• räddningslag 379/2011  
• lag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor 390/2005
• förordning om explosiva varor 473/1993
• förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier 59/1999
• handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor 313/1985
• handels- och industriministeriets beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier på distributionsstation 415/1998
• handels- och industriministeriets beslut om oljeeldningsaggregat 314/1985
• handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner 344/1983
• statsrådets förordning om säkerhet vid hantering av naturgas 551/2009
• handels- och industriministeriets beslut om tillämpning av flytgasförordningen 344/1997
• handels- och industriministeriets beslut om hantering och upplagring av bensin 181/2000
• kapitel 5–6 i handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor 313/1985
• statsrådets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier 856/2012
• statsrådets förordning om säkerhetskraven för flytgasanläggningar 858/2012
• statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier 855/2012 

Tillsynsåtgärderna består av

• periodiska brandsyner
• efterkontroll av att bestämmelserna iakttas
• extraordinära brandsyner
• övervakning av säkerheten vid publikevenemang
• inspektioner som kommuninvånarna begär separat
• övervakning av byggnaders brandsäkerhet vid ny- och reparationsbyggande

• övervakning av handläggning av anmälan om mindre omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier
• övervakning av handläggning av anmälan om mindre omfattande teknisk användning, hantering och upplagring av flytgas

För tillsynsåtgärder debiteras med stöd av 96 § i räddningslagen 379/2011 en taxa som bekräftats av räddningsnämnden. Referens. Räddningsnämndens beslut 18.12.2012 § 152 HEL 2012-015856 T 02 05 00.

Mer information om verksamhetsplanen för förebyggande av olyckor finns på adressen www.hel.fi/Pel.

Helsingfors stads räddningsverk är Finlands äldsta professionella brandkår som grundades år 1861. Helsingfors räddningsverk har under loppet av åren blivit en vägvisare på alla delområden inom brand- och räddningsverksamhet.

För att kunna sköta sin uppgift måste räddningsverket i vårt lands huvudstad ha kunniga medarbetare och för detta syfte grundades år 1972 Kurscentret, där brandmän började utbildas på två år långa grundkurser inom brandväsendet. Utbildningen var den första i sitt slag i Finland och den har fått föregå som exempel vid grundandet av den nationella brandmannautbildningen.

Jubileumshistoriken Helsingin pelastuslaitoksen koulutustoiminta 1972-2012: Koulutuskeskuksesta Pelastuskouluun är skriven av sjömästare Teemu Tumelius. Utgivare är Helsingfors stads räddningsverk. Tumelius har tidigare skrivit tre verk som anknyter till Helsingfors räddningsverks historia: Helsingin pelastuslaitoksen meritoiminta 1904–2004, Sammakkomiehestä pelastussukeltajaksi: Helsingin pelastuslaitoksen vesisukellustoiminta 1955-2005 och Helsingin pelastuslaitoksen lentopelastustoiminta: LEKASTA MIRGIIN 1989–2009.

Ytterligare information: faktaförfattare, sjömästare Teemu Tumelius, tfn (09) 310 30168

Recensionsexemplar: informatör Päivi Aravuori, tfn (09) 310 30015

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@hel.fi.

Weckstén har en lång karriär på Helsingfors räddningsverk, först som brandman och senare i befälsuppgifter. Sedan år 2004 har han fungerat som räddningsverkets riskhanteringschef.

Weckstén är filosofie magister till utbildningen. Han har även avlagt befolkningsskyddschefsexamen och brandmästarexamen.

Tjänsten var offentligt utlyst och söktes av 11 personer.Den tidigare räddningskommendören Kari Lehtokangas gick i pension i februari 2012.

Timo Aaltonen arbetar som brandförman vid Helsingfors räddningsverks räddningsstation i Mellungsby. Han tog sin brandman-ambulansförarexamen år 1986. Utöver brandmannaarbetet har Aaltonen haft uppgifter på vårdnivå inom flygräddningen och akutvården. Han har också deltagit i verksamheten vid Finlands internationella räddningskommando, Finn Rescue. Som brandförman har Aaltonen arbetat sedan år 2003.

Utnämningen av Timo Aaltonen till Årets brandman 2012 i Helsingfors motiveras med hans positiva attityd och motivation, hans mångsidiga yrkeskunnighet samt hans långa karriär för att garantera stadsbornas säkerhet.

Helsingfors stads räddningsverk inledde år 2011 till äran av 150-årsjubileet en ny tradition genom att utdela det första hederspriset Årets brandman i Helsingfors.  Priset utdelades för första gången år 2011 och utdelas i år för andra gången. Priset tilldelas årligen på Helsingfors räddningsverks årsdag den 1 oktober en brandman vid Helsingfors räddningsverk eller en representant i underbefälet.  Utdelningsgrunder för priset är yrkeskunnighet, motivation, gruppanda, företagsamhet, rättvisa, humanitet, en bred uppfattning om arbetsuppgiften, utmärkt skötsel av det egna arbetet, engagemang i brandmannayrket och arbetet vid Helsingfors räddningsverk.

Nödcentralverkets riktlinje är att till det allmänna nödnumret 112 ska anmälas bara sådana djurärenden som gäller människors säkerhet, produktionsdjur eller stora vilda djur. Alla andra djurräddningsanmälningar tas emot i Helsingfors av räddningsverkets situationscentral, som har oavbruten jour.

I oklara fall bör man först ta kontakt med situationscentralen.

