sön. 5.5 Dockteaterföreställningen Kultavuori (Guldberget) – en resa till Rudolf Koivus värld kl. 12, 13 och 14 i Sederholmska huset (på finska).

Dockteatern Sytkyt spelar i klassrummet i Barnens stad en dockteaterpjäs om den kända sagoillustratören Rudolf Koivus liv och verk för barn mellan 3 och 9 år och för hela familjen. Juha Laukkanen har dramatiserat docksagan fritt efter Rudolf Koivus sagor Kultavuori (Guldberget) (1929) och Taikaharso (Trollslöjan) (1934) samt efter Raul Roines berättelse Sadepisaroiden seikkailut (Regndropparnas äventyr) (1938). Föreställningen är visualiserad av Mirjami Skarp och Arto Ollikainen. I pjäsen spelas stycken av Tjajkovskij.

Mer information: Juha Laukkanen
044 917 5983 eller laukkanensytkyt@gmail.com

fre. 10.5 Arbetarbostadsmuseet, Kristinegränden 4, öppnas till sommaren 10.5–29.9 ons.–sön. kl. 11–17.

Det stämningsfulla museet, som ligger vid Borgbackens fot och som förnyades för några år sedan, visar livet i arbetarbostäder i Helsingfors på 1900-talet och återspeglar även alla finländares vardagshistoria.

Mer information: museilektor Sauli Seppälä
+358 9 3103 6493 eller fornamn.efternamn@hel.fi.

ons. 15.5 TEE UUSIX-verkstad: Cykeldelar på många sätt 
kl. 13–14.30 i Villa Hagasund (på finska)

I det kompletterande programmet för Made in Helsinki-utställningen ingår en serie workshoppar, i vilka allmänheten kan för egen hand skapa modern återvinningsdesign med handledning av Uusix-verkstadens experter.

Mer information: Uusix, informatör  Risto Miettinen
(09) 3108 9517 eller fornamn.efternamn@hel.fi

lör. 18.5 Vårfest kl. 12–15.30 i Barnens stad i 
Sederholmska huset och i Vita salen.

Vårevenemanget bjuder hela familjen till klassrummet i Barnens stad för att fira en traditionell vårfest i folkskolan. På andra ställen i Barnen stad ordnas pyssel och även i mormors hem är det vårstämning. I Vita salen uppträder barnorkestern Laululaukku. Ute på gården leker vi traditionella gårdslekar och vi avslutar festen med att gemensamt stämma upp till Den blomstertid nu kommer.

Mer information: verkstadsledare Päivi Makkonen
(09) 3103 6489 eller fornamn.efternamn@hel.fi

ons. 22.5 och 29.5 Vi virkar och berättar minnen 
kl. 13–14.30 i Domarby herrgårdsmuseum

I virkningsworkshoppen tillverkar vi ekologiska kökstrasor av bambugarn. Våren för kanske tankarna till gångna tiders vårstädningar, trädgårdsarbeten och sommarplaner.

Mer information: verkstadsledare Päivi Makkonen
(09) 3103 6489 eller fornamn.efternamn@hel.fi
 

tors. 4.4 Vårens skolsånger
kl. 18–20 i Sederholmska huset

Stadsmuseets populära allsångskvällar fortsätter nu i Sederholmska huset där man får sitta vid träpulpeterna i ett 1930-talsklassrum och sjunga minnesvärda sånger som ackompanjeras av ett harmonium.  

Mer information: museilektor Marjukka Sihvola
(09) 3103 6639 eller fornamn.efternamn@hel.fi

sön. 7.4 Dockteaterföreställningen
Kultavuori (Guldberget) – en resa till Rudolf Koivus värld
kl. 12, 13 och 14 (på finska) i Sederholmska huset

Dockteatern Sytkyt spelar i klassrummet i Barnens stad en dockteaterpjäs om den kända sagoillustratören Rudolf Koivus liv och verk för barn mellan 3 och 9 år och för hela familjen. Juha Laukkanen har dramatiserat docksagan fritt efter Rudolf Koivus sagor Kultavuori (Guldberget) (1929) och Taikaharso (Trollslöjan) (1934) samt efter Raul Roines berättelse Sadepisaroiden seikkailut  (Regndropparnas äventyr) (1938). Föreställningen är visualiserad av Mirjami Skarp och Arto Ollikainen. I pjäsen spelas stycken av Tjajkovskij.

Mer information: Juha Laukkanen
044 917 5983 eller laukkanensytkyt@gmail.com

ons. 10.4 Uusix-verkstadens workshop:
Vi vårstylar väskor kl. 13–14.30 i Villa Hagasund

I det kompletterande programmet för Made in Helsinki-utställningen ingår en serie workshoppar, i vilka allmänheten kan för egen hand skapa modern återvinningsdesign med handledning av Uusix-verkstadens experter.

Mer information: Uusix, informatör  Risto Miettinen
(09) 3108 9517 eller fornamn.efternamn@hel.fi

lör. 13.4 Modeveckoslut: Historisk modevisning
kl. 12, 14 och 16 i Villa Hagasund

Fritt inträde med förhandsbiljetter som delas ut i Villa Hagasund och Museibutiken, Sofiegatan 4, från och med lördagen den 6 april kl. 11. Oinlösta biljetter och återbudsbiljetter delas ut precis före respektive visning.

Den ovanliga modevisningen för genom Helsingfors modehistoria från 1500-talet till nutida skapelser. Konferencier Jaakko Selin berättar om modeperioder och modenycker och väcker de historiska kläderna till liv. Modevisningen produceras av Helsingfors stadsmuseum och utbildningsprogrammet för kläddesign vid Metropolia.

Mer information: forskare Jere Jäppinen
(09) 3103 6505 eller förnamn.efternamn@hel.fi

sön. 14.4 Modeveckoslut: Modemagasin
kl 12–16 i Villa Hagasund

Modemagasinet öppnar vyer till modet förr och nu. Föredrag och hantverkares arbetsdemonstrationer visar bland annat hur renässansen syns i det samtida modet, hur man gör fickor som gömdes under kjolen på 1700-talet, vad barnkläder berättar om hur barndomen har ändrats och varifrån en designer av burleskunderkläder får sina idéer. I workshopen lär man sig att göra anslående prydnadstofsar till kläder och inredning.

Mer information: forskare Jere Jäppinen
(09) 3103 6505 eller förnamn.efternamn@hel.fi

ons. 17.4 Återanvändning i dockhuset-workshop
kl. 13–16 i Sederholmska huset

I workshopen tillverkas dockhusmöbler av återvinningsmaterial. Ett dockhus kan byggas till exempel i ett mjölkpaket eller en pappkartong, och endast fantasin sätter gränsen när toapappersrullar, burklock och äggkartonger förvandlas till möbler. Dockhusentusiasten Helena Järvi ger idéer och handleder pysslandet. Deltagarna kan ta med sig pysselmaterial hemifrån, dock inte glas eller annat farligt material.

Mer information: verkstadsledare Marja Nykänen
(09) 3102 9842 eller fornamn.efternamn@hel.fi

sön. 21.4 Musikdramaleken Gustav Vasas golden retriever
kl. 13, 14 och 15 (på finska) i Sederholmska huset

Toni Pulkkinens och Riitta Leivos halvtimmeslånga musikdramalek bekantar hela familjen med Helsingfors historia och dess olika områden via gemensam aktivitet, musik, teater och lek. Några sjungande luffare ska på en fest när de märker att kronan på stadens vapen har försvunnit. Tillsammans med Nuoli-hunden börjar man spåra upp kronan och upplever spännande äventyr under historisk tid och nutid. Längs resan träffar man kung Gustav Vasa, grundaren av Helsingfors, den flitige handelsmannen Johan Sederholm och den kloka Aurora Karamzin som hjälper barn...

Mer information:
Tomi Pulkkinen fornamn.efternamn@welho.com

sön. 28.4 Barnens söndag 
kl. 11–13 i Domarby herrgårdsmuseum

På evenemanget Barnens söndag musicerar en fe med flöjt tillsammans med barnen i herrgårdens sal kl. 11.15 och 12. I filtworkshopen kan man göra en egen fingerdocka eller en magnet. Även herrgårdens hustomte och huskatt deltar.

Mer information: museilektor Seija Haga
(09) 3107 1562 eller fornamn.efternamn@hel.fi
 

ons. 6.3 Uusix-verkstadens workshop: Påskåtervinning 
kl. 13–14.30 i Villa Hagasund

I det kompletterande programmet för Made in Helsinki-utställningen ingår en serie workshoppar, i vilka allmänheten kan för egen hand skapa modern återvinningsdesign med handledning av Uusix-verkstadens experter.

