev tack vare de premierade ett högklassigt kompletteringsbyg-‎gande och specialuppdrag som har att göra med upprustning i gamla värdefulla byggnader. ‎Temat är aktuellt särskilt de kommande åren, då byggandet i huvudstaden präglas dels av att ‎nya bostadsområden byggs ut, dels av att staden växer inifrån. ‎

Tre hedersomnämnanden delades ut. Två aktörer uppmärksammades för skickliga, ‎omsorgsfulla och banbrytande byggnadshistoriska utredningar: Arkkitehtitoimisto Okulus Oy ‎med arkitekterna Mikko Bonsdorff och Kati Winterhalter och Arkkitehtitoimisto Sari ‎Schulman Oy, särskilt arkitekten Sari Schulman. Det tredje hedersomnämnandet gick till ‎Insinööritoimisto Leo Maaskola Oy och byråns VVS-ingenjör Jukka Sainio för innovativ ‎husteknisk planering som hänför sig till värdefulla byggnader. ‎

De som fått priset Byggrosen 2009 och hedersomnämnandena presenteras i informations- ‎och utställningslokalen Plattformen 20.1–20.2.2010. Inträdet är fritt.‎

Nordsjö hamn har varit ett av de mest omfattande projekten för samhälls- och infrabyggande i Finlands historia. Hamnens läge invid ett Natura 2000-område och upptäckten av tributyltenn på havsbotten under pågående muddringsarbete utgjorde specifika utmaningar. Trots det höll projektets tidtabell och målsättningen att tillföra det havsnära Helsingfors ett intressant, både praktiskt och visuellt välfungerande område uppnåddes.

Godshamnens flyttning från centrala Helsingfors för med sej en omvälvning, som inte enbart påverkar logistiken för varuflödet utan också hela huvudstadens struktur. Omfattande och centralt belägna områden friläggs för byggande av bostäder och arbetsplatser.

Hedersomnämnanden delades ut till tre förtjänstfulla projekt. Arkitekt Topi Tuominen, som planerat tullens bilkontrollstation på Skatuddens hamnområde för passagerartrafik fick ett hedersomnämnande för skicklig anpassning av gamla hamntraditioner till modern arkitektur. Professor Tuomo Siitonen och arkitekt Esko Valkama fick ett hedersomnämnande för planeringen av försäkringsbolaget Varmas nya kontorsbyggnad. De prisades för högklassig arkitektonisk planering av en modern och samtidigt tidlös byggnad, där även betingelserna för byggnadens livscykel beaktats. Peter von Bagh, professor och doktor i statsvetenskap fick ett hedersomnämnande för filmen Helsingfors, för evigt. I motiveringen framhölls att filmen bevarar stadsbyggandets tradition och själ samt att filmen för vidare kunskap om vår stadsmiljö till kommande generationer.

Utställningen av projekten, som belönats med Byggrosen och tilldelats hedersomnämnanden pågår till den 16.1.2009 på stadsplaneringskontorets mötesplats Plattformen (Narinken 2, gamla busstationen).

Tilläggsinformation

Helsingfors byggnadstillsynsverk
Verkschef Lauri Jääskeläinen, tel. (09) 310 26220 och 050-5623 609, lauri.jaaskelainen@hel.fi
Arkitekt Leena Jaskanen, tel. (09) 310 26416, leena.jaskanen@hel.fi

Registratorskontorets dataskärmar har flyttats till hissaulorna i 5. och 7. våningen. Här kan kunderna göra arbetsledaranmälningar och -ansökningar.

Byggnadslovsrådgivningens tider är också oförändrade. Rådgivningen håller öppet tisdag-torsdag kl. 10 - 12. Rådgivningen finns tillsvidare i byggnadstillsynsverkets 7. våning.