Du kan besvara undersökningen senast den 28 september 2012 via Internet på adressen

http://www.ks-konsultointi.fi/kuntademokratia2012

Avsikten är att undersökningsresultaten ska publiceras i slutet av 2012. Resultaten sammanställs i en rapport, som bland annat läggs upp på Helsingfors stads faktacentrals webbplats.

Ytterligare information om undersökningen får Ni av Helsingfors stads faktacentrals specialforskare Markus Laine (e-post: markus.r.laine@hel.fi; telefon 310 36522) och projektledare Tanja Lahti (e-post: tanja.lahti@hel.fi; telefon 310 78069).

Tisdagens och onsdagens oljebekämpningsövningar koordineras av Finlands miljöcentral (SYKE). Båda dagarna deltar materiel och personal från Helsingfors, Västra och Östra Nylands samt Kymmenedalens räddningsverk. Gränsbevakningsväsendets, försvarsmaktens och Meritaito Oy:s fartyg, flygplan, helikoptrar och båtar är i bruk under båda övningarna och på onsdagen sällar sig Östersjöländernas stora oljebekämpningsfartyg till dessa. Reservister från sjöstridskrafternas landskapstrupper deltar också för första gången i oljebekämpningsövningen. De kartlägger spridningen av olja längs kusten. WWF:s frivilliga oljebekämpningstrupper övar rengöring av stränder och nedoljade fåglar.

Såväl staten som kommunernas räddningsverk har också målmedvetet förbättrat sin materielberedskap genom att skaffa oljebekämpningsfartyg och -båtar och oljebekämpningslänsor. Man har också satsat på att ordna utbildning och övningar för personalen.

I övningen deltar förutom Helsingfors stads räddningsverk även ämbetsverk och affärsverk som hör till Helsingfors stads räddningsservicesystem. Till dessa hör bland annat byggnadstjänsten Stara, Helsingfors hamn, Idrottsverket, Ungdomscentralen, Utbildningsverket, Helsingfors stads miljöcentral, Högholmens djurpark och Helsingfors Energi. Högholmens djurgård deltar nu i övningen för första gången och dess uppgift i övningen gäller omhändertagande av nedoljade vilda djur.

Under övningen simuleras en allvarlig fartygsoljeolycka på Finska viken, ett av världens mest sårbara och livligaste havsområden. Deltagarna får föreställa sig en situation där ett tankfartyg har törnat mot ett ro-ro-fartyg och 15 000 ton råolja har läckt ut i havet ur tankfartyget. I stället för olja släpps torv ut i havet under övningen.

Under övningen testas samarbetet mellan oljebekämpningsorganisationen och -materielen på Finska viken. Övningen omfattar hela oljebekämpningsorganisationens verksamhet från larm till logistik för uppsamlat avfall. Till havs och längs kusten övas utplacering av oljelänsar, oljesanering, strandskydd, fjärr- och närkartläggning av olja, beredskap inför strandrengöring samt logistik och tvättning av nedoljade djur.

Balex Delta-oljebekämpningsövningen ordnas i år i havsområdet utanför Helsingfors. Övningen är större än någonsin: tiotals inhemska organisationer, sammanlagt mer än 20 oljebekämpningsfartyg, mer än 50 andra fartyg eller båtar och sammanlagt mer än 500 personer från Finland, de övriga Östersjöländerna och området som hör till Europeiska unionen deltar. De finländska myndigheterna och frivilligkårerna övar oljebekämpning tisdagen den 28 augusti på nationellt plan. När de olika ländernas stora oljebekämpningsfartyg har kommit till undsättning hålls en internationell övning onsdagen den 29 augusti. Finlands miljöcentral SYKE samordnar både den nationella och den internationella övningen. Räddningsverket fortsätter övningen den 30 augusti då en övning i att höja beredskapen ordnas för strandsaneringskompanierna.

Helsingfors stad har en betydande roll i övningen

Helsingfors stads räddningsverk ordnar den nationella skärgårds- och kustoljebekämpningsövningen som inleds den 28 augusti. I övningen deltar förutom Helsingfors stads räddningsverk ämbetsverk och affärsverk som hör till Helsingfors stads räddningstjänstsystem, bland annat byggnadstjänsten Stara, Helsingfors hamn, Idrottsverket, Ungdomscentralen, Miljöcentralen, Utbildningsverket, Högholmens djurpark och Helsingfors Energi. Högholmens djurpark deltar nu i övningen för första gången och dess uppgift i övningen gäller omhändertagande av nedoljade vilda djur. 

I Balex Delta-övningen deltar också Gränsbevakningsväsendets och försvarsmaktens luft- och havsenheter samt Västra Nylands, Östra Nylands och Kymmenedalens räddningsverk.

Bruksanvisning för dekalen Husdjur i lokalen 

Dekalen är röd med texten ”HUSDJUR I LOKALEN, Helsingfors stads räddningsverk”. Räddningsverket rekommenderar att dekalen placeras på ytterdörren ovanför brevinkastet eller om man har texten Ingen reklam. Dekalen kan lösgöras genom att försiktigt riva loss den och badda den med matolja. Oljan går att torka bort med hjälp av diskmedel. Om lokalen har en innerdörr, vore det bra för brandmännen och husdjuret om innerdörren är försedd med en lapp som berättar antal och hurdana djur det finns i lokalen. Det lönar sig inte att fästa denna information på ytterdörren.  

Djurtillbehörsbutiker, veterinärstationer, djurskyddsföreningar, m.fl. i Helsingfors kan kontakta Vesa Nurminen (förnamn.efternamn@hel.fi) direkt i ärenden gällande dekalen.