Mer information: Uusix, informatör  Risto Miettinen
(09) 3108 9517 eller fornamn.efternamn@hel.fi

sön. 10.3 Antikklinik kl. 12–15 i Villa Hagasund

På Antikkliniken ger konservatorer råd om vård av gamla föremål med praktiska exempel. I evenemanget blir man bland annat bekant med renovering av vardagliga och också värdefullare möblers konstruktion, yta och klädsel. Även konservatorer som specialiserar sig på förgyllning, ramar, antika mattor och kristallkronor deltar med egna montrar. Och alltid är det bra att fråga om när det lönar sig att renovera, så att man inte förstör möbeln.

Mer information: konservator Ritva Mannermaa
(09) 3103 6646 eller fornamn.efternamn@hel.fi

tis. 12.3 Från album till utställning 
kl. 14–19 i stadsmuseets bildarkivet, Sofiegatan 4

Stadsmuseet öppnar i november 2013 i Villa Hagasund utställningen Brylcreem som för tillbaka till 1950-talets Helsingfors. En del av fotografierna samlas in av allmänheten som kan erbjuda foton ur sina album och minnen från denna tid. På tisdag 12.3 kl. 14–19 kan man ta med sig foton till museet och låta skanna dem. Man får ta med sig en favoritbild som en fil eller en utskrift.

Mer information: forskare Yki Hytönen
(09) 3107 0991 eller fornamn.efternamn@hel.fi

ons. 13.3 Återanvändning i dockhuset-workshop 
kl. 13-16 i Sederholmska huset

I workshopen tillverkas dockhusmöbler av återvinningsmaterial. Ett dockhus kan byggas till exempel i en mjölkburk eller pappkartong, och endast fantasin sätter gränsen när toapappersrullar, burklock och äggkartonger förvandlas till möbler. Dockhusentusiasten Helena Järvi ger idéer och handleder pysslandet. Deltagarna kan ta med sig pysselmaterial hemifrån, dock inte glas eller annat farligt material.

Mer information: verkstadsledare Marja Nykänen
(09) 3102 9842 eller fornamn.efternamn@hel.fi

sön. 17.3 Musikdramaleken Gustav Vasas golden retriever 
kl. 13, 14 och 15 i Sederholmska huset (på finska)

Toni Pulkkinens och Riitta Leivos halvtimmeslånga musikdramalek bekantar hela familjen med Helsingfors historia och dess olika områden via gemensam aktivitet, musik, teater och lek. Några sjungande luffare ska på en fest när de märker att kronan på stadens vapen har försvunnit. Tillsammans med Nuoli-hunden börjar man spåra upp kronan och upplever spännande äventyr under historisk tid och nutid. Längs resan träffar man kung Gustav Vasa, grundaren av Helsingfors, den flitige handelsmannen Johan Sederholm och den kloka Aurora Karamzin som hjälper barn...

Mer information:
Tomi Pulkkinen fornamn.efternamn@welho.com

sön. 17.3 Vi stickar påskägg och 
berättar minnen-workshop 
kl. 13–15 i Domarby herrgårdsmuseum

I workshopen lär man sig göra modenyheter som förnyar handarbets- och dekorationstraditionen, stickade påskägg. Samtidigt kan man berätta minnen om gångna påskhelger.

Mer information: verkstadsledare Päivi Makkonen
(09) 3103 6489 eller fornamn.efternamn@hel.fi

lör. 23.3 Vi dekorerar påskris 
kl. 11–14 i Domarby herrgårdsmuseum

I workshopen som är avsedd för hela familjen förbereder vi oss inför palmsöndagen och dekorerar traditionella påskris.

Mer information: museilektor Seija Haga
(09) 3107 1562 eller fornamn.efternamn@hel.fi

FRITT INTRÄDE

Stadsmuseum ordnar 14.2 kl. 17 en guidning på svenska i utställningen Made in Helsinki i Villa Hagasund. Inträdet är fritt såsom alltid på stadsmuseet.

Utställningen Made in Helsinki 1700–2012 öppnar överraskande perspektiv till föremålens värld och antyder att det även kunde berättas en annorlunda historia om den finländska designen.

Det finns produkter från Helsingfors utställda, från 1700-talet fram till i dag: Från silverbägare till emaljämbar, från taffelpianon till gardintofsar, från ateljéhattar till utehalare. Helsingfors gamla handarbetstraditioner fortlever ännu och vid sidan om museiföremålen finns konststycken av nutida hantverkare
 

Made in Helsinki
Villa Hagasund 
Mannerheimvägen 13b
Tel. (09) 3107 8519

Öppet:
12.6.2012–1.9.2013
ons–sön kl. 11–17
tor kl. 11–19

FRITT INTRÄDE

Stadsmuseet ordnar ett fastlagsevenemang för hela familjen på Domarby herrgårdsmuseum söndagen den 10.2.2013 kl. 11–13. 

På gårdsbacken kommer att byggas en liten rutschbana. Mellan åken kan man låta sig serveras en mugg varm saft. Den vita damen, gårdens kända spöke, kan också visa sig. Inträdet är fritt.

Efter Tjugondag Knut började de tröga och festfria oxveckorna som slutar på fastlagen. Då åt man traditionellt fet mat, fläsk och fastlagsbullar samt lekte fastlagslekar. Vintersysslorna skulle vara undangjorda: skogsarbetet för männen och spinningen för kvinnorna. Tankarna riktades nu på den nya linskörden. Man åkte i kälkbacken och ropade ”Långt lin och stora rovor!”

Domarby herrgårdsmuseum
Gårdsmuseivägen 7
00690 Helsingfors
Tel. (09) 3107 1568

Öppet:
ons–sön 11–17
FRITT INTRÄDE

 

GAMMALDAGS JULGATA ÖPPNAS PÅ SOFIEGATAN

kl. 12 gammaldags jultomte anländer och tänder julljusen
glöggtält och grötkanon säljer juldelikatesser på gatan

Sofiegatan 4
öppet kl. 11–17
”Mer funkis, Reino!” – Design i Helsingforsfilmer

JULSÅNGER, SLÖJD OCH MINNEN OM GÅNGNA HELSINGFORSJULAR

kl. 12–15 
lär man sig att sticka julbollar
filmer om julfirandet i Helsingfors i Kino Engel

kl. 12.30, 13.30 och 14.30
jultidens allsång med Sakarat-kören

kl. 13 och 14 
Sari Savunen, sopran, och Kimmo Ruotsala, piano, uppför julsånger

kl. 15 
forskare Jere Jäppinen berättar på finska om julen i Helsingfors för 200 år sedan

kl. 11–17 
julrea börjar i Museibutiken

Sederholmska huset
Alexandersgatan 16–18, öppet kl. 11–17
Barnens stad

PROGRAM FÖR HELA FAMILJEN I DEN NYA BARNENS STAD

kl. 12–15 
pepparkaksgarnering och julpyssel

kl. 13.00 
på innergården stjärngossar – studentkvartett

Sprutmästarens gård
Kristiansgatan 12, öppet 11–17

HUSET I TRADITIONELL JULDRÄKT

kl. 12–16 
guiderna berättar om julen i 1800-tals Helsingfors

kl. 14.30 
på innergården stjärngossar – studentkvartett

Domarby herrgårdsmuseum
öppet kl. 11-17
Stiligt-utställning

JUL PÅ EN HERRGÅRD

kl. 13–16 
pepparkaksgarnering

kl. 16.00 
på gården stjärngossar – studentkvartett

FRITT INTRÄDE
 

Helsingfors stadsmuseum öppnade den 21 november 2012 Barnens stad i Sederholmska huset. I detta museum kan hela familjen bekanta sig med Helsingfors förflutna genom inlevelse och upplevelse.

I Barnens stad kan du leka i handelsbodar och affärer från 1700-talets Helsingfors, sitta i ett klassrum från 1930-talet och besöka mormors hem så som det var på 1970-talet. Barnens stad som delvis har genomförts med hjälp av en betydande testamentdonation utgör den första delen av stadsmuseets nya museicentral som kommer att stå vid Senatstorget om några år. Inträdet är fritt till Barnens stad, såsom alltid till stadsmuseet.

I Barnens stad får barnen genom lek och inlevelse en första insikt om att livet var annorlunda förr. Också äldre besökare kan hitta sitt inre barn, vilja krafsa ner några ord på en griffeltavla, slå ett nummer med en gammal telefon med nummerskiva – och samtidigt drömma sig tillbaka till barndomsåren. Vi har alla en gång varit barn; en del för en lång tid sedan, andra lever sin barndom här och nu. Barnens stad uppmuntrar besökarna att dela med sig av barndomens upplevelser över generationsgränser.

På nedre våningen av Barnens stad får man bekanta sig med 1700-talets Helsingfors. Barnen kan lossa last från ett handelsfartyg, hjälpa skomakaren i sin verkstad och prova på bodknoddens yrke. I klassrummet på övre våningen gör man en resa genom tiden till 1930-talets folkskola där morgonandakt, nagelkontroll, hård disciplin och välskrivning var en naturlig del av skoldagen. På övre våningen presenteras genom föremål och bilder också barndomens fenomen i Helsingfors: arbete, fritidsintressen och olika slags familjer i vilkas liv man genom dockskåpslekar kan leva sig in i.

Längst bak på övre våningen finns ett litet hemtrevligt mormors hem där tiden har stannat på 1970-talet. Alla är välkomna att återkalla gamla minnen och leka i mormors bostad. Här får man röra vid alla föremål. Under veckosluten kan man dela med sig av minnen med en museimormor eller museimorfar. Museimormödrar och museimorfäder är nya volontärer på stadsmuseet.

Museiverksamheten för barn har långa anor

Helsingfors stadsmuseum var bland de första i Finland att redan på 1970-talet ordna egna utställningar för barn och anställa en museilektor. När barnverksamheten befäste sin ställning på 1990-talet ökade antalet museilektorer. Barnmuseet som öppnades i Domarby 1992 blev ett omtyckt besöksmål för daghem och familjer trots att museet var avlägset beläget. Skolmuseet som sedan 2000 hade legat vid Kalevagatan erbjöd gammaldags lektioner för både före detta skolbarn och dagens skolbarn.

År 2010 i takt med att Helsingfors ekonomiska situation blev sämre koncentrerade också stadsmuseet sin verksamhet och avstod från en del av sina lokaler.  Man beslöt att centralisera det bästa av Barnmuseet och Skolmuseet till Sederholmska huset som är bättre tillgängligt för allmänheten. Under allt knappare ekonomiska förhållanden mottog stadsmuseet år 2011 med glädje och överraskning en testamentdonation av Kirsti Suvanto som hade varit medlem i Helsingfors stadsmuseums vänner. Delvis tack vare denna donation blev det möjligt att genomföra Barnens stad.

Barnens stad
Sederholmska huset
Alexandersgatan 16–18 (ingång på gårdsidan)
tfn 09 3103 6529

Öppet 
tis–fre kl. 13–17
lör–sön kl. 11–17

FRITT INTRÄDE
 

Helsingfors stadsmuseum har slutfört en sex veckor lång arkeologisk utgrävning där man undersökte ett hundra meter långt fjärrvärmeledningsschakt på Senatstorget.

Arbetsplatsens schema gjorde det möjligt att undersöka området noggrannare än i vanliga fall. Speciell fokus lades på den gamla begravningsplatsen, vars skelettdelar gav information om sjukdomar hos forna tiders Helsingforsbor.

I början av september sprack en rostig fjärrvärmeledning i hörnet av Alexandersgatan och Katarinegatan. Helsingfors Energi beslutade att dra den nya fjärrvärmeledningen tvärs över södra delen av Senatstorget. Senatstorget är ett av de arkeologiskt mest intressanta områdena i centrala Helsingfors, eftersom lämningar från 1600–1700-talen har bevarats väl under stenbeläggningen. Lagen om fornminnen förutsatte att en räddningsutgrävning utförs på byggarbetsplatsen. Tack vare höstens väderlek och byggarbetsplatsens icke-brådskande schema kunde denna utföras noggrannare än i vanliga fall.

Utifrån gamla kartor och tidigare utgrävningar visste man att det finns gravar under torgets västra del. Helsingfors kyrka, vars sista namn var Ulrika Eleonora kyrka, och begravningsplatsen låg på området från 1640-talet till 1820-talets slut. Trängseln på den lilla begravningsplatsen och stanken från de låga gravarna blev outhärdlig på 1780-talet och år 1790 inrättades en ny begravningsplats på platsen av den nuvarande Gamla kyrkoparken. Ulrika Eleonora kyrka revs år 1827 och den gamla kyrkogården med sina gravar hamnade under det ståtliga Senatstorget.

Under utgrävningarna som inleddes i slutet av september utforskades först Senatstorgets östra och mellersta delar, där man hittade fragment av stenfoten till två byggnader och några mindre betydelsefulla föremålsfynd. Utgrävningarnas tyngdpunkt låg på torgets östra del, på området för den gamla begravningsplatsen. I ledningsschaktet hittades resterna av nästan 260 kroppar som dokumenterades genom att fotografera och fastställa den geografiska placeringen med en takymeter. De flesta kropparna begravdes där de legat dittills, men djupare ner, på ett djup som byggarbetsplatsens grävmaskiner inte kommer åt.

Utgrävningen gav information om begravningsplatsens konstruktion och begravningssätten på 1600–1700-talen. Arkeologerna överraskades av hur tätt intill varandra och på hur litet djup människor begravdes: de avlidnas kroppar låg alldeles sida vid sida i fyra fem täta lager, de översta bara 60 cm nedanför torgets nuvarande yta. Kistorna hade förmultnat och bara ett fåtal föremål hittades: kisthandtag och -beslag, en ring, några halsband och ett par skospännen. De fåtaliga fynden förklaras dels av att kropparna i enlighet med 1700-talets sed kläddes i liksvepning i stället för i kläder och dels av att man torde ha begravt fattiga människor i utkanten av begravningsplatsen.

I en del av utgrävningsområdet på begravningsplatsen gjordes en osteologisk undersökning. Arkeologer specialiserade på osteologi, d.v.s. undersökning av ben, lyfte varsamt upp skeletten av ungefär 40 begravda personer och tog dem till ett laboratorium för undersökningar. Man fastställde de avlidnas ålder, längd och kön. 

I benen söktes efter spår av sjukdomar och informationen används för att forska i finländarnas sjukdomshistoria. Undersökning av gamla ben gagnar även medicinen genom att ge information om bland annat evolutionen av tuberkulosbakterien och kopplingen mellan sjukdomar och miljöfaktorer. De kroppar som analyserades osteologiskt begravs på någon av begravningsplatserna i Helsingfors när undersökningen är slutförd.
 

Nyland är fullt med minnen från förr i museer av alla de slag, som man nu hittar behändigt på en och samma adress, www.museiguide.fi. 

Den täckande och användarvänliga webbplatsen presenterar ett par hundra besöksmål från nationella stormuseer till egenartade små museer på finska, svenska och engelska. De skräddarsydda utflykterna lockar ut på upptäcktsfärder i museer.

Med hjälp av Museiguiden som omfattar hela Nyland kan man bekanta sig med över 180 museer och via dem med områdets konstskatter och rika kulturhistoria. Den brokiga skaran museer i Nyland sträcker sig från små stugor till ståtliga herrgårdar, och visst har man byggt museer också i ett sjukhus, ett mejeri, en fabrik och en gruva. I dessa museer finns en outsinlig mängd minnen från vardag och fest, stormän och mannen på gatan: dockor och kanoner, stolar och tavlor, gitarrer och hammare…

Museiguiden innehåller en kort presentation av och fotografier från varje museum och därför ger webbplatsen en bra uppfattning om besöksmålen till den som planerar en museiutflykt. Med hjälp av Museiguiden kan man vid sidan om de välbekanta museerna lära känna nya besöksmål, speciellt de talrika små museerna i området som det hittills har varit svårt att få information om. Man kan söka museer till exempel på museets namn, ämnesområde eller tjänster. På så sätt hittar man något sevärt för besökare i alla åldrar och med de mest varierande intressen.

Nylands Museiguide erbjuder också ett urval färdiga museiutflykter, vars besöksmål har buntats ihop till exempel enligt tema eller läge. Museer som ligger nära varandra och berättar om samma ämnesområde har parats ihop till utflykter som lämpar sig till exempel för inspirerande helgpromenader. Rutterna varierar från korta svängar på ett par timmar till längre turer på flera dagar och det har utarbetats skilda utflykter för resenärer som färdas med cykel, bil, båt och tåg.

Museiguiden ett resultat av samarbete

Under de senaste åren har museiportaler skapats på olika håll i Finland. Västra och Östra Nyland har haft sina egna portaler, men en tjänst som omfattar hela Nyland har saknats ända fram till nu. 

Nylands Museiguide utarbetades som ett samprojekt med Nylands tre landskapsmuseer som huvudaktörer: Västra Nylands landskapsmuseum som har sitt säte i Raseborg, Helsingfors stadsmuseum som är Mellersta Nylands landskapsmuseum och Borgå museum som är Östra Nylands landskapsmuseum.

Nylands Museiguide
www.museo-opas.fi
www.museiguide.fi


 

Hurudana tankar väcker t.ex. orden camping, galonbyxor, hippa eller kvarsittning?
 

Dela med dig dina 50-talsminnen och vinn en inbjudan till Brylcreem-utställningens öppningsfest. Minnena kan anonyma utnyttjas i en fotoutställning som öppnas år 2013, samt utställningspublikationen. Du kan delta i förfrågan ända till slutet av oktober.