Helsingfors stads räddningsverk ordnar för varje deltagande skolas åttondeklassare en lektion, som behandlar om brandsäkerhet. Räddningsverket ger också stöd och rådgivning om kampanjen.

Mer information kan ges av följande personer med e-post och telefon.

Säkerhetsutbildare Taina Halttunen: (09) 310 30208

Ledande brandinspektör Kaci Bourdache: (09) 310 30221

Brandinspektör Liia-Maria Koski: (09) 310 30228

Brandinspektör Jaakko Porokuokka: (09) 310 30626

E-postadresser har formen fornamn.efternamn@hel.fi

Ytterligare information:

Nou hätä -tävlingen

http://www.facebook.com/nouhatakampanja

Brevet till skolorna i Helsingfors (på finska)

Från och med den 1 januari 2012 baserar sig tillsynen som utförs av Helsingfors stads räddningsverk på en tillsynsplan som upprättats med stöd av räddningslagen. I tillsynsplanen definieras vad som ingår i tillsynen samt tillsynsåtgärderna, tillsynssamarbetet med övriga myndigheter samt de resurser som används för tillsynen. I planen beskrivs dessutom hur verkställandet av tillsynsplanen utvärderas.

Föremål för tillsynen är hela området som hör till Helsingfors stads räddningsväsen. Under år 2012 förrättas periodiska brandsyner i första hand i objekt, vars genomsnittliga tillsynsintervall enligt den nationella rekommendationen är tolv månader, samt i objekt där betydande brister i säkerheten har upptäckts vid de allmänna brandsyner som förrättats 2008–2011.

I tillsynen framhävs tillsynsobjektets egen beredskap, d.v.s. vikten av den egna verksamheten för upprätthållandet av säkerheten. I anslutning till tillsynen ges även handledning i utveckling av säkerhetskulturen i tillsynsobjektet.

Utöver tillsyn förrättar räddningsverket även andra åtgärder i anslutning till förebyggande av olyckor. För att förebygga olyckor och upprätthålla säkerheten deltar räddningsverket i lokal och regional säkerhetsplanering.

Räddningsverket kommer överens om periodiska brandtillsyner med tillsynsobjekten. De periodiska brandtillsynerna år 2012 är avgiftsfria.

Ytterligare information: 

Tillsynsplanen (på finska)

Användningen av fyrverkerier och smällare är förbjuden mellan 31.12.2011 kl. 18.00 och 1.1.2012 kl. 02.00 på följande områden i Helsingfors stad:

• Innerstadens område med följande gatuområden: Universitetsgatan – Mikaelsgatan - Järnvägstorget - Stations- och Elielplatsen – Postgränden– Mannerheimplatsen – Paasikiviplatsen – Salomonsgatan – Narinkens torg – Simonsgatan – Mannerheimvägen – Skillnaden – Södra Esplanaden – Salutorget – Mariegatan – Alexandersgatan – Senatstorget
• Åggelby köpcentrum
• Övre Malms torg
• Rönnbacka köpcentrum
• Nedre Malms torg
• Tölö torg
• Gamla kyrkoparken (s.k. Pestparken)
• Landtullsplatsen
• Gårdsbacka köpcentrum
• Östra centrums köpcentrum och Tallinnplatsen
• området bakom Helsingfors Saluhall med parkeringsplatser
• Sinebrychoffsparkens område
• Parkområdena i Kajsaniemi och Brunnsparken
• Sitratorgets och ungdomsgårdens områden i Gamlas och Gamlas stationsområden
• Malmgårdsplatsen och stationsområdena i Malmgård
• området kring Vasaplatsen
• Hagnäs torg och området kring Cirkelhuset

På andra områden i Helsingfors än de ovan nämnda är användningen av fyrverkerier tillåten mellan 31.12.2011 kl. 18.00 och 1.1.2012 kl. 02.00. Följande villkor ska uppfyllas:

• Fyrverkerier får inte överlåtas till personer under 18 år eller till personer i berusat tillstånd.
• Användningen av skyddsglasögon då man skjuter fyrverkerier är obligatorisk enligt lag.
• I hanteringen av fyrverkerier ska man iaktta tillräcklig aktsamhet för att förebygga olycksfall.
• Fyrverkerier ska skjutas på öppen plats bort från människor och bosättning.
• Den som använder fyrverkerier är förpliktad att städa upp efter sig på områden som ägs av staden.
• Den som använder fyrverkerier är förpliktad att ersätta skador som denne eventuellt åsamkar och särskilt observera att användningen av röda nödraketer samt skjutvapen som fyrverkerier är strikt förbjuden.

Karta över förbudsområdet

Årets Brandman Matti Waitinen är en passionerad anhängare och utvecklare av säkerhetskommunikation och -kultur. Som kommittén för Årets Brandman framför i sin motivering har Waitinens arbete inom säkerhetskommunikation i räddningsbranschen varit framgångsrikt och exemplariskt. Han har utvecklat den målmedvetet under åren samt uppmuntrat andra aktörer i branschen till partnerskap och öppenhet.

Waitinen är författare till ungefär 30 olika instruktionsböcker och andra verk för säkerhetsbranschen. Sedan 2010 har han arbetat aktivt i den nationella arbetsgruppen för säkerhetskommunikation, som är en del av partnerskapsprojektet inom räddningsväsendet. Den har utvecklat säkerhetskommunikationen och tillhörande samarbete inom branschen.

– Man borde höja anseendet för säkerhetskommunikationen även i fortsättningen, men operativa värden dominerar branschen fortfarande, säger Waitinen. – Ett människoliv som räddats genom lärande är lika viktigt som ett liv som räddats genom räddningsverksamhet, betonar han.