Delta här

Utställningen ”Mer funkis, Reino!” på Sofiegatan 4 är öppen kl. 9–22. Skådespelare Jukka-Pekka Palo bringar oss gammaldags filmstämning genom att sjunga sin far Tauno Palos sånger kl. 18, 19 ja 20. Filmer om Helsingfors visas i Kino Engel hela dagen.

Utställningen Plats med vy i Sederholmska huset är öppen kl. 11–22. Utställningen tar slut 26.8.2012.

Utställningen Made in Helsinki i Villa Hagasund är öppen kl. 11–22. Uusix verkstaden ger kl. 18-20 smakprov på hur man tillverkar ringar av nycklar och biopåsar av gamla tidningar.
 

Program för hela familjen i Domarby kl. 17–20.  uppträder kl. 19. Utställnigen Stiligt är öppen kl. 11–20. På gården även ansiktsmålning och ballongformning.
 

FRITT INTRÄDE
 

Helsingfors stadsmuseum ordnar Domarby herrgårdsmuseums 50-årsjubileum till ära en historisk festpicknick i Domarby herrgårdspark söndagen den 19 augusti kl. 13–15.

Personer med anknytning till herrgårdens historia kommer för att avnjuta bakelser från ett par århundraden och Domarby historia återges via dem. Publiken är välkommen att delta i festpicknicken med egen matsäck och i gammaldags klädsel, om de vill.

Orkestern Pakilan Pelimannit skapar en trivsam stämning i parken, Domarby restaurang säljer smaklig picknickmat, Domarby ridskola ordnar ponnyridning och inredningsbutiken Country Whites inslag syns i dekorationen av picknickborden. Det är fritt inträde till evenemanget, såsom alltid till stadsmuseet.

Domarby gård 50 år som museum

I norra Helsingfors på strandmarkerna längs Vanda å, mitt i åkerlandskapet reser sig Domarby herrgårdsbacke. Namnet härstammar från medeltiden och området blev ett storgods på 1700-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden med sitt gårdsområde byggdes på 1790-talet när krigskamrer Johannes Weckström disponerade herrgården. År 1845 övergick herrgården till handelsman Jacob Kavaleff, vars ättlingar sålde den till Helsingfors stad år 1917. Kavaleffska familjen fick bo i huvudbyggnaden fram till år 1957.

Huvudbyggnaden restaurerades till sitt 1700-talsskick under 1960–61 och på 150-årsdagen för Helsingfors upphöjning till huvudstad, den 8 april 1962, öppnades i fyra rum stadsmuseets första filial som presenterade inredningsföremål från 1700- och 1800-talen. Herrgårdens interiör och takmålningar restaurerades åren 1985–86 och museet fick hela huset till sitt förfogande.

Också inspektorsbostaden blev utställningslokal 1986, men sedermera har denna verksamhet upphört. Den andra sidobyggnaden inhyste 1992–2010 Barnens museum, vars verksamhet, som antagit många nya former, fortsätter i centrala Helsingfors när Barnens stad slår upp dörrarna i Sederholmska huset den 21 november 2012.

Domarby herrgårdsmuseum firar alltså sitt 50:e verksamhetsår i samma anda som rådde när museet invigdes: de vackra salarna fylls av utställningen Stiligt, som presenterar inredningsföremål från barock till jugend.

Domarby herrgårdsmuseum
Gårdsmuseivägen 7
Tel. (09) 3107 1568

Öppet:
ons–sön 11–17

Fritt inträde

Utställningen Made in Helsinki öppnar överraskande perspektiv till föremålens värld och antyder att det även kunde berättas en annorlunda historia om den finländska designen. 

Det finns produkter från Helsingfors utställda, från 1700-talet fram till i dag: Från silverbägare till emaljämbar, från taffelpianon till gardintofsar, från ateljéhattar till utehalare. Helsingfors gamla handarbetstraditioner fortlever ännu och vid sidan om museiföremålen finns konststycken av nutida hantverkare. Inträdet är fritt såsom alltid på stadsmuseet.

I utställningen Made in Helsinki öppnas föremålens charmiga mångformighet. Tidsperioderna och olika estetiska ideal möts: Dekoren i hattarna från 1800-talet återfinns i skorna av Minna Parikka, och grafiken i reklamtavlorna från 1930-talet tilltalar igen. Ibland krockar stilarna med smaken: De ståtliga magbyråerna och funkisstolarna av stål är som från skilda planeter och provtavlorna från Salins repslageri förbryllar med sin mångfald.

Design- och hantverkskulturens kontinuitet och förändring framträder på utställningen. Silversmederna och snickarna i dagens Helsingfors, såsom Juju Jewellery som består av tre smyckesdesigner och snickeriverkstaden Ranka, använder många av de arbetsredskapen som kollegerna på 1700-talet använde. Även om den nyaste designen redan ofta är immateriell har de urgamla hantverkskunskaperna såsom förgyllare bevarats.

Den finländska designens huvudstad

Helsingfors var en designhuvudstad långt innan någon kände till ordet design. Hantverkarna i Helsingfors kände redan på 1700-talet till sin tids nya teknik och mode. Huvudstadsstatusen medförde på 1800-talet allt fler experter inom olika branscher och krävande kunder till Helsingfors. Till de välbärgade hemmen skaffades handgjorda lyxföremål, soffmöblemang, förgyllda speglar och pianon.

Industrialiseringen revolutionerade produktionen under senare hälften av 1800-talet. Föremålets form och tillverkaren skiljdes åt när designen skapades i takt med fabrikerna: Hantverkaren var samtidigt formgivare och tillverkare. Nu måste föremålets utseende anpassas förutom till köparnas smak och önskemål även enligt kraven inom den maskinella produktionen. Designsändebuden på 1930-talet i Helsingfors var möbler av stålrör, särskilt hetekorna.

Den finska designens segertåg från och med 1950-talet upphöjde Helsingfors till Finlands designhuvudstad. Vid sidan om de hyllade designprodukterna tillverkades i Helsingfors även andra väldesignade föremål såsom Opas stålkastruller som förblivit i historiens skugga. De kvinnliga experterna producerade sansat elegant ateljémode och skapade utgående från vardagsbehoven ny design, såsom en hemmafru i Helsingfors, som på 1970-talet vid köksbordet började tillverka EasyBeasy-utehalare som hon ritat.

Utställningspublikationen presenterar designpärlor från Helsingfors under tre århundraden

En bok med samma namn som utställningen fördjupar utställningen Made in Helsinki. I den finskspråkiga boken lyfts skatter på stadsmuseet fram. Museets forskare och konservatorer har hittat många nya uppgifter och historier om de föremål som lever och andas i de imponerande bilderna i verket. Det vackert designade verket med fantastisk layout och tryck vann serien Årets bok i tävlingen Antalis Design & Print Awards 2011.

Moderna hantverk i Uusix-verkstadens rum

I samband med utställningen presenteras även nya hantverksbranscher och nutida hantverkare. Vid Uusix-verkstaden skapar rehabiliteringsklienter uppfinningsrika returprodukter av återvunnet material. Produkterna säljs på museet.

Utställningspublikation

Made in Helsinki 1700–2012 – helsinkiläisen työn helmiä kolmelta vuosisadalta. Helsingin kaupunginmuseo 2011. 276 sidor, bunden. ISBN 978-952-272-067-2. Pris 32 e (inkl. moms). Boken kan köpas i Villa Hagasund, Museibutiken, Sofiegatan 4, och Akademiska bokhandeln.

Made in Helsinki 1700–2012 ingår i Helsingfors som designhuvudstad och Helsingfors som huvudstad i 200 år -jubileumsårets program.

Made in Helsinki 1700–2012
Villa Hagasund, Mannerheimvägen 13b
13.6.2012–1.9.2013 
ons–sön kl. 11–17, tors kl. 11–19
FRITT INTRÄDE

Helsingfors stadsmuseum och Palmias mötes- och festservice ordnar ett historiskt café för sista gången i Sederholmska huset, Alexandersgatan 18, under Helsingforsveckan 9‒17.6.2012 kl. 11‒18. 

I år firar Helsingfors 200 år som Finlands huvudstad och på museet dricker vi kaffe i stil med hur det gjordes då huvudstaden var ung. På den tiden, i början av 1800-talet, landade den moderna cafékulturen i Helsingfors då flitiga konditorer från Schweiz grundade flera konditorier i staden. 

Under caféveckan kan man i det stämningsfulla Sederholmska huset vid hörnet av Senatstorget, i hjärtat av empirens Helsingfors, njuta av bakelser och kakor från förr till tonerna av tidsperiodens musik.

År 1812 blev Helsingfors storfurstendömet Finlands huvudstad och snart omvälvdes även stadens caféliv. I Helsingfors grundades schweiziska konditorier, som på den här tiden spred sig överallt i Europa. 