Räddningsskolan vid Helsingfors räddningsverk har också en inverkan på undervisningen av räddningsmän får i hela landet, eftersom räddningsmän som utexamineras från Räddningsinstitutet i Kuopio genomgår en veckas studieperiod i säkerhetskommunikation i Helsingfors i slutskedet av studierna. I Helsingfors är man progressiva så till vida att staden har för första gången anställt sju heltidssysselsatta säkerhetsutbildare.

– Det är unikt på en nationell skala, konstaterar Waitinen nöjt.

Waitinen utsågs till rektor för Räddningsskolan 2001, då han fortsatte utveckla säkerhetskommunikationen och säkerhetsutbildningen i den riktning som hans föregångare Erkki Jaakkola hade stakat ut.  Han har arbetat inom räddningsbranschen sedan 1998, då han utsågs till äldre lärare på Räddningsskolan. Hans befattningsbeskrivning omfattade då pedagogiska uppgifter inom säkerhetsutbildningen.

– Den egentliga gnistan för att särskilt utveckla säkerheten i skolor och läroinstitut uppkom på valborgsnatten 1993. Då brände en pyroman ner en grundskola där jag arbetade som rektor, minns Waitinen.

– Valet av Waitinen och hans disputation kröner slutet av 150-årsjubileet vid Helsingfors räddningsverk på ett fint sätt, konstaterar räddningskommendör Kari Lehtokangas vid Helsingfors räddningsverk. Med vägvisare som Waitinen kan Helsingfors räddningsverk bege sig på den följande 150-årsresan med gott mod.  

Årets Brandman är en nationell utnämning. Årets Brandman utses av en kommitté med representanter för Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, Finlands Brandbefälsförbund, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, Finlands Avtalsbrandkårers Förbund och tidningen Pelastustieto. Årets Brandman eller Brandkårist har utsetts sedan 1982. Det är den femte gången som en Helsingforsbo utses till Årets Brandman.

Tidigare i år började Helsingfors räddningsverk en ny tradition och utsåg överbrandman Juha Tarvainen till Stadin Brankkari för 2011.  Stadin Brankkari utses alltid bland personal med operativa uppgifter.

Skriftliga anbud ska lämnas in senast 17.10.2011 kl. 15,00. Mer information om konkurrensutsättningen, anbudsbegäran och dess bilagor på finska kan laddas ner på denna webbplats under länken sotning.   

Helsingfors stads räddningsverk skickar fastigheten en skriftlig uppmaning om att avhjälpa felet efter det andra falska brandlarmet som inträffar under en period på tolv månader. Då fastigheten tagit emot den skriftliga uppmaningen har fastigheten fjorton dagar på sig att utföra korrigerande åtgärder för att minska antalet ogrundade larm.

De falska brandlarmen började räknas den 1 juli 2011. Den 30 augusti 2011 godkände räddningsnämnden en avgift på 690 €/falskt larm för ogrundade brandlarm. Det tredje falska larmet samt alla efterföljande falska larm från fastigheten under tolv månader debiteras. Fakturan skickas till fastighetsägaren, fastighetsinnehavaren eller verksamhetsutövaren, beroende på vem av dessa i praktiken har ingått avtalet med nödcentralen.

Ett brandlarmsobjekt innefattar alla utrymmen som omfattas av en automatisk brandlarmanläggning och dess identifikationsnummer (COM, TUS eller annat identifikationsnummer). På samma gatuadress kan det finnas två brandlarmanläggningar och flera byggnader som har olika identifikationsnummer. Då är dessa två olika objekt. Antalet larm från de två objekten räknas oberoende av varandra.

Falska brandlarm som kommer in från olika utrymmen och/eller vid olika tidpunkter påverkar inte sättet att räkna och debitera antalet larm. Brandlarmsobjekten behandlas på samma sätt oberoende av exempelvis byggnadens användningssätt, storlek eller säkerhetsteknik.

Falska brandalarm som debiteras

En betydande del av larmen från brandlarmanläggningar orsakas av dem som använder fastigheten, till exempel på grund av vårdslöshet vid service- och reparationsarbeten i fastigheten eller matlagning. Larm debiteras av följande orsaker:

• Vårdslöshet vid reparations-, monterings- eller servicearbeten i fastigheten
• Avgaser från fordon
• Rökning
• Annan rök eller damm i fastigheten
• Fukt eller vatten
• Tillfälligt hög temperatur
• Stöt mot larmanläggningen
• Fel i brandlarms- eller släckningsutrustning
• Fel i centralanläggningen
• En sprinkler som går sönder eller funktionsfel i släckningsutrustningen
• Läckage i sprinklerrören
• Misstag eller felaktig användning
• Skadegörelse
• Matlagning
• Vårdslöshet vid heta arbeten
• Fel i kraftkälla
• Andra orsaker till följd av verksamheten i fastigheten eller vårdslöshet

En betydande andel av de falska brandlarmen orsakas av reparations- och underhållsarbeten i fastigheten. Det är vanligt att man inleder reparationsarbeten som orsakar damm utan att be den som sköter brandlarmanläggningen att koppla ur brandlarmen i det område som ska renoveras.

Larm till följd av matlagning utlöses ofta på härbärgen, då en boende inte har kontroll över matlagningen till exempel på grund av berusning. Verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att förhindra falska larm på grund av matlagning. Om en äldre person som bor ensam i en hyreslägenhet i ett seniorhus upprepade gånger glömmer maten på spisen, ska verksamhetsutövaren reagera snabbt för att undvika falska brandlarm och för att invånarens säkerhet inte ska äventyras.