Den första konditorn som kom till Helsingfors var Christian Menn år 1817 och han fick på 1820‒30-talet konkurrens av flera landsmän. Schweizarna grundade de första konditorcaféerna här där man avnjöt fina bakverk tillsammans med kaffe, te, varm choklad, vin eller likör. 

Kaffe med bakelser blev en modefluga bland stadens växande borgerskap och universitetsfolket som flyttade till Helsingfors år 1828. Särskilt ståndskvinnor blev förtjusta i caféerna då de nu hederligt kunde äta ute.

I hemmen avnjöts de finaste bakelserna ‒ hembakade eller köpta från konditorierna ‒ ofta som dessert efter festmåltider. Till vardags bjöds det vanligtvis på skorpor eller kringlor till kaffet. Det blev allt populärare att baka i hemmen i början av 1800-talet och recepten blev mångsidigare. I Sverige publicerades mycket kokböcker som även lästes i Finland. Kokböckerna innehöll många bakrecept och det publicerades även särskilda konditorireceptböcker.

I början av 1800-talet blev bakverken mer lika dagens bakverk. I enlighet med det franska idealet framhävdes ingrediensernas egna smaker och användningen av kryddor blev behärskat kultiverad. Bakverken gräddades allt oftare i ugn som i dag, smördeg och maränger var modernt och tårtor och småbröd blev vanligare. Man använde mycket sylt och fäste allt mer uppmärksamhet vid bakverkens utseende, form, färg och dekorering.

Café Empires delikatesser

Vid Café Empires bord möts gamla traditioner och nymodigheterna från början av 1800-talet. Pastejer bakade av smördeg med starka fyllningar var populära på 1700-talet, men på 1800-talet blev de enklare. Ättiksgurkan ger köttpastejerna en mild skärpa. Den mustiga surkålkulebjakan är en smak av S:t Petersburg.

Av de söta bakverken från 1700-talet bibehöll den luftiga mandeltårtan sin popularitet även på 1800-talet, såsom den knapriga äppelkakan vars hemtrevliga smak av råg uppstår av riven sötsur limpa och äppelmos.

Av den trendiga smördegen började man på 1800-talet göra dekorativa bakverk, såsom kanapéer. De äppelfyllda halvmånarna som var föregångare till jultårtorna började också serveras på den tiden. Maränger var en lyxig trendläckerhet. Ibland fylldes de med sylt.

De schweiziska konditorerna förde med sig konsten att göra imponerande bakelser. Bakelserna innehöll ofta lager av mördeg och sylt och hade en sockerglasyr, såsom Café Empires rödvita wienerbakelse som får ett friskt nordligt intryck av lingon.

Småbrödssortimentet började växa på 1800-talet. De marsipanaktigt sega mandelbröden har en stark smak av mandel. Mandeln har använts flitigt i bakningen ända sedan medeltiden. I Helsingfors bekantade man sig på 1810-talet med prenikorna, honungspepparkakor som bakats i Ryssland ända sedan 1600-talet.

Kammartoner i caféet

Unga musiker från Helsingfors konservatorium, yrkeshögskolan Metropolia, utbildningsprogrammet för musik, samt Sibelius-Akademin framför i Café Empire dagligen kl. 12, 14 och 16 kammarmusik som var populär under 1800-talet.

Café Empire
Sederholmska huset
Alexandersgatan 18
under Helsingforsveckan 9‒17.6.2012 kl. 11‒18

Helsingfors bjuder in envar att komma med idéer om en bättre hemstad. På stadens webbsidor har öppnats en tankesmedja, där alla fritt kan föra fram sina egna tankar och kommentera andras förslag om hur stadens tjänster bör utvecklas, hur Helsingfors bör byggas och vad som behövs för att drömmarnas Helsingfors ska bli verklighet.

Alla helsingforsare och de som är på besök här kan komma med idéer. Också företag och sammanslutningar är välkomna att ta ställning till stadens framtid. Webbtankesmedjan öppnats måndag 28 maj och stängs söndag 17 juni 2012.

Adressen till webbtankesmedjan är: www.hel.fi/vaikutahelsinkiin (finska), www.hel.fi/paverkahelsingfors (svenska) och www.hel.fi/helsinkiwebthinktank (engelska).

På biblioteken i Helsingfors och på Virka-info i stadshuset går det att få vägledning i hur man går till väga för att delta i webbtankesmedjan. Den som inte vill delta i tankesmedjan via nätet, kan också komma med idéer traditionellt på papper.  

Tankesmedjan stöder beslutsfattarnas arbete

Tankesmedjan är en del av Helsingfors stads beredning av målen för de kommande åren. Stadsbornas tankar och idéer utnyttjas vid planeringen av stadens tjänster. Idéerna från webbtankesmedjan utnyttjas när stadens förvaltningar och affärsverk bereder sina framställningar med tanke på stadens strategiprogram för den nya fullmäktigeperioden 2013–2016. Det nya stadsfullmäktige beslutar om Helsingfors mål och viktigaste utvecklingsobjekt våren 2013.

I utställningen Plats med vy i Sederholmska huset kan besökaren ta sig en titt på Rönnbackabornas hem och bekanta sig med förortsboende i Helsingfors. Utställningen är en del av Designhuvudstadsårets program.

Många finländare delar erfarenheten av livet i förorter. Från mitten av 1950-talet till slutet av 1970-talet byggdes det i Finland hundratusentals bostäder i nya bostadsområden utanför stadscentra. 

Människorna flyttade ivrigt från de trånga och förfallna bostäderna i innerstaden till de rena, ljusa och varma förortshemmen med moderna bekvämligheter. I och med tillkomsten av förorterna urbaniserades och moderniserades Finland.

Rönnbacka byggdes i början av 1960-talet. Det var en av de första förorterna som planerades som en helhet och byggdes med ny elementteknik. Det arkitektoniskt värdefulla området skyddas i detaljplanen och är en kulturmiljö av riksomfattande betydelse, men det är även ett exempel på ett område, som har utsatts för den negativa debatten om förorter. 

Fotoutställningen Plats med vy – berättelser från Rönnbacka lyfter fram ett annat perspektiv, invånarnas eget perspektiv. Utställningen i Sederholmska huset erbjuder en möjlighet att se något som utomstående inte ofta får se: vanliga människors hem, livet bakom de moderna fasaderna.

Utställningen Plats med vy baserar sig på en bok med samma namn som stadsmuseet publicerade i januari. I boken finns intervjuer gjorda av Kristiina Markkanen och fotografier tagna av Lidia Tirri. Markkanen och Tirri ville i sin bok ta reda på vad invånarna i Rönnbacka själva anser om sitt bostadsområde som ibland har väckt ibland även hetsig diskussion. 

Bilderna i boken och utställningen visar rymliga och ljusa hem där invånarna trivs och intervjuerna ger ett nytt perspektiv på arkitektur och stadsplanering. På vernissagedagen den 12 maj 2012 kan boken köpas i Sederholmska huset till specialpriset 15 euro (normalt pris 28 euro).

Plats med vy – berättelser från Rönnbacka

Sederholmska huset, Alexandersgatan 18
12.5–26.8.2012
ons–sön kl. 11–17, tors 11–19

FRITT INTRÄDE

Utställningen är en del av Designhuvudstadsårets program.

Huvuduställningararna under Helsinki Photography Biennial, Helsingfors fotobiennal, kring tematiken ”staden och det urbana” arrangeras i samarbete med Helsingfors stadsmuseum i Villa Hagasund och Sederholmska huset i mars-april 2012. Biennalen anordnas av Förbundet för fotografiska konstnärer rf.

Copyright © Christina Seely. Metropolis 40°47' N 73°58' W, from series: LUX, 2006–2008.

Huvudutställningarna har utarbetats av en kuratorgrupp bestående av fotokonstnärerna Ari Kakkinen, Marko Karo, Harri Pälviranta, Kari Soinio och Hanna Weselius samt forskaren vid Stadsmuseet Jari Harju.

Verken i huvudutställningarna öppnar synvinklar till den stadsmiljö som människan skapar och de förändringar som sker i städer runtom i världen. Å andra sidan står också stadsborna själva i fokus: hur de upplever stadsrummet, använder det och kanske också bearbetar det för sina egna syften.

Konstnärernas subjektiva infallsvinklar på staden ger upphov till mycket olika upplevelser och lånar betraktaren för ett ögonblick olika sätt att tänka och leva sin stadsmiljö. I sitt verk Urban Flow forskar den ungerskfödde fotografen Adam Magyar t.ex. i rörelse och rytm med hjälp av en teknik som vi känner till från idrottstävlingarnas målkameror.

Noomi Ljungdell från Finland bygger i sin tur stadstopografier där hon tolkar och översätter fotografiet till ett abstrakt landskap av flytande ord. Även aktuella och globala frågor behandlas i utställningarna. Finländska Katja Tähjäs utställlning De papperslösa visar immigranter som lever i Europas städer utan identitetspapper. Dana Popa från Rumänien berättar om kvinnor som lämnar sina fattiga hemtrakter för att bli prostituerade i Europas storstäder. 