För att minska antalet falska brandlarm hjälper tillverkaren av brandlarmet och affären som sålt brandlarmet till vid problem som uppstår, såsom felplacerade brandlarm eller brandlarm som inte underhållits. Det är viktigt att man i planeringen av brandlarm noggrant beaktar byggnadens användningssätt och funktionsförmågan hos dem som bor där.

Brandalarm som inte debiteras

Följande brandlarmsorsaker ger inte upphov till en skriftlig uppmaning om att avhjälpa fel och debitering:

• Byggnadsbrand, markbrand, trafikmedelsbrand eller annan brand
• Nödsituation där brandlarmsknappen tryckts in
• Risk för byggnadsbrand (brand vid matlagning borträknat)
• Explosion/explosionsrisk
• Olycka som orsakas av farliga ämnen
• Annan överspänningsstörning eller högfrekvensstörning
• Överspänning eller skada som orsakas av blixtnedslag
• Tryckslag som har sitt ursprung i stadens vattenledningsnätverk

Om det till exempel kommer in rök i fastigheten på grund av en mark- eller bilbrand som inträffar nära byggnaden, skickar räddningsverket ingen skriftlig uppmaning om att avhjälpa fel eller faktura. Brandtillbud som inte har spridit sig till konstruktionerna eller inventarier, till exempel en brinnande papperskorg och ett fel eller en störning i en elektrisk anordning, men som producerar rök, os eller flammor, räknas som risker för byggnadsbrand.

Överklagande av faktura hos förvaltningsdomstolen

Fastigheten har möjlighet att överklaga ett beslut hos förvaltningsdomstolen. Fakturan anses inte vara ogrundad om korrigerande åtgärder utförts i fastigheten men de falska brandlarmen ändå upprepas.

Helsingfors stadsstyrelse beslutade 7.12.2010 enhälligt att donera två fartyg, som räddningsverket tagit ur bruk, till Finlands sjöhistoriska museum. Av de donerade fartygen är HM-71 ett släckningsfartyg, som byggdes på Valmets varv på Skatudden och stod klart 1954. Stålfartygets längd är 17 meter och vikt 33 560 kg. HM-72 är ett oljebekämpningsfartyg, som byggdes på Åbo Båtvarf och stod klart 1963. Det cirka tio meter långa fartyget konstruerades efter förebild av en av försvarsmakten använd snabb båttyp, Uisko. Båda fartygen ger prov på den finländska skeppsbyggnadsindustrins skicklighet.

HM-71 var det första nya fartyget, som beställdes till räddningsverket, och HM-72 det första oljebekämpningsfartyget. Helsingfors brandkår, brandverk och räddningsverk har varit vägvisare på många områden inom räddningsverksamheten. Fartygen doneras i samband med Helsingfors stads räddningsverks 150-årsjubileum. Räddningsverket är vårt lands och de nordiska ländernas äldsta yrkesbrandkår och Helsingfors stads äldsta ämbetsverk.

Brandbekämpningsfartyg har hittills inte deponerats på museum i Finland, varför donationen utgör en betydelsefull komplettering till fartygssamlingen. Finlands sjöhistoriska museum, som är en del av Finlands nationalmuseum, är ett nationellt museum och dokumenterar sjöfartens historia samt ansvarar för bl.a. dokumentering av myndighetsbåtar.

Finlands sjöhistoriska museum ligger i Kotka i Maritimcentret Vellamo, där också Kymmenedalens museum, Informationscentret Vellamo, restaurang Laakonki och museibutiken Plootu är verksamma. I byggnaden finns också bl.a. undervisnings- och seminarielokaler samt ett auditorium med över 200 sittplatser.

Kl 10.00-18.00 Presentation av räddningsstationer och räddningsbilar i följande räddningsstationer:

- Centralräddningsstationen, Agricolagatan 15                                  
-  Busholmen, Tyynenmerenkatu 1
-  Haga,  Gamla Åbo landsväg 2
-  Kottby, Kullervogatan 7
-  Malm, Malms flygfält
-  Mellugsby, Borgsmedjevägen 6
-  Hertonäs, Svarvaregatan 16

Räddningsverkets guiderna presenterar räddningsstationer och räddningsbilar till publiken och ger rådgivning inom säkerhetsfrågorna.                                    

Skillnadens räddningsstation är stängd på grund av renovering och stationens personal och räddningsbilarna ligger nu vid Busholmens nya räddningsstation. Också brandmuseet vid Skillnadens räddningsstation renoveras. I år presenterar brandmuseet sin fina samling av räddningsbilar vid Kasåkers befolkningsskydd (Flänsvägen 6, A-dörr). Räddningsverket säljs där böcker, kort, t-skjortar och andra product, som har brandkårtema.

Brandmuseets broschyr (pdf)

Kl 18.00 ordnas Helsingfors avtalsbrandkårernas Helsinki-malja –tävling vid Hagnäs torget.

Temat för evenemanget är ”Finn något nytt till sommaren”. Evenemanget som äger rum söndagen den 12.6. samlar ihop en skara av olika sommarhobbyer till Djurgårdens idrottsplan och den närliggande skateparken. Under dagen kan man pröva på både traditionella sommargrenar såsom frisbeegolf, nattbasket och fotboll som även nya grenar, bl.a. slackline och blåspilar.

Programmet består också av sähly, bågskytte, footbag, friidrott och dans. Publiken kan även delta i olika tävlingar, pröva hur man släcker en eld med Räddningsverkets olika verktyg och bekanta sig med Räddningsverkets fordon . Från skateparken lånas ut bl.a. BMX-cyklar, longobards och skatebrädor. Tips och tricks kommer att ges av bl.a. footbag- och skateboardproffs samt SSV:s sählyspelare.