Också rörliga bilder finns med i huvudutställningarna, varav engelska Susan Hillers videoinstallation J. Street Project är ett exempel. Projektet letar efter tecken på judisk historia i tyska städer av idag. Slutresultatet är inte ett historiskt dokument utan ett konstverk som för betraktaren rakt in i minnets och glömskans landskap.

No Exit – Stadens rum: Isidro Blasco, Chad Gerth, Stephen Gill, Anthony Haughey, Susan Hiller, Simo Karisalo, Kalle Lampela, Jukka Lehtinen, Noomi Ljungdell, Adam Magyar, Peter Margonelli, David McMillan, Sohei Nishino, Jiang Pengyi, William Raban, Abigail Reynolds, Jani Ruscica, Christina Seely, Christopher Thomas

No Exit – Varelsen i staden: Juha Allan Ekholm, Nina Berman, Tuukka Kaila, Enrique Metinides, Jukka Onnela, Sami Perttilä, Salla Pesonen, The Pier (Niels Petter Löfstedt, Erik Vestman), Dana Popa, Nicolas Provost, Skräpstaden (Sirpa Kinnunen, Emilia Kurila, Teemu Lehmusruusu), Maija Saksman, Sanni Seppo, Katja Tähjä, Michael Wolf

Vid sidan av huvudutställningarna breder HPB12 ut sig till en serie evenemang i huvudstadens museer, gallerier och andra utställningsutrymmen och dessutom i det offentliga rummet. HPB12 har lyckats aktivera huvudstadens kulturfolk att delta med oanad iver: redan över 60 enskilda evenemang har anmälts till biennalen

Programmet i sin helhet finns på adressen www.hpb.fi.

No Exit – Stadens rum, Villa Hagasund 2.3.–22.4.2012 
No Exit – Varelsen i staden, Sederholm House 2.3.–29.4.2012 
Öppet ons–sön 11–17, tor 11–19
 

Helsingfors stadsmuseums och Nationella audiovisuella arkivet KAVA:s samutställning ”Mer funkis, Reino!” – Design i Helsingforsfilmer ger en inblick i den fängslande visuella världen i nostalgiska inhemska filmer från 1930–1960-talen, och de ofta bortglömda filmskaparna. Såsom alltid till stadsmuseet är det fritt inträde till utställningen som öppnas på Sofiegatan 4 den 15 februari 2012.

En replik i filmen Onnenpotku (1936) inspirerade till namnet på utställningen "Mer funkis, Reino!". Fotografierna, filmavsnitten, dräkterna och föremålen på utställningen ger en bild av vilken betydelse designen och stadsbilden hade i filmer som filmades i Helsingfors på 1930–1960-talen. Design och arkitektur hade på den tiden ett starkt inflytande på filmernas visuella innehåll och skapade olika föreställningar om stadskulturen.

Kläderna, de fiktiva hemmen och miljöerna som skapats för filmerna kommenterade verkligheten och överdrev samtida fenomen. Juurakon Hulda (1937) är anställd som piga i domare Soraties tjusiga hem som har iscensatts genom att läckert kombinera samtida modestilar art déco och funkis. Familjen Suominen och många andra Helsingforsbor i filmerna bodde i det trendiga funkis-Tölö på 1930–1940-talen. I filmen Kaasua, komisario Palmu (1961) har en galen konstnärs ateljé möblerats med samtida designnyheter. I filmen Ruusujen aika (1969) skildrade de upplåsbara Blow-stolarna och Marimekkotygerna rentav framtiden – år 2012!

"Mer funkis, Reino!"-utställningen lyfter fram mindre kända filmskapare, scenografer och kläddesigner som skapade de fiktiva miljöerna och stjärnornas glamour i de inhemska filmerna. På samma gång får man bekanta sig med designproffsens vardag i stora filmstudior i Helsingfors under en tid då en filmindustri i stor skala blomstrade även i Finland.

Förutom kunskap och skönhetsupplevelser bjuder utställningen på en munter nostalgiutflykt till det förgångna Helsingfors vars vyer och liv har sparats även i de fiktiva filmerna. I många filmer spelar Helsingfors och förändringen av staden en stor roll. SF-paraati (1939) presenterar stolt den splitternya funkisstaden, men i filmerna från 1960-talet framställs den samtida ivern att riva och betongkolosserna ibland också i dyster dager.

Utställningen kompletteras förutom med en tidskrift gjord i Elokuva-Aitta-tidskriftens anda även med ett rikligt kompletterande program. Under en modeshow lär man sig filmstjärnornas skönhetsknep på 1930-talet och i en minnesverkstad återvänder man för en stund till kvarterbiografernas guldålder. Under dramarundor avslöjar den allvetande filmarrangören hemligheter i studiorna.

Utställningens kurator, den prisbelönta filmscenografen och filmhistoriekännaren Minna Santakari, har skapat effektfulla ramar för den visuella rikedomen i de gamla filmerna. Den stiliga Sonck-salen som finns i stadsmuseets huvudbyggnad på Sofiegatan 4 utstrålar rött och guld i stil med forna biografer.

Utställningen “Mer funkis, Reino!” är en del av programmet för Helsingfors designhuvudstadsår.

"Mer funkis, Reino!" Design i Helsingforsfilmer
Sofiegatan 4
Öppet 15.2.2012–13.1.2013 
mån–fre kl. 9–17, tors kl. 9–19, lör–sön kl. 11–17.
FRITT INTRÄDE

"Mer funkis, Reino!" -utställningens kompletterande program för våren och sommaren 2012

Filmserie på Orion

Filmer med anknytning till utställningen visas på KAVA:s biograf Orion hela året. Biljetter 5,50 €/med klubbkort 4,50 €/barn under 12 år 2 € Vårens program på internet: http://www.kava.fi/esitykset/kevat-2012/design-helsinki. 
 

Helsingfors stadsmuseum öppnar julsäsongen traditionsenligt på första advent, söndagen den 27 november 2011. I Sederholmska huset kan hela familjen förbereda julen på Jyckeberga vis. Sprutmästarens gård och Domarby herrgårdsmuseum slår upp dörrarna i julskrud. Stjärngossarnas sång bjuder åter till juleväntan. Det är fritt inträde till evenemanget, såsom alltid till stadsmuseet.

Stadsmuseets huvudbyggnad på Sofiegatan 4, som har öppet kl. 11–17, döljs på grund av takrenovering bakom byggställningar och också utställningssalarna är stängda mellan utställningarna. Man kan dock njuta av gammaldags julstämning i Kino Engel 2, där det visas dokumentärfilmer om Helsingforsbornas julfirande under gångna årtionden. I museibutiken börjar julrean – redan före jul så att klappar fyllda med Helsingfors historia hittar sin väg till många julklappssäckar.

I Sederholmska huset, Alexandersgatan 18, utgör den på Mauri Kunnas barnböcker baserade utställningen Omen och spådomar på Jyckeberga vis bakgrunden för hela familjens julevenemang.  Klockan 12–15 kan besökarna träffa julgubben från förr, pyssla julpynt, dekorera pepparkakor samt delta i sång och lek under ledning av Sakarat-kören. HOL-körens Stjärngossekonsert hör till stadsmuseets jultraditioner och ges på Sederholmska husets innergård kl. 13. Under adventsevenemanget lottar vi ut en stor julklappskorg med böcker.

Sprutmästarens gård, Kristiansgatan 12, är en utflykt till julen förr i tiden som kan upplevas med alla sinnen. I det över 190 år gamla huset, som är innerstadens äldsta trähus, får besökaren åter följa med julförberedelser på 1860-talsvis. Vid adventsöppningen i Sprutmästarens gård berättar guider om julfirande förr i tiden kl. 12–16. Den traditionella stjärngossekonserten på innergården är kl. 14.30. Huset är i julskrud fram till den 8 januari 2012.

I Domarby herrgårdsmuseum, Domarbyvägen 7, utstrålar salarna julstämning genom utställningen Stiligt som presenterar stilhistorien i Helsingfors. Klockan 14–16 kan besökarna dekorera pepparkakor, och dagen avslutas med Stjärngossarna vid herrgårdens huvudentré kl. 16.