I evenemangstälten kan man göra pinser, reparera sin cykel, få en hennatatuering, söka tips för sommarlovet eller komma efter Helsingforsdagens förmåner till Borgbacken och SEA LIFE. Det finns ett café på området men man kan också ta med en egen picknickkorg eller köpa dricka och mat från en liten Alepa.

På scenen ordnas presentationer, dansuppträdande och Zumba. Som artister uppträder Aste, Tripple 2 och Ras Henry & Finjam. Som programvärd fungerar Kalle Lindroth från ungdomsprogrammet Summeri.

KesäStadi arrangeras av Ungdomscentralen, Idrottsverket, Räddningsverket, HOK-Elanto, Borgbacken, SEA LIFE, Zest och Footbagliitto.

Ytterligare information och program: nuoriso.hel.fi/kesastadi

KesäStadi
Sommarkul, shows och artister!
Nordenskiöldsgatan 20
Sö 12.6. klo 12–18
Fritt inträde!
Till Djurgårdens idrottsplan kommer du lättast med spårvagnarna 3 eller 7.

Verksamhetsberättelsen 2010 (pdf)

Helsingfors stads momsnummer är FI02012566.

Läs mera:

• Finlands Kommunförbund
• Skatteförvaltningen

Gårdsplanen vid Socialcentret Satama som ligger på Byholmsgatan 11 har sedan hösten 2009 använts för inkvartering. Området har inte planlagts för användning som läger eller inkvartering. På området har det i en avsevärd oordning stått flera husvagnar, bilar som använts för övernattning och andra tillfälliga konstruktioner, vars brandsäkerhet är i många hänseenden helt bristfällig. På området råder således förhållanden som utgör en betydande risk för personers säkerhet. 

På gårdsområdet inträffade 21.11.2010 en hotande brand. Denna gång undkom man personskador i branden av ren tur. Alla förutsättningar för en större olycka finns närvarande. Under vintern har inga sådana ändringar på förhållandena skett som ens i minsta mån skulle möjliggöra trygg, tillfällig inkvartering på området. Snarare har förhållandena ytterligare försämrats, bl.a. på grund av att området har blivit mindre. Området förvaltas av ungdomscentralen.

Helsingfors stads räddningsverk har tillsammans med ungdomscentralen ett flertal gånger försökt finna lösningar för att främja säkerhetsnivån på området. Trots anvisningar, rekommendationer och förelägganden att avhjälpa brister har inga reparationsåtgärder i syfte att garantera tillräcklig personsäkerhet vidtagits.

Risk för olycka orsakas bl.a. av otillräckliga säkerhetsavstånd mellan husvagnarna som används för inkvartering, områdets otillräckliga storlek i förhållande till antalet personer, anläggningen för bränslefördelning i områdets omedelbara närhet, bristfällig primärsläckningsutrustning, elinstallationer i strid med föreskrifter, okontrollerad användning av öppen eld samt eventuella skadegörelser samt risken för anlagd brand.

Enligt räddningsverkets syn kan tillfälligt läger slås tryggt endast på områden avsedda för läger. På campingplatser har ovan nämnda faktorer som kan orsaka olycksrisk kunnat minimeras.

Motivering: Räddningslagen 468/2003 21§, 23§, 30§, 38§

Ytterligare information: Brandinspektör Jukka Laiho, tfn 310 30125

Om verksamhetsidkaren har av motiverad anledning behov att lagra explosiva varor året om eller i övrigt under långa tider ska detta anmälas skilt och behovet av den långvariga lagringen ska motiveras. Långvarig lagring i affären förutsätter att det finns ett separat, skyddat lager som myndigheterna har godkänt.

Alla tillsvidare gällande beslut rörande lagring av pyroteknisk utrustning i affären som Helsingfors stads räddningsverk har utfärdat anses sluta gälla 31.4.2011. Om verksamhetsidkaren vill fortsätta lagra dessa produkter i fortsättningen, ska en ny anmälan om detta upprättas. Nya anmälan ska lämnas till Helsingfors stads räddningsverk senast 1.10.2011 eller en månad innan den planerade lagringen påbörjas (19.11.2011). Anmälningarna ska lämnas till Helsingfors stads registratorskontor.

Helsingfors stads räddningsverk har dessutom beslutat att lagring av fyrverkeripjäser i samband med försäljning i fortsättningen endast tillåts för högst tre veckor (19.12–9.1). Beslutet om lagring av pyroteknisk utrustning i samband med försäljning är i kraft ett (1) år i taget.

I fortsättningen kan pyroteknisk utrustning lagras om omständigheterna enligt anmälan och de uppgifter som antecknats i beslutet inte har ändrats och om den årliga anmälan har gjorts. Den årliga anmälan kan göras elektroniskt (e-post) eller skriftligt (Helsingfors stads registratorskontor/räddningsverk). Den årliga anmälan omfattar 1. Pyroteknisk utrustning lagras 2. Pyroteknisk utrustning lagras inte. Detta förfaringssätt kräver absolut att lagringen och försäljningen av pyroteknisk utrustning samt omständigheterna kring andra arrangemang rörande pyroteknisk utrustning inte får avvika från de villkor som ställs i beslutet eller de uppgifter som uppges i anmälan. Om omständigheterna enligt anmälan ändras, ska en ny, komplett anmälan göras.