DEN TRADITIONELLA JULEN KOMMER

TILL HELSINGFORS STADSMUSEUM

FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT

Sofiegatan 4, öppet kl. 11–17

JULINKÖP OCH FILMER OM GÅRDAGENS HELSINGFORSJULAR

kl. 11–17      filmer om julfirandet i Helsingfors i Kino Engel

                     julrea i Museibutiken

Sederholmska huset, Alexandersgatan 18, öppet kl. 11–17

Omen och spådomar på Jyckeberga vis -utställning

PROGRAM FÖR HELA FAMILJEN OCH GAMMALDAGS JULGUBBE

kl. 12–15      pepparkaksgarnering i 2:a våningen

                     julpyssel i 3:e våningen

                     julsånger och jullekar på finska med Sakarat-kören

kl. 13.00       på innergården stjärngossar – studentkvartett

Sprutmästarens gård, Kristiansgatan 12, öppet 11–17

HUSET I TRADITIONELL JULDRÄKT

kl. 12–16      guiderna berättar om julen i 1800-tals Helsingfors

kl. 14.30       på innergården stjärngossar – studentkvartett

Domarby gård, Domarby gård, öppet kl. 11-17

Stiligt-utställning

JUL PÅ EN HERRGÅRD

kl. 14-16       pepparkaksgarnering
kl. 16.00       på gården stjärngossar – studentkvartett

F R I T T    I N T R Ä D E

Helsingfors stadsmuseum firar i år sitt hundraårsjubileum. Året till ära har museet för första gången på bokmässan en egen avdelning, som befinner sig på adressen 7 a 53.

Stadsmuseet är en mångsidig och aktiv utgivare och på den egna avdelningen presenteras museets publikationer och övriga aktiviteter. 

Bland utbudet finns bland annat en nyhetsbok för barn, Vilket museibesök, Fotoboken Foto Signe Brander med bilder från ett hundra år gammalt Helsingfors, samt mycket annan litteratur som behandlar Helsingfors historia. 

Förutom böcker innehåller utbudet på avdelningen nostalgiska vykort, historiska julkalendrar, samt en väggkalender för år 2012 med Helsingfors biografer som tema.

Tilläggsinformation om stadsmuseets 
program på bokmässan [.pdf]

6.10.2011 kl. 18 i utställningen Till havs i Villa Hagasund, Mannerheimvägen 13d. Fritt inträde.

Leif Strandström presenterar sällan uppvisade troféer ur Nyländska Jaktklubbens (NJK) samlingar. Närmare upplysningar fås av museilektorn Sauli Seppälä tfn (09) 3103 6493 eller sauli.seppala@hel.fi.

Omen och spådomar på Jyckeberga vis

I höstens program under Helsingfors stadsmuseums 100-årsjubileumsår ställs barnen i centrum. Sederholmska huset på Alexandersgatan 18 fylls 1.10.2011–29.1.2012 med Mauri Kunnas välbekanta hundfigurer som tar besökaren på en tidsresa till Finland förr i tiden. 

I utställningen Omen och spådomar på Jyckeberga vis kan besökare i alla åldrar bekanta sig med vinterarbeten, vinterns fester och folktrons särdrag. En redan svunnen livsform väcks till liv på ett roligt och aktivt sätt. Det är fritt inträde till utställningen, såsom alltid till stadsmuseet.

Omen och spådomar på Jyckeberga vis är den första utställningen för barn i Sederholmska huset. Utställningen är inledning till det kommande: Helsingfors äldsta hus kommer i slutet av år 2012 att ägnas åt de yngsta stadsborna. I fortsättningen kommer Helsingfors stadsmuseums Barnmuseum och Skolmuseum att bedriva sin verksamhet här.

Utställningen baseras på Mauri Kunnas ursprungliga bokillustrationer, speciellt verken Hemma på Jyckeberga och Vinter på Jyckeberga. 

Föremålen i utställningen som producerats av Åbo museicentral kommer från undervisningssamlingarna för Byn för levande historia vid Kurala Bybacke. Helsingfors stadsmuseum har utvidgat och kompletterat utställningen med ytterligare några teman och egna föremål.

Den röda tråden i berättelsen är årstidernas kretslopp från höst till vår. Under denna tidsperiod inträffar de viktigaste gamla årsfesterna såsom skördefesten kekri, julhelgerna och vårens fester från fastlag till påsk.

 Utställningen berättar även om hur väderlek och himlatecken följdes samt om trolldom och föreställningar. Att spå vädret var förr i tiden en viktig förmåga eftersom en god skörd och lycka med boskapen var livsbetingelser.

Livet på Jyckeberga gård berättar också om 1800-talets Helsingfors i vars utkanter folk levde rätt lantligt. Helsingfors hör till samma västra traditionsområde som Yli-Kirra gård i Punkalaidun, Satakunta som har varit förebilden för Kunnas Jyckeberga och som numera är ett museum.

Omen och spådomar på Jyckeberga vis

Sederholmska huset, 
Alexandersgatan 18, 
tfn (09) 3103 6529.

Öppet 1.10.2011–29.1.2012 
ons–sön kl. 11–17, to kl. 11–19.

FRITT INTRÄDE

Guidningar på svenska ordnas i utställningen Till Havs i Villa Hagasund torsdagen 29.9. kl. 17 och torsdagen 6.10. kl. 17.

Utställningen Till Havs beskriver Helsingfors maritima historia ur fritids­seglingens synvinkel. Vid sidan av båtar, segelsällskap och tävlingar får Östersjöns hotade natur en viktig roll i utställningen.

Helsingfors stadsmuseum, som fyller hundra i år, utger jubileumsåret till ära en barnbok om ett helt nytt tema, museiarbetet bakom kulisserna. 

Den prisbelönta illustratören Christel Rönns har ritat humoristiska bilder till boken Vilket museibesök!, som ges ut både på finska och svenska. 

I boken besöker Otto och Emma ett museum tillsammans med Ottos gudmor Johanna. Allting förlöper bra, tills Emma försvinner. Otto och Johanna dras in i ett äventyr i museets vinklar och vrår. 

Under den fartfyllda jakten på Emma får läsare i alla åldrar bekanta sig med museiarbetet. Vanligtvis har museibesökare sällan möjlighet att se hur utställningarna blir till eller träffa den brokiga skaran av människor som arbetar på ett museum.

Helsingfors stadsmuseum & Christel Rönns: Vilket museibesök. Helsingfors stadsmuseum 2011. 30 sidor, bunden. ISBN 978-952-272-017-7. 

Priset är 20 euro (inkl. moms). Boken kan köpas i Museibutiken, Sofiegatan 4. Boken finns att köpa också i Akademiska bokhandeln.

Partibeställningar från stadsmuseets ekonomisekreterare Olli Koskela helst per epost olli.koskela@hel.fi eller per telefon tfn (09) 3107 1558.

Utställningen Helsingfors vid horisonten på Sofiegatan 4 är öppen kl. 9–22. Filmer om Helsingfors visas i Kino Engel hela dagen. 

Utställningen Kvinnorum i Sederholmska huset är öppen kl. 11–22.

Utställningen Till Havs i Villa Hagasund är öppen kl. 11–22. Trubaduren Jan Steen spelar musik kl. 19, 20 och 21.

Program för hela familjen i Domarby kl. 17–21. Arne Alligator & djungeltrumman uppträder kl. 19, och kvällsmusik spelas i herrgårdens sal kl. 20. Utställnigen Stiligt är öppen 11–21.

F R I T T    I N T R Ä D E

På andra våningen i Helsingfors stadsmuseums huvudbyggnad visas 3.8–2.10.2011 miniatyrutställningen Utvidgningar som presenterar panoramatagningar av den älskade Helsingforsfotografen Signe Brander (1869–1942).

Åren 1907–1912 tog Signe Brander 907 fotografier med Helsingforstema. Dessa utgör grunden för Helsingfors stadsmuseums fotografisamlingar. En dryg tiondedel av bilderna är tagna så att flera bilder tillsammans bildar en panoramavy. Merparten av Branders panoraman består av två separata bilder, men det finns också några panoraman med fler bilder.

Signe Brander och hennes samtida kunde inte göra mer än ställa de bilder som tagits för panoramana bredvid varandra så omsorgsfullt som möjligt. Med modern teknik däremot kan bilder tagna bredvid varandra förenas till en nästan sömlös panoramavy som tar åskådaren direkt till Helsingfors för hundra år sedan. Av Branders panoraman har nu ett urval på 22 verk i nya digitala kopior ställts ut.

Signe Branders panoraman är utställda på andra våningen i stadsmuseets huvudbyggnad på Sofiegatan 4. 

Öppettider:

fram till 28.8.2011 
må-fre kl. 9–17, to kl. 9–19, lö–sö kl. 11–17.

29.8.–2.10.2011 
må-fre kl. 9–17, lö–sö kl. 11–17.

Branders panoraman också i en webbutställning

Fler av Signe Branders panoraman kan också ses på Helsingfors stadsmuseums webbutställning på adressen www.hel2.fi/kaumuseo/panoraamat. I webbutställningen har man sammanställt bland annat alla de av Branders panoraman som bildar en full cirkel och är tagna från torn och andra höga platser.

Sommaren på stadsmuseet

Stadsmuseet bjuder på allt möjligt roligt för stadsborna under sommaren. Vi beaktar förstås också kusiner från landet och utländska sommargäster som besöker staden.