För lagring under år 2011 gäller följande anmälningsförfarande:

Anmälningsblanketten finns på adressen www.hel.fi/pel >> Anvisningar och blanketter. Den ifyllda anmälan med bilagor skickas till Helsingfors stads räddningsverk. Anmälan handläggs och på basis av anmälan förrättas en brandsyn innan ett beslut utfärdas.

Endast anmälan som innehåller alla nödvändiga uppgifter kan handläggas utan dröjsmål. I övriga fall kan räddningsmyndigheten kräva att anmälan kompletteras.

Myndighetsbeslutet är i kraft tre år från dagen för utfärdandet. Om lagstiftningen ändras under denna tid eller om uppgifterna som påverkat beslutet ändras väsentligt kan beslutet hävas i förtid.

I fortsättningen ska lagring av fyrverkeripjäser i samband med försäljning bekräftas årligen och minst en månad innan lagringen påbörjas enligt följande villkor:

1. Om inga ändringar har skett i försäljningen av fyrverkeripjäserna, de ansvariga personerna eller lagringen, räcker det att göra den årliga anmälan med ett elektroniskt eller skriftligt dokument.

2. Om ändringar har skett i försäljningen av fyrverkeripjäserna, de ansvariga personerna eller lagringen under giltighetstiden för det tidsbundna beslutet, ska en ny anmälan göras.

3. Anmälan ska lämnas till räddningsverket också i de fall där man inte avser ordna försäljning eller lagring under beslutets giltighetstid.

4. Uppgifterna i den egentliga anmälan har inte ändrats väsentligt.

Om den årliga anmälan inte görs på den utsatta tiden hävs det ikraftvarande skriftliga beslutet.

Att skicka in anmälan

Anmälan som fyllts i bristfälligt och anmälan som lämnas in efter den utsatta tiden behandlas inte. Lagring av fyrverkeripjäser i samband med försäljning utan ett skriftligt beslut från räddningsmyndigheten är förbjuden. Anmälan ska upprättas i två exemplar och skickas jämte de bilagor som nämns i anmälningsblanketten till följande adress:

Helsingfors stads registratorskontor, räddningsverket

Kemikalieteamet

PL 10, 00099 Helsingfors stad

Eller via e-post till adressen: pel.kemikaalitiimi@hel.fi

För beslut och kontroller rörande lagring av fyrverkeripjäser debiteras en avgift som fastställts av Helsingfors stads räddningsverk.

Ytterligare information: Ledande brandinspektör Karim Mokaddem tfn 09-310 30321

Busholmens räddningsstation har byggts i den före detta servicebyggnaden ”Huutokonttori” som ska skyddas. När ombyggnaden vid Skillnadens räddningsstation är slutförd kommer personalen och materielen att flytta tillbaka till Skillnaden och Busholmens räddningsverk kommer att bemannas med ny personal samt med räddningsenheter. Det totala antalet räddningsstationer som hör till Helsingfors räddningsverk uppgår då till nio stycken. När ombyggnaden vid Skillnadens räddningsstation är slutförd kommer verksamheten vid Busholmens räddningsstation att fokuseras förutom i Busholmens nya stadsdel som är under uppbyggnad också i riktningarna mot Gräsviken, Drumsö och Tölö. Busholmens räddningsstation finns på adressen Stillahavsgatan 1. 

Ytterligare information om renoveringen: byggnadschef Keijo Mäki tel. 310 31110 

Festtidningen Paloposti (pdf)

Vid räddningsstationen är inte parkeringsplatser för kunder. Nära stationen finns det parkeringsplats med avgift. 
 

Kontaktinformation och karta

Vad är ”hööki” för någonting? Hur såg brandmännens vardag ut innan det fanns brandbilar och hur ser den ut nuförtiden? Varför har brandstationerna ett torn och en brandstång? Boken, som skrivits av tre yrkesforskare, gör en djupdykning i historien av den största brandkåren i vårt land. Festskriften, Kun jotain sattuu - Palo- ja pelastustoimi Helsingissä 150 vuotta, skildrar mycket av det som Helsingfors stads räddningsverk har varit med om under sin 150-åriga historia. Boken är skriven av FD Outi Ampuja, FD Anne Mäkinen och FM Samu Nyström.

Festskriften säljs av Akademiska bokhandeln i huvudstadsregionen.

Vid sidan av utgivningen av festskriften ordnar räddningsverket flera publikevenemang och alldeles nya stadsevenemang under år 2011. Det bärande temat för jubileumsåret är att förbättra säkerhetsmedvetenheten och skapa en tryggare morgondag tillsammans med alla invånare i huvudstadsregionen. Programmet för jubileumsåret finns på nätsidan www.pelastuslaitos150.hel.fi.

Historiebok som öppnar nya synvinklar

Vad är ”hööki” för någonting? Hur såg brandmännens vardag ut innan det fanns brandbilar och hur ser den ut nuförtiden? Varför har brandstationerna ett torn och en brandstång? Boken, som skrivits av tre yrkesforskare, gör en djupdykning i historien av den största brandkåren i vårt land. Festskriften, Kun jotain sattuu - Palo- ja pelastustoimi Helsingissä 150 vuotta, skildrar mycket av det som Helsingfors stads räddningsverk har varit med om under sin 150-åriga historia. Boken är skriven av FD Outi Ampuja, FD Anne Mäkinen och FM Samu Nyström.

Festskriften representerar den s.k. nya historieskrivningen, som betraktar räddningsverket och brandmän-ambulansförare ur många olika synvinklar. Synvinkeln i bokens olika kapitel varierar från mikrohistoria till historisk sociologi, kulturhistoria och arkitekturens historia. Den rikligt illustrerade boken innehåller många foton som inte publicerats tidigare. I slutet av boken har man dessutom samlat en ordlista med brandmansslang.

Festskriftens första del är skriven av Outi Ampuja och skildrar räddningsverkets historia och verkets förvandling från ett brandverk till ett mångsektoriellt räddningsverk. I bokens andra del överförs synvinkeln närmare en enskild brandman. För detta avsnitt har Outi Ampuja utfört en omfattande undersökning av brandmännens vardag, upplevelsevärld och normerna inom brandmannagemenskapen. Dessutom berättas många olika historier om brandmännens arbete utan att glömma inslagen av brandmannahumor.

I bokens tredje del, som skrivits av Samu Nyström, skildras räddningsverket och brandmän som en del av stadssamhället i Helsingfors. I detta avsnitt dryftas frågan om hur räddningsverket har synts och hörts i stadsbilden och varför brandmännen i Helsingfors på finska kallas för ”Stadin brankkarit”. Dessutom utforskar Nyström vilka passioner räddningsmännens verksamhet har väckt både hos stadsborna och i media.

I bokens fjärde del behandlar Anne Mäkinen byggnadshistorian och arkitekturen av Helsingfors brand- och räddningsstationer samt användningen av dem, såsom t.ex. inkvartering på stationen. I texten funderar Mäkinen också på olika betydelser som associerats med byggnaderna och vilket budskap man har velat förmedla med byggnaderna under olika tidsperioder. En heltäckande byggnads- och arkitekturhistorisk undersökning om Helsingfors räddningsverks byggnader har inte gjorts tidigare.

Festskriften säljs av Akademiska bokhandeln i huvudstadsregionen.

Bakgrundsinformation om författarna till festskriften:

FD Outi Ampuja är fri forskare och författare av facklitteratur och hon har publicerat flera verk och artiklar om historia.

FM Samu Nyström är forskare och bor i Helsingfors. Han förbereder sin doktorsavhandling vid Helsingfors universitet. Han har publicerat flera verk och artiklar om historia.

FD Anne Mäkinen är konsthistoriker och byggnadsarkitekt och arbetar som chef för kulturmiljöenheten vid Helsingfors stadsmuseum.

Användningen av fyrverkerier och smällare är förbjuden mellan 31.12.2010 kl. 18.00 och 1.1.2011 kl. 02.00 på följande områden i Helsingfors stad:

• Innerstadens område med följande gatuområden: Universitetsgatan – Mikaelsgatan - Järnvägstorget - Stations- och Elielplatsen – Postgränden– Mannerheimplatsen – Paasikiviplatsen – Salomonsgatan – Narinkens torg – Simonsgatan – Mannerheimvägen – Skillnaden – Södra Esplanaden – Salutorget – Mariegatan – Alexandersgatan – Senatstorget
• Åggelby köpcentrum
• Övre Malms torg
• Rönnbacka köpcentrum
• Nedre Malms torg
• Tölö torg
• Gamla kyrkoparken (s.k. Pestparken)
• Landtullsplatsen
• Gårdsbacka köpcentrum
• Östra centrums köpcentrum och Tallinnplatsen
• Området bakom Helsingfors Saluhall med parkeringsplatser
• Sinebrychoffsparkens område
• Parkområdena i Kajsaniemi och Brunnsparken
• Sitratorgets och ungdomsgårdens områden i Gamlas och Gamlas stationsområden
• Malmgårdsplatsen och stationsområdena i Malmgård
• Området kring Vasaplatsen
• Hagnäs torg och området kring Cirkelhuset

På andra områden i Helsingfors än de ovan nämnda är användningen av fyrverkerier tillåten mellan 31.12.2010 kl. 18.00 och 1.1.2011 kl. 02.00. Följande villkor ska uppfyllas:

• Fyrverkerier får inte överlåtas till personer under 18 år eller till personer i berusat tillstånd.
• Användningen av skyddsglasögon då man skjuter fyrverkerier är obligatorisk enligt lag.
• I hanteringen av fyrverkerier ska man iaktta tillräcklig aktsamhet för att förebygga olycksfall.
• Fyrverkerier ska skjutas på öppen plats bort från människor och bosättning.
• Den som använder fyrverkerier är förpliktad att städa upp efter sig på områden som ägs av staden.
• Den som använder fyrverkerier är förpliktad att ersätta skador som denne eventuellt åsamkar och särskilt observera att användningen av röda nödraketer samt skjutvapen som fyrverkerier är strikt förbjuden.

Ytterligare information:

Ledande brandinspektör Karim Mokaddem, tfn(09) 310 30321

Bilaga: Karta över förbudsområdet

Pelastajat är en dokumentserie, som presenterar räddningsväsendets jourtjänst och de äkta räddningssituationerna. Pelastajat framför arbeten i räddningsväsendet för att räddä människoliv.

Pelastajat-seriens producent är Century Films Oy. Serien förevisas i MTV3 Max -kanalen.

Ytterligare information: MTV3 Max –kanalens internetsidor:

Följande avtalsbrandkårerna i Helsingfors deltar i Päivä paloasemalla –evenemangen:

Haga FBK, Bymossagränd 5, klockan 11-14
Helsingfors FBK, Albertsgatan 29, klockan 11-15
Baggböle FBK, Baggbölevägen 64, klockan 11-15
Sockenbacka FBK, Kogervägen 6, klockan 10-15
Parkstads FBK, Parkstads bygata 5, klockan 12-15              
Tammelunds FBK, Tammelundsvägen 7, klockan 11-15

Ytterligare information:: Päivä paloasemalla -internetsidorna (på finska)