Sista sommaren för basutställningen på Sofiegatan 4

Utställningen Helsingfors vid horisonten är utställd för sista sommaren i Helsingfors stadsmuseums huvudbyggnad. Basutställningen som berättar om stadens skeden under 450 års tid kan man bekanta sig fram till 28.8.2011. Du hinner ännu se hur Työmies-cigarrettpaketet eller ett äkta telefonkort från 1990-talet ser ut innan utställningen börjar tas ned och en ny sättas upp. Helsingfors vid horisonten ger såväl stadsbor som turister en förträfflig möjlighet att lära känna huvudstadens historia i ett nötskal.

Nostalgiska filmer med Helsingforsteman rullar på Kino Engel 2 hela sommaren. Utländska gäster lönar det sig att ta med sig från sommarhettan till bio särskilt på sommarlördagar eftersom programmet då fokuserar på engelskspråkiga filmer.

I Museibutiken hittar du förningar till sommarstugan också för den som redan har allt. Vad sägs om en sillpanna i gjutjärn eller en barometer gjort enligt en modell från 1700-talet?

Utställningen Bildstigar på kabelskåp

Du kan få en museiupplevelse även utan att stiga in: stadsmuseets utställning Bildstigar breder ut sig på stadens gator under sommaren. Du kan bekanta dig med gamla fotografier som är fästa på kabelskåp på Skatudden, Runebergsgatan, Helsingegatan, i Västra Böle, Malm och Hertonäs – och på nätet.

Sommarmuseerna är öppna

Stadsmuseets sommarmuseer Arbetarbostadsmuseet och Sprutmästarens gård har öppet ända till september. I det stämningsfulla Arbetarbostadsmuseet kan du bekanta dig med vardagens historia i nio små hällrum som har inretts till hem för de invånare som bott i dem under olika tider. Sommarens nyhet i museet är en historisk rabatt där traditionella växter från arbetargårdar blomstrar.

Sprutmästarens gård i hjärtat av Kronohagen i sin tur presenterar 1860-talets småborgerliga liv. Det äldsta trähuset som bevarats i innerstaden är förstås en sevärdhet redan i sig.

Utflykt till Domarby gård

Domarby herrgårdsmuseum i norra Helsingfors kan varmt rekommenderas som ett somrigt utflyktsmål. På herrgårdsmuseets utställning Stiligt finns föremål och interiörer från barock till funkis utställda. Efter att ha bekantat dig med utställningen kan du gå vidare till parken som omger gården och som är som gjort till ett picknickställe.

Till Spåramuseet varje dag också på sommaren

Spårasmuseet i Tölö presenterar spårvagnars historia ur passagerarnas synvinkel. Också turisterna gillar att få en biljett stämplad med en stämpelapparat från förr och att sitta och mysa i den gamla sympatiska spårvagnen.

Också utställningen Till havs i Villa Hagasund om seglingens historia samt utställningen Kvinnorum i Sederholmska huset om den finska kvinnorörelsen har öppet under sommaren.

Välkommen till stadsmuseet!

Bildstigar är en ny slags fotografiutställning som beledsagar åskådaren genom det föränderliga gatulandskapet i Helsingfors. 

De historiska fotografierna på Helsingfors stadsmuseum berättar om staden och stadsborna just på det ställe där fotografierna ursprungligen togs. Fotografierna som är fästa på vardagliga kabelskåp bildar en stig till sex olika stadsdelars historia.

Du hittar en bildstig på Skatudden, på Runebergsgatan i Tölö, i Västra Böle, i Malm, på Helsingegatan i Berghäll samt i västra Hertonäs.

Välkommen till Bildstigar!

Café Olsoni 

Sederholmska huset
Alexandersgatan 18
4–12.6.2011
öppen dagligen kl. 11–18
FRITT INTRÄDE

Kaffe i kvinnorum

Ett besök i Café Olsoni kan sammankopplas med Kvinnoorganisationernas Centralförbunds jubileumsutställning Kvinnorum – liv och gärningar som berättar om utvecklingen av kvinnornas jämställdhet i Finland. Utställningen presenterar kvinnoorganisationernas sekellånga arbete för att finländska kvinnor kunde få sitt eget rum, en rättvis ställning i samhället. De stämningsfulla rummen i Sederholmska huset från år 1757, stadskärnans äldsta byggnad, fylls av kända och glömda kvinnor samt deras modiga gärningar, vilkas syfte var att förbättra kvinnornas ställning.

Kammartoner i caféet

Unga musiker från yrkeshögskolan Metropolia, utbildningsprogrammet för musik, samt Sibelius-Akademin framför i Café Olsoni kammarmusik som var populär vid sekelskiftet 1800–1900. Programmet för musikstunderna är tryckt i ett skilt häfte. Musikstunder i Sederholmska huset 4.–12.6.2011 dagligen kl. 12, 14 och 16.

Vid Anna Olsonis kaffebord

Kaffedrickandet blev en daglig sed i Finland på 1800-talet, också bland vanligt folk. Användningen av vetebröd och socker blev vanligare i och med att levnadsstandarden höjdes i slutet av seklet. På ståndspersoners bjudningar hörde det till saken att servera många sorters kaffebröd, och bullen hittade också till folkets festbord. Hembakat uppskattades och fina konditoribakelser avnjöts främst av de mest välbärgade stadsborna.

Anna Olsonis första kokbok (1892) lärde hur man lagar hälsosam och prisvärd vardagsmat och den innehöll bara några få kaffebrödsrecept. Den senare delen, som utkom 1901, innehöll ett rikligt utbud på kakor och småbröd som kunde hittas på herrskapets kaffekalas i sekelskiftet. Dessa gjordes av Olsoni tillgängliga för alla och de blev en del av det traditionella finländska kaffebordet.

Anna Olsoni anpassade sin kokbok till den rådande smaken och de finländska förhållandena. Kryddor användes sansat, eftersom alltför mycket kryddor ansågs vara ohälsosamt. Frukter och bär förekommer främst som sylt, eftersom man i Finland hittade dem färska enbart en kort tid av året.

Den gamla och nya tiden möts i Olsonis recept. I de korta och koncisa anvisningarna anges måtten enligt lärdomarna inom disciplinen för vetenskaplig matlagning exakt och enligt metersystemet som nyligen införts. Ändå skymtar man gångna tider lite här och var. I de mest traditionella recepten går gamla mått och arbetssätt igen. Man stöta på överraskningar, eftersom äggen var mindre och vissa kryddor och jäsningsämnen annorlunda än idag. På grund av vedspisarna var gräddningstemperaturerna och -tiderna obestämda. Dagens bagare får ofta skrapa sig i huvudet innan Anna Olsonis delikatesser är färdiga att avnjutas.

Anna Olsoni-Quist (1864–1943)
införde undervisning av huslig ekonomi i Finland

Familjen och hemmet började under 1800-talet ses som samhällets kärna, som hela landets välmåga hängde på. Att sköta hemmet utvecklades till en hedersuppgift som krävde både kunskap och färdigheter. Hushållsarbetet höjdes med hjälp av vetenskapen till en ny nivå. I Storbritannien och USA utvecklades i slutet av 1800-talet skolornas undervisning i huslig ekonomi samt hela ämnet som vetenskap baserad på kemi.

Finsk Kvinnoförening sände år 1890 iväg Anna Olsoni, dotter till kyrkoherden i Kurkijoki och välbevandrad i hushållsarbete, för att sätta sig in i undervisningen i huslig ekonomi i Stockholm, London och Edinburgh samt för att avlägga examen som lärare i huslig ekonomi i Glasgow. Då Olsoni återvände grundade Finsk Kvinnoförening år 1891 den Pedagogiska Matlagningsskolan i Helsingfors, vilken Olsoni blev föreståndare för.

Olsoni publicerade 1892 den första läroboken i huslig ekonomi i Finland, Kokbok för enkel matlagning i hem och skola, som snart även utkom på finska. Det innehållsrika verket omfattade en introduktion till grunderna i kemi, näringslära, hantering av födoämnen, städning och klädvård. I grundläggande recepten presenterade Olsoni precisa moderna mått och betonade sundhet samt vikten av att spara tid och pengar. År 1901 publicerade Olsoni en fortsättningsdel som även innehöll recept på finare mat. Båda kokböckerna bibehöll länge sin popularitet.

Då Anna Olsoni gifte sig 1894 lämnade hon sin tjänst och flyttade till Viborg. Familjemodern med sju barn undervisade i huslig ekonomi och arbetade länge som familjetidskriften Kotiliesis första matredaktör. Hon var även aktiv inom Martha-rörelsen, soldathemsföreningen och Ungfinska partiet. Hon representerade partiet i Viborgs stadsfullmäktige 1920–1928 och var dess första kvinnliga medlem.